Beowulf kommer slå alla tidigare kursraketer!

2015-11-20 01:50, Edited at: 2015-11-20 09:39

Beowulf äger Europas största obrutna järnmalmsfyndighet med 600 miljoner ton järnmalm av hög kvalitet. Man inväntar ett positivt regeringsbeslut vilken dag som helst - som ofelbart leder till en kursuppvärdering med 3.000%. Här finns kapacitet till över 5 miljarder i bruttointäkter/år i upp till 60 år.

SNART SMÄLLER BEOWULF

Ibland missar vi väsentligheter när ämnet är komplext eller detaljerna otydliga. Beowulf växer just nu fram under radarn till att bli Sveriges nästa storbolag – de flesta av oss har missat det.

Tänk stort. Tänk sen ännu större. Öka lite till och du börjar närma dig värdet i Kallak fyndigheten. Här finns 600 miljoner ton järnmalm. Det är lika mycket som finns i malmfälten i Kiruna. Detta är Sveriges i särklass största fyndighet av järnmalm som fortfarande väntar på exploatering.

I Kiruna utvinner statliga LKAB 25 miljoner ton (Mt) per år. Kallak gruvan klarar av att lämna 10 Mt/år. 40% av LKAB! Detta är större än de flesta av oss inser.

Priset på järnmalm är historiskt lågt. Just nu betalar man ca 50 USD/ton. Kallak malmen är av mycket hög kvalitet och ger ett högre pris, ca 65 USD/ton. Det ger bruttointäkter på ca 5,5 miljarder kr/år – i upp till 60 år!

Beowulf sitter på enorma fyndigheter och det enda som krävs är ett tillstånd av regeringen att utvinna järnmalmen.

KORT HISTORIK

Beowulf har haft en lång resa. Aktiekursen har toppat på 7,8 kr 2011 för att sedan falla tillbaka. Många har väntat länge på ett ja till koncession att påbörja malmutvinning.

I år har processen gått in på upploppet. Viktiga instanser som länsstyrelsen i norrbotten och bergstaten har ändrat sina rekommendation från tidigare nej eller kanske till definitivt Ja. Så sent som i oktober 2015 rekommenderade bergstaten regeringen att bifalla Beowulfs ansökan om koncession.

Man har gjort omfattande provborrningar under 2014 med totalt 131 borrhål för att bedöma fyndets omfattning och kvalitet. Man har stuvat om i ledningen och etablerat en bra dialog med berörda samebyar vad gäller störningar i renskötseln. Det finns nu en åtgärdsplan som hanterar eventuella störningar samt vid behov ekonomisk kompensation.

Bolaget har gjort alla rätt och tålmodigt arbetat fram en bra förutsättning för ett positivt regeringsbeslut.

Regeringen har i somras meddelat att beslut i ärendet ska tas hösten 2015. Hösten slutar den 30 november, nu återstår bara att regeringen fattar beslut. Väldigt mycket pekar på ett ja.

FAKTA OM FYND OCH KVALITET

600 miljoner ton i Kallak kan utvinnas med ca 10 miljoner ton/år. Storleken på fältet är mest en fråga om hur många år man kan driva utvinning i området. Länsstyrelsen tror på knappt 40 år, bolaget tror på 60 år.

Just nu är priset på järnmalm rekordlågt på ca 50 USD/ton. Kallak ger malm av mycket hög kvalitet vilket ger ett premiumpris, ca 65 USD/ton.

Vid 10 Mt/år blir årsproduktionen värd 650 miljoner USD. Med en dollarkurs på 8,7 SEK ger detta 5,5 miljarder kr. Per år i 60 år!

5,5 miljarder kronor per år jämfört med dagens börsvärde på 250 miljoner kronor. Låt oss ta reda på vad som krävs för att börsvärdet ska öka till sitt rätta värde.

60 år är lång tid, låt oss räkna på 10 år istället. 10 år ger 55 miljarder kronor jämfört med dagens värdering på 0,25 miljarder. Värdet i fyndigheten är alltså 200 ggr större än börsvärdet.

20.000% större!!! Det motsvarar en börskurs på 120 kr istället för dagens 0,6 kr.

5,5 miljarder bruttointäkter för varje år av brytning! Har länsstyrelsens rätt i sina 40 år så blir det 220 miljarder totalt. Har bolaget rätt i sina 60 år närmar vi oss 330 miljarder kr!

Kallak ger betydligt högre kvalitet än vad som är vanligt. Här finns malm med 71% järn medan standard ligger runt 62%. Den superhöga kvaliteten ger högre prispremie än skillnaden i kvalitet. Anledningen är att superhög kvalitet ger malmpellets som har fler användningsområden, t ex sintercast produktion.

