Bactiguard, OW Bunker
2015-02-20 03:22, Edited at: 2015-02-23 04:07Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Förtroende för riskkapitalbolagen och deras börsintroduktioner efter floppar som Bactiguard och OW Bunker?
De så kallade "riskkapitalbolagen" ("private equity"-bolag på svengelska) har vuxit fram som nya "smarta" investmentbolag eller fonder de senaste decennierna.
...Affärsidén är bla att det är mycket lättare att tjäna pengar på att köpa utvalda bolag som ej är börsnoterade (än att köpa aktier i de högvärderade börsnoterade bolagen).
//Edit:
Dvs "private equity" = privatägda eller onoterade (ej börsnoterade) bolag.
I motsats till "public equity" = börsnoterade eller "publika" bolag.
//
...Dessutom potential i att ta rodret i de bolag man köper och leda omstruktureringar och effektiviseringar av dem.
...Sedan kan riskkapitalbolagen gärna börsintroducera sina bolag och därmed sälja av dem till aktieinvesterare.
...Och det händer även att riskkapitalbolagen köper (lägger bud på) börsnoterade bolag.
Med tanke på de fantastiska avkastningar riskkapitalbolagen som regel uppnått historiskt på sina fonder, är slutsaten bla att det är väldigt smart folk som sköter dem (på temat "money attracts brains", dvs de smartaste söker sig till den typ av verksamhet de kan tjäna mest pengar på).
I affärer vill man alltså inte vara motpart till riskkapitalbolagen:
...Säljer man aktier eller ett bolag till riskkapitalbolagen till ett pris som riskkapitalbolagen accepterat, kan man i princip vara säker på att man säljer för billigt.
...Och köper man aktier eller ett bolag till riskkapitalbolagen (för ett pris som riskkapitalbolagen accepterat), kan man i princip vara säker på att man köper för dyrt.
Som om inte det vore nog har det framkommit att riskkapitalbolagen som regel använder avancerad skatteplanering via skatteparadis, för att slippa betala skatt på sina jättevinster.
För inte så länge sedan lyckades riskkapitalbolagen tom vinna en domstolsprocess mot Skatteverket.
//Tillägg 22 feb 2015
Skatteverket har tydligen inte gett upp kampen mot riskkapitalbolagen enl Sveriges Radios nyheter (Kvart i fem-ekot, sön 22 feb 2015): http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/506037?programid=4540
6 min 48 sek in i sändningen i länken ovan:
Skatteverket gör ett nytt försök att komma åt riskkapitalbolagen.
Man har redan lagt ned tiotals miljoner kronor på misslyckade försök att få till en upptaxering.
Men nu byter Skatteverket strategi och hoppas på miljardinkomster för statskassan:
Närmare 12 000 arbetsdagar har Skatteverket lagt ned på att försöka upptaxera riskkapitalbolagen.
Det motsvarar drygt 30 personer som jobbar varje dag i ett helt år.
Dessutom riskerar Skatteverket att få betala många miljoner kronor i ersättning till bolagen för deras advokatkostnader.
Processerna rör nästan 100 personer i åtta olika riskkapitalbolag som till exempel Altor och EQT.
Thomas Algotsson på Skatteverket försvarar utredningskostnaderna:
-- Ja, vi är ju satta att tillämpa de reglerna som lagstiftarna har satt. Och det här är ju mycket komplicerade transaktioner som kräver en hel del utredning för att kunna få fram de underlagen som finns.
...Skatteverket gick från början på spåret att delägarnas intäkter från det de investerat i sina riskkapitalfonder, skulle beskattas som om det vore inkomst av tjänst.
...Men efter att ha förlorat i domstolen har myndigheten ändrat det till att delägarna ska beskattas som om det vore utdelning i fåmansbolag.
Vinner Skatteverket kan det ge nästan 2 miljarder kronor till statskassan.
Men professor Anders Hultqvist tycker att Skatteverket agerar desperat som ändrar strategi:
-- När den nu kommer i andra hand och dessutom skiljer sig så pass från den första, då framstår den ju som - ja - en nödåtgärd helt enkelt.
Anders Hultqvist, adjungerad professor i skatterätt.
Reporter Claes Aronsson.
//
//Edit: Som regel är riskkapitalbolagens fonder inget för vanliga småsparare.
Man behöver väl ett kapital på minst 10 miljoner kr att investera, för att över huvud taget komma på tal för att bli aktuell för riskkapitalbolagens fonder.
Det är väl en medveten strategi hos riskkapitalbolagen, för att slippa en massa griniga småsparare som ringer och klagar stup i kvarten om ditt och datt.
//
Internationellt sett har Sverige haft oproportionerligt många stora, framgångsrika riskkapitalbolag, bla:
EQT
Altor
Industri Kapital*
Nordic Capital
*Har på senare år tydligen bytt namn till det fånigare namnet "IK Invesment Partners".
Frontfigurer för de ovannämnda riskkapitalbolagen:
EQT: Conni Jonsson
Altor: Harald Mix*
Industri Kapital: Björn Savén
Nordic Capital: Robert Andreen
*Var tydligen med bland Industri Kapitals grundare men hoppade av och startade sitt egna riskkapitalbolag Altor år 2003.
Historik:
...Industri Kapital: Savén verkar ha fått grönt ljus från banken SEB att år 1988 starta föregångaren till Industri Kapital som år 1989 fick in 108 miljoner euro till sin första fond (från skandinaviska investerare).
...Nordic Capital verkar ha kommit igång år 1989 då försäkringsbolaget Skandia gick med på att investera 500 miljoner kr i den första fonden startad av Handelsbanken-direktörerna Robert Andreen och Morgan Olsson.
...EQT uppbackat av familjen Wallenbergs investmentbolag Investor och bank SEB, verkar ha kommit igång först år 1994.
