Post entry

Sälj Axis-aktien

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Köpläge eller ej i övervakningskamera-bolaget Axis?

Tidigare blogginlägg (från 8 juli 2014) där Axis-aktien fick rekommendationen "sälj": http://www.redeye.se/aktiebloggen/axis/salj-axis-aktien-update

...Då låg aktien i 211,40 kr.

...Ligger nu i 191,30 kr (slutkurs fre 17 okt 2014).

Dvs aktien är ca -10% på 3-4 månader.

Dags att köpa aktien nu på denna lägre nivå?

Goda förutsättningar för Axis:

+1)

I världen är det en ökande förekomst av kriminalitet, tex:

inbrott, stöld

vandalisering

utpressning

terrorism

+2)

Den ökande kriminaliteten leder i sin tur till en ökad efterfrågan på produkter och tjänster för att förebygga kriminaliteten, tex:

väktare (Securitas)

lås (Assa-Abloy)

övervakningskameror (Axis)

osv

+3)

Övervakningskameror är en särkilt populär typ av kriminalitets-förebyggande produkt eftersom övervakningskameror är kostnadseffektiva, dvs istället för att ha en massa väktare med höga lönekostnader som springer omkring, kan man sätta upp några övervakningskameror som bevakas via någon larmcentral.

+4)

De nya datorstyrda övervakningskamerorna är tack vare ökad funktionalitet mera populära en gamla vanliga (men ev billigare) övervakningskameror.

+5)

Axis var tidigt ute globalt med att utveckla och börja sälja datorstyrda övervakningskameror, och är i dagsläget störst i världen inom det segmentet.

Dvs sammantaget borde detta innebära utmärkta långsiktiga förutsättningar för Axis ekonomiska utveckling.

Men även risker för Axis:

-1)

Det är förvånansvärt att Axis har lyckats uppnå en så pass god ekonomisk utveckling på en så pass till synes enkel produkt som övervakningskameror.

Risk alltså för att denna typ av produkt är lättkopierad av konkurrenter som på så sätt kan försöka slå ut Axis, tex med priskonkurrens (att sälja övervakningskameror med lägre pris än Axis).

Ännu så länge verkar dock Axis hålla konkurrenterna stången, vilket tyder på att bolagets produkter i själva verket är mera avancerade än de kan verka.

...Tex utvecklar väl Axis ständigt nya datorstyrda funktionaliteter för sina övervakningskameror

...samtidigt som Axis-övervakningskamerornas egen kvalitet ständigt förbättras (och finns att få med mycket god bildkvalitet osv, sk HD-kameror efter den motsvarande tv-teknologin HD; High Definition).

Men oro finns väl ständigt för att konkurrenterna ska komma ikapp (tex kinesiska utmanare?) och att Axis goda utveckling därmed kommer att bli ett minne blott.

-2)

Även om Axis bransch har en grundläggande god utveckling, finns väl även en viss konjunkturkänslighet.

Dvs när det byggs många nya fastigheter etc runt om i världen, behöver de utrustas med övervakningskameror.

Men blir det en global lågkonjunktur dämpas denna aktivitet osv.

Hur bra har då Axis ekonomiska utveckling egentligen varit historiskt?

De senaste åren:

Intäkter:

2008: 2,0 miljarder kr

2009: 2,3 miljarder kr (+17%)

2010: 2,9 miljarder kr (+27%)

2011: 3,6 miljarder kr (+22%)

2012: 4,2 miljarder kr (+17%)

2013: 4,7 miljarder kr (+13%)

2014 (9 mån): 3,9 miljarder kr (+15%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter:

2009: +3%

2010: +37%

2011: +33%

2012: +14%

2013: +17%

2014 (9 mån): +14%

Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):

2008: 17%

2009: 13%

2010: 14%

2011: 18%

2012: 14%

2013: 14%

2014 (9 mån): 13%

Nettoresultat (resultat efter skatt):

2008: 252 miljoner kr

2009: 218 miljoner kr (-14%)

2010: 300 miljoner kr (+38%)

2011: 456 miljoner kr (+52%)

2012: 427 miljoner kr (-6%)

2013: 479 miljoner kr (+12%)

2014 (9 mån): 384 miljoner kr (+8%)

Nettoresultat per aktie:

2008: 3,63 kr

2009: 3,10 kr (-15%)

2010: 4,32 kr (+39%)

2011: 6,56 kr (+52%)

2012: 6,15 kr (-6%)

2013: 6,89 kr (+12%)

2014 (9 mån): 5,52 kr (+6%)

Dvs:

...Mycket god långsiktig intäktstillväxt för Axis:

Tillväxten hade en svacka 2009 (i samband med den globala finanskrisen).

Därefter följde två mycket starka återhämtningsår (2010 och 2011).

Och sedan dess har intäktstillväxten rullat på med fortsatt goda nivåer 2012, 2013 och hittills 2014 (även om ej riktigt lika hög tillväxttakt som 2010 och 2011).

...Ev är ett intryck att Axis rörelsemarginal har en långsiktigt fallande trend, vilket är negativt.

(Beror den fallande rörelsemarginaler på ökade satsningar på produktutveckling etc för att behålla försprånget mot en allt intensivare konkurrens?)

...Axis nettoresultat föll under finanskris-året 2009 (=belägg för bolagets konjunkturkänslighet vilket sänker aktiens motiverade värderingsnivå).

Därefter goda ökningar under återhämtingsåren 2010 och 2011.

Men sedan resultatfall 2012 trots god intäktstillväxt det året.

Och efter det (dvs 2013 och hittills 2013) har Axis haft resultattillväxt men i lägre takt än tidigare år.

Negativt att nettoresultatet under 2012, 2013 och hittills 2014 utvecklats sämre än intäkterna (=fallande marginal).

Dvs intrycket av siffrorna är att:

  • efterfrågan på Axis produkter är långsiktigt god tack vare att produkterna ger stort mervärde för kunderna

  • men konjunkturen har ibland negativ inverkan på intäkterna (=konjunkturkänslighet)

  • och bolaget gör ökade satsningar (produktutveckling och prissänkningar) för att behålla försprånget mot konkurrensen, vilket sänker marginalen (och därmed ger en negativ resultateffekt).

