Spekulativ köplista

Vilka aktier har möjlighet att stiga kraftigt inom en ganska nära framtid?

I ett tidigare blogginlägg beskrevs förslag på aktier man kan ha som långsiktig basportfölj: http://www.redeye.se/aktiebloggen/betsson/superportfoljen Det är aktier i stabila, friska bolag med långsiktigt god utveckling för intäkter och resultat, som på sikt kan väntas gå bättre än börsindex.

Därutöver kan man ha en mindre del spekulativa aktier som "krydda". Här nämns förslag på några sådana aktier. Avgörande för urvalet är delvis att det är bolag som inom en ganska nära framtid väntas komma med besked om viktiga händelser ("triggers"), och om det blir positiva besked finns potential till kraftig kursuppgång (50-100%?). Samtidigt är dessa aktier riskfyllda, dvs vid negativa besked kan det bli kraftiga kursnedgångar och i värsta fall kan aktierna bli värdelösa. Men det finns även andra aktier med som allmänt kan anses lågt värderade, och bör få stora kursuppgångar om bolagen börjar gå bättre (eller i vissa fall om bolagen helt enkelt fortsätter gå bra).

Här är förslagen på aktier som kan vara intressanta spekulativa köp just nu:

Africa Oil, nuvarande börskurs (11,75 kr)
Alliance Oil (82 kr)
B&B Tools (65,50 kr)
Bioinvent (19,20 kr)
Diamyd (10,40 kr)
Eniro (15,50 kr)
Finnvedenbulten (43,30 kr)
Oasmia (10,70 kr)
Shamaran (1,50 kr)
Topotarget (2,69 kr)
Transatlantic (9,60 kr)

Bolagen kan delas in i olika kategorier:

Oljeletningsbolag:
Africa Oil
Shamaran

Medicinska forskningsbolag:
Bioinvent
Diamyd
Oasmia
Topotarget

Övriga bolag:
Alliance Oil
B&B Tools
Eniro
Finnvedenbulten
Transatlantic

Förenklade kommentarer om respektive bolag:

Africa Oil

Africa Oil har berörts i ett tidigare blogginlägg (från 4 dec 2011): http://www.redeye.se/aktiebloggen/africa-oil/spanningen-okar-i-africa-oil . Bolaget håller nu på med två oljeletningsborrningar; en i Kenya och en i Puntland. Besked om borrningarna ledde till oljefynd lär komma inom 1-2 månader (ev tidigare?). 

Intressanta bedömningar om de två borrningarna från kanadensiska aktiemäklarfirman GMP Securities analys:

• 15% chans att Africa Oils första borrhål Dharoor-Shabeel i Puntland innehåller 300 miljoner fat olja, varav Africa Oils ägarandel 33%. Träff innebär ett värde på 14 kr/Africa Oil-aktie (=Africa Oils andel av värdet). Borr-resultat i q2/2012.

• Borrhålet Ngamia/Block 10BB i Kenya innebär 20% chans till 45 miljoner fat olja, varav Africa Oils ägarandel 50%. Träff innebär ett värde på 4-5 kr/Africa Oil-aktie (=Africa Oils andel av värdet). Borr-resultat i q2/2012.

http://cgxenergy.ca/documents/GMP-Dec15-11-2012ExplorationThemes.pdf

Shamaran Petroleum

Har berörts i ett tidigare blogginlägg (från 6 feb 2012): http://www.redeye.se/aktiebloggen/shamaran-petroleum-corp/aterhamtning-shamaran

Bolaget är verksamt i irakiska Kurdistan, och ska göra två oljeletningsborrningar under q2/2012; en på oljeletningsområdet Atrush och en på oljeletningsområdet Taza.

Aktien är dessutom nedtryckt nu efter besvikelser kring Shamarans oljeletningsområden Pulkhana och Arbat, som Shamaran nu har lämnat.

Risk för kursnedgång om bolaget inom kort försöker få in kapitaltillskott från aktieinvesterare genom att ge ut nya Shamaran-aktier. Bolaget har flaggat för ev behov av kapitaltillskott för fortsatt oljeletning.

Det positiva i kråksången är att Shamaran har en del pengar i kassan sedan tidigare, och att bolaget är delägare i en oljefyndighet som gjordes i fjol. Olja ska börja pumpas upp från den fyndigheten ganska snart, vilket väntas ge kassaflöden. En fråga är om Shamaran väljer att sälja sin andel i den fyndigheten, för att finansiera fortsatt oljeletning.

Bioinvent

Har berörts i ett tidigare blogginlägg (från sept 2011): http://www.redeye.se/aktiebloggen/bioinvent/skordetid-bioinvent

Bioinvent är ett välrespekterat medicinskt forskningsbolag baserat i Lund, med inriktning på att utveckla antikroppsbaserade läkemedel vilket är en relativt ny, lovande typ av läkemedel.

Många aktieinvesterare har haft stora förhoppningar på Bioinvent, men aktieägarnas tålamod har fått sättas på hårda prov för åren går och det kommer nästan aldrig några stora nyheter från bolaget. Åtminstone känns det som länge sedan nu. Då och då uttalar sig vd Svein Mathisen i samband med kvartalsrapporter om att bolaget helt enkelt fortsätter jobbar på med utvecklingen av sin forskning utan att säga så mycket i övrigt.

Men nu börjar det bli dags för ett par avgörande besked från Bioinvent. Bolaget har lovat meddela forskningsresultat om två av sina läkemedelskandidater under q2/2012. Det gäller TB-402 mot blodproppar och BI-204 mot åderförkalkning. Särskilt det sistnämnda lär ha stor försäljningspotential om studieresultaten blir bra och myndigheterna i slutändan ger sitt godkännande.

Forskningsresultaten som ska komma i q2/2012 är för båda produkterna så kallade fas2-resultat, dvs om resultaten är bra krävs sedan utökade studier (fas3-studier) som också måste bli bra innan myndigheterna ev ger sitt godkännande.

Men bra fas2-resultat vore ändå väldigt goda nyheter för Bioinvent, som då bla underlättar samarbetsavtal med stora läkemedelsbolag som då enl praxis i branschen betalar forskningsbolag som Bioinvent en större engångssumma när ett sådant samarbetsavtal ingås.

Efter att ha varit nere i 14-15 kr under hösten 2011 har Bioinvent-aktien nu stigit till 19-20 kr. Men vid riktigt bra besked om forskningsresultaten i q2 lär en fortsatt uppgång till åtminstone 30-40 kr inte vara en omöjlighet.

Redan nu i jan 2012 (före beskeden om forskningsresultaten) kom Nordea med riktkursen 30 kr för Bioinvent-aktien: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1882738

Aktiemäklarfirman Pareto-Öhman har i en analys från 31 jan 2012 en riktkurs för Bioinvent-aktien på 34 kr inom 3-6 månader: http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2050875#msg13670508

//Tillägg 9 feb 2012: Bioinvent presenterade idag sin resultatrapport för q4/2012 där det framgick att forskningsresultaten för BI-204 kommer att presenteras i q3/2012 istället för q2/2012: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/35/08/wkr0001.pdf Aktien är fortsatt intressant som spekulativt köp.//

//Tillägg 14 feb 2012: Besvikelse: Bioinvent vill ha kapitaltillskott på drygt 100 miljoner kr från aktieägarna: http://www.bioinvent.se/media-centre/press-releases/release.aspx?releaseid=639538 Enl ett förslag ska aktieägarna få köpa 1 ny Bioinvent-aktie för 15,60 kr styck för varje 10-tal ägda aktier. Kapitaltillskottet ska stärka bolagets finansiella ställning inför besked under det kommande halvåret om forskningsresultaten om Bioinvents produkter BI-204 (mot åderförkalkning), BI-402 (mot blodpropp) och BI-505 (mot cancer). Forskningsresultaten om BI-204 och BI-402 är resultat från fas 2-studier, medan BI-505-resultaten är fas 1-studier.

(Förenklat innebär fas 1-studier i första hand att testa om människor som intar produkten mår dåligt av det, dvs om produkten ger biverkningar snarare än om produkten ger avsedd medicinsk effekt mot den sjukdom som produkten ska bekämpa. I fas 2 testas den medicinska effekten mot avsedd sjukdom på en mindre grupp patienter, och i fas 3 på en större grupp patienter.)

Bioinvent-aktien är -13% till 16,30 kr i den inledande börshandeln idag (tis 14 feb 2012). Är man långsiktig är det ett fortsatt bra köptillfälle.//

Oasmia

Medicinska forskningsbolaget Oasmia (baserat i Uppsala) har haft det lite skakigt. Det blev bla debatt kring ägarbilden och styrelseledamöter i Oasmia. Frågetecken restes bla kring om vd och huvudägare Julian Aleksov http://www.oasmia.se/pages.asp?c_id=15 tillförskansat sig en större aktiepost från en tidigare (numera död) forskare på tvivelaktiga grunder: 

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2598756.ece

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3089668.ece

Styrelseproffset Björn Björnsson anses vara en rättskaffens man och var styrelseordförande i Oasmia, men avgick efter rabaldret vilket utgjorde ett ytterligare frågetecken.

