Jordbruk: Black Earth Farming, Agrokultura, Trigon Agri
2014-09-16 08:27, Edited at: 2014-09-19 16:07Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Köpläge i jordbruks-aktierna Black Earth Farming, Agrokultura och Trigon Agri?
Jordbruks-verksamhet har ju fördelen att den är konjunktur-okänslig.
Men dock väderkänslig.
//Edit: Det ideala för jordbruk är väl när vädret är "lagom", dvs varken för mycket regn eller för mycket sol (fast gärna torrt när man ska skörda).
...Blir det för mycket regn blir det sämre skörd.
...Blir det för mycket sol och torka blir det sämre skörd.
Å andra sidan brukar sämre skördar balanseras av att det då innebär sämre utbud på marknaden vilket gör att spannmålspriserna stiger.
Och blir det goda skördar balanseras det av överutbud och därmed lägre spannmålspriser.
Hur har då "jordbruks-vädret" varit hittills under 2014?
...Enl BEF:s q2/2014-resultatrapport (från 15 aug 2014), mina formuleringar:
Globalt var 2013 ett rekordår för jordbruk generellt.
Förutsättningarna har också varit gynnsamma under 2014, varför skördarna endast väntas vara något ned från 2013.
Men stora skördar har lett till prisfall (tex ligger priserna på vete och majs -15% från 2013).
I Ryssland väntas 2014 bli ett bättre år för jordbruk än 2013, med stigande skördar (generellt +10% från 2013 varav vete +15%).
Spannmålspriserna i Ryssland har däremot fallit i linje med den globala utvecklingen (dvs -15%).
Negativt alltså om skördarna är upp 10-15% medan priserna är ner 15%.
För övrigt har det enl BEF varit ganska torrt väder sedan i maj (vilket dock sänker kostnaderna för att torka skörden).
http://www.blackearthfarming.com/pdf/bef_2q14.pdf
...Enl Agrokulturas q2/2014-resultatrapport (från 28 aug 2014):
Rekordskördar för samtliga grödor skördade till dags dato, medför marknadsledande avkastning för ukrainskt höstvete, raps och korn samt ryskt höstvete och vårkorn.
Och:
Under sommaren (2014) har vi dock sett ett prisfall på jordbruksprodukter. Detta beror på att de globala vädermönstren har varit relativt gynnsamma, vilket innebär att utbudet är stort i de flesta stora spannmålsproducerande regionerna.
Detta prisfall upphäver en del av den rekordstora avkastningen
på skörden.
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/27/C1/49/wkr0006.pdf
...Enl Trigon Agris q2/2014-resultatrapport (från 29 aug 2014):
This is a mixed year for Trigon Agri.
Operationally we are seeing a record harvest thanks to a combination of good agronomical work and supportive weather.
Our yields look very good indeed versus regional averages.
The results of our cost cutting program and the higher yields achieved have very much more than offset the continued weakness in the soft commodities markets where prices are significantly lower even than last year.
http://www.trigonagri.com/wp-content/uploads/2014/08/Trigon_Agri_1H_2014_Interim_Report.pdf
//
En idé har dessutom varit jordbruks-verksamhet i Ryssland/övriga Östeuropa eftersom:
...förutsättningarna för jordbruk där är minst lika bra som (eller bättre än) i Sverige
...samtidigt som markpriserna för jordbruk i Ryssland/övriga Östeuropa bara ligger på en bråkdel av i Sverige.
Det borde sammantaget göra aktier i jordbruksbolag i Ryssland/övriga Östeuropa till en intressant, långsiktig investering för svenska investerare?
Not!!
Istället har sådana aktier generellt blivit en katastrofal investering för svenska aktieinvesterare.
Rent praktiskt har det visat sig vara väsentligt svårare än väntat få lönsamhet i att pumpa in svenska pengar i att köpa rysk/östeuropeisk jordbruksmark (eller jordbruksarrenden) och få lönsamhet idag.
Men nu när det visat sig vara katastrofalt och börskurserna rasat, kanske det är läge att gå in när börskurserna är låga och det finns hopp om att få ordning på verksamheterna?
- Det är inte givet. Som generell regel är det en helt annorlunda affärskultur i Ryssland/Östeuropa med mycket korruption osv. Sådan verksamhet bedrivs förmodligen bäst av lokala ägare och ej av "lättlurade" svenskar.
//Edit: Bla ryssarna är ett stolt folk och ser väl ogärna att utlänningar kommer och "snor" den fina ryska jordbruksmarken till vrakpriser.
Det är som att ryssarna även ogillar att utlänningar kommer och snor ryska oljefyndigheter och därför helst vill behålla dem själva och därför utformar lagstiftning etc för att uppnå det.
//
Men ok, låt oss ändå inta ett öppet sinnelag och se om det ändå går att uppbåda intresse för aktierna i bolagen Black Earth Farming, Agrokultura och Trigon Agri som alla är börsnoterade i Sverige men bedriver jordbruksverksamhet i Ryssland/övriga Östeuropa.
Black Earth Farming benämns nedan bla BEF.
Agrokultura har tidigare bla hetat Alpcot Agro.
Börsvärden:
...Black Earth Farming: 800-900 miljoner kr vid börskurs 4,11 kr
...Agrokultura: drygt 600 miljoner kr vid börskurs 4,58 kr
...Trigon Agri: ca 200 miljoner kr vid börskurs 1,61 kr
Var är aktierna i dessa bolag börsnoterade?
...Black Earth Farming: Stockholmsbörsen (listan för mellanstora bolag; "mid cap")
...Agrokultura: Stockholmsbörsens separata småbolagslista First North
...Trigon Agri: Stockholmsbörsen (listan för småbolag; "small cap")
Börskursernas utveckling hittills under 2014 (dvs tom mån 15 sep 2014) enl aktiemäklarfirman Avanzas hemsida:
- Agrokultura +50%
Stockholmsbörsen (OMXSPI-index) +5%
Trigon Agri -34%
Black Earth Farming -37%
Dvs i alla fall god kursutveckling i år för Agrokultura-aktien.
Kursutveckling de senaste tre åren (enl Avanza):
Stockholmsbörsen +52%
Agrokultura -44%
Black Earth Farming -78%
Trigon Agri -81%
Dvs långsiktigt har det varit bäst att hålla sig ifrån dessa jordbruksaktier.
Mer om bolagens verksamheter enl resultatrapporterna för q2/2014:
...Black Earth Farming:
Black Earth Farming Ltd. is a leading farming company, publicly listed on Nasdaq OMX Stockholm and operating in Russia.