//Edit: Ev kan den fallande marginalen bla bero på att Axis på senare tid lanserat övervakningskameror för mindre installationer hos tex småbolag, vilket ev har lägre marginaler.

//

Spontant kanske ett bolag med dessa förutsättningar skulle ha ett motiverat p/e-tal (börskurs delat med årligt nettoresultat per aktie) på 12-15 enl en normal till ev något försiktig bedömning.

Dvs vid den värderingsnivån skulle aktien vara fullvärderad (varken köp- eller säljvärd utan helt enkelt rätt värderad).

//Edit: Hur beräkna en akties motiverade p/e-tal?

Förenklat:

1) Vilken "årsränta" (avkastning) vill du ha för att köpa en viss aktie?

2) Vilken årlig förändring räknar du med att bolagets resultat per aktie kommer att ha i genomsnitt?

Säg att man vill ha en årsränta på 10% och räknar med att bolagets resultat per aktie kommer att öka med i snitt 3% per år framöver.

Då blir aktiens motiverade p/e-tal följande:

1

delat med

0,10 minus 0,03

Dvs:

1 / (0,10-0,03)

=

1 / 0,07

=

ca 14

Dvs då blir aktiens motiverade p/e-tal 14.

3% per år kan låta lite som en genomsnittlig resultatförändring framöver, men då får man komma ihåg att det är det förväntade snittet för all framtid vilket inte är så enkelt att uppnås som det ser ut.

Den totala världsekonomin kan ev beräknas öka med i snitt 3% per år framöver (dvs världens årliga bruttonationalprodukt-förändring), och inget bolag kan i längden öka snabbare än världsekonomin som helhet.

Man kan tex tycka att det borde vara lätt för ett bolag att ha en resultatökning på i snitt åtminstone 5-10% framöver, men det är i själva verket nästan omöjligt på lång sikt.

Mer avancerad beräkning av en akties motiverade p/e-tal:

1) Vad kan den riskfria räntan (statsobligations-räntan) väntas ligga på långsiktigt?

2) Vilket påslag på den riskfria räntan kräver du för att köpa en aktieportfölj som motsvarar börsen som helhet?

3) Justering av detta påslag för den enskilda aktiens risknivå.

Dvs:

1)

I dagsläget får man bara en ränta på 1,23% per år i tio år om man köper en svensk statsobligation med en löptid på tio år.

Av olika skäl är dock denna räntenivå rekordlåg i dagsläget, och den kan förväntas ligga klart högre långsiktigt.

Den riskfria räntan (statsobligations-räntan) består av två delar:

...den årliga inflationstakt man kan räkna med långsiktigt i snitt

...den "realränta" (dvs ränta utöver inflationen) man kan räkna med

Säg tex att man långsiktigt kan räkna med en inflationstakt på 2-3% per år och en realränta på 2-3% per år.

Då lär den riskfria räntan långsiktigt ligga på 4-6% per år (2-3% i inflation plus 2-3% i realränta).

2)

Säg att en investerare står mellan följande alternativ:

...att köpa en statsobligation och få en årsränta på 4-6%

...att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet

Vilken "årsränta" vill man då ha på aktieportföljen för att dessa två investeringsalternativ ska bli likvärdiga?

Givetvis kräver man en högre förväntad genomsnittlig årsränta på aktieportföljen eftersom den inte är riskfri utan kan varierar kraftigt mellan åren.

Säg att man kräver ett påslag (en "riskpremie") på 5-6 procentenheter för att köpet av aktieportföljen ska bli lika attraktivt som en riskfri ränta på 4-6% per år.

Det innebär att man vill ha en årsränta på 9-12% per år för att köpa aktieportföljen (riskfri ränta 4-6% plus riskpremie 5-6%).

3)

Säg att man dessutom har att välja på ett tredje investeringsalternativ; att köpa en enskild aktie.

Vilken årsränta vill man då ha för att köpa denna aktie, för att det ska bli lika attraktivt som att köpa en statsobligation med en årsränta på 4-6% per år eller börsen som helhet för en årsränta på 9-12% per år?

Det beror på den enskilda aktiens risknivå, dvs mer specifikt; hur mycket aktien varierar med börsen som helhet.

Detta kallas aktiens "betavärde", dvs:

...om aktiens börskurs varierar kraftigt med börsen som helhet, är aktiens betavärde högt

Det är alltså om en aktie stiger mycket mer än börsen (när börsen stiger), eller om en aktie faller mycket mer än börsen (när börsen faller).

...om aktiens börskurs knappt rör sig med börsen som helhet, är aktiens betavärde lågt

Det är alltså om en aktie stiger mycket mindre än börsen (när börsen stiger), samt faller mycket mindre än börsen (när börsen faller).

Förenklat kan en akties betavärde tolkas som hur pass konjunkturkänsligt ett bolag är (dvs om ett bolags resultat kan öka kraftigt i högkonjunktur men falla kraftigt i lågkonjunktur).

...Tex kan konjunkturkänsliga bolag (tex stålbolag, industriföretag) antas ha ett betavärde på 1,5-2

Dvs förenklat rör sig dessa aktiers börskurser 1,5-2 gånger mer än börsen som helhet, tex om börsen är +1% är dessa aktier upp 1,5-2% men om börsen är -1% är dessa aktier ner 1,5-2%.

...Men konjunktur-okänsliga bolag (tex läkemedelsbolag) kan antas ha ett betavärde på 0,5-0,8.

Då kan den "årsränta" man bör kräva för att köpa en aktie, beräknas enl följande:

statsobligationsräntan

plus

(riskpremien för börsen som helhet) gånger (aktiens betavärde)

Obs då alltså att detta ej avser nuvarande rekordlåga statsobligationsränta på bara 1,23% per år utan den statsobligationsränta man kan räkna med framöver långsiktigt.

Dvs tex för ett konjunkturkänsligt bolag med ett betavärde på 1,5:

statsobligationsränta 4-6% per år

plus

(riskpremie 5-6% för börsen som helhet) gånger (aktiens betavärde 1,5)

=

11,5-15% per år

Dvs för en aktie med ett betavärde på 1,5 bör man (med dessa antaganden) kräva en årsränta på någonstans i intervallet 11,5-15% för att köpa denna aktie.