...Och Altor sedan på senare år då Harald Mix lämnat Industri Kapital för att starta eget.
De stora framgångarna visar sig i att flera av de ovannämnda personerna finns med bland Sveriges rikaste enl tidningen Veckans Affärers lista från dec 2014:
66. Björn Savén - 2,9 MDR, 64 år, DANDERYD/STOCKHOLM, IK
116. Robert Andreen - 1,3 MDR, 71 år, STOCKHOLM, NORDIC CAPITAL
123. Conni Jonsson - 1,2 MDR, 54 år, STOCKHOLM, EQT
http://www.va.se/nyheter/2014/12/08/miljardarer-2014/
Nedan exempel på ett par riskkapitalbolags-anknutna bolag som börsintroducerats på sistone, och hur det gått för dem.
Bactiguard
I och för sig ej direkt ett från början riskkapitalbolags-ägt bolag som senare börsintroducerats.
Men EQT:s vd Thomas von Koch visar sig vara både storägare och styrelseledamot i Bactiguard, och kan därmed anses sätta sitt goda namn (sin trovärdighet) på spel för att Bactiguard är ett "bra" bolag.
Därmed sätter han även förtroendet för EQT (och riskkapitalbolagen generellt) på spel.
...Per slutet av 2014 ägde von Koch 30% av Bactiguard: http://investors.bactiguard.se/sv/aktieagare
...Och han är en av fyra pers i Bactiguards styrelse: http://investors.bactiguard.se/sv/styrelse
Så här beskrivs han där:
Thomas von Koch
Född 1966
Styrelseledamot sedan 2011 samt ledamot i revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Styrelseuppdrag inom koncernen sedan 2005.
Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga uppdrag: Medgrundare och managing partner på EQT.
Aktieinnehav i Bolaget: 2 000 000 aktier av serie A och 8 034 989 aktier av serie B, eget samt genom Bactiguard B.V. Köpoptioner UTF B: 596 000 genom Bactiguard B.V.
Oberoende i förhållande till Bolaget och koncernledningen, ej oberoende i förhållande till Bolagets större ägare.
http://investors.bactiguard.se/sv/people/board/26
Och här anges han som vd ("managing partner") på EQT:s hemsida: http://www.eqt.se/Organization/Executive-Committee/
Så här beskrivs han där:
Thomas von Koch
Experience
Thomas von Koch was part of the team that founded EQT Partners in 1994 and as from March 1, 2014, Thomas is Managing Partner.
Thomas graduated from the Stockholm School of Economics in 1992 with two majors (Financial Economics and Accounting & Finance).
Prior to joining EQT, Thomas worked at Investor AB which he joined in 1992 to work in
equity research
corporate finance
and mergers and acquisitions.
Thomas is a member of the Partner Investment Committees within EQT -
Equity
Infrastructure
Mid Market
and Credit.
Directorships
Current:
n/a
Previous:
Blizoo
Broadnet
Com Hem
Duni
Gambro
Kabel Baden-Württemberg
Stenqvist
StjärnTVnätet
TAC
Ventelo
VTI Technologies
Varför anges det på EQT:s hemsida som "not applicable" (dvs "n/a") att han för närvarande sitter i Bactiguards styrelse?
Vad är då Bactiguard för ett bolag?
Bolaget är baserat i Stockholm och hade i snitt knappt 60 pers anställda under 2014.
Så här beskriver sig Bactiguard på sin hemsida:
About Bactiguard
The clinically proven solution for preventing hospital acquired infections.
The company Bactiguard has the vision of becoming the world leader in reducing all device related hospital and care acquired infections.
Through innovative technology and techniques, we are providing a clinically proven, practical and cost effective solution.
The proof of Bactiguard® –
...over 100.000 patients in clinical studies
...130 million end users.
The product Bactiguard® consists of an extremely thin noble metal alloy, with antimicrobial and biocompatible properties.
The unique physical and chemical properties of the Bactiguard® coating makes it applicable on any medical device.
http://www.bactiguard.se/about/
Dvs bolagets affärsidé är en produkt (som heter Bactiguard) som ska förhindra att sjukhus-patienter får infektioner.
Produkten verkar alltså vara en särskild typ av antibakterie-metallblandning som (även applicerat i väldigt tunna skikt) kan användas på alla möjliga typer av medicinska utrustningar och medicinska grejer.
Mer om metallblandningen enl hemsidan bla:
The Bactiguard® coating is unique and innovative in the sense that it combines antimicrobial and biocompatible properties in a way that makes it ideal for preventing device related infections without causing unwanted side-effects.
Behind the success of the clinically proven Bactiguard® coating stands almost 30 years of research and a multidisciplinary R&D team with long experience.
Och:
The Problem
Health care related infections – The 4th largest cause of death in the western world.
The Solution
The Bactiguard® technology is a multi-faceted solution to prevent bacterial and biofilm growth on device surfaces.
Technology Overview
The Bactiguard® technology is a multi-faceted solution to prevent bacterial and biofilm growth on device surfaces.
http://www.bactiguard.se/about/
Även:
Our vision
Defining the universal standard of care for the prevention of device related hospital acquired infections
Our mission
To prevent device related hospital acquired infections in order to
...reduce health care cost
...reduce the use of antibiotics and spread of multi-resistent bacteria
...save lives
http://www.bactiguard.se/about/
Dvs på papperet låter det som att Bactiguard skulle kunna ha hur stor potential som helst.
Tänk om alla sjukhus i hela världen skulle använda Bactiguard-skikt på alla sjukhusens medicinska utrustningar och prylar.
Hur mycket skulle Bactiguard tjäna då?
Och hur många liv skulle kunna besparas?
Eller om bara 10% av alla världens sjukhus använde Bactiguard-skiktet?