Aleksov sade sig först ha för avsikt att avgå för att aktieägarnas förtroende för Oasmia inte skulle ifrågasättas, men sedan verkar han ha ångrat sig och sitter nu kvar som vd. Och Aleksov har avfärdat all kritik och till och med vidtagit rättsliga åtgärder mot media för de skriverier som förekom: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3280013.ece

En stor lättnad var att miljardären Bengt Ågerup nyligen gick in som storägare i Oasmia. Ågerup är känd för sina framgångar med antirynk-gelé-bolaget Q-Med (också baserat i Uppsala) som han har sålt. Att Ågerup nu sätter sin kvalitetsstämpel på Oasmia betyder mycket.

Och Aleksov själv gjorde i dec 2011 positiva uttalanden för nyhetsbyrån Direkt http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1869204. Då sa han bla följande om bolagets två huvudprodukter Paclical mot cancer och Paccal Vet mot hundcancer:

• Paclical

Aleksov räknar med att Oasmia ska ingå avtal om sin anti-cancerprodukt Paclical före maj 2012.

Enl Aleksov ska Oasmia totalt ingå 2-3 avtal om Paclical, med 20-30 miljoner dollar/avtal i direktbetalningar till Oasmia. Det motsvarar 135-200 miljoner kr/avtal till Oasmia som nu totalt är värt ca 560 miljoner kr på börsen vid nuvarande börskurs 10,70 kr.

Dvs 2-3 avtal innebär ett värde på 270-600 miljoner kr totalt i direktbetalningar.

Oasmias ansökan om myndighetsgodkännande för Paclical väntas inlämnas i början av 2012 för EU, Ryssland mfl länder.

• Paccal Vet

Aleksov räknar med myndighetsgodkännande för Oasmias anticancerprodukt Paccal Vet för hundar "inom kort" för Europa, och under våren 2012 för USA.

Planen är lansering i Europa våren 2012 och i USA sommaren 2012.

Dvs enl Aleksov kan bara de inledande avtalsersättningarna för Paclical uppgå till i bästa fall 600 miljoner kr, jämfört med att hela Oasmia nu är värt mindre på börsen vid börskurs 10-11 kr. Därtill kommer bla att Oasmia vid sådana avtal får en andel av de försäljningsintäkter samarbetspartnern får vid försäljning av Paclical etc.

Diamyd

Medicinska forskningsbolaget Diamyd var en av de stora förloraraktierna 2011 efter att bolagets stora fas3-studie om antidiabetes-produkten Diamyd blev en stor besvikelse.

Aktien har därefter fått så dåligt rykte att den fallit så lågt att bolaget nu är värt mindre på börsen än sin egen kassa, trots att Diamyd även har andra forskningsprojekt än Diamyd.

Enligt bolagets senaste resultatrapport uppgick kassan till över 400 miljoner kr (per 30 nov 2011), och vid nuvarande börskurs 10,40 kr är hela Diamyd värt 300 miljoner kr på börsen.

Av bolagets kvarvarande forskningsprojekt finns nu bla förhoppningar på anti-cancersmärtaprodukten NP2 Enkefalin där en fas2-studie pågår. Resultaten av studien ska presenteras första halvåret 2012. (Kraftig kursuppgång om studieresultaten blir bra?)

NP2 Enkefalin är en produkt från Diamyds så kallade NTDDS-plattform (Nerve Targeting Drug Delivery System) vars syfte är att den på "ett säkert och effektivt sätt" ska kunna "leverera läkemedelssubstanser till utvalda nervceller". "Det är ett unikt koncept som, om det visar sig lyckosamt, kommer att ge många nya möjligheter att behandla olika medicinska problem i nervsystemet som idag inte kan behandlas", enl Diamyds årsredovisning: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/17/31/64/wkr0005.pdf

Bland Diamyds övriga tillgångar finns tex en ägarandel på 8% av amerikanska vaccinbolaget Protein Sciences Corporation (PSC). http://www.proteinsciences.com/  Enl ett presentationsblad om PSC http://www3.bio.org/bioasia-profiles/pdfs/430.pdf (från konferensen Bio Asia i Japan nyligen) räknar PSC med att amerikanska läkemedelsverket FDA ska godkänna PSC:s vacciner Flublok och Panblok i början av 2012. Dessutom står det i presentationsbladet om planer på börsintroduktion av PSC under 2012.

Och vad gäller Diamyds antidiabetesprodukt Diamyd så finns det de som ännu inte har gett upp hoppet om produkten trots att de senaste forskningsresultaten blev en besvikelse. Professor Johnny Ludvigsson vid Linköpings Universitet var en av forskarna som utförde studien, och han menar nu att en avgörande faktor för att Diamyd ska ha verkan kan vara vilken årstid som patienten ges Diamyd: http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.320254?l=sv I länken nämns att patienterna behandlades med ett "GAD-alum", och det är det som är den aktiva substansen i antidiabetes-terapin Diamyd. GAD-alum innebär här så kallat alum-formulerat GAD65 (GlutAminsyraDekarboxylas, isoform 65kDa).

Diamyd skriver självt följande i sin senaste årsredovisning (daterad nov 2011): 

"Vi, liksom många experter inom området, är fortfarande övertygade om att Diamyd® eller den aktiva substansen GAD65 kan motverka typ 1-diabetes om än med ett annat angreppssätt än vad som tidigare prövats."

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/17/31/64/wkr0005.pdf

GAD är ett enzym som i en version heter GAD65. Hos patienter med typ 1-diabetes bryts de insulinproducerande cellerna ner, men Diamyds idé är att injektioner med GAD65 ska kunna fördröja nedbrytningen av de insulinproducerande cellerna. http://sv.wikipedia.org/wiki/Glutaminsyredekarboxylas#Diabetes

Topotarget

Topotarget är ett danskt medicinskt forskningsbolag som berörts i tidigare blogginlägg från sept 2011: http://www.redeye.se/aktiebloggen/topotarget/skordetid-topotarget

Bolagets huvudprojekt är anticancerprodukten Belinostat, där det nu börjar dra ihop sig till att presentera forskningsresultat om Belinostat mot så kallad CUP-cancer respektive PTCL-cancer: 

• CUP (Cancer of Unknown Primary, dvs cancer med okänt ursprung) http://en.wikipedia.org/wiki/Cancer_of_unknown_primary_origin
• PTCL (Peripheral T-Cell Lymphoma) http://en.wikipedia.org/wiki/Peripheral_T-cell_lymphoma

Positiva besked om det lär givetvis leda till kraftig kursuppgång i Topotarget-aktien (och vice versa).

En speciell positiv aspekt är att Topotarget sedan tidigare har ingått samarbetsavtal om Belinostat med amerikanska läkemedelsbolaget Spectrum Pharmaceuticals, och enl avtalet ska Topotarget förenklat få 1 miljon Spectrum-aktier om parterna lämnar in en ansökan om att få Belinostat godkänt hos amerikanska läkemedelsverket FDA (och FDA godkänner att ansökan är inlämnad för fortsatt bedömning).

Det positiva med det är att sedan Topotarget ingick det avtalet har Spectrum-aktien skjutit i höjden och ligger nu i 14,20 dollar. Dvs 1 miljon Spectrum-aktier är därmed värda nästan 100 miljoner svenska kr. Det kan jämföras med att hela Topotarget nu är värt drygt 400 miljoner svenska kr på Köpenhamnsbörsen vid nuvarande börskurs 2,69 danska kr.

Enl en företagspresentation om Topotarget 8 feb 2012, räknar bolaget med en ansökan om Belinostat mot PTCL-cancer kommer att inlämnas till FDA under 2012. I denna Power Point-presentation på sid 8 står det "NDA submission 2012": http://files.shareholder.com/downloads/ABEA-4C7P7T/1686156111x0x540991/5d379954-ad00-4ce8-b4d6-6bffe6ae48e0/Corporate%20Presentation_Swiss-Scandinavian%20Bio-Business%202012.pdf NDA betyder "New Drug Application", dvs en sådan ansökan som lämnas in till amerikanska läkemedelsverket FDA.

På sid 21 finns en tidslinje där det framgår att:

• Forskningsresultat om Belinostat mot PTCL-cancer väntas i slutet av första halvåret 2012
• Planen är att lämna in en NDA (för Belinostat mot PTCL-cancer) i slutet av andra halvåret 2012.
• FDA väntas godkänna inlämnandet av NDA i början av första halvåret 2013 (dvs det är då som Topotarget kan få de 1 miljoner Spectrum-aktierna om allt går väl).
• FDA väntas mot slutet av första halvåret 2013 godkänna Belinostat mot PTCL, vilket då ger Topotarget rätt till en ytterligare utbetalning från Spectrum.
• I och med godkännandet blir det även möjligt att i USA börja sälja Belinostat mot PTCL, och då får Topotarget en viss andel av den försäljningen.

Studien om Belinostat mot CUP-cancer har dragit ut på tiden, tydligen för att patienterna överlever så länge (vilket kan tolkas som ett gott tecken, men behöver inte vara det eftersom det tex kan vara patienter som tar jämförelseprodukten som lever länge). I Power Point-presentationen står det nu att forskningsresultat från studien om CUP-cancer ska presenteras under första halvåret 2012. Enl tidslinjen på sid 21 i presentationen, ser det ut som att CUP-resultaten kommer att presenteras i slutet av q1/2012.

Belinostat hör till kategorin HDACi-läkemedel (Histone DeACetylase-inhibitor) som anses särskilt lovande för behandling av cancer. Positivt är att Belinostat inte verkar ge samma biverkningar som andra produkter, men risken är att Belinostat har för dålig verkan mot cancern. En variant är därför att använda Belinostat som en komponent i kombinerade anticancerläkemedel, och där har det kommit lovande resultat för tex Belinostat i kombination med Carboplatin och Paclitaxel i kombinationsprodukten "Belcap".