Det är då lika attraktivt som

...att köpa en statsobligation med en årsränta på 4-6% per år

...eller en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet, om man får en årsränta på 9-12% per år.

Obs att denna årsränta inte är en vanlig årsränta som man får som utbetalning, utan den genomsnittliga totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) man kan räkna med från aktien framöver.

Obs 2 att avkastningskravet 9-12% per år för börsen som helhet är beräknat på precis samma sätt som avkastningskravet för en enskild aktie, bara det att betavärdet är satt till 1.

Vad blir då en akties motiverade p/e-tal utifrån detta?

Då måste man alltså även göra antagande om vilken årlig resultatförändring man kan räkna med att börsbolagen som helhet kan väntas åstadkomma framöver.

Säg att denna årliga resultatförändring ligger på 3% per år (i nivå med en rimlig årlig förändring av världens bruttonationalprodukt, bnp).

Det motiverade p/e-talet för börsen som helhet hamnar då på:

1

delat med

(9-12% per år) minus (3% per år)

Dvs:

1 / (0,09-0,03) = ca p/e 17

1 / (0,12-0,03) = ca p/e 11

Börsen som helhet har alltså utifrån dessa förutsättningar ett motiverat p/e-tal på 11-17.

Det är ganska brett men mittpunkten blir då 14 (11+17 delat med två).

Och förenklat gäller då följande:

..."Köp": Om börsens p/e-tal ligger under 11-17 är börsen (en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet) köpvärd.

..."Behåll": Om börsens p/e-tal ligger på 11-17 är börsen fullvärderad (dvs varken köp- eller säljvärd).

..."Sälj": Om börsens p/e-tal ligger över 11-17 är börsen säljvärd.

(Alternativt kan man då förenklat byta ut detta intervall 11-17 mot mittpunkten 14.)

Den ovannämnda konjunkturkänsliga aktien med ett betavärde på 1,5; vad har då den för motiverat p/e-tal?

Mogna men konjunkturkänsliga industriföretag kan tex antas ha en årlig resultatförändring på tex 2-3% per år, dvs något lägre än den allmänna bnp-ökningen på 3% per år.

Man kan då säga 2,5% som mittpunkt i intervallet 2-3%.

Då blir aktiens motiverade p/e-tal följande:

1

delat med

(11,5-15% per år) minus (2,5% per år)

=

1 / (0,115-0,025) = ca 11

1 / (0,15-0,025) = ca 8

Dvs enl ovan bör börsens motiverade p/e-tal ligga på 14 medan denna konjunkturkänsliga akties motiverade p/e-tal bör ligga på 8-11 (dvs 9-10 som mittpunkt).

Detta ger då i sin tur aktiens motiverade börskurs vilket då kan beräknas som:

...aktiens motiverade p/e-tal

gånger

...det resultat per aktie bolaget kan antas generera under ett normalår (dvs varken ett lågkonjunktur-år eller ett högkonjunktur-år, utan ett år som är någonstans mitt emellan)

Säg att det ovannämnda konjunkturkänsliga bolaget kan generera ett resultat per aktie på 10 kr under ett normalår.

Då blir alltså aktiens motiverade börskurs ca 80-111 kr (med 95-96 kr som mittpunkt).

//

Hur kan man då applicera denna aktievärderingsmodell på Axis-aktien?

Först en koll på hur Axis ekonomiska utveckling sett ut de senaste kvartalen:

Intäkter:

q1/2012: 881 miljoner kr

q2/2012: 1 044 miljoner kr

q3/2012: 1 079 miljoner kr

q4/2012: 1 180 miljoner kr

q1/2013: 982 miljoner kr (+11%)

q2/2013: 1 114 miljoner kr (+7%)

q3/2013: 1 322 miljoner kr (+23%)

q4/2013: 1 299 miljoner kr (+10%)

q1/2014: 1 129 miljoner kr (+15%)

q2/2014: 1 355 miljoner kr (+22%)

q3/2014: 1 462 miljoner kr (+11%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter:

q1/2013: +16%

q2/2013: +12%

q3/2013: +27%

q4/2013: +12%

q1/2014: +15%

q2/2014: +20%

q3/2014: +7%

Rörelsemarginal:

q1/2012: 9%

q2/2012: 12%

q3/2012: 16%

q4/2012: 18%

q1/2013: 9%

q2/2013: 11%

q3/2013: 20%

q4/2013: 13%

q1/2014: 6%

q2/2014: 14%

q3/2014: 18%

Nettoresultat:

q1/2012: 57 miljoner kr

q2/2012: 88 miljoner kr

q3/2012: 120 miljoner kr

q4/2012: 163 miljoner kr

q1/2013: 66 miljoner kr (+15%)

q2/2013: 96 miljoner kr (+9%)

q3/2013: 200 miljoner kr (+67%)

q4/2013: 117 miljoner kr (-28%)

q1/2014: 52 miljoner kr (-21%)

q2/2014: 139 miljoner kr (+45%)

q3/2014: 193 miljoner kr (-4%)

Nettoresultat per aktie:

q1/2012: 0,82 kr

q2/2012: 1,26 kr

q3/2012: 1,72 kr

q4/2012: 2,35 kr

q1/2013: 0,95 kr (+16%)

q2/2013: 1,38 kr (+10%)

q3/2013: 2,88 kr (+67%)

q4/2013: 1,68 kr (-29%)

q1/2014: 0,75 kr (-21%)

q2/2014: 2,00 kr (+45%)

q3/2014: 2,77 kr (-4%)

Dvs:

...God intäktstillväxt de senaste kvartalen (även om det ev skett en dämpning på sistone).

...Vad gäller rörelsemarginalen verkar q1 vara det säsongsmässigt svagaste kvartalet varje år medan q3 och q4 är de bästa kvartalen varje år.

Jämfört med samma kvartal ett år tidigare verkar rörelsemarginalen ligga ungefär stabil.