Om Bactiguard enl Wikipedia:
Bactiguard är ett svenskt medicinteknikbolag som utvecklar och tillverkar infektionshämmande produkter för sjukvården, grundat 2005.
Bactiguard utvecklar och tillverkar produkter som förebygger vårdrelaterade infektionerna i urin- blod- och luftvägarna.
Bolagets patenterade teknologi bygger på en svensk innovation och har i studier kliniskt bevisats leda till en genomsnittlig reduktion av kateterrelaterade urinvägsinfektioner om 39 procent och upp till 60 procent.
Genom att motverka infektionsrisken, minskar behovet av antibiotika, vilket förhindrar spridningen av multiresistenta bakterier.
Bolagets produktportfölj har varit godkänd i sin helhet sedan 2013.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bactiguard
Dvs tydligen har bolaget fokuserat på att sälja in sitt magiska skikt för användning på medicinsk utrustning och medicinska prylar som kommer i kontakt med patienternas urinvägar, blodvägar och luftvägar.
Det står även att Bactiguard har egna fabriker på följande ställen:
...Markaryd (i Småland knappt 500 kilometer sydväst om Stockholm
...Malaysia (i Asien)
Dock enl tex tidningen Svenska Dagbladet från juli 2014:
Forskare skeptiska till Bactiguards produkt
Svenska forskare ifrågasätter effekten av medicinteknikbolaget Bactiguards teknologi och efterlyser större studier innan de är beredda att
rekommendera bolagets katetrar.
Ett svidande bakslag för Bactiguard.
http://www.svd.se/naringsliv/forskare-skeptiska-till-bactiguards-produkt_3714774.svd
I artikeln säger tex Olof Akre så här:
Jag tycker inte att det finns någon anledning att använda tekniken i bredare sammanhang utan att göra ytterligare studier.
(Han uppges jobba på Karolinska universitetssjukhuset som "docent på urologkliniken".)
Dvs hur kan Olof Akre säga enl ovan när Bactiguard som nämnt säger följande på sin hemsida:
The proof of Bactiguard® –
...over 100.000 patients in clinical studies
...130 million end users.
Och:
Bolagets patenterade teknologi bygger på en svensk innovation och har i studier kliniskt bevisats leda till en genomsnittlig reduktion av kateterrelaterade urinvägsinfektioner om 39 procent och upp till 60 procent.
Och:
Behind the success of the clinically proven Bactiguard® coating stands almost 30 years of research and a multidisciplinary R&D team with long experience.
Dvs hur kan han mot den bakgrund säga att det krävs ytterligare forskning för att belägga att Bactiguard-skiktet över huvud taget är motiverat?
Enl tex Wikipedia:
Urologi är läran om bägge könens urinorgan samt mannens könsorgan, tillika sjukdomarna i dessa organ.
Den läkare som specialiserat sig på urologi kallas urolog.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Urologi
Och:
Kateter är ett rörformat medicinskt instrument som används som hjälpmedel vid blåstömningsbesvär.
Numera vanligtvis av olika plastmaterial, som är avsett att föras in i kroppen, för att man ska kunna tömma ut vätska, införa läkemedel, alternativt kunna införa andra medicinska instrument.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kateter
Dvs tydligen har Bactiguard bla valt att fixa fram katetrar belagda med Bactiguard-skiktet.
Pressmeddelande från Bactiguard 2 juni 2014 om att bolaget inlett samarbete med sjukhus-utrustningsföretaget Getinge (med Carl Bennet som huvudägare) och Getinges dotterbolag Maquet:
Bactiguard inleder samarbete med MAQUET inom intensivvård
Bactiguard och MAQUET Critical Care AB (MAQUET), ett bolag i Getingekoncernen, inleder ett samarbete för att utveckla Bactiguard®-belagda kateterar för intensivvårdspatienter.
Getinge är ju ett stort bolag.
Dvs om Getinge väljer att samarbeta med Bactiguard så kan ju det tolkas som att Bactiguard är ett bra bolag?
Eller är det vad folket bakom Bactiguard då ville försöka få investerare att tro?
Pressmeddelandet om Getinge kom nämligen väldigt lägligt precis veckorna innan Bactiguard börsintroducerades 19 jun 2014.
//Edit: Tidigare blogginlägg (från 11 jan 2015) om Getinge: http://www.redeye.se/aktiebloggen/getinge/bennets-getinge
...Där fick Getinge-aktien rekommendationen "sälj" vid dåvarande börskurs 175 kr.
...Och nu ligger Getinge-aktien i 214,80 kr.
//
I maj 2014 kom besked om att Bactiguard planerade en börsintroduktion: http://investors.bactiguard.se/sv/pressmeddelanden/bactiguard-planerar-borsnotering-pa-nasdaq-omx-stockholm
Där uppgavs svenska banken Swedbank och norska aktiemäklarfirman ABG-Sundal Collier ha anlitats för att sälja ut Bactiguard-aktier till aktieinvesterare inför börsintroduktionen.
Så här beskrevs Bactiguard i det pressmeddelandet (i länken ovan):
Om företaget
Om Bactiguard
Bactiguard är ett svenskt medicinteknikföretag vars affärsidé är att
...förhindra vårdrelaterade infektioner
...minska antibiotika-användningen
...och rädda liv
genom att utveckla och tillhandahålla infektionshämmande lösningar för sjukvården.
Företagets patenterade ytskikt förhindrar vårdrelaterade infektioner genom att motverka bakterietillväxt på sjukvårdsprodukter.
Bactiguard®-behandlade urinvägskatetrar är marknadsledande i USA och Japan, och de senaste åren har bolaget tagit fram en egen produktportfölj med behandlade katetrar för urin-, luft- och blodvägar.
Bactiguard är inne i en stark expansionsfas med fokus på nya marknader i
EU
Mellanöstern
Asien
och Sydamerika.
