Addnode, fastighetsaktier, en börsskeptiker
2015-04-21 00:53, Edited at: 2015-04-21 01:51Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Lite om IT-konsultfirman Addnode, fastighetsaktier och en börsskeptiker.
Addnode
Såg att aktien i bolaget Addnode tillhörde förlorarna på börsen mån 20 apr 2015 med en nedgång på 3-4% (till 52,50 kr) från slutkursen i förra veckan.
...Tydligen var småspararna som är kunder i aktiemäklarfirmorna Avanza och Nordnet största nettosäljare i Addnode-aktien under dagen mån 20 apr 2015.
...Största nettoköpare var banken SEB:s kunder.
www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5442/addnode-group-b
...Vad är egentligen Addnode för ett bolag?
...Och är Addnode-aktien köpvärd på nuvarande kursnivå?
Bloggen gillar normalt sett inte aktier i bolag såsom IT-konsultfirmor eller personaluthyrningsfirmor.
De kan anses ha följande egenskaper:
1)
De är i branscher med hård konkurrens där det är svårt att vara unik jämfört med konkurrenterna.
Det leder normalt till priskonkurrens, pressade intäkter och svårt att nå god lönsamhet.
2)
Konjunkturkänslighet.
3)
Ingen substans (inget "strukturkapital).
Dvs om personalen slutar finns i princip inget kvar av dessa bolag som då blir värdelösa.
Det kan anses tarva en låg värdering (låga p/e-tal) för aktier i denna typ av bolag.
Addnode verkar dock ha klarat sig bra som IT-konsultfirma, och ändå verkar Addnode-aktien inte särskilt högt värderad.
Egenskaper för Addnode bla:
...Långsiktigt stabil kursuppgång i Addnode-aktien.
...God historisk ekonomisk utveckling (god utveckling av intäkter och resultat).
...Stark finansiell ställning med en nettokassa.
...Styrelse och ledning är själva storägare i Addnode vilket visar på att de tror på bolagets framtid.
...Verkar som att det finns en del substans i Addnode i form av egna dataprogram (till skillnad från att bara vara en IT-konsultfirma med IT-konsulter som hyrs ut till kunderna mot timarvode och som kunderna bara kan avstå ifrån om så önskas tex om tiderna försämras).
...Addnode har en hög andel "återkommande intäkter" (dvs andel av intäkterna som är typ "abonnemangsintäkter", dvs att kunderna tex betalar regelbundna abonnemangsavgifter för att få använda Addnodes dataprogram). Det höjer stabiliteten och sänker risknivån i Addnodes intäkter, vilket allt annat lika motiverar en förhöjd värderingsnivå för Addnode-aktien.
//Edit: Ev är det dock inte bara
...abonnemangsavgifter för att använda dataprogram via Addnode,
...utan även tex abonnemangsavgifter för att kunderna ska få support och underhåll för kundernas IT-system etc.
Och ev är det inte ens (främst)
...Addnodes egna dataprogram
...utan utomstående bolags dataprogram som Addnode ev bara är "återförsäljare" av.
//
...Och trots alla dessa positiva egenskaper verkar Addnode-aktien inte särskilt högt värderad på börsen. Aktiens p/e-tal ligger på 15-16 beräknat som nuvarande börskurs delat med nettoresultat per aktie för 2014.
...Den låga värderingen verkar inte direkt bero på liten handel på börsen i Addnode-aktien.
Tex mån 20 apr 2015 handlades det Addnode-aktier på börsen för 10-11 miljoner kr.
Aktiens "spread" (skillnad mellan köp- och säljkurs) slutade mån 20 apr 2015 i och för sig i ganska höga dryga 2%.
Innebär detta att Addnode-aktien är köpvärd i dagsläget vid nuvarande börskurs 52,50 kr (slutkursen mån 20 apr 2015)?
...På kort sikt blir svaret "njae" eftersom börsen generellt verkar vara kraftigt uppblåst för närvarande efter stora uppgångar de senaste åren.
...Dock verkar det motiverat att ge aktien åtminstone rekommendationen "långsiktigt köp" vid nuvarande börskurs.
Mer om Addnode
Addnode är ett IT-bolag baserat i Stockholm men verksamt i hela Norden.
Firman hade drygt 900 pers anställda per slutet av 2014.
//Edit: Geografisk fördelning av Addnodes intäkter 2014:
Sverige 60%
Norge 19%
Finland 11%
Danmark 3%
Storbritannien 3%
övriga 4%
Summa Addnodes intäkter 100% (1,6 miljarder kr)
Dvs Sverige är fortfarande klart störst.