It acquires, develops and farms agricultural land assets primarily in the fertile Black Earth region in southwest Russia.
The Company has gained a strong market position in the
Kursk
Tambov
Lipetsk
and Voronezh
regions, controlling some 271,000 hectares of what perhaps is the world’s most fertile soil.
In 2014 Black Earth Farming plans to harvest approximately 184,000 hectares, effectively making it one of the world’s largest public farming companies by cropped area.
The Company’s main products are
wheat
barley
sunflower
rapeseed
corn
soya
and potatoes
Dvs BEF:s skördar består primärt av:
vete
korn
solrosor
raps
majs
soja
potatis
Även enl BEF:s q2/2014-resultatrapport:
As of 30 June 2014 Black Earth Farming held 230 thousand hectares of land in ownership**, corresponding to 85% of the total controlled land bank of 271 thousand hectares.
**including shared ownership
Och:
195 Thousand Hectares in Ownership (71% of total controlled land)
Dvs BEF äger inte all den mark bolaget kontrollerar.
Och av den mark bolaget kontrollerar skördas bara 68% (184 000 hektar av totalt 271 000 hektar).
//Edit: 1 hektar är en kvadrat på 100 meter gånger 100 meter (dvs 10 000 kvadratmeter): http://sv.wikipedia.org/wiki/Hektar
271 000 hektar är alltså som en kvadrat på drygt 50 gånger 50 kilometer.
//
...Agrokultura:
Så här beskriver sig Agrokultura på sin hemsida:
Agrokultura investerar i jordbruksmark och producerar jordbruksprodukter i Ryssland och Ukraina.
Koncernens målsättning är att generera en attraktiv avkastning på investerat kapital genom optimal användning av dess jordbruksmark genom
spannmålsproduktion
djurhållning
och relaterade verksamheter
Agrokultura äger och arrenderar jordbruksmark och bedriver storskaligt jordbruk i Ryssland och Ukraina.
Bolaget ökar avkastningen på jordbruksmarken genom att införa ny jordbruksteknik och investera i moderna maskiner och utrustning.
Dvs till skillnad från BEF verkar Agrokultura även finnas i Ukraina och har dessutom djurverksamhet (kor).
I sin q2/2014-resultatrapport står det att Agrokultura kontrollerade 212 400 hektar jordbruksmark per slutet av kvartalet.
Härav:
Ryssland 66%
Ukraina 34%
Summa 100% (212 400 hektar)
Marken kan även kategoriseras enl följande:
arrende 58%
ägd mark 40%
mark där ägarregistrering pågår 2%
Summa 100% (212 400 hektar)
Dvs Agrokultura har en klart större andel arrenderad mark (dvs mark som hyrs i långtidsavtal) jämfört med BEF som har en större andel ägd mark.
BEF:s kontrollerade mark på totalt 271 000 hektar som nämnt motsvarar en kvadrat på 52 kilometer gånger 52 kilometer.
Agrokulturas kontrollerade mark på 212 400 hektar motsvarar enl samma beräkning en kvadrat på 46 gånger 46 kilometer.
Enl q2/2014-resultatrapporten framgår dock att Agrokultura i juli 2014 sålde sin verksamhet i Kaliningrad (Ryssland) för 53 miljoner kr.
Dvs i dagsläget har väl bolaget därmed en mindre yta kontrollerad mark än 212 400 hektar.
...Trigon Agri:
Så här beskriver sig Trigon Agri på sin hemsida:
Trigon Agri AS is an integrated
soft commodities producer
storage provider
and trader
with operations in
Ukraine
Russia
and Estonia
Dvs bolaget är främst en spannmålsproducent men tillhandahåller även lagring och handel i spannmål.
Jämfört med BEF och Agrokultura så finns TA även i Estland.
Och medan både Agrokultura och TA finns i både Ryssland och Ukraina, så finns BEF bara i Ryssland.
Enl TA:s hemsida fördelar sig bolagets jordbruksmark enl följande på de sju regioner bolaget finns i:
Rostov (Ryssland) 73 000 hektar
Penza (Ryssland) 36 000 hektar
Kharkov (Ukraina) 33 000 hektar
Nikolajev (Ukraina) 12 000 hektar
Estland 8 000 hektar
Kirovograd (Ukraina) 5 000 hektar
Sankt Petersburg (Ryssland) 2 000 hektar
Summa 169 000 hektar
Det innebär följande fördelning per land (nation):
Ryssland 66%
Ukraina 30%
Estland 5%
Summa 100% (169 000 hektar)
TA:s jordbruksareal på 169 000 hektar motsvarar en kvadrat på 41 gånger 41 kilometer.
Dvs jordbruksytan för de tre bolagen:
Black Earth Farming: 271 000 hektar
Agrokultura 212 400 hektar
Trigon Agri 169 000 hektar
Det motsvarar kvadrater med mått enl nedan:
Black Earth Farming: 52 gånger 52 kilometer
Agrokultura: 46 gånger 46 kilometer
Trigon Agri: 41 gånger 41 kilometer
Men siffrorna på TA:s hemsida verkar vara gamla.
Enl bolagets q2/2014-resultatrapport hade bolaget kontrollerad mark på 141 474 hektar per slutet av kvartalet, fördelat enl följande:
spannmålsproduktion, Ryssland 80 319 hektar
mjölkproduktion, Ryssland, 5 344 hektar
spannmålsproduktion, Ukraina 47 670 hektar
mjölkproduktion, Estland 8 141 hektar
Summa 141 474 hektar
(Dvs precis som Agrokultura har TA tydligen också mjölkkor.)
Det blir följande fördelning per land (nation):
Ryssland 61%
Ukraina 34%
Estland 6%
Summa 100% (141 474 hektar)
Och fördelning på kontrollform av marken:
ägd mark 57%
arrenderad mark 38%
mark där ägarregistrering pågår 5%
Summa 100% (141 474 hektar)
Dvs BEF och TA har mest andel ägd mark medan Agrokultura har mest andel arrenderad mark, vilket väl är en nackdel för Agrokultura.
Ekonomisk utveckling (intäkter och resultat) per bolag
Jordbruksverksamhet har väl kraftiga säsongsvariationer över ett år, varför intäkter och resultat bör mätas under minst ett års tid för att bedöma verksamhetens ekonomiska utveckling.
Dock kan det ju vara intressant att jämföra utvecklingen under ett kvartal med utvecklingen under motsvarande kvartal ett år tidigare.