Företaget omsatte 2013 ca 130 MSEK och har ca 60 anställda med huvudkontor i Stockholm och produktionsanläggningar i Markaryd och Malaysia.
9 jun 2014 kom mer detaljer inför börsintroduktionen: http://investors.bactiguard.se/sv/pressmeddelanden/bactiguard-lanserar-erbjudande-offentliggor-prospekt-och-faststaller-prisintervall
Där framkom bla att
...aktieinvesterarnas anmälningstid för att köpa Bactiguard-aktier inför börsintroduktionen, var 10-18 jun 2014.
...Det står att aktierna kommer att säljas ut för en kurs någonstans i intervallet 37-50 kr.
19 jun 2014 framkom att det slutliga utförsäljningspriset fastställts till 38 kr per Bactiguard-aktie: http://investors.bactiguard.se/sv/pressmeddelanden/bactiguard-faststaller-slutgiltigt-pris-i-borsintroduktionen-till-38-kronor-per-b
Negativt att det där var tal om att bla von Koch (som var ägare i Bactiguard sedan tidigare) skulle sälja ut av sitt aktieinnehav till aktieinvesterare.
Inför börsintroduktionen fanns siffror för Bactiguards ekonomiska utveckling tom q1/2014.
De såg bla ut enl följande:
Intäkter:
2012: 132 miljoner kr
2013: 131 miljoner kr (-0,5%)
q1/2014: 35 miljoner kr (+21%)
Nettoresultat (resultat efter skatt):
2012: -38 miljoner kr
2013: -3 miljoner kr
q1/2014: -20 miljoner kr
Hur har det gått sedan dess?
Intäkter:
q2/2014: 31 miljoner kr (+41%)
q3/2014: 28 miljoner kr (-14%)
q4/2014: 25 miljoner kr (-48%)
Nettoresultat:
q2/2014: -44 miljoner kr
q3/2014: -16 miljoner kr
q4/2014: -16 miljoner kr
Dvs vad händer med intäkterna?
Varför har de fallit så kraftigt de två senaste kvartalen?
Dessutom fortsatt stora förluster.
Dock uppger bolaget att resultatet belastats med följande jämförelsestörande resultatposter per kvartal (bla kostnader för börsintroduktionen och förändring av marknadsvärde på obligationsskuld):
q2/2014: -32 miljoner kr
q3/2014: -7 miljoner kr
q4/2014: -1 miljon kr
Inkl allt blir utvecklingen därmed följande i årstakt de senaste åren:
Intäkter:
2012: 132 miljoner kr
2013: 131 miljoner kr (-0,5%)
2014: 119 miljoner kr (-9%)
Nettoresultat (resultat efter skatt):
2012: -38 miljoner kr
2013: -3 miljoner kr
2014: -95 miljoner kr
Nettoresultatet för 2014 uppges då ha påverkats enl nedan av följande poster:
...kostnader för börsintroduktionen: -17 miljoner kr
...stigande marknadsvärde på obligationslån: -32 miljoner kr
Summa jämförelsestörande poster -49 miljoner kr
Dvs exkl detta skulle nettoförlusten "bara" ha varit -46 miljoner kr under helåret 2014.
Men det är ändå inte bra.
Dvs intäktsfallet har ökat, och dessutom kraftigt stigande förlust.
...Och jämfört med utförsäljningspriset 38 kr inför börsintroduktionen
...ligger Bactiguards börskurs nu i 17 kr!
Dvs aktien är hittills -55% jämfört med utförsäljningspriset.
Det fanns ca 33 miljoner st utestående Bactiguard-aktier per slutet av 2014.
Dvs vid börskurs 17 kr är bolaget värt 500-600 miljoner kr på börsen.
Vem vill betala det för ett bolag som under 2014 hade
...fallande intäkter på ca 120 miljoner kr
...ett nettoresultat på nästan -100 miljoner kr eller nästan -50 miljoner kr om man sorterar bort vissa resultatposter.
Aktieinvesterare verkar alltså fortfarande ha stora förväntningar på Bactiguards framtida ekonomiska utveckling.
Dessutom förhöjd risknivå i Bactiguard för att bolaget hade en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 90 miljoner kr per slutet av 2014.
Det motsvarar 16% av börsvärdet.
Det verkar farligt.
Ett bolag som fortfarande visar så stora förluster som Bactiguard borde ju ha en stor nettokassa att beta av tills resultatet förhoppningsvis vänder till vinst.
Brutto verkar dock nettoskulden bestå av
...ett obligationslån på 196 miljoner kr
minus
...en kassa på 105 miljoner kr
= nettoskuld ca 90 miljoner kr
Dvs bolaget hade fortfarande över 100 miljoner kr att bränna i kassan.
Och om bolaget sedan går omkull får obligationsinnehavarna ta smällen av det (dvs då riskerar de ej få sina utlånade pengar tillbaka).
Kommer kassan att räcka tills B ev börjar visa vinst framöver?
Som nämnt alltså rensad förlust på 40-50 miljoner kr under 2014.
Tittar man på Bactiguards kassa uppgick den till följande nivåer per slutet av respektive kvartal:
q2/2014: 235 miljoner kr
q3/2014: 154 miljoner kr
q4/2014: 105 miljoner kr
Det innebär följande förändringar under de senaste kvartalen (från början av kvartalet till slutet av kvartalet):
q3/2014: -81 miljoner kr
q4/2014: -49 miljoner kr
Dvs även med den lägre nivån under q4/2014 innebär det en burn rate på nästan 200 miljoner kr i årstakt!
Dessutom övrig risk i Bactiguards balansräkning:
Per slutet av 2014 hade bolaget ev "luft" i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar") bokförda till fabulösa 559 miljoner kr.
Det motsvarade:
...69% av totala tillgångar
...108% av eget kapital
Dvs om Bactiguard får en fortsatt dålig ekonomisk utveckling framöver, finns risk att ia-tillgångarna måste skrivas ned till noll kr.