BRA INFRASTRUKTUR

Det finns en utmärkt infrastruktur på plats i området – det innebär låga kostnader för att transportera malmen till Narvik eller Luleå för utskeppning.

I närheten av Kallak finns ett vattenkraftverk samt tillgängliga kraftledningar. Elförsörjningen av framtida gruvdrift är säkrad. I området finns grusvägar av bra kvalitet som lätt kan uppgraderas och förstärkas för att klara gruvtrafik.

Inlandsbanan går förbi i närheten. Genom att bygga 40 km järnväg (vilket är en struntsak i sammanhanget) kan gruvan anslutas till inlandsbanan och därmed via malmbanan nå utskeppningshamnen Narvik.

RENSKÖTSELN

Detta är idag det enda hindret mot ett regeringsgodkännade. Debatten är infekterad och inte saklig. Samerna vill inte ha någon gruva i närheten oavsett om det stör renskötseln eller ej. Men Kallaks placering stör egentligen inte de berörda vandringslederna på ett allvarligt sätt. Man kan bygga viltbroar på vissa ställen och leda om andra platser med staket. Detta är lösningar som varit framgångsrika på andra platser.

Renskötseln kommer fungera precis som tidigare men det innebär självklart förändringar för den berörda samebyn.

Beowulf har beslutat att inte dra framtida transportvägar genom för samerna känsliga områden. Framtida transportvägar kommer därför inte leda till någon betydande påverkan på renhushållningen.

Speciellt för renhushållningen har man föreslagit förebyggande och skyddande åtgärder som ett resultat av en analys av miljöpåverkan. Dessa åtgärder kommer utvecklas vidare i samråd med berörda samebyar.

Skulle det ändå uppstå negativa effekter på renhushållningen, kommer företaget etablera ett ramverk för ekonomisk kompensation till berörda renägare.

Företaget har redan inlett samarbete med berörda byar som påverkas av gruvprojektet. Möten sker regelbundet med ledande intressenter i och runt Jokkmokk.

VAD KRÄVS FÖR UPPVÄRDERING?

Alla bitar är nu på plats. Beowulf har gjort sin hemläxa. Bergstaten, Mark- och miljödomstolen samt Länsstyrelsen i Norrbotten har sagt sitt. De har varit negativa tidigare men är nu positiva. Det finns en konstruktiv dialog med samerna och ett konkret åtgärdspaket för att begränsa skadeverkningar på renskötseln. Fyndet är klassat som riksintresse och kommer generera värdefulla arbetstillfällen i Jokkmokk.

Det enda som nu saknas är ett regeringsbeslut.

Alla tidigare frågetecken är borta. Alla instanser har sagt ja och rekommenderar regeringen att säga ja. Den tidigare konflikten med berörda samebyar är hanterad och utgör inte längre något hinder.

Sammanfattningsvis genererar Kallakprojektet betydande sysselsättningseffekter på nationell nivå, totalt räknar man med 580 arbetstillfällen i Jokkmokks kommun.

Projektet kommer enligt länsstyrelsen medföra:

· Fler direkta och indirekta arbetstillfällen

· En ökning av skatteunderlaget

· En inbromsning av utflyttning och befolkningsminskning

Regeringen har tidigare sagt att beslut i frågan ska fattas under hösten 2015. Hösten tar slut den 30 november – samma dag som Beowulf släpper sin rapport för Q3.

VAD HÄNDER EFTER 30 NOVEMBER?

När regeringen har lämnat sitt beslut och sagt ja, så har Beowulf plötsligt fått en koncession som ger dem möjlighet att exploatera sina jättelika tillgångar.

Orezone gick t ex upp 530% på en enda dag. Orsaken var att dom fick tillstånd av Bergstaten att undersöka förutsättningarna för gruvdrift. Ett sådant tillstånd har Beowulf haft sedan 2009.

Ett ja från regeringen innebär skarpt läge – ett klartecken att påbörja processen mot utvinning.

VÄRDERING

Jag tror inte kursen rusar iväg till en värdering på 330 miljarder. Rimligt kan vara en värdering som motsvarar 10 års utvinning, dvs 55 miljarder kronor eller 132 kr/aktie = 22.000%.

Nej, så bra blir det nog inte. Men låt oss anta att vi kan värdera fyndet till 1 års drift? Eller kanske bara 6 månader? Då hamnar vi på en aktiekurs mellan 6 och 12 kronor vilket är grovt i underkant men ändå kanske det mest realistiska på kort sikt?

6-12 kronor är riktkursen för 2015.

Det ger en fullt möjlig kursökning på 1.000 till 2.000%. Allt som krävs är ett regeringsbeslut, ett beslut som dom har lovat att leverera vilken dag som helst nu.