Positivt att Addnode har vågat sig på en etablering i Storbritannien.
Det kan ses som ett styrketecken på temat "If you'll make it there, you'll make it anywhere."
Dvs Addnode verkar verkligen anse sig ha ett starkt kunderbjudande om man tror sig kunna nå framgång som helt okänt bolag även i Storbritannien.
Det är som att Handelsbanken också har börjat etablera sig med bankkontor i Storbritannien sedan några år, och verkar lyckas bra med det.
Även prylbutikskedjan Clas Ohlson har väl försökt sig på Storbritannien men dock lyckats mindre bra.
//
Addnodes ekonomiska utveckling på senare år:
Intäkter:
2012: 1,4 miljarder kr
2013: 1,4 miljarder kr (+6%)
2014: 1,6 miljarder kr (+11%)
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
2012: 9%
2013: 6%
2014: 8%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
2012: 87 miljoner kr
2013: 63 miljoner kr (-28%)
2014: 100 miljoner kr (+59%)
Nettoresultat per aktie:
2012: 3,06 kr
2013: 2,19 kr (-28%)
2014: 3,38 kr (+54%)
Dvs:
Hyggligt god intäktstillväxt.
Innehåller intäktstillväxten företagsköp eller är den bara "organisk" (dvs av egen kraft utan företagsköp).
Svacka i resultatmarginal och resultat under 2013, men kraftig återhämtning under 2014.
Addnode-aktiens värderingsnivå:
...Nuvarande börskurs 52,50 kr
delat med
...nettoresultatet 3,38 kr per aktie för 2014
ger ett p/e-tal på 15-16.
Som jämförelse tex tidigare blogginlägg (från 17 apr 2015) om spelbolags-aktierna Betsson och Unibet som då låg i ett motsvarande p/e-tal på 20-21: http://www.redeye.se/aktiebloggen/betsson/betsson-unibet
Eller tidigare blogginlägg (från 15 apr 2015) om blandkoncernen (tandvårds-grossisten mm) Lifco vars aktie då låg i ett motsvarande p/e-tal på 25-26: http://www.redeye.se/aktiebloggen/lifco/lifco-etc
Finansiellt hade Addnode en nettokassa (kassa minus räntebärande lån) på 33 miljoner kr per slutet av 2014.
Dessutom hade Addnode knappt en halv miljon egna, återköpta Addnode-aktier värda 25 miljoner kr vid börskurs 52,50 kr.
Dvs "total" nettokassa nästan 60 miljoner kr (motsvarande 3-4% av Addnodes börsvärde på knappt 1,6 miljarder kr vid börskurs 52,50 kr).
Även om Addnodes balansräkning:
Bolaget hade ev "luft" i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar") bokförda till nästan 900 miljoner kr per slutet av 2014.
Det motsvarade då:
...56% av totala tillgångar
...100% av eget kapital
Dessa ia-tillgångar kan ha uppstått
...vid tidigare företagsköp om Addnode köpt bolag för en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden
...uppsamlade produktutvecklingskostnader (tex kostnader för att utveckla Addnodes dataprogram) som ännu ej bokförts i resultaträkningen
Här i bloggen är en käpphäst att bolag med stort bokfört värde på ia-tillgångar innebär att det föreligger en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
Det gör att aktien bör värderas lägre än annars (dvs tex till lägre p/e-tal).
Det kan vara en anledning till att Addnode-aktiens p/e-tal "bara" ligger i 15-16 trots bolagets i övrigt till synes goda utveckling och nettokassa osv.
Om Addnode börjar gå dåligt (och mer specifikt; om köpta bolag börjar gå dåligt eller nyutvecklade dataprogram ej säljer) finns risk att ia-tillgångarnas stora bokförda värde måste nedjusteras.
I värsta fall kan det behöva nedjusteras till noll kr vilket alltså skulle ge en resultateffekt på nästan -900 miljoner kr vilket då skulle utradera hela Addnodes egna kapital på ett bräde, varvid bolaget skulle bli konkursmässigt och omgående behöva ett jättekapitaltillskott från aktieägarna om bolaget ska överleva osv.
Men ett stort plus är som nämnt att Addnodes styrelse och företagsledning själva är storägare i bolaget.
...Addnodes största aktieägare är bolaget Vidinova med en ägarandel på 25% (per slutet av feb 2015).
Bakom det bolaget står tydligen Addnodes styrelseledamot Dick Hasselström.