Bolagens intäkter och nettoresultat under de senaste åren:
...BEF:
Intäkter:
2012: 208 miljoner dollar
2013: 145 miljoner dollar (-30%)
2014 (första halvåret): 37 miljoner dollar (-39%)
Nettoresultat:
2012: 7 miljoner dollar
2013: -45 miljoner dollar
2014 (första halvåret): -14 miljoner dollar
Siffrorna innehåller dock värdeförändringar i mark och lager:
Värdeförändring av mark:
2012: +69 miljoner dollar
2013: +13 miljoner dollar
2014 (första halvåret): -0,5 miljoner dollar
Värdeförändring av lager:
2012: +3 miljoner dollar
2013: +0,2 miljoner dollar
2014 (första halvåret): +0,6 miljoner dollar
//Tillägg 19 sep 2014
Formuleringarna ovan är delvis felaktiga.
Det som ovan betecknats som "värdeförändring av mark" är i själva verket värdeförändring av växande skördar och värdeförändring av boskap.
BEF kallar växande skördar och boskap för "biologiska tillgångar".
(Samma princip gäller väl även för Agrokultura och Trigon Agri, dvs det som här i blogginlägget felaktigt anges vara deras värdeförändringar i mark är i själva verket värdeförändringar i deras biologiska tillgångar (dvs oskördade skördar samt boskap).
Tydligen stipulerar de internationella bokföringsreglerna IAS att jordbruksbolag ska bokföra marknadsvärdet på biologiska tillgångar, vilket i sin tur innebär att förändringar i detta marknadsvärde påverkar periodens resultat.
Enl BEF:s q2/2014-resultatrapport:
In accordance with IAS 41 “Agriculture” biological assets related to agricultural activity are measured at fair value less estimated point-of-sale costs, with any changes in fair value recognized in profit or loss.
The fair value is determined based on a methodology that applies quoted or other relevant prices to estimated yields for the respective grain and oilseeds production in the Company’s crop portfolio.
Sedan är det en annan sak att denna värdeförändring för de biologiska tillgångarna under respektive period, ej påverkar periodens kassaflöde varför värdeförändringen kan exkluderas ur resultatet för att få ett bättre mått på själva rörelsens kassaflöde under perioden.
Av detta framgår att BEF äger en del boskap utöver sina jordbruksmarker.
Per slutet av q2/2014 hade bolaget ett bokfört värde på:
...knappt 4 miljoner kr för boskap
...488 miljoner kr för växande skördar som ej skördats ännu
//
Exkl värdeförändringarna i mark och lager uppgick BEF:s intäkter till följande nivåer:
2012: 136 miljoner dollar
2013: 132 miljoner dollar (-3%)
2014 (första halvåret): 37 miljoner dollar (-6%)
BEF:s på samma sätt rensade intäkter för första halvåret 2013 utgjorde endast 30% av de totala rensade intäkterna på 132 miljoner dollar för helåret 2013, vilket visar på säsongsvariationen för jordbruksbolag där intäkterna är högst under andra halvåret då det mesta av den odlade spannmålen skördas.
Därför ska man väl ej heller se alltför negativt på att BEF:s nettoresultat uppgick till -14 miljoner dollar under första halvåret 2014.
Men negativt att BEF:s jämförbara intäkter föll både under 2013 och första halvåret 2014.
Den genomsnittliga dollarkursen har legat på följande nivåer mot svenska kronan:
2012: 6,7754 kr
2013: 6,5140 kr (-4%)
2014 (första halvåret): 6,5290 kr (+0,5%)
Det ger följande intäkter för BEF (exkl värdeförändringar i mark och lager) räknat i svenska kronor:
2012: 923 miljoner kr
2013: 857 miljoner kr (-7%)
2014 (första halvåret): 242 miljoner kr (-6%)
...Agrokultura:
Intäkter:
2012: 673 miljoner kr
2013: 617 miljoner kr (-8%)
2014 (första halvåret): 113 miljoner kr (-30%)
Nettoresultat:
2012: -102 miljoner kr
2013: -262 miljoner kr
2014 (första halvåret): 48 miljoner kr
Intäkterna ovan är rensade för (dvs exkl) värdeförändringar i mark som dock ingår i resultatet med följande belopp:
2012: -74 miljoner kr
2013: -31 miljoner kr
2014 (första halvåret): +92 miljoner kr
Dessutom övriga "jämförelsestörande poster" i resultatet:
2012: 91 miljoner kr
2013: -6 miljoner kr
2014 (första halvåret): 20 miljoner kr
...Trigon Agri:
Intäkter:
2012: 73 miljoner euro
2013: 75 miljoner euro (+3%)
2014 (första halvåret): 43 miljoner euro (-8%)
Nettoresultat:
2012: 2 miljoner euro
2013: -17 miljoner euro
2014 (första halvåret): 6 miljoner euro
Märkligt att TA:s intäkter för första halvåret 2013 utgjorde 62% av intäkterna för helåret 2013 trots att jordbruksföretag normalt sett har det mesta av sina intäkter under andra halvåret eftersom det mesta av skörden sker då.
I siffrorna ingår dock olika engångsposter osv.
//Edit: Det visar sig att TA:s ovan angivna intäkter för första halvåret inkluderar bla värdeförändringar i mark, medan intäkterna för helåren ej gör det.
Intäkterna exkl bla värdeförändringar i mark blev följande:
2012: 73 miljoner euro
2013: 76 miljoner euro (+3%)
2014 (första halvåret): 11 miljoner euro (-43%)
De på det sättet angivna intäkterna för första halvåret 2013 utgjorde då bara 26% av intäkterna för helåret 2013 vilket är mera rimliga siffror.