...Nettoresultatets utveckling verkar vara kraftigt varierande från kvartal till kvartal.

Ett kvartal kan det vara minskning medan det sedan blir en jätteökning kvartalet därpå.

Beror ev på när stora ordrar faktureras?

Ev bör man därför betrakta Axis resultatutveckling i årstakt snarare än per kvartal.

Kvartalssiffrorna ovan innebär följande utveckling för Axis i årstakt för senast rapporterade 12 mån (okt 2013-sep 2014):

...intäkter 5 244 miljoner kr (+14% från föreg 12 mån)

...rörelsemarginal 13% (ner från 15% under föreg 12 mån)

...nettoresultat 501 miljoner kr (-5% från föreg 12 mån)

...resultat per aktie 7,20 kr (-5% från föreg 12 mån)

Dvs intäkterna stånkar på i god takt, men negativt att rörelsemarginalen fallit vilket lett till fallande nettoresultat.

Axis är alltså ett bolag med fallande resultatnivå vilket ju inte gynnar aktiens motiverade värderingsnivå.

Axis-aktiens värderingsnivå

...Aktien slutade i 191,30 kr fre 17 okt 2014.

...Och enl ovan genererade ett bolaget ett resultat per aktie på 7,20 kr under senast rapporterade 12 mån.

Utifrån det blir alltså aktiens p/e-tal 26-27.

Är det motiverat med en så hög värderingsnivå för aktien trots att bolaget visar fallande resultat?

Utifrån ovannämnda värderingsmodell kan Axis-aktiens motiverade p/e-tal beräknas enl följande:

Antaganden bla:

...Axis-aktien har ett betavärde på 0,9-1.

...Axis kan väntas uppnå en långsiktig resultattillväxt på 3-5% per år.

Då kan aktiens motiverade p/e-tal beräknas enl följande:

Först den motiverade "årsräntan" man bör kräva för att köpa aktien (givet antaganden):

...långsiktig statsobligationsränta 4-6% per år

plus

...(riskpremie för börsen som helhet 5-6%) gånger (aktiens betavärde 0,9-1)

=

8,5-12% per år

Om man då antar att Axis kan klara en långsiktig resultattillväxt på 3-5% blir då aktiens motiverade p/e-tal följande:

1

delat med

(8,5-12%) minus (3-5%)

=

1 / (0,085-0,05) = ca 29

1 / (0,12-0,03) = ca 11

Dvs utifrån det bör aktiens motiverade p/e-tal ligga på 11-29 med p/e 20 som mittpunkt.

Att det motiverade p/e-talet blir så högt som upp till 29 beror på att värderingsmodellens beräkning är känslig för om den förväntade resultattillväxten hamnar ganska nära krävd årsränta.

Då "exploderar" nästan den motiverade värderingsnivån, vilket gör att det bör tas med en nypa försiktighet.

Utifrån detta är det alltså (med en något försiktig ansats) ej fel att - såsom sades från början - värdera Axis-aktien till ett motiverat p/e-tal på 12-15.

Som nämnt ovan genererade Axis ett resultat per aktie på 7,20 kr under senast rapporterade 12 mån.

Ett motiverat p/e-tal på 12-15 innebär då att Axis-aktiens motiverade börskurs blir ca 86-108 kr (eller förenklat ca 80-110 kr).

Och som jämförelse ligger aktien för närvarande alltså på börsen i 191,30 kr motsvarande ett p/e-tal på 26-27.

Även om detta alltså ligger inom intervallet p/e 11-29 så är det helt klart i den övre delen av intervallet.

Axis lär säkert som tidigare ha en långsiktigt god intäktstillväxt.

Men den fallande rörelsemarginalen och den hackiga resultatutvecklingen reser frågetecken som gör att aktien inte känns jätteattraktiv på nuvarande höga värderingsnivå.

Geografisk fördelning

Axis delar in sina intäkter i följande tre geografiska regioner:

EMEA (Europa, Mellanöstern, Afrika)

Americas (Nord- och Sydamerika)

Asia (Asien)

Under de första nio månaderna 2014 fördelade sig Axis intäkter enl följande mellan dessa tre geografiska regioner:

Americas 52%

EMEA 36%

Asia 12%


Summa 100% (3 946 miljoner kr)

Dvs USA verkar vara Axis största marknad vilket även lär innebära dollarberoende (dvs att Axis tjänar på att dollarn stiger mot kronan).

En stigande dollar gör alltså att Axis dollarintäkter blir mer värda räknat i svenska kronor.

Men även om det är en positiv valutaeffekt just nu, så brukar valutaeffekter vara tillfälliga och inget man kan räkna med långsiktigt.

//Edit: Ser man på ett femårsdiagram har dollarn varierat kring 6-8 kr de senaste fem åren och nu ligger vi alltså ca mitt i det intervallet vid en dollarkurs på 7,1823 kr: http://www.bloomberg.com/quote/USDSEK:CUR/chart

På sistone innebär det dock en kraftig dollaruppgång från 6,30-6,40 kr så sent som i mars 2014.

Det innebär en dollaruppgång på 13-14% på drygt ett halvår vilket såklart är positivt för Axis.

Men obs alltså samtidigt att det bara är en valutaeffekt och inte innebär att Axis underliggande intäktsförändring påverkats (förenklat uttryckt).

//

Intäktsförändring per geografisk region under de första nio månaderna 2014:

Asia +21%

Americas +15%

EMEA +14%


Summa Axis +15% (till 3 946 miljoner kr)

Dvs god tillväxt i alla regioner, men allra bäst i Asien och USA osv.

Som jämförelse var intäktsutvecklingen per region följande under helåret 2013:

Asia +21%

EMEA +11,8%

Americas +11,6%


Summa Axis +13% (till 4 717 miljoner kr)

Dvs återigen var Asien bäst (men Asien svarade som nämnt alltså för bara 12% av Axis totala intäkter under tex de första nio månaderna 2014).