 

Utöver ovannämnda bolag som har specifika "triggers" i närtid, finns en del bolag vars aktier kan vara särskilt intressanta just nu av andra skäl - främst för att de helt enkelt är lågt värderade, och kan med rätt hög sannolikhet antas få stora kursuppgångar framöver - samtidigt som även dessa aktier delvis är förknippade med hög risk (dvs de kan i värsta fall ha stora kursnedgångar).

Alliance Oil

Affärsmannen Victor Forss byggde upp amerikanska oljebolaget Forcenergy som bla var börsnoterat i Stockholm. Hans son Eric Forss (som också var med på Forcenergy) har därefter från i princip ingenstans byggt upp ryska oljejätten Alliance Oil genom olika företagsköp och samgåenden etc. Eric Forss (fyller 47 år i år) är fortfarande styrelseordförande i bolaget.

Bedömare brukar imponeras av hur lågt värderad Alliance Oil-aktien är, men samtidigt finns det väl en rabatt i aktien pga att bolaget har sin verksamhet i Ryssland som kan vara lite oberäkneligt, plus att Alliance Oil gör enorma investeringar i sin oljeproduktion och raffinering, vilket lett till hög skuldsättning. Samtidigt finns det förhoppningar om att Alliance Oil under de närmaste åren kommer att börja skörda frukterna av sina stora investeringar.

Ansedda amerikanska investmentbanken Goldman Sachs har hört till de sanna Alliance Oil-optimisterna, och har ansett aktien vara värd nästan 200 kr så sent som våren 2011. Men sedan dess har de tydligen sänkt sin riktkurs som nu ligger på 144 kr för aktien.

• I maj 2011 hade Goldman Sachs riktkursen 188 kr för aktien: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1822982
• Men nu i feb 2011 har den sänkts till 144 kr: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1884375

Dvs något måste det vara som enl Goldman Sachs utvecklats sämre än väntat med Alliance Oil?

Dock ser Alliance Oil-aktien billig ut på papperet vid nuvarande kursnivå 82,25 kr. Bolagets resultat per aktie uppgår till 9,52 kr för senast rapporterade 12-månadersperiod (okt 2010-sept 2011), vilket ger p/e-talet 8-9 vid nuvarande börskurs vilket låter ganska billigt.

Alliance Oils skuldsättning är hög vilket höjer akiens risknivå. Bolagets nettoskuld (skulder minus kassa) ca 9 miljarder kr 30 sept 2011, jämfört med att Alliance Oil är värt ca 14 miljarder kr på börsen vid nuvarande börskurs.

Aktieanalytikerna räknar med kraftiga resultatökningar för Alliance Oil framöver:

Resultat per aktie:
2011: 11,92 kr (+47%)
2012: 17,34 kr (+46%)
2013: 25,44 kr (+47%)

http://www.4-traders.com/ALLIANCE-OIL-CO-LTD-6497672/financials/

Dvs p/e-tal 4-5 beräknat som nuvarande börskurs delat med förväntat resultat per aktie för 2012.

Analytikerna har på sistone nedjusterat sina prognoser något för Alliance Oils resultat per aktie. Så sent som 23 jan 2012 såg prognoserna ut så här istället:

Resultat per aktie:
2011: 12,01 kr (+47%)
2012: 17,41 kr (+45%)
2013: 25,99 kr (+49%)

(Det kan iofs bero på dollarförändringarna. Ovannämnda prognoser är omräknade från dollar till kr.)

Övrigt om Alliance Oil:

• I slutet av 2012 blir Alliance Oils nya ryska raffinaderi i Khabarovsk klart. Från början av 2013 räknar Alliance Oil med att ha en total raffineringskapacitet på 90 000 fat olja/dag.
• Ur Alliance Oils ryska oljefält Kolvinskoye produceras i dagsläget 24 000 fat olja/dag. Enl planen kommer den produktionstakten att öka till en nivå på 45 000-50 000 fat/dag inom ett par år. Den takten bedöms därefter ligga kvar där i ett par år för att sedan börja dala nedåt.
• För 2012 räknar Alliance Oil totalt sett med att producera 63 000-69 000 fat olja/dag och att raffinera 68 000-73 000 fat/dag.
• Under 2012 kommer Alliance Oil att inleda samarbete med spanska oljebolaget Repsol. Alliance Oil och Repsol ska tillföra tillgångar till ett nytt bolag som båda blir delägare i:
-Alliance Oil ska tillföra oljefyndigheter motsvarande 172 miljoner fat olja med en produktionstakt i dagsläget på 20 500 fat/dag, och ett värde på totalt nästan knappt 4 miljarder kr.
-Repsol ska tillföra fyndigheter med 115 miljoner fat olja.
-Totalt får det nya bolaget tillgångar värderade till 5-6 miljarder kr.
-Alliance Oil får en ägarandel på 51% av det nya bolaget, medan Repsols ägarandel blir 49%. (Repsol kommer att betala Alliance Oil ett belopp för att Repsol ska få en ägarandel på 49% av det nya bolaget.)

Alliance Oils q4-rapport kommer 22 feb 2012 (dvs på ons om två veckor).

B&B Tools och Finnvedenbulten

Tidigare blogginlägg om B&B Tools och Finnvedenbulten (från 1 feb 2012 uppdaterat med bolagens nya resultatrapporter som kom 7 feb 2012): http://www.redeye.se/aktiebloggen/bb-tools/harliga-trista-bolag-bb-tools-finnvedenbulten 

B&B Tools och Finnvedenbulten är båda bolag som av aktieinvesterare kan tolkas som trista bolag som därför är ganska anonyma och obevakade på börsen. Det lär bidra till att båda bolagens aktier är lågt värderade och har låga p/e-tal. B&B Tools är ett handelsföretag som i första hand förser industriföretag i Sverige och övriga Norden med olika produkter. Finnvedenbulten är underleverantör till fordonsindustrin av bla bultar och metallstrukturer.

Idag (tis 7 feb 2012) kom både B&B Tools och Finnvedenbulten med resultatrapporter som i båda fall blev stora besvikelser bland aktieinvesterarna. B&B Tools-aktien föll 8% och Finnvedenbulten-aktien föll 5%.

Båda bolagen är konjunkturkänsliga, men förutsatt att det inte kommer en djup och långvarit lågkonjunktur, så är det ett bra köpläge i båda aktierna nu. Och tex B&B Tools fick inte ens under finanskrisen 2008/2009 någon särskilt stor resultatnedgång.

Intressant att skånska affärsmannen Karl-Axel Granlund via sitt bolag Volito har köpt en stor ägarandel i Finnvedenbulten. Han har lyckats mycket bra med sina tidigare affärer.

Eniro

Tidigare blogginlägg från 28 jan 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/eniro/fragetecken-eniro

De flesta aktieinvesterare verkar anse att det är högst sannolikhet för att Eniro kommer att gå omkull så småningom. Bolagets tidigare affärsidé är att sälja annonsutrymme i företags-telefonkatalogen Gula Sidorna som nästan ingen använder längre, och Eniro kämpar desperat för att hitta nya intäktskällor med liknande inriktning - främst via internet. Men där är konkurrensen mycket tuffare (medan Eniro historiskt haft i princip monopol inom sin nisch med Gula Sidorna).

Som konsekvens har Eniros intäkter fallit kraftigt, och det är särskilt prekärt mot bakgrund av bolagets höga skuldsättning.

Nyckelfrågan blir nu om vd Johan Lindgren och styrelseordförande Lars-Johan Jarnheimer lyckas vända utvecklingen åt rätt håll. Bla har Lindgren pratat om att Eniros intäkter ska börja växa igen under 2012.

Lindgren och Jarnheimer är båda skickliga affärsmän från "Stenbeck-sfären". Lindgren var finanschef för tv-bolaget MTG och Jarnheimer (som fd vd för telekombolaget Tele2) brukar väl få äran för Tele2:s stora framgångar. De har båda dessutom satsat en del privata pengar i Eniro-aktier.

Lyckas de nu (mot förmodan?) få Eniro att utvecklas väl under 2012 (kanske delvis hjälpt av en hyfsad konjunktur) lär aktieinvesterare bli positivt överraskade, vilket lär kunna höja Eniro-aktien ganska kraftigt. I ett best case scenario kan Eniro så småningom börja betraktas som ett riktigt attraktivt internetrelaterat bolag med god intäkts- och resultattillväxt (ett slags lokalt Google?). Då kan aktien på sikt bli riktigt högt värderad (över 100 kr inom fem år?).

Samtidigt lär aktien kunna falla en hel del om Eniros utveckling fortsätter försämras etc.

Eniros tidigare ekonomiska utveckling:

Intäkter
2010: 5326 miljoner kr (-19%)
q1/2011: 966 miljoner kr (-24%)
q2/2011: 1151 miljoner kr (-20%)
q3/2011: 1012 miljoner kr (-11%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp/-avyttringar etc:
2010: -14%
q1/2011: -13%
q2/2011: -8%
q3/2011: -8%

Rörelsemarginal:
2010: -78%*
q1/2011: 1%
q2/2011: 14%
q3/2011: -23%**

Resultat efter skatt:
2010: -4620 miljoner kr*
q1/2011: -53 miljoner kr
q2/2011: 55 miljoner kr
q3/2011: -340 miljoner kr**

(*Belastat av nedskrivning av värdet på bokförda tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) med 4261 miljoner kr.)
(**Belastat av nedskrivning av värdet på bokförda tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) med 380 miljoner kr.)