...Näst största aktieägaren är bolaget Aretro Capital med en ägarandel på 13%.
Och bakom det står Addnodes vd Staffan Hanstorp, samt Jonas Gejer som är chef för Addnodes affärsområde "Product Lifecycle Management".
http://www.addnodegroup.com/Global/Rapporter/2015/Årsredovisning%202014.pdf
Addnode-aktiens långsiktiga historiska kursutveckling:
...I slutet av 2004 kunde aktien köpas för 15-20 kr.
...Uppgång till topp på över 30 kr våren/sommaren 2007.
...Besvikelse och nedgång till under 20 kr under 2008/2009.
Senast under sensommaren 2009 var aktien nere under 20 kr.
...Men därifrån har kursen i princip skjutit i höjden till nuvarande nivå över 50 kr.
Kursutvecklingen indikerar att Addnode trots allt delvis är konjunkturkänsligt vilket sänker aktiens motiverade kursnivå allt annat lika.
Men positivt att det verkar gå så bra på senare år.
Och vd Staffan Hanstorp uppger att det är trots att konjunkturen inte har varit stark.
Så här skriver han i Addnodes årsredovisning för 2014:
Jag tycker det är starkt att vi lyckats så bra utan draghjälp från en god konjunktur.
http://www.addnodegroup.com/Global/Rapporter/2015/Årsredovisning%202014.pdf
Vid en första anblick kan man tro att Addnode är en "vanlig" IT-konsultfirma.
Men bolaget beskriver sig snarare som ett dataprogram-bolag som erbjuder kunder dataprogram inom olika nischer.
Addnode delar in sin verksamhet i följande fyra affärsområden (andel av Addnodes intäkter 2014):
Design management 48%
Process management 27%
Product lifecycle management 16%
Content management 9%
Summa Addnodes intäkter 100% (1,6 miljarder kr 2014)
Så här beskrivs Addnodes affärsområden i bolagets årsredovisning för 2014:
...Design management:
IT-lösningar för design och konstruktion.
Design Management är Nordens ledande leverantör av verksamhetskritiska stödsystem till ingenjörs- och byggverksamheter.
Kunderna finns inom
bygg- och fastighetsbranscherna,
infrastruktur,
tillverkande industri
och den marina industrisektorn
i Norden och Storbritannien.
Omsättningen uppgick till 780 MSEK under 2014.
...Process management:
IT-lösningar för ärendehantering inom kommunala förvaltningar och myndigheter.
Process Management levererar IT-system och tjänster till offentlig sektor som gör det möjligt att hantera stora mängder ärenden effektivt och samtidigt öka interaktionen med medborgare och kunder.
Omsättningen uppgick till 433 MSEK under 2014.
...Product lifecycle Management
IT-lösningar för produktinformation.
Product Lifecycle Management är en av Europas ledande leverantörer av IT-lösningar för produktinformation (PLM-system).
Kunderna finns inom en rad olika branscher;
från telekom,
byggnads- och fordonsindustri
till medicinteknisk verksamhet,
kläd-
och tjänsteföretag.
Omsättningen uppgick till 264 MSEK under 2014.
...Content Management
IT-lösningar för publika webbplatser, samarbetslösningar och kundservice.
Content Management utvecklar
webbplatser,
samarbets- och intranätslösningar,
talsvars- och telekomtjänster
samt system för e-handel.
Kunderna finns inom
offentlig sektor,
telekom,
bank och finans,
tillverkningsindustri,
logistik
och tjänsteindustrin.
Omsättningen uppgick till 142 MSEK under 2014.
http://www.addnodegroup.com/Global/Rapporter/2015/Årsredovisning%202014.pdf
Som nämnt svarade de fyra affärsområdena för följande andelar av Addnodes intäkter 2014:
Design management 48%
Process management 27%
Product lifecycle management 16%
Content management 9%
Summa Addnodes intäkter 100% (1,6 miljarder kr 2014)
Men lönsamheten per affärsområde var inte helt proportionell mot dessa intäktsandelar.
Affärsområdena svarade för följande andelar av Addnodes justerade rörelseresultat under 2014:
Design management 38%
Process management 38%
Product lifecycle management 23%
Content management 1%
Dvs affärsområdena PM och PLM har högre lönsamhet än koncernsnittet.
Men affärsområdena DM och CM har lägre lönsamhet än koncernsnittet.