Intäktsutveckling per region de senaste kvartalen:

Americas:

q1/2014: 591 miljoner kr (+15%)

q2/2014: 700 miljoner kr (+13%)

q3/2014: 758 miljoner kr (+16%)

Americas exkl valutaeffekter:

q1/2014: +16%

q2/2014: +13%

q3/2014: +12%

Dvs hittills under 2014 är det egentligen bara i q3 som Axis har haft stor positiv valutaeffekt i Americas.

EMEA:

q1/2014: 402 miljoner kr (+14%)

q2/2014: 479 miljoner kr (+32%)

q3/2014: 523 miljoner kr (+2%)

EMEA exkl valutaeffekter:

q1/2014: +12%

q2/2014: +28%

q3/2014: -2%

Även positiva valutaeffekter i EMEA.

Men negativt med skral tillväxt i q3.

//Edit: Euron nu i 9,1668 kr.

Har under senaste fem åren fallit kraftigt från 10-10,50 kr hösten 2009 till en botten under 8,20 kr i aug 2012.

Men därifrån har en kraftig ökning skett till som högst över 9,30 kr nu i juli 2014.

Sedan dess viss dämpning till nuvarande kurs på ca 9,17 kr.

//

Asia:

q1/2014: 136 miljoner kr (+18%)

q2/2014: 176 miljoner kr (+31%)

q3/2014: 181 miljoner kr (+14%)

Asia exkl valutaeffekter:

q1/2014: +23%

q2/2014: +32%

q3/2014: +11%

Positiva valutaeffekter i q3 även i Asien.

Summa Axis:

q1/2014: 1 129 miljoner kr (+15%)

q2/2014: 1 355 miljoner kr (+22%)

q3/2014: 1 462 miljoner kr (+11%)

Summa Axis exkl valutaeffekter:

q1/2014: +15%

q2/2014: +20%

q3/2014: +7%

Balansräkning

...Skuldsättning

Per slutet av sep 2014 hade Axis över 400 miljoner kr i kassan och inga räntebärande lån.

Enl Axis q3/2014-resultatrapport:

Axis hade vid periodens utgång

...432 Mkr (393) i likvida medel

...samt icke utnyttjade lånefaciliteter om 500 Mkr (500).

http://www.axis.com/sv/documentation/corporate/reports/2014/q3_sv.pdf

Dvs bolaget har avtal om att låna pengar men har ännu inte utnyttjat detta.

Bolagets nettokassa (kassa minus räntebärande lån) uppgick alltså till över 400 miljoner kr (motsvarande 3% av börsvärdet på ca 13 miljarder kr).

Positivt alltså att Axis har en så stark finansiell ställning.

Det innebär sänkt risknivå i aktien vilket gör att den bör värderas högre än om bolaget haft en hög skuldsättning (dvs allt annat lika).

...Immateriella anläggningstillgångar

Stort bokfört värde på så kallade "immateriella anläggningstillgångar" (här även kallat "ia-tillgångar") kan utgöra en stor riskfaktor i ett bolag.

Ia-tillgångarna kan betraktas som "luft" som kan ha ett värde när bolaget går bra men blir värdelöst och ej kan säljas om bolaget börjar gå dåligt.

..Ia-tillgångar uppstår tex i form av "goodwill" om ett bolag köper ett annat bolag för en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden.

..Ia-tillgångar kan även uppstå om bolaget ej direkt bokför kostnader för produktutveckling, utan samlar upp de kostnaderna och sprider ut dem över en längre period i form av årliga avskrivningar av dessa uppsamlade (men ej bokförda) kostnader.

Denna uppskjutna bokföring av produktutvecklingskostnader är ett gissel som kan sägas överskatta den verkliga resultatnivån i ett bolag, men tydligen stipulerar bokföringsreglerna att man ska göra så.

...Det kan även finnas mera konkreta ia-tillgångar såsom patent och varumärken etc.

Men även tveksamt om ett bolag satsar pengar på att annonsera om sina produkter och ej bokför dessa annonskostnader i resultaträkningen, utan istället som en uppsamlad tillgång i form av bokfört värde på varumärket.

Om bolaget börjar gå dåligt kan ia-tillgångarnas bokförda värde behöva skrivas ned till noll kr vilket då ger en motsvarande negativ resultateffekt som kan urholka en stor del (eller i värsta fall mer än) det egna kapitalet, varvid bolaget blir konkursmässigt och behöver omgående stort kapitaltillskott från aktieägarna.

Negativt att Axis inte anger separat bokfört värde på ia-tillgångarna i sin q3/2014-resultatrapport per slutet av sep 2014.

Men de verkar inte vara överdrivet stora eftersom Axis då hade totala anläggningstillgångar bokförda till 321 miljoner kr vilket då bara utgjorde

15% av totala tillgångar

34% av eget kapital

//Edit: Per slutet av 2013 hade Axis anläggningstillgångar bokförda till totalt 271 miljoner kr, och enl årsredovisningen för 2013 svarade ia-tillgångar för 61% av dessa 271 miljoner kr (dvs 165 miljoner kr).

Dessa ia-tillgångar motsvarade då:

9% av totala tillgångar

18% av eget kapital

Dvs storleken på Axis ia-tillgångar är ganska försumbar jämfört med många andra börsbolag.

Det innebär sänkt risknivå i aktien jämfört med om ia-tillgångarna varit stora, vilket i sin tur motiverar en högre värderingsnivå för aktien (allt annat lika).

//

Dvs Axis har en ganska föredömlig balansräkning med:

...en nettokassa och ingen skuldsättning

...små ia-tillgångar

Kassaflöden

Bokförda resultat i all ära men för aktieinvesterare är det i slutändan bara riktiga kassaflöden som kan ge "mat på bordet".

Egentligen bör man alltså värdera aktier utifrån bolagets kassaflöden och ej utifrån bokförda resultat.

Bokförda resultat kan dock (i åtminstone bästa fall) betraktas som en "proxy" (dvs förenklad uppskattning av) bolagets kassaflöden.

Hur har då Axis kassaflöden varit de senaste åren?