Det ger då en resultateffekt på -559 miljoner kr som mer än utraderar hela det egna kapitalet.
Bactiguard blir då per definition konkursmässigt (eftersom det egna kapitalet blir negativt, och det innebär ju att bolagets skulder är större än tillgångarna).
B måste då omgående få stort kapitaltillskott från aktieinvesterare för att överleva.
Det lär B i så fall be om genom att sälja ut stora mängder nya Bactiguard-aktier vilket i sig lär sänka börskursen kraftigt.
Dvs här i bloggen är en käpphäst att bolag med stora ia-tillgångar innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
Och en förhöjd risknivå i en aktie innebär att aktiens motiverade värde blir lägre (allt annat lika).
Det är alltså i högsta grad relevant för Bactiguard med sina stora ia-tillgångar.
Jämför med de börsnoterade bolagen Seamless och Enzymatica enl tidigare blogginlägg från 18 feb 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/seamless/seamless-enzymatica-berenberg-och-penser-vid-skampalen
Båda de aktierna fick rekommendation "sälj" i det blogginlägget, men då hade de båda ändå relativt beskedlig storlek på sina ia-tillgångar:
Bokfört värde på ia-tillgångar som andel av totala tillgångar:
Bactiguard 69%
Seamless 16,2%
Enzymatica 15,6%
Bokfört värde på ia-tillgångar som andel av eget kapital:
Bactiguard 108%
Seamless 22%
Enzymatica 18%
Dvs återigen klämtar varningsklockorna för Bactiguard.
Bactiguard specificerar sina ia-tillgångar per slutet av 2014 enl följande i bolagets q4/2014-resultatrapport:
teknologi 284 miljoner kr
goodwill 226 miljoner kr
varumärke 26 miljoner kr
kundrelationer 14 miljoner kr
aktiverade utvecklingskostnader 8 miljoner kr
patent 1 miljon kr
Summa 559 miljoner kr
Tex uppstår ju ia-tillgångar när ett bolag köper ett annat bolag för en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden.
Då uppstår ia-tillgångar som mellanskillnaden bland tillgångarna i det köpande bolagets balansräkning.
Det köpande bolaget kan då fördela denna mellanskillnaden på olika kategorier enl ovan allt efter tycke och smak.
Verkar alltså som att det nu börsnoterade bolaget Bactiguard en gång har köpt ett annat bolag som utgjorde det ursprungliga Bactiguard, och att de stora ia-tillgångarna därigenom uppstått.
Men faktum kvarstår att det innebär stor risk om nedskrivningar (dvs sänkningar) av det bokförda värdet på ia-tillgångarna måste göras.
Särskilt eftersom Bactiguard alltså bara hade ett eget kapital (tillgångar minus skulder) på 519 miljoner kr per slutet av 2014.
Dvs med den ekonomiska utveckling Bactiguard haft på sistone, kan man ju inte tycka att det stora bokförda ia-tillgångsvärdet är motiverat.
Revisorn (som är ansvarig för att ett bolags bokföring är korrekt och rättvisande) borde säga ifrån och kräva att Bactiguard gör nedskrivningar på åtminstone 100-200 miljoner kr.
Och mer framöver om den dåliga ekonomiska utvecklingen fortsätter.
Om revisorn inte fullgör sitt uppdrag riskerar han ju att krävas på stort skadestånd av aktieägarna eller ett ev framtida konkursbo.
Tex står det följande tydligt i Bactiguards q4/2014-resultatrappot:
Denna delårsrapport är inte granskad av bolagets revisorer.
Enl Bactiguards hemsida är det Kent Åkerlund från revisionsbyrån Deloitte som är ansvarig revisor i Bactiguard: http://investors.bactiguard.se/sv/revisor
Kan han sova gott om nätterna trots Bactiguard?
Tex i sep 2013 framkom att konkursboet för det kraschade börsbolaget Prosolvia fick ut 700-800 miljoner kr i skadestånd från revisionsbyrån PWC: http://www.dagensjuridik.se/2013/09/forlikning-innan-prosolvia-malet-nadde-hd-konkursboet-far 7425-miljoner-av-pwc
Det var efter att hovrätten dömt PWC att betala nästan 900 miljoner kr i skadestånd till konkursboet.
Enl artikeln i Dagens Juridik i länken ovan (från sep 2013):
Såväl tingsrätt som hovrätt kom fram till
...att redovisningen (dvs "bokföringen") i Prosolvia 1997 stred mot god redovisningssed
...samt att revisionen av redovisningen och förvaltningen hade varit vårdslös.
Hovrätten ansåg - till skillnad från tingsrätten - att det även fanns ett tillräckligt samband mellan
...den vårdslösa rådgivningen
och
...den skada som Prosolviabolagen drabbades av.
Prosolvia försattes i konkurs i december 1998.
http://www.dagensjuridik.se/2013/09/forlikning-innan-prosolvia-malet-nadde-hd-konkursboet-far 7425-miljoner-av-pwc
Nej, utifrån vad som framkommit ovan blir rekommendationen här tydligt "sälj" för Bactiguard-aktien vid börskurs 17 kr (aktiens slutkurs på börsen tors 19 feb 2015).
OW Bunker
Skandal på hög nivå:
1)
25 mars 2014 (dvs före börsintroduktionen) framkom att aktieinvesterarnas intresse för danska oljetradingfirman och oljerederiet OW Bunker var så stort att bolagets börsintroduktion tidigarelades
...från apr 2014
...till mars 2014:
www.avanza.se/placera/telegram/2014/03/25/bors-stort-intresse-for-danska-ow-tidigarelagger-notering.html
I den artikeln stod det att OW Bunker förväntades få ett börsvärde kring 5 miljarder dkr efter börsintroduktionen.