Även intressant att se hur stor del av intäkterna per affärsområde som utgörs av dataprogram:
DM 22%
PLM 15%
PM 4%
CM 4%
Respektive affärsområdes andel intäkter från "support och underhåll":
DM 58%
PM 38%
CM 35%
PLM 30%
Och respektive affärsområdes andel intäkter från "tjänster":
CM 59%
PLM 54%
PM 53%
DM 18%
//Edit: I Addnodes styrelse bla Thord Wilkne: http://www.addnodegroup.com/huvudmeny/om-oss/undersidor/organisation-och-ledning1
Wilkne var i slutet av 1960-talet med och grundade IT-konsultfirman WM-data som väl blev störst i Norden på sin tid.
Senare blev WM-data uppköpt av brittiska IT-konsultjätten Logica.
Wilkne numera dock över 70 år men han har väl en del erfarenhet att bidra med.
En av hans käpphästar i WM-data var väl tex att "pärmbärare" (administrativt backoffice-folk som ej genererar intäkter) ej fick svara för mer än 10% av de anställda i WM-data.
Om Wilkne på Addnodes hemsida:
Thord Wilkne
Stockholm, född 1943. Ekonomiutbildning.
Utbildning och erfarenhet: Gymnasieekonom. En av WM-datas grundare och dess VD 1970–1997 och styrelseordförande 1998–2004.
Pågående uppdrag: Styrelseledamot i bland annat Rejlers AB och Temagruppen Sverige AB.
Aktieinnehav i Addnode Group: 400 000 B-aktier. Maka äger 35 000 B-aktier.
http://www.addnodegroup.com/huvudmeny/om-oss/undersidor/organisation-och-ledning1/thord-wilkne
Dvs han själv har Addnode-aktier värda över 20 miljoner kr vid nuvarande börskurs, vilket väl är ett tecken på att även han tror på Addnodes framtid.
//
Fastighetsaktier
Bloggen är generellt skeptisk till aktier i fastighetsbolag etc efter den kraftiga kursuppgången i dessa aktier på senare år.
Bla för att dessa aktier (bolag) är så räntekänsliga.
...De senaste årens fallande räntenivå har inneburit ett "drivshusklimat" för fastighetsaktier då investerare jagar tillgångar med acceptabel avkastning jämfört med den dåliga räntan på bankkontot eller obligationer.
...Fallande ränta sänker dessutom räntekostnaden för fastighetsbolagens ofta stora skulder.
Risk för att det innebär att fastighetsaktier (och aktier generellt) därmed blir uppblåsta bubblor som senare riskerar spricka (tex om räntenivån börjar stiga igen)?
Många fastighetsbolag är dessutom konjunkturkänsliga om deras fastigheter mest är företagslokaler (kontor och lager etc) vars efterfrågan påverkas av konjunkturen.
Sedan kan fastighetsbolagen säga att de bara fokuserar på
fastigheter i bra lägen
med stabila företag som hyresgäster
och med långa hyreskontrakt,
för att på så vis minska risknivån osv.
Tex tidigare blogginlägg från 25 feb 2015:
Arnhult-imperiet: Ett korthus?
http://www.redeye.se/aktiebloggen/corem/arnhult-imperiet-ett-korthus
Tidigare blogginlägg från 6 mars 2015:
Bostadsprojekt-bolag: Alm, Besqab, Oscar
http://www.redeye.se/aktiebloggen/alm-equity/bostadsprojekt-bolag-alm-besqab-oscar
Och tidigare blogginlägg från 1 apr 2015:
Den stora bostadsskandalen (och relaterade aktier)
http://www.redeye.se/aktiebloggen/balder/den-stora-bostadsskandalen-och-relaterade-aktier
Men en artikel från nyhetsbyrån Reuters 13 apr 2015 med indikation på att vi ev bara är i början av en fastighetsbubbla i Sverige:
Swedish central bank governor worried about strengthening crown
http://www.reuters.com/article/2015/04/13/ecb-sweden-crown-idUSL5N0XA0MM20150413
Enl artikeln bla:
Sweden's central bank governor Stefan Ingves said in a German magazine interview that he was concerned about the impact on the crown of the European Central Bank's quantitative easing policies.
The Riksbank has already cut interest rates into negative territory to reduce the allure of the crown and is locked in a high-stakes currency war with the ECB that could stave off deflation but risks creating another property bubble.
"The ECB is operating extremely expansive monetary policies," Ingves told the WirtschaftsWoche magazine.
"We don't want our currency to appreciate too strongly and push import prices down. That speaks for negative interest rates," he said.