//
I TA:s resultat ingår bla följande siffror för värdeförändring i mark:
2012: +0,3 miljoner euro
2013: -0,2 miljoner euro
2014 (första halvåret): +32 miljoner euro
I resultatet ingår även följande som "övriga förluster och vinster, netto":
2012: 20 miljoner euro
2013: 2 miljoner euro
2014 (första halvåret): -0,4 miljoner euro
Euron har uppgått till följande historiska genomsnittliga nivåer mot den svenska kronan:
2012: 8,7053 kr
2013: 8,6494 (-1%)
2014 (första halvåret): 8,9506 (+5%)
Det ger följande rensade intäkter för TA mätt i kronor:
2012: 638 miljoner kr
2013: 654 miljoner kr (+2%)
2014 (första halvåret): 101 miljoner kr (-40%)
Det kan jämföras med ovannämnda rensade intäkter för BEF och Agrokultura:
BEF:
2012: 923 miljoner kr
2013: 857 miljoner kr (-7%)
2014 (första halvåret): 242 miljoner kr (-6%)
Agrokultura:
Intäkter:
2012: 673 miljoner kr
2013: 617 miljoner kr (-8%)
2014 (första halvåret): 113 miljoner kr (-30%)
Samt bolagens totala nettoresultat (inkl engångsposter etc) mätt i kronor (omräknat med genomsnittliga valutakurser):
BEF:
2012: 45 miljoner kr
2013: -291 miljoner kr
2014 (första halvåret): -89 miljoner kr
Här ingår dock värdeförändringar i mark med följande belopp:
2012: +467 miljoner kr
2013: +83 miljoner kr
2014 (första halvåret): -3 miljoner kr
Enl en förenklat beräkning innebär det följande resultat exkl värdeförändringar i mark:
2012: -422 miljoner kr
2013: -374 miljoner kr
2014 (första halvåret): -86 miljoner kr
Agrokulturas nettoresultat:
Nettoresultat:
2012: -102 miljoner kr
2013: -262 miljoner kr
2014 (första halvåret): 48 miljoner kr
Härav dock värdeförändringar i mark:
2012: -74 miljoner kr
2013: -31 miljoner kr
2014 (första halvåret): +92 miljoner kr
Och dessutom följande övriga "jämförelsestörande poster" i resultatet:
2012: 91 miljoner kr
2013: -6 miljoner kr
2014 (första halvåret): 20 miljoner kr
Dvs förenklat blir nettoresultatet följande exkl markvärdeförändringar och övriga engångsposter:
2012: -119 miljoner kr
2013: -225 miljoner kr
2014 (första halvåret): -64 miljoner kr
TA:s nettoresultat mätt i kronor:
2012: 15 miljoner kr
2013: -146 miljoner kr
2014 (första halvåret): 55 miljoner kr
Härav dock värdeförändringar i mark:
2012: +3 miljoner kr
2013: -2 miljoner kr
2014 (första halvåret): +286 miljoner kr
Och posten "övrigt" i resultatet:
2012: +170 miljoner kr
2013: +20 miljoner kr
2014 (första halvåret): -4 miljoner kr
Dvs förenklad beräkning av TA:s nettoresultat exkl värdeförändringar i mark och exkl övriga resultatposter:
2012: -158 miljoner kr
2013: -163 miljoner kr
2014 (första halvåret): -227 miljoner kr
Det kan alltså jämföras med ovannämnda förenklade beräkning av de på samma sätt rensade nettoresultaten för BEF och Agrokultura:
BEF:
2012: -422 miljoner kr
2013: -374 miljoner kr
2014 (första halvåret): -86 miljoner kr
Agrokultura:
2012: -119 miljoner kr
2013: -225 miljoner kr
2014 (första halvåret): -64 miljoner kr
Dvs det är brakförluster för alla tre bolag under alla tre år.
Dock ev missvisande att bara ta med första halvåret 2014 eftersom jordbruksbolag som nämnt säsongsmässigt sett varje år brukar tjäna mera pengar under andra halvåret än det första.
Man kan då istället titta på nettoresultaten under senast rapporterade 12 mån (juli 2013-juni 2014).
För BEF blev det då följande:
Intäkter:
q3/2012: 303 miljoner kr
q4/2012: 356 miljoner kr
q1/2013: 128 miljoner kr
q2/2013: 129 miljoner kr
q3/2013: 225 miljoner kr (-26%)
q4/2013: 392 miljoner kr (+10%)
q1/2014: 165 miljoner kr (+28%)
q2/2014: 76 miljoner kr (-41%)
Dvs slagig utveckling av intäkterna, men det kan ju (förutom vanliga årliga säsongsvariationer) bero på när bolaget väljer att sälja ut spannmål i lager osv.
Nettoresultat:
q3/2012: 75 miljoner kr
q4/2012: 47 miljoner kr
q1/2013: -89 miljoner kr
q2/2013: 88 miljoner kr
q3/2013: -173 miljoner kr
q4/2013: -118 miljoner kr
q1/2014: -127 miljoner kr
q2/2014: 39 miljoner kr
I nettoresultatet ingår då följande värdeförändringar i mark:
q3/2012: 91 miljoner kr
q4/2012: 299 miljoner kr
q1/2013: 0 kr
q2/2013: 150 miljoner kr
q3/2013: -86 miljoner kr
q4/2013: 27 miljoner kr
q1/2014: 1 miljon kr
q2/2014: -5 miljoner kr
Då blir nettoresultatet (förenklat) följande exkl värdeförändringar i mark:
q3/2012: -17 miljoner kr
q4/2012: -252 miljoner kr
q1/2013: -89 miljoner kr
q2/2013: -61 miljoner kr
q3/2013: -86 miljoner kr
q4/2013: -145 miljoner kr
q1/2014: -128 miljoner kr
q2/2014: 44 miljoner kr
Siffrorna blir då följande i årstakt:
Intäkter:
juli 2012-juni 2013: 916 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 857 miljoner kr (-6%)
Nettoresultat:
juli 2012-juni 2013: 120 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -379 miljoner kr
I nettoresultatet ingår då följande värdeförändringar i mark:
juli 2012-juni 2013: 540 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -63 miljoner kr
Dvs därmed nettoresultat exkl värdeförändringar i mark:
juli 2012-juni 2013: -420 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -316 miljoner kr
Skuldsättning
Jordbruksbolagens ovannämnda brakförluster kan beaktas mot att bolagen har följande skuldsättning (mätt som nettoskuld, dvs räntebärande lån minus kassa):
Trigon Agri 696 miljoner kr (336% av börsvärdet på 207 miljoner kr)
BEF 250 miljoner kr (29% av börsvärdet 854 miljoner kr)
Agrokultura 130 miljoner kr* (21% av börsvärdet 623 miljoner kr)
*Efter avdrag för 53 miljoner kr som erhölls vid försäljningen av Kaliningrad-marken i juli 2014.
Dvs med BEF-aktien i drygt 4 kr blir bolagets börsvärde 800-900 miljoner kr.
Då får man ett bolag som under senast rapporterade 12 mån hade
...intäkter på 800-900 miljoner kr
...en rensad nettoförlust på över 300 miljoner kr (förenklat beräknat)
Och samtidigt hade bolaget en nettoskuld på nästan 30% av börsvärdet.