Bolaget har haft följande kassa per slutet av respektive år (period) de senaste åren):

2008: 213 miljoner kr

2009: 302 miljoner kr

2010: 366 miljoner kr

2011: 425 miljoner kr

2012: 465 miljoner kr

2013: 338 miljoner kr

2014 (30 sep): 432 miljoner kr

Och det innebär i sin tur följande förändringar av kassan under respektive år (period):

2009: +88 miljoner kr

2010: +65 miljoner kr

2011: +59 miljoner kr

2012: +40 miljoner kr

2013: -127 miljoner kr

2014 (9 mån): +95 miljoner kr

Varför så stor minskning 2013?

Även i övrigt kan man fråga sig hur Axis kan ha ett börsvärde (börskurs gånger antal utestående Axis-aktier) kring 13 miljarder kr när bolaget genererat dessa förhållandevis magra kassaflöden.

Faktorer som påverkat kassan kan ju bla delas upp i:

...kassaflöde genererat i rörelsen (innebär förhoppningsvis en nettoinbetalning)

...investeringar i anläggningstillgångar (utbetalning)

...investeringar i rörelsekapital (normalt utbetalning)

...utbetalda aktieutdelningar (utbetalning)

...kapitaltillskott från aktieägarna (inbetalning)

...ökade lån (inbetalning), minskade lån (dvs amorteringar vilket då innebär utbetalning)

Härav kan

aktieutdelningar

kapitaltillskott

och låneförändringar

betecknas som "finansieringsrelaterat kassaflöde".

Tex har Axis betalat ut aktieutdelningar till aktieägarna de senaste åren vilket påverkat kassan med följande belopp:

2009: -87 miljoner kr

2010: -278 miljoner kr

2011: -313 miljoner kr

2012: -382 miljoner kr

2013: -347 miljoner kr

2014 (9 mån): -382 miljoner kr

Kassan har även påverkats av ett lån på 140 miljoner kr som Axis tog under 2012 men återbetalade under 2013:

2012: +140 miljoner kr

2013: -140 miljoner kr

Tex 2013 kan Axis kassaförändring specificeras enl följande:

...kassaflöde från rörelsen: 568 miljoner kr

investering i rörelsekapital -90 miljoner kr (dvs en ökning av rörelsekapitalet)

investeringar i anläggningstillgångar -117 miljoner kr


...Summa investeringar -207 miljoner kr

...finansieringsrelaterat kassaflöde -487 miljoner kr


Summa förändring av kassan -127 miljoner kr

//Edit: Rörelsekapitalet är ju förenklat:

varulager

  • kundfordringar

  • leverantörsskulder

Som bolag vill man ju alltid minimera rörelsekapitalet så att det inte binds onödigt med kapital där.

Det innebär att man vill hålla minsta möjliga nivå på varulager och kundfordringar, men gärna högsta möjliga nivå på leverantörsskulder.

Kan rörelsekapitalet minskas leder ju det då alltså till ett positivt kassaflöde.

Men som regel brukar väl rörelsekapitalet långsiktigt öka med en viss nivå som tex andel av intäkterna.

//

Spec av Axis kassaförändring under de första nio månaderna 2014:

...kassaflöde från rörelsen: 491 miljoner kr

investering i rörelsekapital +90 miljoner kr (dvs en minskning av rörelsekapitalet)

investeringar i anläggningstillgångar -104 miljoner kr


...Summa investeringar -13 miljoner kr

...finansieringsrelaterat kassaflöde -487 miljoner kr


Summa förändring av kassan +95 miljoner kr

Dvs

...medan kassaminskningen 2013 bla berodde på att Axis då amorterade av ett lån på 140 miljoner kr

...så berodde kassaökningen hittills 2014 bla på att bolaget lyckades minska rörelsekapitalet kraftigt.

Båda dessa förändringar kan ju till stor del betraktas som engångseffekter för kassan.

Det relevanta för bolagets värde är ju bara följande poster:

kassaflöde från rörelsen

investering i rörelsekapital

investering i anläggningstillgångar

Kassaflödet från rörelsen är väl förenklat bolagets rörelseresultat (intäkter minus rörelsekostnader) plus bokförda avskrivningar och minus betald skatt.

Enl bokföringen påverkas ju ej det bokförda resultatet av investeringar, utan istället av de beräknade årliga värdeminskningarna (avskrivningarna) på gjorda investeringar.

Men avskrivningarna påverkar därmed ej kassaflödet, varför man (om man vill beräkna kassaflödet) måste återlägga avskrivningarna och istället dra ifrån investeringarna.

Nivå på Axis kassaflöde från rörelsen de senaste åren:

2008: 244 miljoner kr

2009: 299 miljoner kr (+22%)

2010: 369 miljoner kr (+23%)

2011: 574 miljoner kr (+56%)

2012: 417 miljoner kr (-27%)

2013: 568 miljoner kr (+36%)

2014 (9 mån): 491 miljoner kr (+12%)

Kassaflöde från rörelsen som andel av intäkter:

2009: 13%

2010: 13%

2011: 16%

2012: 10%

2013: 12%

2014 (9 mån): 12%

Investering i rörelsekapital:

2009: -75 miljoner kr (dvs en utbetalning pga ökat rörelsekapital)

2010: +23 miljoner kr (dvs en inbetalning tack vare minskat rörelsekapital)

2011: -119 miljoner kr

2012: -56 miljoner kr

2013: -90 miljoner kr

2014 (9 mån): +91 miljoner kr

Investering i rörelsekapital som andel av intäkter:

2009: -3%

2010: +1%

2011: -3%

2012: -1%

2013: -2%

2014 (9 mån): +2%

Investeringar i anläggningstillgångar:

2009: -62 miljoner kr

2010: -52 miljoner kr

2011: -82 miljoner kr

2012: -79 miljoner kr

2013: -117 miljoner kr

2014 (9 mån): -104 miljoner kr

Investeringar i anläggningstillgångar som andel av intäkter:

2009: -3%

2010: -2%

2011: -2%

2012: -2%

2013: -2%

2014 (9 mån): -3%

Dvs detta visar att Axis verksamhet inte är särskilt kapitalkrävande (kapitalintensiv).

Riktigt kapitalintensiva bolag (tex stålbolag) kan ju ha årliga investeringar i anläggningstillgångar på kanske 5-10% av intäkterna (och ännu mer under vissa år).