Dvs artikeln berör svenska centralbankschefen Stefan Ingves och varför han sänkt styrräntan för Sveriges centralbank (Riksbanken) till negativ nivå.
Som det beskrivs handlar det bla om att försvara sig mot att den svenska valutan kronan blir för stark när euron faller pga europeiska centralbanken ECB:s kraftigt stimulerande penningpolitik osv.
Kontentan verkar vara att så länge ECB håller på med sin strategi måste Riksbanken parera det med en minst lika stimulerande strategi, för att undvika stärkt krona och negativa effekter av det.
Bla Riksbankens styrränte-förändringar på sistone:
...jul 2014: Sänker styrräntan från 0,75% till 0,25%.
...okt 2014: Sänker styrräntan från 0,25% till 0%.
...feb 2015: Sänker styrräntan från 0% till -0,10%.
...mars 2015: Sänker styrräntan från -0,10% till -0,25%.
Och tex svenska konjunkturmyndigheten Konjunkturinstitutet (KI) räknar med att Riksbankens styrränta kommer att sänkas ytterligare till -0,40% per slutet av 2015 (enl KI:s prognos från mars 2015).
KI:s prognoser för Riksbankens styrränta per slutet av resp år:
2015: -0,40%
2016: -0,25%
2017: 0,75%
2018: 1,25%
2019: 1,75%
http://www.konj.se/download/18.1734e80814bc5f7dc5b4e3/konjunkturlaget-mars-2015.pdf
Dvs risk för ännu lägre ränta och ännu mera stigande fastighetsaktier innan bubblan ev senare spricker?
Tex får man i dagsläget bara en ränta på 0,26% per år i tio år om man köper svenska statsobligationer med en löptid på tio års tid.
Och KI hade i mars 2015 följande prognoser för denna räntenivå (per slutet av respektive år):
2015: 0,90%
2016: 1,70%
2017: 2,50%
2018: 3,20%
2019: 3,80%
http://www.konj.se/download/18.1734e80814bc5f7dc5b4e3/konjunkturlaget-mars-2015.pdf
Dvs sammantagen reflektion om fastighetsaktier:
Bloggen är skeptisk till fastighetsaktier pga
...de stora kursuppgångar som varit
...och den krasch för fastighetsaktier som inträffade under början av 1990-talet efter den dåvarande fastighetsbubblan.
Är man riskvillig som investerare kan det dock på kort sikt finnas mer att hämta i form av kursuppgångar i fastighetsaktier innan bubblan spricker (även om fortsatta kursuppgångar fundamentalt sett kan tyckas vara helt orimligt höga värderingsnivåer i ett långsiktigt, normalt perspektiv vad gäller räntenivåer etc).
Börsskeptiker
Bloggen är generellt skeptisk till börsen som helhet efter den stora börsuppgång som varit de senaste åren.
Tex tidigare blogginlägg (från 15 apr 2015) om bla Handelsbankens pessimistfond Xact Bear (som stiger i värde när börsen faller): http://www.redeye.se/aktiebloggen/lifco/lifco-etc
Lyssnade på Sveriges Radios radioprogram "Ekonomiekot lördag" lör 18 apr 2015: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/529877?programid=3626
I programmet pratar bla professor Lars Oxelheim från Lunds universitet och IFN (Institutet för näringslivs-forskning).
Programledaren Pär Ivarsson i programmet: Om vi börjar med dig då, Lars.
Hur ser du på börsbolagens vinster och uthålligheten i dem?
Lars Oxelheim: Ja, det är svårt att gå in och värdera enskilda bolag i den här situationen.
Men vi kan säga att på det hela taget så är jag orolig med tanke på
...värderingarna i dagsläget,
...och uthålligheten i de vinster vi ser.
För att där är ett gigantiskt makroekonomiskt moln framför oss, och där jag ser ett valutakrig.
Och naturligtvis;
...våra svenska exportföretag
...och även hemmaföretagen
är oerhört känsliga för valutautvecklingen, som är en del av den här makroekonomiska exponeringen.
Programledaren Pär Ivarsson en stund senare i programmet: Lars Oxelheim, de här hoten som du pratar om då - hur pass hårt tror du det kan slå?
Lars Oxelheim: Ja, det slår naturligtvis olika (beroende) på om det är
...ett importföretag,
...exportföretag
och hur det hela utvecklar sig.
Men för att ta upp den boll som Peter (Malmqvist, fristående aktieanalytiker och också deltagare i programmet) spelade då - att det ser bra ut med vinsterna just nu - så är det ju någonting som tarvar fortsatt analys egentligen, eftersom de här (företagen) är ju väldigt olika exponerade för
...valutaförändringen
...ränteförändringen
...inflationsbilden
osv.
