Bevaka välskötta Lindab

2011-11-10 00:10, Edited at: 2011-11-10 07:37

Börskurs nu 37-38 kr. Invänta nedgång till 30-35 kr. Köp då och invänta uppgång till minst 70 kr inom 4-5 år, eller att Lindab innan dess blir uppköpt igen.

Fantastiskt hur entreprenören Lage Lindh byggde upp Lindab från ingenstans. Men det ryktas att han blev blåst på bolaget av banken (SEB?) och blev jätteledsen för det. Nu har han inget med Lindab att göra längre. (Däremot är hans son nu vd för ett nystartat bolag med liknande inriktning, som kommer att ta upp kampen mot Lindab?) Lage Lindh: http://mobil.hd.se/bastad/2009/03/30/50-aarsjubileum-lockar-till-minnen/

Aktieinvesterare kan dock dra nytta av Lindabs utveckling om man tajmar kursrörelserna rätt.

Ur Lindabs q3-rapport:

Intäkter: 1891 miljoner kr (förändring +1% fr q3/2010, dock +4% exkl effekter av valutor och struktur)
Rörelsemarginal: 9% (11%) exkl engångsposter
Vinst per aktie: 1,17 kr (1,51)

Ger vpa på 4-5 kr i årstakt (q3-resultatet gånger fyra), dvs p/e-talet blir 8 med nuv aktiekurs ca 38 kr.

=Lågt värderat? eller tror folk att vpa kommer fortsätta minska?

Framtidsutsikter: "Vår verksamhet är sencyklisk och därför kommer efterfrågan under de kommande månaderna troligtvis att påverkas mer av när vintervädret infinner sig, än av den rådande osäkerheten på marknaden.

På lite längre sikt däremot, så kommer Euro-krisen och den osäkerhet den för med sig att leda till lägre tillväxtprognoser för byggindustrin, vilket kommer att påverka efterfrågan på våra produkter. Vi följer situationen noga och kommer att vidta åtgärder om så krävs."

Affärsområden:

• Ventilation: ung. oförändrade intäkter, rörelseresultat stabilt ca 200 miljoner kr/år
• Byggkomponenter: fallande intäkter, rörelseresultat i årstakt knappt 200 miljoner kr i fallande trend
• Byggnadssystem: växande intäkter, rörelseresultat i årstakt 30-40 miljoner kr i fallande trend

Finansiell ställning: Lindab har ganska mycket skulder (knappt 2 miljarder kr), jämfört med att hela bolaget värderas till ca 3 miljarder kr på börsen.

http://www.lindabgroup.com/swedish/ir/rapporter/Documents/kvartalsrapport-11-q3.pdf

Sammantagen reflektion: Aktien ser billig ut men det verkar som att bolagets utveckling kommer att försvagas de kommande kvartalen. I grund och botten är bolaget välskött med skickliga investmentbolaget Ratos som storägare. Avvakta med köp av aktien i några kvartal. Börja köpa på kanske 30-35 kr?

• Lindab-aktien hade en topp på över 180 kr sommaren 2007,
• föll till ca 35 kr hösten 2008,
• steg till en topp på över 100 kr i november 2010,
• varifrån den fallit tillbaka igen till nuvarande nivå på 37-38 kr.

För ganska exakt ett år sedan, i nov 2010, minskade Ratos sin ägarandel i Lindab från drygt 20% till drygt 10% genom att sälja ut Lindab-aktier för knappt 100 kr styck. Ratos hänvisade bla till att Lindab-aktierna inte väntades ge en avkastning som motsvarade minst Ratos avkastningskrav på 20%/år.

Ratos minskning var väldigt vältajmad eftersom Lindab-aktien sedan dess fallit till nuvarande nivå under 40 kr.

Ännu tidigare köpte Ratos ut hela Lindab från börsen år 2001 genom ett bud på Lindab, som därefter omstrukturerades och börsintroducerades av Ratos igen i slutet på 2006. (Lindab blev eg uppköpt av bolaget Lindab Intressenter där Ratos var största delägare.)

Frågan är om det börjar klia i fingrarna på Ratos vd Arne Karlsson nu igen och Ratos återigen köper ut Lindab från börsen?