Vem vill köpa aktien med de förutsättningarna?
Man måste alltså vara väldigt riskbenägen (och optimistisk) för att köpa BEF-aktien.
//Edit: BEF:s ebitda-resultat
En uppfattning är att ebitda-resultatet (rörelseresultatet före avskrivningar) är ett bättre mått på bolagets faktiska intjäning och kassaflöde, än det bokförda nettoresultatet.
BEF har haft följande ebitda-resultat de senaste kvartalen:
q3/2012: 120 miljoner kr
q4/2012: 98 miljoner kr
q1/2013: -55 miljoner kr
q2/2013: 140 miljoner kr
q3/2013: -114 miljoner kr
q4/2013: -46 miljoner kr
q1/2014: -37 miljoner kr
q2/2014: 42 miljoner kr
Det innebär följande ebitda-marginal (ebitda-resultat delat med intäkter):
q3/2012: 40%
q4/2012: 27%
q1/2013: -43%
q2/2013: 109%
q3/2013: -51%
q4/2013: -12%
q1/2014: -22%
q2/2014: 55%
Dvs skrala ebitda-resultat de senaste kvartalen.
Märkligt att det inte blev bättre under andra halvåret 2013 som väl säsongsmässigt är den bästa tiden för jordbruksbolag.
Kan det ha berott på att BEF har sparat skördar i lager och valt att sälja ut dem senare?
Märkligt även att ebitda-resultatet i q2/2013 var större än kvartalets intäkter.
Beror även det på lagereffekter?
Ebitda-siffrorna innebär följande i årstakt:
ebitda-resultat:
juli 2012-juni 2013: 303 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -156 miljoner kr
ebitda-marginal:
juli 2012-juni 2013: 33%
juli 2013-juni 2014: -18%
Dvs när ett bolag till och med har negativ ebitda-marginal är det fara å färde.
Vore intressant att fördjupa sig mer i orsaken.
Är förklaringen tillfälliga engångseffekter, eller djupare problem i bolaget?
Märkligt att det är så stor skillnad på senaste 12 mån och föregående 12 mån.
//Edit: Kan BEF:s skrala lönsamhet på sistone tex bero på att bolaget medvetet legat lågt med att sälja av sina skördar, och istället lägger dem på lager i väntan på högre spannmålspriser framöver?
Det borde man i så fall kunna spåra genom att se att BEF:s bokförda spannmåls-lagernivåer ökat kraftigt.
Så här har det bokförda värdet på BEF:s spannmåls-lager sett ut per slutet av de senaste kvartalen:
q4/2011: 428 miljoner kr
q1/2012: 341 miljoner kr
q2/2012: 107 miljoner kr
q3/2012: 378 miljoner kr
q4/2012: 442 miljoner kr
q1/2013: 334 miljoner kr
q2/2013: 100 miljoner kr
q3/2013: 346 miljoner kr
q4/2013: 365 miljoner kr
q1/2014: 242 miljoner kr
q2/2014: 117 miljoner kr
Dvs nivån verkar vara säsongsmässigt lägst vid utgången av q2 varje år inför att årets skörd ska bärgas och lagernivån ökar rejält tom slutet av q3 och q4, varefter utförsäljning av lagret sker under q1 och q2.
Utifrån ovanstående går det alltså ej att dra slutsatsen att BEF på sistone samlat extramycket skördat spannmål i sina lager.
Lagernivåerna ovan innebär att det bokförda lagervärdet förändrats med följande siffror under respektive kvartal (lagernivån per slutet av kvartalet minus lagernivån per slutet av närmast föregående kvartal):
q1/2012: -86 miljoner kr
q2/2012: -234 miljoner kr
q3/2012: +270 miljoner kr
q4/2012: +64 miljoner kr
q1/2013: -108 miljoner kr
q2/2013: -234 miljoner kr
q3/2013: +247 miljoner kr
q4/2013: +19 miljoner kr
q1/2014: -123 miljoner kr
q2/2014: -125 miljoner kr
Säsongsmönstret är tydligt, dvs att lagret fylls på under framför allt q3 varje år men även delvis under q4, varefter spannmål säljs av ur lagret under q1 och q2 året därpå.
Det visar sig att det som BEF kallar lager ("inventory") i sin balansräkning i själva verket ej bara består av skördad spannmål, utan även av råvaror och förbrukningsvaror (raw materials och consumables).
Och bolaget anger självt i q2/2014-resultatrapporten att lagret av skördad spannmål faktiskt var helt tomt per slutet av kvartalet:
As of 30 June 2014, the Company recorded inventories at a total value of USD 17.3mn in the balance sheet.
All of it consisted of raw materials and consumables to be used in production.
Crop inventory of finished goods was USD 0mn as all of 2013 crop was sold ahead of the 2014 harvest.
http://www.blackearthfarming.com/pdf/bef_2q14.pdf
(17,3 miljoner dollar i bokfört lagervärde per slutet av q2/2014 blir 117 miljoner kr med den dollarkurs som rådde per slutet av kvartalet.)
BEF:s formulering ovan undanröjer ju alla tvivel om att bolagets dåliga ekonomiska utveckling de senaste kvartalen skulle bero på att skördad spannmål finns kvar i lager och ej sålts ut ännu.
Hela den tidigare skörden har alltså sålts ut.
//
BEF:s sålda skördevolymer de senaste kvartalen:
q3/2012: 199 200 ton
q4/2012: 279 000 ton
q1/2013: 65 605 ton
q2/2013: 58 040 ton
q3/2013: 221 400 ton (+11%)
q4/2013: 370 000 ton (+33%)
q1/2014: 129 439 ton (+97%)
q2/2014: 48 909 ton (-16%)
Försäljningarna har skett till följande snittpris per ton skörd:
q3/2012: 221 dollar per ton
q4/2012: 191 dollar per ton
q1/2013: 298 dollar per ton
q2/2013: 329 dollar per ton
q3/2013: 154 dollar per ton (-30%)
q4/2013: 160 dollar per ton (-16%)
q1/2014: 193 dollar per ton (-35%)
q2/2014: 227 dollar per ton (-31%)
Dvs prisnivån verkar ha fallit mer än vad skördevolymerna ökat.