Eniros intäkter fortsätter alltså att krympa i ganska oroväckande hög takt, även exkl valutaeffekter och exkl företagsköp/-avyttringar etc.

Ser man på resultatet så uppgick Eniros resultat efter skatt till -190 miljoner kr för senast rapporterade 12-månadersperiod (okt 2010-sept 2011). Men om man betraktar nedskrivningens resultateffekt på -380 miljoner kr som en engångsföreteelse, så blev resultatet efter skatt faktiskt en vinst på 190 miljoner kr för den senaste 12-månaderperioden (motsvarande ett resultat per aktie på 1,90 kr). Med den resultatnivån värderas därmed Eniro-aktien till ett p/e-tal på 8 vid nuvarande börskurs 15,20 kr och det låter ju som en inte särskilt hög värdering?

Tyvärr är ett p/e-tal på 8 missvisande eftersom resultatet efter skatt på 190 miljoner kr för senaste 12-månadersperioden (exkl nedskrivningen på 380 miljoner kr) består av ett resultat före skatt på -38 miljoner kr och en skatt på +228 miljoner kr. Dvs mer än hela resultatet efter skatt på 190 miljoner kr förklaras av en positiv skatteeffekt. Och det är ju irrelevant. Resultatet före skatt på -38 miljoner kr är det relevanta för att utvärdera hur det går för Eniro (exkl nedskrivningen på 380 miljoner kr). Dvs under senaste 12-månadersperioden gick Eniro med förlust även exkl nedskrivningen på 380 miljoner kr.

Sedan kan man tycka att -38 miljoner kr bara är en liten förlust som nästan är som ett nollresultat (vilket är bättre än en stor förlust). Och därutöver har Eniros vd Johan Lindgren utlovat att Eniros intäkter ska börja växa under 2012, och att bolagets resultat (ebitda-resultat) väntas ligga på ungefär samma nivå 2012 som 2011. Kan man sedan anta växande intäkter och resultat från 2013 och därefter så kommer det att se bättre ut framöver.

Hög skuldsättning

Men samtidigt har Eniro en hög skuldsättning vilket höjer risknivån i aktien. Bolagets nettoskuld (skulder minus kassa) uppgick till 4 miljarder kr 30 sept 2011 jämfört med bolagets börsvärde 1,5 miljarder kr. Dvs börjar Eniro gå sämre och visa förlust finns det inte mycket buffert innan Eniro kan gå i konkurs (och aktierna i princip blir värdelösa).

Problemet med en stor skuld är även höga räntekostnader, vilket gör att det blir svårt för Eniro att få till ett bra resultat efter räntekostnader. Under jan-sept 2011 hade Eniro i snitt räntekostnader på nästan 100 miljoner kr/kvartal, dvs nästan 400 miljoner kr/år. Det innebär en ränta på 9-10%/år på skulden 4 miljarder kr. Antag tex följande:

• Aktieinvesterare anser att Eniro-aktien kan värderas till nuvarande börskurs 15,20 kr eftersom bolaget väntas kunna nå ett resultat per aktie på 1,52 kr/år ganska snart. Med ett resultat per aktie på den nivån blir Eniro-aktiens p/e-tal 10 (börskurs delat med resultat per aktie) vilket aktieinvesterarna tycker är en rimlig värdering.
• Vad krävs det då för att Eniro ska nå ett resultat per aktie på 1,52 kr/år?
• Antag att Eniros intäkter ligger kvar på 4,6 miljarder kr/år (dvs samma nivå som under senast rapporterade 12-månadersperiod; okt 2010-sept 2011).
• Antag att Eniros räntekostnader ligger kvar på ca 400 miljoner kr/år.
• I så fall måste Eniros rörelsemarginal nå över 13% för att resultatet per aktie (efter 30% skatt) ska nå över 1,50 kr.
• Och med intäkter på 4,6 miljarder kr/år måste Eniro nå ett rörelseresultat på 600 miljoner kr/år för att rörelsemarginalen ska bli 13%.

Faktum är att Eniros rörelseresultat ligger på nästan 600 miljoner kr för den senast rapporterade 12-månadersperioden (okt 2010-sept 2011) exkl nedskrivningen på 380 miljoner kr i q3/2011.

• Säg att Eniro kan nå en rörelsemarginal på 15% (vilket låter osannolikt). Då blir resultatet per aktie (med samma förutsättningar i övrigt) 2,15 kr/år, vilket ger ett p/e-tal på 7 vid nuvarande börskurs 15,20 kr.
• Och om Eniro når en rörelsemarginal på 20% blir resultatet per aktie 3,74 kr/år (vilket ger ett p/e-tal på 4).

Eniros vd Johan Lindgren har även pratat om att Eniro kan omfinansiera sin stora skuld till lägre ränta när Eniro börjar gå lite bättre och kan visa stabilitet. Säg att Eniro kan förhandla ner räntan till 7-8%/år när rörelseresultatet har visats kunna ligga stabilt på 600 miljoner kr/år. Då minskar räntekostnaderna direkt med nästan 100 miljoner kr/år, vilket höjer resultatet per aktie från 1,50 kr/år till över 2 kr/år (med en rörelsemarginal på 13%). Då värderas Eniro-aktien till p/e 7 vid börskurs 15,20 kr.

Kan Eniro nå en rörelsemarginal på 15% och omförhandla räntan till 7-8%/år blir resultatet per aktie 2,74 kr/år (dvs p/e-tal 5-6 vid nuvarande börskurs 15,20 kr).

Och om Eniro når ett uthålligt rörelseresultat på 600 miljoner kr/år så kan ju dessutom skulderna amorteras ned varje år, vilket gör att skulden minskar och därmed räntekostnaden av det skälet också.

Kan Eniro sedan även visa en god tillväxt i intäkter och resultat på sikt, kanske aktieinvesterarna blir villiga att värdera Eniro-aktien till ett högre p/e-tal vilket då i sig leder till kursuppgång för Eniro-aktien. Kan Eniro visa upp en intäktstillväxt på 10%/år flera år i rad kanske ett p/e-tal på i alla fall 15 är motiverat? (Fast i dagsläget känns en sådan utveckling ganska avlägsen för Eniro.)

Immateriella anläggningstillgångar

En annan riskfaktor för Eniro är dock att det i Eniros balansräkning finns så kallade "immateriella anläggningstillgångar" bokförda till nästan 8 miljarder kr per 30 sept 2011. Försiktigt betraktat är detta luft i balansräkningen som bör värderas till 0 kr. Problemet är dock att Eniros bokförda egna kapital (bokförda tillgångar minus bokförda skulder) endast uppgår till drygt 3 miljarder kr. Dvs om de immateriella anläggningstillgångarna skrivs ned från 8 miljarder kr till 0 kr så sjunker det egna kapitalet från 3 miljarder kr till -5 miljarder kr. Det betyder alltså att Eniros bokförda skulder i så fall är 5 miljarder kr större än Eniros bokförda tillgångar. Med den utgångspunkten är Eniro konkursmässigt och behöver omedelbart ett kapitaltillskott på säg 7-8 miljarder kr från aktieinvesterare för att Eniro ska kunna överleva.

Problemet är att aktieinvesterare inte lär ställa upp med ett sådant kapitaltillskott med tanke på nivån och utvecklingen för Eniros intäkter och resultat. Det räcker helt enkelt inte till på långa vägar för att aktieinvesterare ska vilja pumpa in 7-8 miljarder kr i bolaget.

Hoppet står därför helt enkelt till att Eniros revisorer (Bo Hjalmarsson och Eva Medbrant från revisionsbyrån Pwc) inte kommer att kräva att Eniro måste skriva ned det bokförda värdet på de immateriella anläggningstillgångarna till 0 kr (fast intrycket är att en sådan nedskrivning vore det mest rättvisande).

Obs att Eniro redan tidigare blev tvunget att göra nedskrivningar av de immateriella anläggningstillgångarna med över 4 miljarder kr under 2010, och med ytterligare nästan 400 miljoner kr i q3/2011. Så fortsatta nedskrivningar kan inte uteslutas framöver. Dvs det finns risk för att Eniro i så fall blir tvunget att be aktieägarna om kapitaltillskott framöver (för att upprätthålla nivån på det bokförda egna kapitalet för att Eniro inte ska gå i konkurs), och vid besked om behov av ett sådant kapitaltillskott lär aktiekursen falla kraftigt. Obs att Eniro redan fick ett kapitaltillskott från aktieägarna på 2,4 miljarder kr under 2010 (vilket då ledde till kraftigt kursfall i aktien).

Eniro för sin del betonade i resultatrapporten för q3/2011 att nedskrivningen på knappt 400 miljoner kr under det kvartalet avsåg verksamheter i Polen och Norge som inte hör till Eniros kärnverksamhet.

En märklig positiv effekt med stora immateriella anläggningstillgångar, är att resultatet varje år belastas med stora avskrivningar på de immateriella anläggningstillgångarna - men enl ett synsätt är sådana avskrivningar irrelevanta eftersom de inte påverkar bolagets kassaflöde. Därmed kan det egentliga, relevanta resultatet anses ligga högre än det redovisade resultatet (dvs om man bortser ifrån avskrivningarna på de immateriella anläggningstillgångarna).