Ratos har dessutom inte gjort några storaffärer på sistone och Ratos q3-rapport fick tummen ner av aktieinvesterare häromdagen, så Ratos och Karlsson kanske har lite press på sig att göra lite deals.

Karlsson själv har sagt att Lindab-ledningen med David Brodetsky gör allt rätt bara det att Lindab drabbats av ogynnsamma omvärldsfaktorer.

Kan det utöver Ratos även finnas andra tänkbara budgivare som lurar i vassen och förbereder bud på Lindab? Tex riskkapitalbolag och/eller bolag i/kring Lindabs bransch?

Se tex lista på Lindabs konkurrenter nedan, bla finska Ruukki som konkurrerar med Lindabs affärsområden Byggkomponenter och Byggnadssystem, men inte har verksamhet motsvarande Lindabs affärsområde Ventilation. (Ruukki nämns i alla fall ej av Lindab som konkurrent till Ventilation). Samtidigt är Lindabs affärsområden Byggkomponenter och Byggnadssystem inte så stora.

Ruukki och Lindab skulle alltså kunna bli en bra kombination. Med Ruukki bakom ryggen får Lindab mer stöd att expandera geografiskt ut i världen. Dvs kommer bud från Ruukki på Lindab?

Dock är Ruukki i dagsläget bara värt motsvarande drygt 2 miljarder kr på Helsingforsbörsen (om man ska tro Bloomberg), jämfört med Lindab värt ca 3 miljarder kr på Stockholmsbörsen. Men det kanske kan funka ändå om Ruukki betalar budet med Ruukki-aktier? Eller att Ruukki säljer in sina Lindab-konkurrerande verksamheter till Lindab mot betalning med Lindab-aktier? Då skulle Ruukki bli Lindabs huvudägare.

Eller så kan man göra en kombination av alltihopa så här tex:

1) Ratos köper ut Lindab från börsen.
2) Ratos slår ihop Lindab med konkurrerande delar i Ruukki (och ger ev Ruukki betalt i form av Lindab-aktier).
3) Invänta klart bättre konjunkturläge inom 2-3 år.
4) Börsintroducera "nya" Lindab igen för långt över dagens kursnivå.

Förra gången var Ratos smart (tursam?) och återintroducerade Lindab på börsen (i slutet av 2006) precis när det fortfarande fanns tillräckligt med optimism kvar bland aktieinvesterare (för att kunna locka dem att köpa Lindab-aktier i samband med börsintroduktionen), samtidigt som det i själva verket inte var så långt till toppen. (Hade Ratos det på känn?)

Lindab-aktien toppade ett drygt halvår senare på över 180 kr i juli 2007, och sedan dess har aktien i princip bara fallit. En sådan vältajmad återintroduktion skulle alltså Ratos kunna försöka göra om.

Alternativt skulle stålbolaget SSAB kunna vara budgivare på Lindab, som ett sätt att vidareförädla SSAB:s stålproduktion. Som största tunnplåtstillverkare i Norden är SSAB säkert stor leverantör till Lindab, och SSAB:s dotterbolag Plannja är konkurrent med Lindabs affärsområde Byggkomponenter (se konkurrentlista nedan).

Plannja har intäkter på drygt 1 miljard kr/år jämfört med Lindabs totalt 6-7 miljarder kr/år. http://www.plannja.com/templates/Page2C____1074.aspx Hela SSAB har intäkter på 40-50 miljarder kr/år. http://www.ssab.com/sv/Investerare--Media/Investerare1/Historik/

"De senaste decennierna har Plannja förvärvat en rad branschföretag i Europa och därmed etablerat sig som ett av Europas ledande varumärken inom förädlade tunnplåtsprodukter för byggmarknaden", skriver Plannja på sin hemsida. http://www.plannja.com/templates/Page2C____1067.aspx

Plannja för sin del verkar gå knackigt och gick med förlust både 2009 och 2010 enligt SSAB:s årsredov 2010 http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/14/25/64/wkr0005.pdf, och skulle kunna stärkas upp genom en kombination med Lindab.