Och där är det förbryllande att du får väldigt lite information, dvs ingen användbar information i årsredovisningarna om
...hur mycket av vinsterna som har genererats av makroekonomin
...och hur mycket som är uthålligt.
Ivarsson: Vilken del tycker du de ska redovisa bättre då?
Oxelheim: Det är just vinsternas uthållighet, dvs hur ser vinsterna ut efter hänsyn har tagits till de makroekonomiska variablerna.
Och detta är ju företagsspecifikt.
Så att komma in och tro att man ska kunna benchmarka, jämföra med andra företag - det håller inte.
Oxelheim senare i programmet: Ja, visst finns det uppgifter (i den info börsbolagen offentliggör om sin utveckling)_, men dessa är ju inte beräknade på korrekt sätt._
Utan det är lite att söka efter nyckeln där ljuset finns (...).
Det blir information som inte blir fullt användbar helt enkelt.
Utan jag ser att det är ett stort gap mellan
...den efterfrågade informationen, och om man kallar den då "nödvändig transparens" eller genomskinlighet
...och den optimala kanske för företaget
Och att där är detta gapet i information kan jag se fem anledningar till.
Och det har förbryllat mig liksom över tiden att inte gapet har stängts bättre här.
1)
Och Peter tog ju upp en:
Och att det är kunskapen.
Man (folk på börsbolagen) är inga makroekonomer.
Men icke förty så kan man i alla fall förbättra känsligheten.
Det finns ju metoder för detta.
Och den andra biten då - som är kopplad till den första - som är bristen på kompetens; o__ch där (säger jag att) där kan vi skylla på universiteten.
Och det är inte de svenska universiteten, utan det är globalt.
För man har organiserat universiteten som
...Department of Economics, alltså institutioner för nationalekonomi
...och institutioner för företagsekonomi och ledning.
Och de förstår inte varandras problem.
Så att där är så att säga den här silo-organisationen en förklaring till bristen på kompetens.
2)
Den andra är då att man (börsbolagen) säger att "Ja, men det är jättesvårt, det här" och så gömmer man sig bakom det.
Men det finns ju nu metoder.
Forskningen har tagit fram metoder som man kan redovisa detta på, på ett trovärdigt sätt och i alla fall föra redovisningen långt fram jämfört med vad man får idag.
3)
Och den tredje biten, det är ju naturligtvis den som är det allra känsligaste, och det är den - ska man säga - ett omoraliskt beteende; "moral hazard" på engelska.
Dvs att man (börsbolagen) har en egen agenda som gör att man inte är särskilt intresserad av att ge full information, för detta kan användas i så att säga förskönandet av vinsterna till ledningens eget bästa.
Och det kallar man ju "earnings management" så att säga på engelska.
Så den biten är ju en förklaring.
Och eftersom vi i Sverige då har "asymmetriska belöningssystem", dvs
...att man får belöning rörligt uppåt
...men man bestraffas inte om vinsten viker nedåt
så leder ju detta då till att man har en möjlighet att försköna vinsterna och ta hem extra - ska man säga - belöning genom detta.
4)
Det fjärde alternativet här, det är ju att man (börsbolagen) säger att "De här - ja, men de här effekterna är för små.
Vi kan strunta i de här effekterna."
Men det är ju gigantiska effekter egentligen vi talar om.
5)
Och sedan kommer vi till den femte, och den som är egentligen "valid" i viss utsträckning.
Och det är det att - man (börsbolagen) kan säga att:
"Om vi visar detta tydligare, så visar vi vår sårbarhet och röjer kanske en k__ompetensfördel som vi har.
Och därför ger vi det inte."
Och det är där det här konceptet som jag har studerat mycket - det här; skillnader mellan optimal transparens:
...Det kan vara optimalt för företaget att inte ge den här informationen
...men det är inte tillfredsställande för mottagaren, aktieägaren.
Så där blir ett gap mellan de här två.
Och om inte aktieägaren får rätt information, så måste han eller hon ju ha en riskpremie för det, (vilket) höjer kapitalkostnaden.
Så där får ju företaget göra en bedömning:
...Om vi inte ger den här informationen, så kostar det.
...Men det kostar kanske ännu mer om vi ger informationen.
Senare i programmet:
Pär Ivarsson: Vilken effekt har det här då på den vinst som visas, skulle du säga?
Lars Oxelheim: Ja, den vinst vi ser idag menar du?