Dvs det var inte något försumbart belopp för OW Bunkers ägare; riskkapitalbolaget Altor.
Det har bla beskrivits som att OW Bunker hade
...ca 600 pers anställda i ca 30 länder
...och dessutom en fartygsflotta på ca 30 fartyg.
...Under år 2013 hade OW Bunker intäkter på hela 111 miljarder svenska kronor (med den genomsnittliga dollarkurs på 6,51 svenska kronor som rådde 2013).
...Altor hade varit OW Bunkers majoritetsägare sedan år 2007.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/krisande-danskt-oljerederi-i-konkurs_4082419.svd
2)
OW Bunker börsintroduceras därefter på Köpenhamnsbörsen i Danmark 28 mars 2014.
Inför börsintroduktionen har OW Bunker-aktier sålts ut för 145 danska kronor per st till aktieinvesterare.
Aktiemäklarfirman Carnegie fick uppdraget att sälja ut OW Bunker-aktierna till aktieinvesterare inför börsintroduktionen.
Det var riskkapitalbolaget Altor som ägde OW Bunker och lät börsintroducera bolaget.
Altor hade kvar en ägarandel på 35% av OW Bunker efter börsintroduktionen.
Och Altor äger även Carnegie.
Dvs risk för intressekonflikt?
Risk tex att Carnegie bredde på ordentligt med optimistiska uttalanden om OW Bunker inför aktieinvesterarna, för att sälja ut OW Bunker-aktier till dem, för att Altor lättare skulle bli av med sina OW Bunker-aktier till högt pris?
Därefter tex:
3)
8 maj 2014 skickar Carnegie (med sin aktieanalytiker Lars Topholm) ut en köprekommendation för OW Bunker-aktien med riktkurs 220 dkr.
Det indikerar ju att Carnegie varit optimistiskt redan tidigare.
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3855073.ece
4)
7 nov 2014:
Besked om att OW Bunker gått i konkurs: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/krisande-danskt-oljerederi-i-konkurs_4082419.svd
Enl den artikeln:
Krisande danskt oljerederi i konkurs
Det hjälpte inte att Nordea stöttade det danska oljerederiet OW Bunker.
Förhandlingarna med bankerna bröt samman sedan ett omfattande svindleri uppdagats i ett dotterbolag i Singapore.
Och även:
Krisen (för OW Bunker) blev akut över en natt sedan det i veckan avslöjades att medarbetare i dotterbolaget Dynamic Oil Trading i Singapore misstänks för bedrägeri inom handeln med olja.
...Förlusterna ska uppgå till 125 miljoner dollar.
...Därutöver har rederiet informerat om 900 miljoner danska kronor i förlust på grund av felspekulation i olja.
Ok, visst kan Altor hävda att man inte kan skydda sig mot bedragare.
Men å andra sidan kan aktieinvesterare kräva av Altor, bolaget, och bolagets revisor att tillräckliga åtgärder vidtagits och kontrollsystem etc upprättats så att sådana bedrägerier inte kan uppstå.
Dessutom kanske vissa ev hävdar att pratet om bedrägeri bara är en bortförklaring för OW Bunker och Altor etc att ha något att skylla på?
5)
Tex Svenska Dagbladet om OW Bunker 22 nov 2014:
FI granskar Carnegie efter OW Bunker-kraschen
Carnegie med vd Thomas Eriksson riskerar skadestånd på hundratals miljoner kronor efter konkursen i danska OW Bunker.
Svenska Finansinspektionen har tagit kontakt med Carnegie för att höra hur skadestånd kan slå mot investmentbankens finanser.
Enl den artikeln hade OW Bunker
...intäkter på mer än 120 miljarder svenska kronor i årstakt
...20 000 aktieägare (vars aktieinnehav i OW Bunker blivit värdelöst)
Enl artikeln var det Carnegie och amerikanska investmentbanken Morgan Stanley som hade uppdraget att sälja ut OW Bunker-aktier inför OW Bunkers börsintroduktion, och att de tog "extremt betalt" för det uppdraget.
Även enl artikeln:
Det finns faktorer som gör läget extra bekymmersamt för Carnegie.
Investmentbanken har nämligen samma ägare som OW Bunker – riskkapitalbolaget Altor.
Det har redan nu framförts kritik mot det olämpliga i att ett portföljbolag i Altor, Carnegie, har ansvar för en börsintroduktion av ett annat portföljbolag i Altor – OW Bunker.
Det blir inte bättre av att Carnegies analytiker länge hyllade aktien i oljehandelsbolaget och hade en köprekommendation på aktien på 220 kronor.
Samma aktie är i dag värd noll kronor.
Mer som framkommit om OW Bunker på sistone bla:
Artikel från Reuters 13 feb 2015:
Bankrupt OW Bunker subsidiary owed $329 mln
Dynamic Oil Trading (Singapore), a subsidiary of bankrupt ship fuel supplier OW Bunker, is owed $329 million and its liquidators said on Friday they are investigating the company's dealings with another Singapore-based marine fuel firm.
http://www.reuters.com/article/2015/02/13/ow-bunker-fraud-dynamic-idUSL4N0VN5TB20150213
Enl artikeln var OW Bunker tidigare störst i världen som leverantör av fartygsbränsle, med en marknadsandel på 7%.
Men OW Bunker begärdes i konkurs i nov 2014 sedan förluster på minst 125 miljoner dollar uppstått i dotterbolaget Dynamic Oil Trading.
Och nu har läget i själva verket visat sig vara betydligt värre.
Revisionsbyrån KPMG har anlitats som konkursutredare, och funnit att DOT samlat på sig skulder på 329 miljoner dollar.
Bla utreds DOT:s affärer med bolaget Tankoil Marine som var DOT:s största långivare.