SSAB har även numera etablerat sig på riktigt i USA genom ett stort företagsköp där (Ipsco år 2007), vilket skulle kunna bli plattformen för Lindab att äntligen få sitt genombrott i USA (även om det hetat att Lindabs runda ventilationsrör inte går hem i USA där man traditionellt använder fyrkantiga ventilationsrör).

Lindab har i dagsläget ingen egentlig huvudägare, utan bara en rad finansiella institutioner bland de största ägarna (Ratos ägarandel 11% 30 sept 2011, 6:e AP-fonden 10%, Swedbanks fonder 9%, Skandia 9% etc). Det underlättar uppköp, även om en budgivare givetvis måste lägga ett tillräckligt högt bud för att det ska accepteras.

Förra gången, 2001, var budet (från Ratos mfl) först 32% över Lindab-aktiens snittkurs den senaste månaden. Budgivarna tvingades en månad senare höja budet till 38% över snittkursen för att budet skulle accepteras av Lindabs dåvarande aktieägare.

En budpremie på 38% över nuvarande kurs på 38 kr skulle innebära en budkurs på 52 kr.

Betraktar man Lindab i dess befintliga form kanske man inte kan räkna med att bolaget i nuläget genererar ovannämnda vinst per aktie på 4-5 kr i årstakt (beräknat som q3-resultatet gånger fyra), eftersom q3-resultatet är det säsongsmässigt ev starkaste varje år för Lindab som ju är i byggbranschen.

Utgångspunkten för att enl ovan ändå ta q3-resultatet gånger fyra (för beräkning av bolagets nuvarande resultatgenerering i årstakt) var att Lindab skrev följande i q3-rapporten:

"Säsongsvariationer

Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den största försäljningen uppnås normalt under andra halvåret."

Dvs att det ej är just sommarhalvåret som är det starkaste.

Men ta Lindabs senaste 4 kvartal då:

Vinst per aktie:
q4/2010: -1,14 kr
q1/2011: -0,69 kr
q2/2011: 0,80 kr
q3/2011: 1,17 kr

Dvs vpa för de 4 kvartalen tot bara ca 0 kr! :D Dock påverkades både q4/2010 och q1/2011 negativt av den ovanligt hårda vintern.

• Under de goda åren 2006, 2007 och 2008 blev Lindabs vpa ca 6 kr, 11-12 kr och 9 kr.
• 2009 och 2010 blev det inte mer än drygt 0 kr per år (finanskris, tuffa vintrar, stigande priser på insatsvaran stål).
• 2011 kan bli något bättre (åtminstone 1-1,50 kr? 1,50-2 kr?) särskilt om vintern dröjer. Stålpriset har fallit sedan i mars.
• Men kommer sämre konjunktur dra ner resultatet 2012 igen?

I årsredov 2010 säger vd David Brodetsky att Lindabs mål på 8% intäktstillväxt/år (exkl företagsköp) och rörelsemarginal 14% är realistiskt. (Så sent som sommaren 2010 höjdes tillväxtmålet från 6%/år till nuvarande 8%/år.)

Med intäkter på 6-7 miljarder kr i årstakt (=senaste 12 mån), skulle marginalmålet innebära en vpa på ca 7 kr?

Säg att det kan nås inom 4-5 år då konj normaliserats?

Och med en intäktstillväxt på 8%/år borde aktien värderas minst till p/e 10? (Dvs motiverad aktiekurs 70 kr inom 4-5 år?)

Egentligen borde en så hög tillväxttakt motivera ett p/e-tal på kanske 15, men det motiverade p/e-talet sänks pga Lindabs konjkänslighet.

Sedan kan man ju fråga sig om det är Lindabs affärsmodell/produkter som brister (tuff konkurrens? svårt för Lindab att vara unik jämfört med konkurrenterna?), istället för att de skyller på konjunkturen för den svaga utvecklingen?

Som sagt har Lindab 3 affärsområden:

• Ventilation: ventilationsrör, ca 50% av intäkterna
• Byggkomponenter: andra byggkomponenter, ca 35% av intäkterna
• Byggnadssystem: hela byggnader, ca 15% av intäkterna.