För Eniro har uppgår avskrivningarna på immateriella anläggningstillgångar till i snitt över 100 miljoner kr/kvartal under den senast rapporterade 12-månadersperioden (dvs okt 2010-sept 2011). Det blir 436 miljoner kr i sådana avskrivningar under 12-månadersperioden. Men eftersom dessa avskrivningar utgör kostnader som inte innebär några utbetalningar, så är ett synsätt att det är mer relevant att bedöma bolagets resultat före avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar.

Som nämnt ovan skulle Eniros resultat före skatt uppgå till -38 miljoner kr (exkl nedskrivningen på 380 miljoner kr). Återlägger man då 436 miljoner kr (avskrivningarna på immateriella tillgångar) blir resultatet efter skatt ca 400 miljoner kr. Då ser det genast mycket bättre ut vad gäller Eniros lönsamhet.

Och resultatet på -38 miljoner kr är egentligen i sig att räkna för lågt, eftersom det är belastat med ett ovanligt negativt finansnetto i q4/2010. Tar man snittet på finansnettot (förenklat räntekostnaderna) för jan-sept 2011, blir det ett finansnetto (räntekostnader) på ca -400 miljoner kr/år, och då blir resultatet efter skatt ca 150 miljoner kr/år.

Men lägger man sedan till 436 miljoner kr/år (dvs återläggning av avskrivningarna på de immateriella tillgångarna), blir Eniros resultat efter skatt nästan 600 miljoner kr/år vilket motsvarar ett resultat per aktie på nästan 6 kr/år. (Dessa avskrivningar kan i sin helhet läggas till resultatet efter skatt, eftersom avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar inte påverkar skattekostnaden.) Då börjar aktien se riktigt billig ut vid börskurs 15,20 kr.

Och kan Eniro sedan förhandla ned räntekostnaderna till en ränta på 7-8%/år, blir resultatet per aktie 6-7 kr/år (exkl avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar).

Att avskrivningarna på immateriella anläggningstillgångar inte påverkar kassaflödet, gör att Eniros stora skuld kan amorteras av desto snabbare (vilket i sin tur minskar räntekostnaderna snabbare).

//Tillägg 9 feb 2012:

Idag kl 8 kom Eniros resultatrapport för q4/2011. Som reaktion på rapporten var Eniro-aktien först ner till 14 kr som lägst (-11% från dagen innan), men steg kraftigt mot slutet av dagen och slutade i +2% till 15,50 kr. SEB var dagens största nettoköpare (vilket är ett gott tecken).

Så här ser Eniros ekonomiska utveckling ut inkl q4-rapporten:

Intäkter:
2010: 5326 miljoner kr (-19%)
q1/2011: 966 miljoner kr (-24%)
q2/2011: 1151 miljoner kr (-20%)
q3/2011: 1012 miljoner kr (-11%)
q4/2011: 1194 miljoner kr (-19%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp/-avyttringar:
2010: -14%
q1/2011: -13%
q2/2011: -8%
q3/2011: -8%
q4/2011: -16%

Rörelsemarginal:
2010: -78%*
q1/2011: 1%
q2/2011: 14%
q3/2011: -23%**
q4/2011: 17%

Resultat efter skatt:
2010: -4620 miljoner kr*
q1/2011: -53 miljoner kr
q2/2011: 55 miljoner kr
q3/2011: -340 miljoner kr**
q4/2011: 125 miljoner kr

(*Belastat av nedskrivning av värdet på bokförda tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) med 4261 miljoner kr.)
(**Belastat av nedskrivning av värdet på bokförda tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) med 380 miljoner kr.)

Dvs i q4/2011 föll intäkterna mer än tidigare kvartal, men samtidigt var rörelsemarginalen högre.

Positivt att Eniros nettoskuld minskade ganska mycket under kvartalet (från 4000 miljoner kr 30 sept 2011 till 3675 miljoner kr 31 dec 2011).

När hela 2011 nu är rapporterat kan man se på utvecklingen för Eniros intäkter i ett lite längre perspektiv:

Intäkter:
2009: 6581 miljoner kr (-1%)
2010: 5326 miljoner kr (-19%)
2011: 4323 miljoner kr (-19%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp/-avyttringar:
2009: -5%
2010: -14%
2011: -11%

Dvs intäkterna faller fortfarande oroväckande mycket, även om den justerade krympningstakten minskade något under 2011.

Hur blev Eniros q4-rapport jämfört med aktieanalytikernas snittförväntningar (enl SME Direkt)?

• Analytikerna hade räknat med att Eniros intäkter uppgick till 1256 miljoner kr i q4/2011, men det blev intäkter på 1194 miljoner kr.
• Analytikerna hade räknat med ett ebitda-resultat (förenklat motsvarar det rörelseresultat före avskrivningar) på 333 miljoner kr i q4/2011, men det blev ett ebitda-resultat på 319 miljoner kr.
• Analytikerna räknade med att ebitda-resultatet skulle vara belastat av strukturkostnader på 3,3 miljoner kr, men det blev strukturkostnader på 19,3 miljoner kr.
• Analytikerna hade därmed räknat med ett ebitda-resultat på 336,3 miljoner kr före strukturkostnader, men det blev ett ebitda-resultat på 338,3 miljoner kr före strukturkostnader.
• Eniros resultat före skatt väntades bli 127 miljoner kr i q4/2011. Det blev 125 miljoner kr.
• Eniros resultat efter skatt väntades bli 120 miljoner kr i q4/2011. Det blev 125 miljoner kr.
• Eniros operativa kassaflöde väntades bli 274 miljoner kr i q4/2011. Det blev 307 miljoner kr.

http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1885923

Både intäkter och ebitda-resultat var alltså sämre än analytikerna räknat med, men positivt att tex kassaflödet blev bättre än väntat.

Positivt i rapporten att Eniro bibehåller sina prognoser för 2012 (att bolagets intäkter ska börja växa igen 2012, och att ebitda-resultatet för 2012 väntas bli i nivå med 2011. Dessutom positivt att Eniro enl rapporten räknar med att amortera av 650 miljoner kr på nettoskulden under 2012.

Eniros vd Johan Lindgren sa i samband med q4-rapporten bla följande:

• Intäkterna från Eniros online-segment måste växa redan från början av 2012 för att Eniro ska nå målet att totalet sett börja öka intäkterna från 2012. I q4/2011 var intäktsförändringen -5% för online av olika skäl, men Lindgren hänvisar till god orderbok för online.
• Katalog-segmentet väntas svara för intäkter på 600 miljoner kr 2012. (Dvs katalogerna är numer en mindre del jämfört med att Eniro hade intäkter på totalt 4,3 miljarder kr under 2011.)
• Som led i målet att nå ett ebitda-resultat för 2012 som är i nivå med 2011 (ca 1 miljard kr), har Eniro sedan tidigare meddelat planer på kostnadsbesparingar på 200 miljoner kr/år från 2012. Om det sa Lindgren idag att det finns potential att sänka kostnaderna med mer än 200 miljoner kr från 2012.

http://www.avanza.se/aza/press/archive.jsp?articleType=newsitem&language=svenska&showAll=true&query=%2Bcompanies%3AEniro 

Det bokförda värdet på Eniros immateriella anläggningstillgångar minskade under q4/2011 (från 7829 miljoner kr 30 sept 2011 till 7666 miljoner kr 31 dec 2011).

På samma tema som resonemanget längre upp kan man resonera enl följande:

• Under helåret 2011 hade Eniro ett resultat efter skatt på -213 miljoner kr.
• Resultatet efter skatt utgjordes av ett resultat före skatt på -228 miljoner kr och en skatteeffekt på +15 miljoner kr.
• Under 2011 gjordes nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar som fick en resultateffekt på -376 miljoner kr.
• Därutöver gjorde Eniro under helåret 2011 planenliga avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar vilket fick en resultateffekt på -435 miljoner kr.
• Eniros finansnetto (förenklat räntekostnader) hade under helåret 2011 en resultateffekt på -364 miljoner kr. Det motsvarar en ränta på 9,55% på Eniros genomsnittliga nettoskuld under året.

Om man sedan ska försöka beräkna Eniros "relevanta" resultat under 2012 kan man tänka så här:

• Eniros resultat före skatt för 2011 blev 583 miljoner kr före 376 miljoner kr i nedskrivning på immateriella anläggningstillgångar och före 435 miljoner kr avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar. (Dessa ned- och avskrivningar representerar ändå inte utbetalningar, dvs de påverkar inte kassaflödet.)
• Därutöver kan Eniros finansnetto (räntekostnader) antas minska med 44 miljoner kr under 2012, om Eniro till och med slutet av året når sitt mål att amortera 650 miljoner kr på nettoskulden. Vid en sådan nedamortering kommer nettoskulden att minska från 3675 (31 dec 2011) till 3025 (31 dec 2012). Eniros genomsnittliga nettoskuld under 2012 blir då 3350 miljoner kr, och med samma ränta som 2011 (9,55%) blir räntekostnaden då 320 miljoner kr under 2011 (dvs 44 miljoner kr lägre än 364 miljoner kr 2011).
• Därmed kan Eniros "relevanta" resultat före skatt förenklat antas uppgå till 627 miljoner kr under 2012, beräknat som:

• Resultat före skatt -228 miljoner kr under 2011
• plus 376 miljoner kr (nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar under 2011)
• plus 435 miljoner kr (avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar under 2011)
• plus 44 miljoner kr (minskade räntekostnader under 2012)
= 627 miljoner kr

Det blir då ett "relevant" resultat per aktie på 6,26 kr, och med en börskurs på 15,50 kr innebär det ett "relevant" p/e-tal på 2-3! Dvs med detta synsätt är Eniro-aktien jättebillig.