Moderbolaget OW Bunker har sagt sig aldrig ha godkänt att DOT lånade ut 120-130 miljoner dollar till TM.
Singapores hamn har dragit in tillstånden för Tankoil Marine efter att oegentligheter upptäckts i det bolaget.
DOT:s största långivare var holländska banken ING.
Totalt uppges DOT ha över 100 fordringsägare till vilka DOT har skulder på nästan 200 miljoner dollar.
Det alltså enl Reuters-artikel från 13 feb 2015: http://www.reuters.com/article/2015/02/13/ow-bunker-fraud-dynamic-idUSL4N0VN5TB20150213
Svenska Dagbladet skrev 23 jan 2015 (med hänvisning till nyhetsbyrån Direkt) att OW Bunker-skandalen ledde till att Carnegie inte fick uppdraget att ha hand om börsintroduktionen av danska jättebolaget Novo Nordisks bolag NNIT.
Istället gick det uppdraget till SEB.
http://www.svd.se/naringsliv/ow-bunker-kostade-carnegie-stort-uppdrag_4277575.svd
Om OW Bunker enl danska Wikipedia: http://da.wikipedia.org/wiki/OW_Bunker
Som det står där bla:
...OW Bunker grundades år 1980 som del i fartygsmäklaren Ove Wrists verksamhet.
...Bolagets verksamhet var främst handel med fartygsbränsle.
...Under 2013 hade OW Bunker intäkter på 92 miljarder dkr.
...Samma år hade bolaget över 600 pers anställda.
...I samband med börsintroduktionen i mars 2014 såldes OW Bunker-aktier ut till aktieinvesterare
Det var delvis huvudägaren Altors befintliga aktier, men även nya OW Bunker-aktier.
...Sju månader efter börsintroduktionen ville OW Bunkers banker inte längre låna pengar till bolaget, sedan svindel konstaterats i ett dotterbolag i Singapore.
...Det framkom att OW Bunker gjort oljetradingförluster på 150 miljoner dollar och därutöver förlorat 125 miljoner dollar på svindeln.
...I nov 2014 ansökte OW Bunker om konkurs.
...5 nov 2014 börsstoppades OW Bunker-aktien på Köpenhamnsbörsen.
Senare samma dag kom ett pressmeddelande från bolaget om en förlust på 1,6 miljarder dkr vilket gjorde bolaget konkursmässigt.
Brakförlusten förklarades med
..."otillräcklig riskkontroll"
...eventuell svindel på 125 miljoner dollar (700-800 miljoner dkr) i Singapore-dotterbolaget Dynamic Oil Trading
Misstankarna om svindeln hade framkommit när DOT:s vd (en dansk) besökte OW Bunkers huvudkontor i Danmark.
Det var Lars Möller som jobbat länge på OW Bunker: http://www.business.dk/transport/dansker-i-spidsen-for-mistaenkt-svindelfirma
Själv förnekade han brott.
DOT hade bildats så sent som i okt 2012.
Möller utsågs som vd där efter att tidigare ha varit OW Bunkers Asienchef.
Enl Business.dk hade Möller så sent som i jun 2014 varnat för att reglerna i branschen måste stramas upp för att undvika framtida misstankar om bedrägeri etc.
Så här sa han då:
Presset for at holde omkostningerne nede i tider med
...lave fragtrater
...og høje bunkerpriser
er det er let at se, hvorfor skibsejere kunne blive fristet til at skære hjørner, når det kommer til at gennemføre due dilligence på deres bunkerkøbsmuligheder
http://www.business.dk/transport/dansker-i-spidsen-for-mistaenkt-svindelfirma
Dvs låga fraktrater och höga bränslekostnader gjorde lönsamheten svag för fartygsrederierna.
Det gjorde (enl Möller) att rederierna istället lockades att fiffla med bränsleinköpen.
(Ska man tolka det som att han menar att rederierna (dvs OW Bunkers kunder) pga sina lönsamhetsproblem har lurat OW Bunker, och att det var därför brakförlusterna uppstod och OW Bunker gick i konkurs?)
...OW Bunker-aktien var fortfarande börsstoppad när OW Bunker lämnade in sin konkursansökan 7 nov 2014.
Visst har väl riskkapitalbolagen även börsintroducerat bolag och aktier som haft en god utveckling.
Men det anmärkningsvärda är att det verkar vara skrämmande ofta som det går illa.
Tex:
Candyking
Ett godisbolag med riskkapitalbolaget Accent som huvudägare.
Candyking var på väg att börsintroduceras under 2013 men pga olika omständigheter fick börsintroduktionen plötsligt ställas in.
Mer om den härvan i tidigare blogginlägg från 15 dec 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/skandaler-del-2
//Edit: Tidigare blogginlägg från 17 dec 2013:
"Candyking-skandal" i Sanitec
http://www.redeye.se/aktiebloggen/candyking-skandal-i-sanitec
Det handlade om toalett-tillverkaren Sanitec som börsintroducerades av EQT.
Innan dess tidigare blogginlägg från 22 nov 2013 (om bla Sanitec):
Varning för börsintroduktioner
http://www.redeye.se/aktiebloggen/varning-borsintroduktioner
Ytterligare ett tidigare blogginlägg om Sanitec:
Toalett-tillverkaren Sanitec hade utförsäljnings-intervallet 57-66 kr per aktie.
Det smalnades sedan in till 60-63 kr, och det slutgiltiga utförsäljningspriset blev 61 kr.
Första börsdagen blev tis 10 dec 2013
http://www.redeye.se/aktiebloggen/avanza-bank/avanza-update
Därefter kom i okt 2014 besked om att schweiziska bolaget Geberit vill köpa hela Sanitec för ett bud på 97 kr per Sanitec-aktie: www.avanza.se/placera/redaktionellt/2014/10/14/mangmiljardbud-pa-sanitec.html
Och det budet verkar ha accepteras av Sanitecs aktieägare så att Sanitec nu försvinner från börsen.