(Förenklat görs alla Lindabs produkter av tunnplåt. Kul med Lindabs annonser med slogan "Vi förenklar byggandet" och bild på låda med Lindab-produkter som visionärt sett enkelt kan byggas ihop som Legobitar till hela färdiga hus!)

Så här såg utvecklingen per ao ut under q3:

• Ventilation: Oförändrade intäkter, hyfsad rörelsemarginal.
• Byggkomponenter: Minskade intäkter, god rörelsemarginal.
• Byggnadssystem: Hyfsad intäktstillväxt, hyfsad rörelsemarginal.

Det är alltså inget enskilt ao som det går riktigt dåligt för. Men förbättringspotential finns för alla tre.

Ur Lindabs årsredov 2010 (daterad i mars 2011):

• Konkurrenter:

Ventilation: Fläkt Woods, Swegon, Trox, Halton, lokala aktörer

Byggkomponenter: Corus, Ruukki, Arcelor Mittal, Hoesch, Thyssen, Marley, Plannja, lokala aktörer

Byggnadssystem: Goldbeck, Llentab, Ruukki, Atlas Ward, Zamil, lokala aktörer

• "Norden, Storbritannien, Tyskland och Frankrike är våra huvudmarknader idag.

Tyskland och Frankrike är tillsammans med Östeuropa viktiga framtidsmarknader pga sin tillväxtpotential för Lindab."

• Norden (knappt 50% av intäkterna): Sedan länge är affärsområdena Ventilation och Byggkomponenter marknadsledande på sina områden i Norden.

Västeuropa (ca 30% av intäkterna): "I Västeuropa är Lindab etablerat på de stora marknaderna sedan mitten av 70-talet och har förstärkt sin position genom ett flertal förvärv."

Östeuropa (drygt 20% av intäkterna): "Lindab etablerade sig i Östeuropa i början på 1990-talet och har upplevt stark tillväxt på dessa marknader.

USA (några få % av intäkterna): Lindab har funnits där sedan tidigt 90-tal, men verkar ej ha fått något genombrott där ännu.

• "Konkurrens

På de olika marknaderna möter Lindab både ett större antal lokala aktörer och ett litet antal regionala, nationella eller multinationella företag.

Lindab arbetar med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter, och för att reducera kostnader har bolaget också valt att etablera sig i länder med fördelaktiga produktionskostnader för att öka konkurrenskraften.

Ventilation: 23 fabriker
Byggkomponenter: 9 fabriker
Byggnadssystem: 3 fabriker

Samtidigt är distributionen anpassad efter respektive marknadssituation. Närheten till kunden är alltid den gemensamma nämnaren."

• "Vi har konsoliderat vår tillverkning och har nu en bättre struktur på vår produktion, bland annat genom att öka närvaron på viktiga tillväxtmarknader, till exempel i Ryssland.

Vi kommer även att gynnas av våra tidigare beslut i nedgången om att behålla våra säljresurser och att inte lämna någon marknad.

När efterfrågan tar fart kan vi snabbt dra fördelar av detta och ta marknadsandelar."

• "Lindabs produkter har historiskt vunnit marknadsandelar från traditionella produkter och material."

Sammanfattande reflektion om Lindabs marknadspositioner och konkurrenskraft: Utifrån ovanstående verkar det se ganska bra ut trots allt.

Dock är konkurrensen ändå sådan att Lindab inte har någon "pricing power" att sätta sina produktpriser hur som helst. Dessutom kan Lindab hamna i kläm om priset på insatsvaran tunnplåt (stål) är hög utan att det hur som helst går att föra vidare till Lindabs produktpriser.

Just nu har dock stålpriserna fallit sedan mars 2011 enl Lindab. http://www.lindabgroup.com/English/Documents/IR/Presentations/roadshow-11-q3.pdf

Stämningen på byggmarknaden i Europa nådde en botten senvåren 2009 (indexvärde -40) för att därefter så sakteliga arbeta sig upp till ca -25 tidigare nu hösten 2011. Ännu är det en bit kvar upp till den historiska snittnivån på -17 eller -18 (uppmätt perioden 1985-2008), men nu har trenden vänt nedåt igen. Under toppåren 2006 och 2007 låg indexnivån över nollstrecket. (källa: länken ovan till Lindabs q3-presentation.)