Siffrorna innebär följande i årstakt:
Sålda skördevolymer:
juli 2012-juni 2013: 601 845 ton
juli 2013-juni 2014: 769 748 ton (+28%)
Snittpris per sålt ton skörd:
juli 2012-juni 2013: 259,75 dollar per ton
juli 2013-juni 2014: 183,50 dollar per ton (-29%)
Som jämförelse har BEF enl ovan haft följande intäkter de senaste kvartalen:
q3/2012: 303 miljoner kr
q4/2012: 356 miljoner kr
q1/2013: 128 miljoner kr
q2/2013: 129 miljoner kr
q3/2013: 225 miljoner kr (-26%)
q4/2013: 392 miljoner kr (+10%)
q1/2014: 165 miljoner kr (+28%)
q2/2014: 76 miljoner kr (-41%)
Och det innebar i sin tur följande intäkter i årstakt:
juli 2012-juni 2013: 916 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 857 miljoner kr (-6%)
Dvs ökade skördevolymer har ej kunnat kompensera för prisfallet.
Vid omräkningen av intäkterna från dollar till kronor finns även en liten negativ valutaeffekt.
Genomsnittliga dollarkurser mot kronan:
juli 2012-juni 2013: 6,60 kr
juli 2013-juni 2014: 6,53 kr (-1%)
Men man undrar ändå hur det kommer sig att
...intäkterna är ner 59 miljoner kr (om man jämför 857 miljoner kr under senast rapporterade 12 mån med 916 miljoner kr för föregående 12 mån)
...medan ebitda-resultatet är samtidigt ner hela 459 miljoner kr.
Ligger det stora negativa engångsposter i ebitda-resultatet för senaste 12 mån?
Eller kan jag ha räknat fel?
Trigon Agris ebitda-resultat de senaste kvartalen:
q3/2012: -73 miljoner kr
q4/2012: 104 miljoner kr
q1/2013: -19 miljoner kr
q2/2013: 133 miljoner kr
q3/2013: -112 miljoner kr
q4/2013: -13 miljoner kr
q1/2014: -19 miljoner kr
q2/2014: 181 miljoner kr
Det innehåller dock även värdeförändringar i mark med följande belopp per kvartal:
q3/2012: -220 miljoner kr
q4/2012: -63 miljoner kr
q1/2013: 29 miljoner kr
q2/2013: 264 miljoner kr
q3/2013: -250 miljoner kr
q4/2013: -49 miljoner kr
q1/2014: 30 miljoner kr
q2/2014: 258 miljoner kr
Dvs ebitda-resultatet exkl värdeförändringar i mark:
q3/2012: 147 miljoner kr
q4/2012: 167 miljoner kr
q1/2013: -48 miljoner kr
q2/2013: -131 miljoner kr
q3/2013: 139 miljoner kr
q4/2013: 36 miljoner kr
q1/2014: -49 miljoner kr
q2/2014: -77 miljoner kr
Det ger följande siffror i årstakt:
ebitda-resultat:
juli 2012-juni 2013: 144 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 38 miljoner kr
värdeförändringar i mark:
juli 2012-juni 2013: 9 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -11 miljoner kr
ebitda-resultat exkl värdeförändringar i mark:
juli 2012-juni 2013: 135 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: 49 miljoner kr
Det är väl inte så tokigt trots allt med ett ebitda-resultat kring 50 miljoner kr per år om börsvärdet ligger kring 200 miljoner kr vid börskurs 1,61 kr (även om risken är skyhög med en nettoskuld kring 700 miljoner kr)?
Men som Remium var inne på: Vad hjälper ett ebitda-resultat kring 50 miljoner kr i årstakt när bolaget måste betala räntekostnader kring 150 miljoner kr per år (på nettoskulden ca 700 miljoner kr)?
Tänk om även BEF:s negativa ebitda-resultat på sistone beror (på ev liknande sätt) på negativa värdeförändringar i mark räknat i dollar pga fallande valutakurs för den ryska rubeln?
BEF:s ebitda-resultat de senaste kvartalen:
q3/2012: 120 miljoner kr
q4/2012: 98 miljoner kr
q1/2013: -55 miljoner kr
q2/2013: 140 miljoner kr
q3/2013: -114 miljoner kr
q4/2013: -46 miljoner kr
q1/2014: -37 miljoner kr
q2/2014: 42 miljoner kr
Det verkar dock innehålla följande resultatposter pga värdeförändringar i mark och lager:
q3/2012: 92 miljoner kr
q4/2012: 312 miljoner kr
q1/2013: -10 miljoner kr
q2/2013: 150 miljoner kr
q3/2013: -86 miljoner kr
q4/2013: 38 miljoner kr
q1/2014: 5 miljoner kr
q2/2014: -5 miljoner kr
Dvs BEF:s ebitda-resultat exkl värdeförändringar i mark och lager:
q3/2012: 28 miljoner kr
q4/2012: -214 miljoner kr
q1/2013: -45 miljoner kr
q2/2013: -10 miljoner kr
q3/2013: -28 miljoner kr
q4/2013: -84 miljoner kr
q1/2014: -42 miljoner kr
q2/2014: 46 miljoner kr
Det ger följande siffror i årstakt:
ebitda-resultat:
juli 2012-juni 2013: 303 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -156 miljoner kr
värdeförändringar i mark och lager:
juli 2012-juni 2013: 543 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -48 miljoner kr
ebitda-resultat exkl värdeförändringar i mark och lager:
juli 2012-juni 2013: -240 miljoner kr
juli 2013-juni 2014: -108 miljoner kr
Dvs det rensade ebitda-resultatet är fortfarande klart negativt men förlustnivån är i alla fall lägre än föreg 12 mån.
Dock negativt med ett bolag med
...ett årligt justerat ebitda-resultat som innebär en förlust kring 100 milljoner kr i årstakt
...jämfört med att bolaget är värt 800-900 miljoner kr på börsen vid en börskurs på drygt 4 kr
...och dessutom en nettoskuld på 200-300 miljoner kr
Som jämförelse verkar i alla fall Trigon Agri ha ett positivt rensat ebitda-resultat.
Men TA har som nämnt istället nackdelen med hög skuldsättning vilket ger skyhöga räntekostnader.
//
Remium om Trigon Agri
Trigon Agri betalar aktiemäklarfirman Remium för att bla göra prognoser för TA:s framtida ekonomiska utveckling.