Nu verkar inte Eniro betala någon skatt, men försiktigt räknat kan man dra ifrån 30% skatt från 6,26 kr vilket då ger ett resultat per aktie på 4,38 kr. P/e-talet blir då 3-4, dvs fortfarande jättelågt.

Antar man därutöver att Eniros låneränta under 2012 skulle ligga på den mer normala nivån 7,5% istället för 9,55%, ökar det relevanta resultatet per aktie (efter 30% skatt) från 4,38 kr för 2012 till 4,86 kr.

Eniro genererar alltså redan i dagsläget ett "relevant" resultat per aktie (efter skatt) på 4-5 kr/år, och med en något mer normal ränta blir resultatet per aktie nästan 5 kr/år jämfört med att Eniro-aktiens börskurs nu ligger på 15-16 kr (dvs p/e ca 3).

Nu gäller det bara att stoppa intäktsminskningarna och få intäkterna att öka.

Sammantaget består intrycket att Eniro-aktien är intressant som spekulativt köp.

Som kvarstående riskfaktor finns tex risken för att Eniros intäkter fortsätter falla kraftigt osv.//

Transatlantic

En gammal tumregel på börsen sedan 80-talet är att aldrig köpa aktier i rederibolag. Det är en bransch med stora svängningar och ofta överkapacitet på fartyg. Enl synsättet kan rederierna tjäna stora pengar vissa korta perioder, men det är svårförutsägbart.

Kan Transatlantic bli undantaget som bekräftar regeln? Det intressanta (men inte så kända) är att en stor del av bolagets verksamhet är inriktad på oljeservicefartyg, dvs fartyg som på olika sätt är behjälpliga åt oljebolag som letar eller har oljefyndigheter till havs. Och för oljeservicerelaterade bolag väntas nu väldigt goda tider i Nordsjön under många år framöver, bla då oljebolaget Lundin Petroleum ska bygga ut den jättefyndighet de hittat nyligen.

Tex har SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall aktien i norska bolaget Kvaerner som en av sina favoritaktier just mot den bakgrunden: http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2046813#msg13633290

Förenklat består Transatlantic av två delar:

• en stor, trist lastfartygsflotta som i princip inte tjänar några pengar
• en mindre flotta av kombinerade isbrytar- och oljeservicefartyg

Poängen är att isbrytar-/oljeservicefartygen under 2012 väntas delas ut till Transatlantics aktieägare som ett separat bolag som ska noteras på Oslobörsen.

Och med riktigt stark efterfrågan på oljeservicefartyg kan det avknoppade bolaget i bästa fall tjäna så mycket som ett resultat på 1 miljard kr/år enl Kim Dahlströms Redeye-blogg: http://www.redeye.se/aktiebloggen/transatlantic/kyligt-rederi-mot-turnaround

Det kan då jämföras med att hela Transatlantic (lastfartygsflottan plus isbrytar-/oljeservicefartygen) i dagsläget är värt 1 miljard kr på börsen (vid nuvarande börskurs på knappt 10 kr).

Bland riskerna med Transatlantic finns att bolaget har en hög skuldsättning. I höstas hade Transatlantic en nettoskuld på över 2 miljarder kr, vilket dock minskade genom kapitaltillskott på 500-600 miljoner kr från aktieägarna i fjol. Allt annat lika ligger nettoskulden nu på 1,6 miljarder kr, vilket fortfarande är högt jämfört med Transatlantics börsvärde på 1 miljard kr.

Och varken lastfartygsflottan eller isbrytar-/oljeservicefartygen tjänar väl särskilt mycket pengar i dagsläget. Jan-sept 2011 blev Transatlantics resutlat -241 miljoner kr, dvs bolaget verkar vara i kris.

Nästa hållpunkt är Transatlantics resultatrapport för q4/2011 som kommer 28 feb 2012 (dvs om exakt tre veckor).

Mer om Transatlantic: http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2050495#msg13666961

(Bloggskribenten äger själv aktier i Africa Oil och Shamaran Petroleum.)

- - -

Tillägg 8 feb 2012

Till ovannämnda lista på aktier (som kan vara intressanta spekulativa köp) kan även följande bolag läggas:

Northland Resources

Bolaget har berörts i ett tidigare blogginlägg (från dec 2011): http://www.redeye.se/aktiebloggen/northland-resources/gruvrea-sotkamo-northland

I det blogginlägget värderades Northland Resources-aktien till 33-34 norska kr, medan börskursen då stod i ca 6 norska kr på Oslobörsen. Sedan dess har börskursen stigit till ca 8 norska kr, men samtidigt har bolaget kommit med en del dåliga nyheter (se mer nedan).

Northland Resources är börsnoterat i Norge men har sin verksamhet i (främst) Sverige, med inriktning på att utvinna järnmalm i (bla) Pajala-trakten i norra Sverige. Järnmalmsutvinningen har ej kommit igång ännu. Bolaget håller på med förberedelserna för att komma igång med själva utvinningen så småningom.

Projektet ser ut att bli väldigt lönsamt vid nuvarande järnmalmspris. I ovannämnda blogginlägg kunde Northland Resources aktie värderas till olika kursnivåer beroende på olika antaganden:

• Värderingsalternativ 1: Northland Resources-aktien är värd 40-50 norska kr
• Värderingsalternativ 2: 17-18 norska kr
• Värderingsalternativ 3: 18-19 norska kr
• Värderingsalternativ 4: 33-34 norska kr

Här är antagandena för respektive värderingsalternativ:

1) Aktien är förenklat värd 40-50 norska kr om man antar följande:

• En järnmalmsproduktion på 7 miljoner ton järnmalm/år i 14 år (varav Kaunisvaara-fyndigheten 5 miljoner ton/år och Hannukainen-fyndigheten 2 miljoner ton/år).
• Produktionskostnad 59 dollar/ton.
• Ett standard-järnmalmspris (62% järnhalt) på 120 dollar/ton.
• Northland Resources får ut 137 dollar/ton för sin järmalm (som har 69% järnhalt).
• Den enda finansiering som behövs är ett lån på 3 miljarder norska kr.
• Fasta kostnader uppgår till 1 miljard norska kr/år (inkl låneränta).
• 30% skattekostnad räknat på resultatet före skatt.

Att bolaget får ut 137 dollar/ton är beräknat som:

• standard-järnmalmspriset 119 dollar/ton (62% järnhalt)
• plus påslag 49 dollar/ton för att Northland Resources järnmalm har 69% järnhalt
• minus 36 dollar/ton för båtfrakt Narvik-Kina
• plus så kallad VIU-premie 5 dollar/ton

Med ovanstående antaganden blir bolagets resultat per aktie 6-7 norska kronor/år i 14 år. 6-7 norska kr/år gånger 14 år blir totalt 90-100 norska kr per aktie, men eftersom det ligger i framtiden kan värdet av det idag antas uppgå till hälften (dvs aktiens motiverade värde idag blir därmed 40-50 norska kr).

2) Värderingen av aktien (med samma beräkningsmetod) sjunker till 17-18 norska kr med följande justeringar i antagandena:

• Ett standard-järnmalmspris på 80 dollar/ton.
• För finansiering behövs (utöver lånet på 3 miljarder norska kr) kapitaltillskott från aktieägarna på 750 miljoner norska kr (via nyemission genom utgivning av 150 miljoner aktier à 5 norska kr st).

Med dessa antaganden blir bolagets resultat per aktie 2,50 norska kr/år i 14 år dvs summa 35 norska kr, och hälften av det blir ett motiverat värde på 17-18 norska kr per aktie.

3) Värderingen av aktien blir 18-19 norska kr med samma antaganden som i värderingsalternativ 2 ovan, fast med en mer noggrann beräkning av aktiens värde som diskonterade nuvärden av bolagets resultat per aktie under kommande år (2,50 norska kr/år i 14 år). Nuvärden av respektive års resultat per aktie har då beräknats genom diskontering till ett avkastningskrav på 10%/år. http://sv.wikipedia.org/wiki/Nuvärdesmetoden (Dvs betalar man 18-19 norska kr för aktien idag för att få ett resultat per aktie på 2,50 norska kr/år under de kommande 14 åren, så kommer man totalt sett att få en avkastning på 10%/år på 18-19 norska kr.)

4) Värderingen av aktien blir 33-34 norska kr med samma antaganden som ovan och beräknat med nuvärdesmetoden (enl värderingsalternativ 3), med undantag av följande antaganden:

• Standard-järnmalmspriset antas uppgå till 100 dollar/ton.
• Utöver själva järnmalmen får bolaget även intäkter från guld och koppar. Dessa intäkter kan antas uppgå till 35 dollar/ton för 2 miljoner ton/år.
• En båtfraktskostnad på 17-20 dollar/ton (dvs i snitt 18,50 dollar/ton) är ett rimligare snitt att räkna med än 36 dollar/ton.

Med dessa justeringar får Northland Resources ut 135,50 dollar/ton för sin järmalm, beräknat som:

• Standard-järnmalmspris 100 dollar/ton (62% järnhalt).
• Plus 49 dollar/ton (för att Northland har 69% järnhalt).
• Minus 18,50 dollar/ton för båtfrakt.
• Plus VIU-premie 5 dollar/ton.