Axis nettokassaflöde från rörelsen kan då definieras som följande:

kassaflöde från rörelsen

minus investeringar i rörelsekapital

minus investeringar i anläggningstillgångar


=nettokassaflöde från rörelsen

Och detta nettokassaflöde från rörelsen har då uppgått till följande nivåer de senaste åren:

2009: 162 miljoner kr (-8%)

2010: 340 miljoner kr (+110%)

2011: 372 miljoner kr (+10%)

2012: 282 miljoner kr (-24%)

2013: 361 miljoner kr (+28%)

2014 (9 mån): 478 miljoner kr (+14%)

Vilket i sin tur inneburit följande andelar av Axis intäkter under respektive år (period):

2009: 7%

2010: 12%

2011: 10%

2012: 7%

2013: 8%

2014 (9 mån): 12%

Nyckelfrågan är då om det är motiverat för Axis att ha ett börsvärde kring 13 miljarder kr om bolaget genererat ovannämnda nettokassaflöden från rörelsen de senaste åren.

Det ser ju ganska magert ut med dessa kassaflöden i relation till det höga börsvärdet.

Axis kassaflöden från rörelsen de senaste kvartalen:

q4/2012: 160 miljoner kr

q1/2013: 103 miljoner kr

q2/2013: 98 miljoner kr

q3/2013: 236 miljoner kr

q4/2013: 131 miljoner kr (-18%)

q1/2014: 84 miljoner kr (-19%)

q2/2014: 170 miljoner kr (+73%)

q3/2014: 238 miljoner kr (+1%)

Investeringar i rörelsekapital:

q4/2012: +206 miljoner kr (dvs en inbetalning tack vare minskat rörelsekapital)

q1/2013: -3 miljoner kr (dvs en utbetalning pga ökat rörelsekapital)

q2/2013: +28 miljoner kr

q3/2013: +41 miljoner kr

q4/2013: -156 miljoner kr

q1/2014: +30 miljoner kr

q2/2014: +5 miljoner kr

q3/2014: +56 miljoner kr

Investeringar i anläggningstillgångar:

q4/2012: -25 miljoner kr

q1/2013: -32 miljoner kr

q2/2013: -16 miljoner kr

q3/2013: -37 miljoner kr

q4/2013: -32 miljoner kr

q1/2014: -31 miljoner kr

q2/2014: -46 miljoner kr

q3/2014: -28 miljoner kr

Nettokassaflöden från rörelsen (dvs kassaflöden från rörelsen minus investeringar i rörelsekapital och anläggningstillgångar):

q4/2012: 341 miljoner kr

q1/2013: 69 miljoner kr

q2/2013: 110 miljoner kr

q3/2013: 240 miljoner kr

q4/2013: -57 miljoner kr

q1/2014: 83 miljoner kr

q2/2014: 129 miljoner kr

q3/2014: 266 miljoner kr

Kvartalssiffrorna ovan innebär följande nivåer i årstakt:

Kassaflöde från rörelsen:

okt 2012-sep 2013: 597 miljoner kr

okt 2013-sep 2014: 622 miljoner kr (+4%)

Investeringar i rörelsekapital:

okt 2012-sep 2013: 272 miljoner kr

okt 2013-sep 2014: -65 miljoner kr

Investeringar i anläggningstillgångar:

okt 2012-sep 2013: -110 miljoner kr

okt 2013-sep 2014: -137 miljoner kr


= Nettokassaflöde från rörelsen:

okt 2012-sep 2013: 759 miljoner kr

okt 2013-sep 2014: 420 miljoner kr (-45%)

Dvs kraftig minskning under senaste 12 mån, men som synes ovan beror det på en stor engångseffekt i form av minskat rörelsekapital under föreg 12 mån.

Siffrorna ovan innebär följande andelar av Axis intäkter under samma perioder:

Kassaflöde från rörelsen:

okt 2012-sep 2013: 13%

okt 2013-sep 2014: 12%

Investeringar i rörelsekapital:

okt 2012-sep 2013: 6%

okt 2013-sep 2014: -1%

Investeringar i anläggningstillgångar:

okt 2012-sep 2013: -3%

okt 2013-sep 2014: -2%


= Nettokassaflöde från rörelsen:

okt 2012-sep 2013: 17%

okt 2013-sep 2014: 8%

Dvs:

...Axis genererade intäkter på drygt 5 miljarder kr under senast rapporterade 12 mån.

...Härav konverterades 12% till kassaflöde från rörelsen.

...Från det får man sedan dra ifrån investeringar i rörelsekapital och anläggningstillgångar, varefter det kvarstår ett nettokassaflöde från rörelsen på drygt 400 miljoner kr (motsvarande 8% av intäkterna).

Nyckelfråga alltså:

...Är det motiverat för Axis att värderas på börsen till ca 13 miljarder kr (börskurs 191,30 kr gånger knappt 70 miljoner st utestående aktier)

...om bolaget genererar ett nettokassaflöde från rörelsen på drygt 400 miljoner kr per år?

Det innebär ett price/cash flow-tal (p/cf-tal) på 32.

Dvs detta p/cf-tal kan betraktas som mer relevant för aktieinvesterarna än det vanliga p/e-talet som enl ovan uppgick till 26-27 för Axis (börskurs 191,30 kr delat med bokfört nettoresultat 7,20 kr per aktie för senast rapporterade 12 mån).

Tittar man på Axis kassaflöden (och p/cf-talet) ser alltså aktien ut att vara ännu dyrare än mätt med det vanliga p/e-talet.

Och som nämnt är ju kassaflöden mera relevant för aktieinvesterare än bokförda resultat.

Värt att beakta dock att kassaflödet i det korta loppet verkar kunna vara mera stört av mera tillfälliga effekter (uppåt eller nedåt) än vad det bokförda resultatet kan vara.

Därför viss försiktighet för att lägga alltför stor vikt vid ett bolags värderingsnivå utifrån kassaflödet under senaste 12 mån osv.

Men då kan man ju försöka bena ut om kassaflödet störts av några enskilda stora poster på sistone osv.