Remiums senaste prognoser för TA är daterade 2 sep 2014 och gjorda av Remiums aktieanalytiker Gustaf Ericson: http://www.introduce.se/Global/Bolag/Trigon%20Agri/PDF/TAGR_2.014.pdf
Han räknar där med följande ekonomiska utveckling för TA de närmaste åren:
Intäkter:
2013 (faktiskt utfall): 697 miljoner kr (+3%)
2014: 620 miljoner kr (-14%)
2015: 621 miljoner kr (0%)
2016: 621 miljoner kr (0%)
Nettoresultat:
2013 (faktiskt utfall): -149 miljoner kr
2014: -115 miljoner kr
2015: -49 miljoner kr
2016: -52 miljoner kr
Resultat per aktie:
2013 (faktiskt utfall): -1,15 kr
2014: -0,89 kr
2015: -0,38 kr
2016: -0,40 kr
Dvs vem vill köpa Trigon Agro-aktien för nuvarande börskurs 1,61 kr om bolaget väntas få ovannämnda ekonomiska utveckling under de närmaste åren?
Särskilt som bolaget dessutom har en nettoskuld på nästan 700 miljoner kr.
Remium skriver i länken ovan bla att TA håller på att jobba med kostnadsbesparingar och omstruktureringar:
effektiviserad hantering av grödor
effektiviserad land-layout
effektiviserad maskinpark
omorganiserat landägande i Ryssland (Penza-regionen har sålts mot kontanter plus mark i Rostov-regionen)
Planerade framtida åtgärder bla:
ett konstbevattningssystem
försäljning av mejeriverksamheten i Baltikum
försäljning av Rostov-regionen
Enl Remium bla:
Bolaget har länge planerat en försäljning av bolagets baltiska mejeriverksamhet.
Även Rostovklustret har varit på försäjningslistan en längre tid, då båda tillgångar betraktas som icke-kärntillgångar.
De politiska oroligheterna med efterföljande sanktioner mot ryska produkter har dock satt stopp för de försäljningsförhandlingar som pågick.
Vi bedömer att det är mycket viktigt att få till dessa försäljningar för att krympa den tunga finansiella bördan som bolaget har.
Under första halvåret åts mer än halva rörelseresultatet upp av det negativa finansnettot på 76MSEK.
Vi bedömer att omstruktureringen av balansräkningen på sikt också är nödvändig för bolaget för att få loss pengar till nödvändiga investeringar, såsom konstbevattningsanläggningen.
Spannmålspriserna
Utvecklingen för priserna på spannmål (som tex vete) brukar ju vara den omvända jämfört med utvecklingen för skördevolymerna.
Dvs:
...Vid gynnsam väderlek blir det stora skördar vilket å andra sidan ökar utbudet på spannmål vilket sänker spannmålspriserna.
...Men vid ogynnsam väderlek (för mycket torka eller för mycket regn) blir det små skördar vilket i sin tur minskar utbudet och höjer spannmålspriserna.
Enl tex diagram för vetepriset i BEF:s q2/2014-resultatrapport (avseende klass 4-vete från den ryska centrala "svartjords-regionen":
...Hösten 2010 låg priset i knappt 200 dollar per ton.
...Steg till en topp på nästan 250 dollar per ton som nåddes våren 2011.
...Nedgång till botten på ca 130 dollar per ton nådd hösten 2011.
...Kraftig uppgång till topp på 350-400 dollar per ton nådd våren 2013.
...Nedgång till 150-200 dollar per ton nådd sommaren/hösten 2013.
...Uppgång till ca 250-260 dollar per ton sommaren 2014.
...Skarp nedgång till ca 150 dollar per ton senare under sommaren 2014.
Dvs prisnivån är inte särskilt hög för närvarande, men det speglar ju då å andra sidan stora skördar som kompensation.
Ny storägare i Agrokultura
Agrokultura har fått en ny storägare i form av ryssen Nikolay Fartushnyak via bolaget Steenord.
I aug 2014 kom besked om att Steenord nu har en ägarandel på 48% av Agrokultura, och att Steenord erbjuder övriga aktieägare att sälja sina Agrokultura-aktier till Steenord för 4,50 kr per st.
Det är ett så kallat "budplikts-bud" som Steenord enl reglerna måste göra eftersom bolaget kommit upp i en så stor ägarandel av Agrokultura.
Men Steenord har sagt att de har för avsikt att låga Agrokultura förbli ett börsnoterat bolag (dvs att Steenord ej avser bli ägare till 100%).
Budnivån 4,50 kr kan jämföras med börskursen på 4,48 kr.
Budets acceptansperiod varar tom 24 okt 2014.
Från början blev det bråk mellan Agrokultura (och dess styrelseordförande Mikael "Nackskottet" Nachemson) och Steenord pga oro kring Steenords avsikter med Agrokultura.
Men i aug 2014 kom besked om att parterna enats om Agrokulturas framtida strategi.
Det innebär att Agrokulturas tidigare strategi kvarstår; nämligen att få ordning på befintlig verksamhet och ev avyttra den framöver.
Bla skrev nyhetsbyrån Direkt att den nya storägaren Nikolay Fartushnyak har bakgrund med att bedriva sportbutiker: www.avanza.se/placera/telegram/2014/08/12/agrokultura-overens-med-nya-storagaren-om-strategi-framatny.html
Bla om Fartushnyak (med bild på honom i länken nedan):
President Sportmaster group of companies
Was born in 1966 in the town of Krivoy Rog, Ukraine, USSR
1973-1983 Secondary school 24, Krivoy Rog, Ukraine
1983-1989 Studies at the Moscow Physics and Technical University. Faculty of Aeromechanics and Flying Technic
1989-1992 Engineer, Scientific Research Institute of Aviation Equipment in Zhukovsky, Moscow Region
1992 Founded the SPORTMASTER Company and became its Director-General
As of 1997 till present President, SPORTMASTER Group of Companies.
One of shareholders of SPORTMASTER Ltd.
Married to Mrs. Vera M. Fartushnyak, has got three children: two sons Vladimir (1997), Andrey (2012) and daughter Ekaterina (2002).
Hobbies: tennis, mountain skiing, fishing, hunting.
http://www.acort.ru/en/all-eng/92-nikolay-a-fartushnyak.html
Om bla Fartushnyak i pressmeddelande från 28 aug 2014:
Steenord är ett investmentbolag som har sitt säte på de Brittiska Jungfruöarna och är indirekt helägt av den privata ryska investeraren Nikolay Fartushnyak.
Sedan 2006 fokuserar Nikolay Fartushnyak sin investeringsverksamhet, vid sidan av sin kärnverksamhet i Sportmaster Group, till Steenord.
Steenord har investerat i flera olika branscher, huvudsakligen inom fastighetsbranschen.