Enl blogginlägget var värderingsalternativ 4 det mest korrekta, dvs med de antagandena är Northland Resources-aktien värd 33-34 norska kr. Då när blogginlägget skrevs (i dec 2011) låg Northland Resources-aktiens börskurs alltså i ca 6 norska kr, dvs med en värdering till 33-34 norska kr var aktien i så fall värd 5-6 gånger så mycket!

Nya besked

Men därefter har det hänt en del. 2 feb 2012 kom Northland Resources med besked om att den ursprungligen planerade bankfinansieringen har kört fast, och att bolaget istället kommer att ordna finansieringen genom att sälja nya obligationer och Northland Resources-aktier till investerare. http://www.northland.eu/en-us/investor-relations/press-releases?v=N_137015_PR_201202_1582326

Planen är att Northland Resources därmed självt ska skaffa fram 4 miljarder norska kr i kapital, varav:

• 2,6 miljarder norska kr via utgivning av nya obligationer
• 1,4 miljarder norska kr via nyemissionen (utgivning av nya aktier)

Enl pressmeddelandet nedjusterar Northland Resources den planerade produktionstakten i Kaunisvaara-fyndigheten till 4,4 miljoner ton/år (istället för tidigare 5 miljoner ton/år).

Positivt att produktionskostnaden sänkts till 55-56 dollar/ton järnmalm (från tidigare 59 dollar/ton), eftersom bolaget valt att försöka få in så mycket kapital att bolaget självt kan sköta hela transporteringen av järnmalmen till Narvik.

Men negativt att hela beskedet om finansieringen på 4 miljarder norska kr endast verkar avse Kaunisvaara, dvs tydligen är planen att fixa ännu mer finansiering senare av Hannukainen-fyndigheten.

Dvs sammantaget intryck av det besked som Northland Resources kom med 2 feb 2012:

+Positivt med sänkt produktionskostnad (från 59 dollar/ton järnmalm till 55-56 dollar/ton).
-Negativt att bolaget kommer att ge ut fler nya aktier än väntat, vilket leder till större utspädning än väntat.
-Negativt att planerad produktionstakt i Kaunisvaara-fyndigheten sänks från 5 miljoner ton järnmalm/år till 4,4 miljoner ton järnmalm/år.
-Negativt att det verkar som att bolaget kommer att behöva ytterligare finansiering senare för att även få igång järnmalmsproduktionen i Hannukainen-fyndigheten.

• Vad gäller utgivningen av nya aktier så antogs ursprungligen enl ovan att bolaget skulle göra en nyemission på 750 miljoner norska kr genom utgivning av 150 miljoner nya aktier för 5 norska kr styck.
• Nu uppger bolaget att de nya aktier som ska ges ut (för att få in 1,4 miljarder norska kr genom nyemissionen) som lägst ska säljas ut för 7 norska kr st. Det betyder alltså att det max kommer att ges ut drygt 200 miljoner nya aktier. Dvs det är inte så stor skillnad från det ursprungliga antagandet ovan om 150 miljoner nya aktier. Det innebär att det "bara" blir 14-15% fler aktier jämfört med vad som antogs tidigare.
• Och själva lånet på 2,6 miljarder norska kr är faktiskt 13-14% mindre än de 3 miljarder norska kr som tidigare antogs behövas.

Så sammantaget är detta (fler aktier än väntat och mindre lån än väntat) i princip inte så mycket sämre än väntat. Dock kvarstår frågetecken för att bolaget kommer att behöva be om ytterligare kapital framöver för att finansiera Hannukainen.

Att planerad produktionstakt blir något lägre än väntat i Kaunisvaara kan förenklat antas kompenseras av att produktionskostnaden också blir något lägre än väntat.

En positiv faktor genom hela händelseförloppet är att järnmalmspriset ligger på en fortsatt hög nivå. Nu ligger det nog en bra bit över ovan antagna 100 dollar/ton för standard-järnmalm. Snarare ligger det nog nu kring 140-150 dollar/ton för standard-järnmalm (och Northland får ju ut ett högre pris än så för sin järnmalm).

I det stora hela kvarstår tills vidare bedömningen att Northland Resources-aktien lär vara klart köpvärd även med de nya förutsättningarna, inte minst mot bakgrund av att aktien med de tidigare antagandena kunde beräknas vara värd flera gånger nuvarande börskurs.

Efter det tidigare blogginlägget i dec 2011 steg Northland-aktien kraftigt från ca 6 norska kr till som högst 12-13 norska kr i jan 2012. Men när de nya beskeden kom 2 feb 2012 föll aktien kraftigt till 7-8 norska kr som lägst och nu (ons 8 feb 2012) slutade aktien i 7,88 norska kr på Oslobörsen.

De kommande dagarna kommer besked om vad emissionskursen blev i den riktade emission som genomförs till aktieinvesterare, och hur det gick med obligationsutgivningen (dvs om bolaget kunde sälja nya obligationer för planerat belopp 2,6 miljarder norska kr, och till vilken årsränta). Om intresset hos investerare är lågt finns risk att Northland inte får in planerat belopp, och då kan Northland välja att avstå från att ta in kapitalet i nuläget och istället vänta till senare. Men så illa ska det väl inte behöva bli.

I samband med finansieringsrundan åker Northland Resources styrelseordförande Anders Hvide och vd Karl-Axel Kaplan runt och presenterar sig för investerare. Här är videoklipp från en av de presentationerna: http://presenter.qbrick.com/?pguid=b47a2af7-b970-4d65-952a-451bb2bd511c

Där säger bla Anders Hvide att andra bolags planerade nya järnmalmsgruvor runt om i världen har försenats pga finansieringssvårigheter, vilket är positivt för Northland Resources eftersom det innebär mindre järnmalmsutbud än vad det annars skulle ha blivit, och mindre utbud innebär en positiv effekt på järnmalmspriset.

Kvarstående riskfaktorer i Northland Resources:

• Kommer bolaget lyckas med att få in planerat kapital i nuvarande finansieringsrunda till rimliga villkor?
• Kommer bolaget lyckas starta igång sin järnmalmsproduktion enl sin tidplan och utan fördyringar?
• Sedan tidigare är en känd nackdel med Northland Resources att bolaget måste frakta järnmalmen med lastbil i 15 mil till Svappavaara, där järnväg kan transportera malmen vidare till utfraktingshamnen Narvik. Men vägarna till Svappavaara är inte byggda för så tung trafik, så frågan är om Northland Resources kommer att kunna fixa det i tid och utan att det blir dyrare än väntat.
• Och kommer finansiering i ett senare skede kunna ordnas separat till Hannukainen-fyndigheten?
• Kommer järnmalmspriset att hålla sig på fortsatt hög nivå? Järnmalmspriset är historiskt mycket konjunkturkänsligt och kan falla kraftigt vid lågkonjunktur.

En positiv nyhet som väntas är att en utredning om Hannukainen-fyndigheten (så kallad "Definitive Feasibility Study") ska presenteras under q1/2012 (i mars?). Den lär visa på goda förutsättningar för att Hannukainen ska kunna bli en mycket lönsam järnmalmsfyndighet.

//Tillägg 10 feb 2012

Northland Resources meddelar i ett pressmeddelande att den planerade nyemissionen på 250 miljoner dollar har blivit övertecknad (dvs aktieinvesterare ville köpa fler aktier än vad Northland Resources kommer att ge ut via emissionen).

Slutresultatet är att 205 miljoner nya Northland Resources-aktier kommer att ges ut för 7 norska kr st. Det kommer alltså ge ett kapitaltillskott på ca 1,4 miljarder norska kr.

http://www.northland.eu/sv-se/investerarkontakter/pressmeddelanden?v=N_137015_PR_201202_1584544

Northland Resources-aktien hittills idag (ca kl 13.30, fre 10 feb 2012) -0,5% till 7,73 norska kr.

Av pressmeddelandet att döma verkar obligationsemissionen på 450 miljoner dollar vara klar ännu.//

//Tillägg 12 feb 2012

Tråd på Di.se:s aktieforum Börssnack där signaturen inv4life ger mer detaljer om Northland Resources: http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2052762#msg13687417

Bla framkommer där att obligationsemissionen på 450 miljoner dollar (ca 2,6 miljarder norska kr) ska vara genomförd på tis 14 feb 2012, kl 17.30. Då ska info komma om tex hur stor del av emissionen som placerades (förhoppningsvis 100%) och vad årsräntan på obligationerna blev. Enl inv4life har Northland Resources styrelseordförande indikerat att årsräntan på obligationerna kan komma att ligga kring 10%.

Vad gäller Hannukainen-fyndigheten så är kapitalbehovet 371 miljoner dollar (ca 2,1 miljarder norska kr) för att få igång den enl inv4life. Där är det ännu lite oklart hur det kapitalbehovet ska finansieras, men mer info om det ska komma från Northland Resources enl inv4life.//

//Tillägg 15 feb 2012

Nytt pressmeddelande från Northland Resources om att det varit trögt att få investerare att köpa bolagets obligationer för planerade 450 miljoner dollar till rimlig ränta.