Ivarsson: Ja.
Oxelheim: Då kommer jag tillbaka till detta; att de här effekterna är företagsspecifika.
Så att vi kan se hur man upplever dessa på börsen till exempel.
Och vinsterna upplevs ju som mycket lovande som Peter säger, eftersom värderingen är - nu är vi uppe i ett price/earnings-tal, ett p/e-tal på över 20 här.
Ivarsson: Ja, man kan säga att det är hur många gånger vinsten man får betala för aktien så att säga.
Oxelheim: Precis, ja.
Och det är ju väldigt högt i ett historiskt perspektiv.
Och har vi då sagt - även om det är så att de enskilda företagen är olika påverkade - så tar vi ett genomsnittsmått som detta är, så kan vi säga att genomsnittligt sett också så har man haft en medvind.
Dvs med:
...Räntan; historiskt låg,
...med en växelkurs som har gått med
...och med låg inflation här.
Så att tar man hänsyn till det så kanske p/e-talet då är 30 - i den storleksordningen - istället.
Och då är vi tillbaka till var vi var på 1980-talet, nämligen i den japanska situationen.
Och då vi forskare gnuggade våra geniknölar och tänkte:
"Vad är detta vi ser?
Hur kan vi förklara detta?"
Och det fanns tonvis med rapporter på den tiden som försökte hitta en förklaring till det höga p/e-talet i Japan då.
Och det visade sig, och det var ju så att säga då bara inflaterat genom att tex den japanska centralbanken låg och tryckte pengar och intervenerade på marknaden.
Så att det är ett dåligt mått kanske - när vi tar det sammantaget här - på vinsterna och vad som ska komma.
Annars skulle det ju kanske ge oss en signal att "Här kommer goda tider!".
Men det är snarare en signal av den stimuli som marknaden (centralbanker) erbjuder - och man (aktieinvesterare) förväntar sig att man (centralbanker) fortsatt ska erbjuda - som snedvrider alltså prissättningen på marknaden (dvs gör att aktiers börskurser stiger till onormalt höga p/e-talsnivåer etc).
När det gäller sedan det enskilda så kan vi säga att:
Bara för att exemplifiera det här - faran av att liksom gå in och benchmarka, vilket många gör:
Och det är tex, det var ju Handelsbankens filosofi - är väl fortfarande:
Att man (Handelsbanken) ska titta på andra banker och hur deras resultat utvecklas (för att få en bild av om Handelsbanken går bra jämfört med konkurrenterna).
Men om man gör detta utan att ta hänsyn till att man har olika makroekonomisk exponering, så hamnar man ju snett.
Ta fallet tex med Boeing och Airbus.
...Om dollarn då deprecieras (sjunker i värde mot andra valutor),
...eller vi kan säga snarare nu att den apprecieras (dvs stiger mot andra valutor) som vi har sett här 20%:
Ja, visst:
Det är ju
...till förfång för Boeing
...och till gagn för Airbus.
Och då får man ju se hur respektive sida handskas med detta.
För att om du får hjälp av så att säga en makroekonomisk medvind som det är för Airbus då, så kan man ju slarva bort den.
Det är ju väldigt lätt att om man får den här medvinden,
...så lutar man sig tillbaka och tror man är konkurrenskraftig
...när det egentligen är någonting som man får till skänks från makroekonomin.
Oxelheim senare i programmet: Ja, vi helt överens - Peter och jag - i den frågan (ang ett resonemang som Peter Malmqvist hade om risken för att börsen nu är övervärderad eftersom
...räntan är rekordlåg och det snarare indikerar svag konjunktur,
...och att folk öser in pengar i aktier för att få bättre "ränta" en bankkontot utan en tanke på riskerna på börsen (för tex nedgång i börskurserna),
...och att börsen nu är högre värderad än år 2006 då BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) hade god utveckling och drog världsekonomin medan de numera inte har lika stark utveckling osv).
Men det är också så - vilket är väldigt alarmerande - att man kan fråga sig:
Om vi har marknader - i marknadens verkliga bemärkelse - när de (centralbankerna) använder sig av sin penningpolitik och även går in på börsen och handlar med andra motiv än företagets (börsbolagens) riktiga värde.
Utan man gör detta så att säga - tex den schweiziska centralbanken när man skulle försvara den fasta växelkursen mellan schweizerfrancen och euron:
De var ute och köpte (aktier i) små och medelstora företag världen över, och drev upp priserna på det för att just placera i någonting utomlands så att säga för att man skulle kunna sälja av schweizerfrancen och hålla den här fasta kursen.