//Tillägg 22 okt 2014

Nyhet på radion om att många företag (i tex Sverige) skaffar övervakningskameror för att övervaka sina anställda (hålla koll på de anställda och att de sköter sina jobb).

Men av samma nyhet framgick att

...Det (i Sverige) är olagligt (enl den så kallade "kameraövervaknings-lagen) att sätta upp övervakningskameror för att övervaka de anställda.

...Man får sätta upp övervakningskameror för att stävja brott.

...I så fall krävs det att man i förväg informerar de anställda om övervakningskamerorna, och att skyltar sätts upp som visar att övervakningskameror finns.

Bla:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=5996641

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=5997948

Dvs risk för att en stor del av Axis kameraförsäljning i åtminstone Sverige har gjorts till företag med olaliga syften?

//

//Tillägg 22 okt 2014

Alternativ värdering av Axis-aktien

Som nämnt genererade Axis ett nettresultat per aktie på 7,20 kr under senast rapporterade 12 mån (okt 2013-sep 2014).

...Antag att Axis i ett positivt scenario kommer att generera följande nettoresultat per aktie under de kommande 12-månadersperioderna:

år 1: 7,92 kr (+10%)

år 2: 8,71 kr (+10%)

år 3: 9,58 kr (+10%)

år 4: 10,54 kr (+10%)

år 5: 11,60 kr (+10%)

år 6: 12,41 kr (+7%)

år 7: 13,28 kr (+7%)

år 8: 14,21 kr (+7%)

år 9: 14,92 kr (+5%)

år 10: 15,66 kr (+5%)

år 11 och därefter: +3% per år

...Antag dessutom att man som aktieinvesterare kräver en avkastning (totalavkastning, dvs börskursförändring plus aktieutdelning) på 10% per år för att köpa Axis-aktiens.

Med dessa (optimistiska) förutsättningar kan man beräkna aktiens motiverade värde idag (förenklat) med nuvärdesmetoden: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nuvärdesmetoden

Då blir aktiens motiverade värde 157,65 kr (dvs ca 158 kr).

Dvs det är om man förenklat betraktar en akties värde som nuvärdet (värdet idag) av bolagets alla framtida, förväntade resultat per aktie.

Nuvärdet av respektive års förväntade resultat per aktie beräknas då enl följande:

år 1: 7,92 kr delat med ( (1+avkastningskravet 0,1) upphöjt till 1 år)

Dvs: 7,92 kr delat med (1+0,1)^1

år 2: 8,71 kr delat med (1+0,1)^2

år 3: 9,58 kr delat med (1+0,1)^3

Osv.

För att beräkna nuvärdet av alla resultat per aktie from år 11 och framåt används följande kalkyl:

År 11 väntas resultatet per aktie enl ovan bli 16,13 kr (+3% från år 10).

Summa nuvärde av alla förväntade resultat per aktie from år 11 och framåt kan då beräknas enl följande:

16,13 kr delat med (0,1-0,03)

Det blir 230 kr men det är nuvärdet av denna resultatföljd i början av år 11.

Dvs för att beräkna nuvärdet av dessa 230 kr idag får man alltså dessutom göra följande beräkning:

230 kr delat med (1+0,1)^10 = 89 kr.

Dvs utifrån ovanstående:

...Nuvärdet idag av de resultat per aktie som väntas enl ovan för Axis åren 1-10, uppgår till 69 kr.

...Nuvärdet idag av förväntade resultat per aktie för åren 11 och därefter uppgår till 89 kr.


Summa 69 kr + 89 kr = Axis-aktiens totala motiverade värde idag utifrån ovannämnda antaganden: 158 kr.

Och som jämförelse ligger Axis-aktien i skrivande stund i 191 kr (slutkursen ons 22 okt 2014).

Dvs trots ovannämnda optimistiska prognoser för Axis framtida resultat per aktie, blir aktiens motiverade värde inte mer än knappt 160 kr.

I och för sig kan man tycka att ett avkastningskrav på 10% per år är för högt givet nuvarande lågränteläge.

Säg att man har kvar alla ovannämnda antaganden fast sänker avkastningskravet till 8%.

Då blir Axis-aktiens motiverade värde istället 225 kr.

Dvs:

...Vill man ha en "årsränta" på 10% och räknar med ovannämnda resultatutveckling för Axis-aktien, är man redo att betala upp till 158 kr för Axis-aktien.

...Nöjer man sig istället med en årsränta på 8% är man villig att betala upp till 225 kr för aktien.

...Det går att räkna ut att man givet ovannämnda resultatprognoser får en årsränta på ca 8,85% om man köper Axis-aktien för 191 kr.

Det är väl ändå rätt ok när man samtidigt i skrivande stund bara får en garanterad årsränta på 1,24% i tio år om man köper en ("riskfri") svensk statsobligation med en löptid på tio år.

Men årsräntan 8,85% för Axis-aktien är då framräknad med antaganden om att ovannämnda optimistiska resultatprognoser infrias.

Ett bolags resultatutveckling (inkl Axis) brukar ju aldrig gå som på räls utan kan ha "höga berg och djupa dalar" mellan åren av olika interna och externa störningar som kan inträffa osv.

Som nämnts har Axis haft följande utveckling för resultatet per aktie de senaste åren:

2008: 3,63 kr

2009: 3,10 kr (-15%)

2010: 4,32 kr (+39%)

2011: 6,56 kr (+52%)

2012: 6,15 kr (-6%)

2013: 6,89 kr (+12%)

2014 (9 mån): 5,52 kr (+6%)

Och det kan alltså jämföras med de ovannämnda prognoserna för de kommande åren:

år 1: 7,92 kr (+10%)

år 2: 8,71 kr (+10%)

år 3: 9,58 kr (+10%)

år 4: 10,54 kr (+10%)

år 5: 11,60 kr (+10%)

år 6: 12,41 kr (+7%)

år 7: 13,28 kr (+7%)

år 8: 14,21 kr (+7%)

år 9: 14,92 kr (+5%)

år 10: 15,66 kr (+5%)

år 11 och därefter: +3% per år

//


Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "sälj" för Axis-aktien vid börskurs 191,30 kr.

Det var aktiens slutkurs fre 17 okt 2014.

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?