Northland Resources har därför valt att ändra en del i upplägget av hela finansieringen:

• Liksom tidigare är tanken att få in ett kapital på totalt 700 miljoner dollar (ca 4 miljarder norska kr) via finansieringen.
• Tidigare var upplägget att finansieringen skulle erhållas genom att sälja nya aktier för 250 miljoner dollar och nya obligationer för 450 miljoner dollar.
• Pga det skrala intresset för obligationerna så sänks det planerade beloppet därifrån från 450 miljoner dollar till 350 miljoner dollar.
• Samtidigt höjd det planerade beloppet från aktieemissionen från 250 miljoner dollar till 325-330 miljoner kr.
• Medan de nya aktierna i aktieemissionen tidigare skulle säljas för minimum 7 norska kr st, så ska de nya aktierna nu istället säljas ut för 6-7 norska kr st.

Sammantaget är det en besvikelse att Northland Resources inte lyckats få tillräckligt intresse från investerare att köpa obligationer i det ursprungliga finansieringsupplägget. I och med att finansieringen nu i högre utsträckning ska ordnas via aktiemissionen, och dessutom till lägre utförsäljningspris per aktie, lär det på kort sikt innebära kursnedgång för Northland Resources-aktien på Oslobörsen.

Aktien var handelsstoppad på Oslobörsen hela dagen idag (ons 15 feb 2012) och handlades senast dessförinnan till en kursnivå på 7,42 norska kr.

Bedömningen kvarstår som tidigare att aktien är ett bra spekulativt köp, inte minst om kursen kommer att falla kraftigt på kort sikt pga dagens besked. Då kan det bli särskilt bra köptillfälle.

Huvudpoängen är att den förväntade lönsamheten i Northland Resources planerade gruvutvinning ser fortsatt mycket god ut, dvs den lönsamhetskalkylen har inte försämrats i sig av att finansieringen varit knepigare än väntat att ordna. Tex verkar järnmalmspriset inte ha fallit på sistone. Hade det priset samtidigt fallit kraftigt nu så hade det varit en annan sak, men så är det alltså inte (ännu i varje fall).

Dagens pressmeddelande från Northland Resources om det justerade finansieringsupplägget: http://www.northland.eu/en-us/investor-relations/press-releases?v=N_137015_PR_201202_1586322

Norska tidningen Hegnar.no skriver att räntan på de obligationer Northland Resources kommer att sälja ut (för 350 miljoner dollar enl det nya beskedet) väntas bli så hög som 13% per år. Dvs det var en överraskande hög räntenivå som investerarna kräver för att köpa obligationerna. http://www.hegnar.no/bors/article678861.ece Dvs det blir ett dyrt lån för bolaget, vilket försämrar lönsamheten för aktieägarna och därmed blir Northland Resources-aktiens motiverade värde lägre än vad aktien skulle varit värd med tex en ränta på max 10% per år (vilket hade låtit mer rimligt.

Men sammantaget lär inte en låneränta på 10% eller 13% innebära någon våldsamt stor skillnad för Northland Resources-aktiens motiverade värde, och dessutom kommer bolaget inte att låna lika mycket som planerat.

Egentligen borde det bästa för aktieägarna ha varit att finansiera hela beloppet (700 miljoner dollar) genom utgivning av nya aktier som aktieägarna får förtur till att köpa, dvs att skippa lånet helt.

En nackdel med att ge aktieägarna förtur till att köpa de nya aktierna kan vara att alla aktieägare inte har råd att köpa så många nya aktier, vilket skulle kunna leda till större kursnedgång än som med nuvarande upplägg att göra en riktad aktiemission till stora investerare.

Det bästa hade alltså kunnat vara att göra en riktad aktiemission på 700 miljoner dollar (4 miljarder norska kr) till stora aktieinvesterare. Om aktiekursen skulle falla i samband med ett sådant besked, är det fritt fram för de aktieägare som har råd att köpa flera aktier billigt via börsen. Och tack vare att gruvproduktionens lönsamhetskalkyl ser så bra ut, så lär aktiekursen ändå stiga förr eller senare.

Sedan när finansieringen väl är på plats är nästa utmaning för Northland Resources att ordna problemet med att kunna transportera järnmalmen via lastbil de 15 milen från gruvan i Kaunisvaara till järnvägen i Svappavaara. För det behövs stora väginvesteringar vilket kan ta tid, och det kanske blir transportkrångel även efter att väginvesteringar genomförts.

Men, men; som spekulativt köp ser Northland Resources-aktien ändå intressant ut tack vare den goda grundläggande lönsamhetskalkylen för gruvproduktionen.//

//Tillägg 16 feb 2012

Nytt pressmeddelande från Northland Resources: http://www.northland.eu/en-us/investor-relations/press-releases?v=N_137015_PR_201202_1586433.

Bolaget har nu fått klart med aktieemission på 325 miljoner dollar och obligationsemission på 350 miljoner dollar, dvs därigenom får Northland Resources in 675 miljoner dollar (3,9 miljarder norska kr). Det är alltså något mindre än planerade 4 miljarder norska kr, men är väl ändå nära.

Aktieemissionen genomförs genom utgivning av 288 miljoner nya Northland Resources-aktier för 6,50 norska kr styck, vilket inbringar 1,9 miljarder norska kr (325 miljoner dollar).

Obligationsemissionen inbringar 2,0 miljarder norska kr (dvs 350 miljoner dollar). Enl pressmeddelandet från igår (ons 15 feb 2012) är räntan 13%/år för obligationerna: http://www.northland.eu/en-us/investor-relations/press-releases?v=N_137015_PR_201202_1586322

Northland Resources-aktien -8,5% till 6,79 norska kr i handelns inledning på Oslobörsen idag tors 16 feb 2012.

Aktien är ett fortsatt bra spekulativt köp (dvs aktien är köpvärd men förknippad med hög risk).

Nu när finansieringsfrågan är löst återstår bla följande risker i Northland Resources:

• Järnmalmspriset: Kommer det hålla sig kvar uppe på nuvarande historiskt höga nivå, eller falla?
• Gruvproduktionen: Kommer produktionen att komma igång enl tidplanen? Planen är produktionsstart i slutet av 2012 och komma upp i en produktionstakt på 4,4 miljoner ton/år from 2017.
• Transporterna: Kommer det att fungera att transportera järnmalmen med lastbil de 15 milen från gruvan i Kaunisvaara till järnvägen i Svappavaara? För det krävs väl tex ganska omfattande väginvesteringar, och frågan är bla om de kommer att kunna genomföras enl plan.

Om det inte blir några negativa överraskningar med någon av ovannämnda punkter (eller något annat), är Northland Resources-aktien värd flera gånger nuvarande kursnivå på 6-7 norska kr.//

Petrogrand

Bolaget har berörts i ett tidigare blogginlägg (från 1 feb 2012): http://www.redeye.se/aktiebloggen/petrogrand/petrogrand-en-sannolikhetskalkyl Då stod börskursen i 13,30 kr medan aktien kunde värderas långt högre enl blogginlägget (utifrån vissa antaganden). Sedan dess har kursen stigit något och ligger nu (ons 8 feb 2012) i 14,05 kr.

På papperet ser Petrogrand-aktien klart intressant ut med sina förutsättningar (förenklat enl nedan):

• Bolaget ska borra tre oljeletningsbrunnar på två oljeletningsområden i Ryssland under 2012. Två borrningar ska göras på ena området, och en borrning på det andra.
• Borrningarna kostar 115 miljoner kr.
• Varje borrning kan antas ha en sannolikhet på 35% för fynd.
• Bolaget har 400 miljoner kr i kassan exkl borrningskostnaderna.

Med mer detaljerade antaganden enl blogginlägget kan Petrogrand-aktien idag (dvs innan man ens vet om det blir fynd vid någon av borrningarna) värderas till:

• ca 58 kr om en oljefyndighet i marken är värd 3 dollar/fat
• ca 26 kr om en fyndighet är värd 1 dollar/fat

Då har antagits att det räcker med att en av de två borrningarna på ena området gör fynd, för att området ska antas ha en fyndighet på 137 miljoner fat olja. Om den tredje borrningen gör fynd på sitt område antas det innebära ett fynd på 51 miljoner fat olja på det området.

Något försiktigare kan man anta att om bara en av borrningarna gör fynd på det första området, antas det innebära ett fynd på 68,5 miljoner fat olja (hälften av 137 miljoner fat) på det första området, och i övrigt samma antaganden. Då kan Petro-grand-aktien idag (dvs innan man vet om det blir fynd vid någon av borrningarna) värderas till:

• ca 43 kr om en oljefyndighet i marken är värd 3 dollar/fat
• ca 21 kr om en fyndighet är värd 1 dollar/fat

Nuvarande Petrogrand-kurs på 14,05 kr är alltså fortfarande klart under aktiens motiverade värde (som enl ovan ligger på 21 kr som lägst och 58 kr som högst).

Det innebär en uppgångspotential för aktiekursen med 50% till den lägsta värderingsnivån 21 kr. Kommer aktien upp till den högsta värderingsnivån (58 kr) innebär det att aktien mer än fyrfaldigas (dvs stiger med mer än 300%). Och obs alltså att det är idag innan man ens vet om det blir fynd vid någon av borrningarna. Vid fynd kan aktiens motiverade värde bli ännu högre.

 

Kommentarer

Så, vad skådar mitt öga, ingen Fiat-aktie med i den portföljen?

Denna text är skriven av vårt forums användare. Det är insändaren - och inte REDEYE - som ansvarar för inläggets innehåll. Det är således den enskilda signaturen som är ansvarig för inläggets innehåll och trovärdighet. Läsarna av inlägg uppmanas att på egen hand kritiskt analysera och granska informationen.