Så att, jag menar:
Det tycker jag är oerhört alarmerande.
Och det har ju japanerna länge gjort med aktieindex.
Men nu ser vi ju att ett antal centralbanker är inne också och köper enskilda aktier och agerar på den sidan med andra motiv än den traditionella.
Peter Malmqvist om det: Jag är lite överraskad.
Jag blir ganska paff när jag hör det.
För att om jag såg i Riksbankens balansräkning att de hade varit aktörer på börsen, särskilt i mindre och medelstora bolag, skulle jag betrakta det som extremt sensationellt.
Vi tycker då många gånger att de här obligationsköpen som då centralbanker världen över gör av statsobligationer, är en helt unik åtgärd.
Och jag betvivlar inte på något sätt informationen (från Oxelheim).
Men det är klart:
Det är ju väldigt alarmerande om en centralbank inte bara köper statens obligationer för att hålla nere räntan eller driva ner räntan, utan även köper ett lands eller olika länders mindre/medelstora aktier.
Då är vi ute på en väg som jag är otroligt negativ till alltså.
Dvs bloggens reflektioner till radioprogrammet och Oxelheims resonemang (hårddraget):
Börsen är ett luftslott som blåsts upp av centralbankernas stora stimulansåtgärder (vilket lett till
...rekordlåg ränta
...och positiva valutaeffekter, dvs nedgång för bla svenska kronan mot utländska valutor)
...även ev direkta uppgångar i börskurserna om centralbankerna även direkt köper aktier
Och börsbolag döljer bla i sin redovisning stora positiva valutaeffekter i sina resultat (dvs förklarar ej tydligt hur stora valutaeffekterna är i resultatet osv), och dessa effekter beror ju
...inte på att bolagen är "duktiga"
...utan på tillfälliga valutakursrörelser (som dessutom riskerar leda till att bolagen förslappas och anser att man inte behöver anstränga sig).
Snarast är dessa resonemang alltså anledning att vara orolig för börsens höga värderingsnivå och att den kan komma att falla kraftigt på sikt.
I så fall innebär det att det åtminstone är motiverat med rekommendationen "spekulativt köp" för Handelsbankens pessimistfond Xact Bear (som stiger i värde när börsen sjunker).
//Edit: Mer om vad rekommendationen "spekulativt köp" innebär enl bloggens rekommendationsskala längst ned i blogginlägget.
Rekommendationen "spekulativt köp" innebär alltså inte (nödvändigtvis) kraftig värdeökning på kort sikt.
Utan det innebär
...chans till god värdeökning på lång (dvs inom några års) sikt),
...men även stor risk för att det inte blir en bra värdeökning utan i värsta fall en värdeminskning.
Dvs rekommendationen "spekulativt köp" innebär här i bloggen chans till god värdeökning på lång sikt, fast med hög risknivå.
Att det ändå blir köprekommendation trots hög risknivå innebär ju då att potentialen till värdeökning är tillräckligt stor i förhållande till risknivån, för att en köprek ska anses vara motiverad.
Dvs det är en gynnsam potential i förhållande till risknivån (en gynnsam "risk/reward-ratio", dvs risk/belönings-kvot).
//
Förenklat:
...Om Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 är +1% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs -1,5%.
...Om Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 är -1% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs +1,5%.
Per slutet av mån 20 apr 2015:
...OMXS30 1678,28.
...Xact Bear 84,60 kr.
Dvs rekommendationer i detta blogginlägg:
...Addnode-aktien: "Långsiktigt köp" vid börskurs 52,50 kr.
...Xact Bear: "Spekulativt köp" vid fondandelskurs 84,60 kr.
Det var alltså kursnivåerna per slutet av mån 20 apr 2015.
Blir det en kraftig börsnedgång lär ju även Addnode-aktien dras med ned från nuvarande kursnivå.
Dvs en strategi är att köpa lite aktier i bolaget nu men att inte spendera allt krut på en gång, för att komplettera med köp av mer aktier om börsen och Addnode-aktien faller framöver.
Å andra sidan kan ett fall i Addnode-aktien innebära sämre tider och att Addnodes intjäning då kommer att bli sämre en tid framöver osv.
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationerna följande:
..."Långsiktigt köp" för Addnode-aktien vid börskurs 52,50 kr.
..."Spekulativt köp" för Xact Bear vid fondandelskurs 84,60 kr.
Det var kursnivåerna per slutet av mån 20 apr 2015.