Dvs Sanitec är ett exempel på att det även finns aktier i riskkapitalbolags-börsintroducerade bolag som kan bli bra aktieinvesteringar.
Dock lär tom EQT ha chockats av Geberit-budet.
Dvs om EQT vetat om Geberits intresse skulle ju EQT hellre ha sålt Sanitec direkt till Geberit för 97 kr per aktie istället för att först börsintroducera Sanitec för 61 kr per aktie.
//
Riskkapitalbolaget Accent heter egentligen Accent Equity som enl sin hemsida startades år 1994.
Bolaget uppger sig sedan starten ha förvaltat sju fonder där investerare åtagit sig att investera över 1 miljard euro:
http://accentequitypartners.se/about-us/history/
Som jämförelse säger sig Nordic Capital under sin livstid ha förvaltat åtta fonder med 12,5 miljarder euro i utlovat investerarkapital:
Eight funds raised and closed since inception with a total of approximately EUR 12.5 bn in committed capital
http://www.nordiccapital.com/about-us/frequently-asked-questions.aspx
IK Investment Partners uppger sig under sina 25 år i branschen ha hanterat ett utlovat investerarkapital på över 6 miljarder euro: http://www.ikinvest.com/ABOUT-IK/
Men EQT verkar ha slagit dem alla:
...17 funds raised
...Approximately EUR 22 billion in raised capital
http://www.eqt.se/About-EQT/Fast-facts/
Altor:
Leading international institutional investors have committed a total of EUR 5.8 billion to the four Altor funds.
Dvs kapital som några riskkapitalbolag förfogat över genom åren:
EQT 22 miljarder euro
Nordic Capital 13 miljarder euro
IK Investment Partners 6 miljarder euro
Altor knappt 6 miljarder euro
Accent Equity över 1 miljard euro
Finns även ett stort europeiskt riskkapitalbolag som heter Permira som påstår sig ha hanterat ca 20 miljarder euro i investerarkapital genom åren: http://www.permira.com/
Permira har finlandsvensken Kurt Björklund som en av två vd:ar: http://www.permira.com/people/532/kurt-björklund
Innan Permira jobbade han på amerikanska företagskonsultfirman Boston Consulting Groups Stockholmskontor.
Bland de företag som Permira äger i dagsläget finns bla tyska klädföretaget Hugo Boss.
Tidigare har Permira bla varit ägare i
italienska lyxbåtsföretaget Ferretti
tyska tv-bolaget Pro 7/Sat 1
danska televerket TDC
I USA finns bla stora börsnoterade riskkapitalbolag.
Tex:
...KKR med börsvärde ca 20 miljarder dollar på New York-börsen: http://www.bloomberg.com/quote/KKR:US
Huvudfigur där bla Henry Kravis: http://en.wikipedia.org/wiki/Kohlberg_Kravis_Roberts
Han är i dagsläget 71 år och kommer på plats nr 292 bland världens rikaste personer med en förmögenhet på motsvarande 44 miljarder kr (5,2 miljarder dollar till rådande dollarkurs 8,42 kr).
http://www.forbes.com/profile/henry-kravis/
2.
KKR uppges genom åren ha haft investerare med ett kapital på 27 miljarder dollar tillhanda.
1.
Bara Carlyle är större med 31 miljarder dollar.
3.
Trea kommer Blackstone med 25 miljarder dollar.
Bakom Blackstone står Stephen Schwarzman.
Han slår Kravis och är världens 98:e rikaste person med en förmögenhet på motsvarande 101 miljarder kr: http://www.forbes.com/profile/stephen-schwarzman/
Börsvärden:
...Blackstone 42 miljarder dollar
...KKR 20 miljarder dollar
Börskursernas utveckling under senaste 12 mån (tom tors 19 feb 2015):
...Blackstone +27%
...KKR +10%
http://www.bloomberg.com/quote/BX:US
http://www.bloomberg.com/quote/KKR:US
Dvs det verkar vara mera "rock'n'roll" i Blackstone än i KKR på sistone.
...Och medan Henry Kravis på KKR är 71 år
...så är Stephen Schwarzman på Blackstone åtminstone några år yngre (68 år).
//Edit: Svenska investmentbolaget Ratos (med familjen Söderberg som huvudägare) har aspirationer på att kalla sig ett svenskt, börsnoterat riskkapitalbolag.
...Ratos börsvärde 22 miljarder kr.
...Ratos-aktien dock bara +0,5% under senaste 12 mån.
http://www.bloomberg.com/quote/RATOB:SS
Familjen Söderbergs ägarandel 35% av Ratos (inkl bolag och stiftelser): http://ratos.se/Investor-Relations/Aktien/Ratos-aktieagare/
Enl aktiemäklarfirman Avanza (per slutet av tors 19 feb 2015)
...har Ratos ett börsvärde på 20 miljarder kr
...och Ratos B-aktie är -10% under senaste 12 mån
www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5397/ratos-b
//
//Tillägg 20 feb 2015
Som nämnt ovan anlitades bla Swedbank för att sälja ut Bactiguard-aktier till aktieinvesterare inför Bactiguards börsintroduktion 2014.
Visar sig att Swedbank haft väldigt optimistisk aktieanalys om Bactiquard-aktien, men nu tvingas krypa till korset och minska den optimismen.
...Tidigare hade Swedbank rekommendationen "köp" för Bactiguard-aktien och ansåg den var värd 30 kr.
...Besked idag fre 20 feb 2015 om att den rekommendationen sänkts till "neutral" med motiverat värde 24 kr för aktien.
www.avanza.se/placera/telegram/2015/02/20/bactiguard-ipo-radgivare-swedbank-sanker-rekommendation.html
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
O… [content has been truncated]