Enl nyhetsbyrån Direkt (i länk längre upp) har Steenords företrädare Achim Lukas bakgrund från bolaget Prodimex som är ett av de största jordbruksbolagen i Ryssland.
Prodimex är bla listat av ryska staten som ett av landets strategiskt viktiga verksamheter: http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_strategic_organizations_of_Russia
Dvs är Fartushnyak ett verktyg åt ryska presidenten Putins planer att ta över utlänningars ryska tillgångar, bla jordbruksmark och jordbruksverksamheter?
Enl tex en källa från juli 2014:
"Mikael Nackskottet skrädde inte direkt orden idag när han jämförde (bråket i Agrokultura) med Alliance Oil-skandalen."
Dvs Nachemson verkar då ha refererat till den tidigare skandalen då ryska oljebolaget Alliance Oil (noterat i Sverige) köptes ut till vrakpris av ryssar.
//Edit: Tidigare blogginlägg om Alliance Oil-skandalen:
...Från dec 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/skandaler
...Och från okt 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/alliance-oil/sag-nej-till-alliance-oil-bud
Kopplingen mellan Agrokultura och Alliance Oil har även likheter med ryssen Vadim Gurinovs inhopp som storägare i fastighetsbolaget Ruric börsnoterat i Sverige men verksamt med fastigheter i Ryssland.
Mer om det i tidigare blogginlägg (från aug 2013) om Ruric: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ruric/salj-ruric-aktien-0
Konspiratörer menar väl på att det är "ryska maffian" (med ryska presidenden Vladimir Putin i spetsen, eller som maffians marionett?) som utpressar och åderlåter dessa svenska bolag verksamma i Ryssland, så att dessa bolag sedan kan övertas till vrakpris av maffian.
Rättssäkerheten i Ryssland kan anses vara låg vilket ger utrymme för korruption (dvs för utpressare att kräva pengar för att bolag ska slippa problem, tex i skattefrågor).
Tex ur det tidigare blogginlägget om Ruric:
- -Här inleds avsnittet ur Ruric-blogginlägget- - -
Skattefrågor
Putin lyckades ju åsidosätta sin rival, affärsmannen Mikhail Khodorkovskiy som utmanade Putin i politiken, med hänvisning bla till att Khodorkovskiy skattefuskat: http://en.wikipedia.org/wiki/Khodorkovskiy
I Rurics årsredovisning för 2012 pekas på den stora osäkerheten i Ryssland vad gäller skattereglerna. Det kan tolkas som att det i värsta fall kan leda till myndigheterna godtyckligt straffar ett bolag för att skattereglerna ej följts.
Enl sid 101 och 102 årsredovisningen:
"Oförutsedda skattefrågor
Oförutsedda skattefrågor i Ryska federationen.
Skattesystemet i Ryska federationen fortsätter att utvecklas och karaktäriseras av frekventa ändringar i lagstiftning, officiella uttalanden och domstolsbeslut, som ibland är motstridiga och tolkas olika av olika
skattemyndigheter.
Skatter granskas och undersöks av ett antal myndigheter, som har befogenhet att pålägga stora böter, viten och ränteavgifter.
Ett beskattningsår förblir öppet för granskning av skattemyndigheterna
under de tre efterföljande åren.
Under vissa omständigheter kan dock ett beskattningsår förbli öppet längre.
Färska händelser i Ryska federationen antyder att skattemyndigheterna håller på att anta en mer bestämd och substansbaserad position i sin tolkning och tillämpning av skattelagstiftningen.
Dessa förhållanden kan skapa skatterisker i Ryska federationen som är betydligt större än i andra länder.
Ledningen tror att den har vidtagit adekvata åtgärder för skatteskulder utifrån sin tolkning av tillämplig rysk skattelagstiftning, officiella uttalanden och domstolsbeslut.
Tolkningarna från relevanta myndigheter kan dock skilja sig åt och effekten på denna koncernredovisning, om myndigheterna lyckas tillämpa sina tolkningar, skulle kunna vara betydande.
I synnerhet tror koncernens ledning att tolkning av vissa transaktioner som utförs av koncernen kan leda till en ökning av källskatt och VAT-skuld."
Dvs utifrån det låter det i princip omöjligt för bolag att verka i Ryssland.
- - -Slut på avsnittet från Ruric-blogginlägget- - -
Det kan även jämföras med skandalen kring Sergei Magnitsky och kapitalförvaltningsfirman Hermitage Capital Management:
http://en.wikipedia.org/wiki/Sergei_Magnitsky
http://en.wikipedia.org/wiki/Hermitage_Capital_Management
Revisorn (skatteadvokaten) Magnitsky upptäckte att HCM utsattes för ett skattebedrägeri.
Men när han började nysta i det blev han fängslad och dog senare i fängelset (så nyligen som nov 2009) under märkliga omständigheter (ev mord).
Bla videoklipp om Magnitsky-skandalen:
http://www.youtube.com/watch?v=mL9b5LP4Ubc
http://www.youtube.com/watch?v=x6PQNFcog3s
Hur stor är korruptionen i olika länder?
Enl organisationen Transparency Internationals undersökning av 175 länder:
...Sverige: nr 3
...Ryssland: nr 127
...Ukraina: nr 144
http://www.transparency.org/cpi2013/results
Dvs ju längre ner på listan ett land ligger, desto större är korruptionen i landet.
Vad innebär rättssäkerhet?
Enl Wikipedia (med hänvisning till Nationalencyklopedin):
Rättssäkerhet innebär att det finns en rättsordning som ger individen skydd mot övergrepp från samhället och andra individer.
I denna rättsordning ingår juridisk trygghet och att rättsreglerna tillämpas förutsägbart och effektivt.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rättssäkerhet
Wikipedia om korruption:
Korruption är missbruk av ämbete eller annan förtroendeställning till egen vinning, främst genom tagande av mutor eller givande av mutor (bestickning).
På grund av korruption kan det uppstå ineffektivitet och rättsosäkerheter i system varför samhället genom lagstiftning söker att förebygga detta.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Korruption
Enl Svenska Akademiens Ordlista:
...Korruption: "bestickning, mutsystem, mottaglighet för mutor"
...Muta: "gåva som ges för att påverka t.ex. tjänsteman till givarens fördel", "påverka genom muta eller mutor, besticka"
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista
//
Intrycket är att det verkar vara en fördel för Agrokulturas aktieägare att ha Nachemson i styrelsen när Fartushnyaks inhopp i bolaget blev aktuellt.
Även när tex aktiemäklarfirman HQ kraschade pga stora tradingförluster tillkallade ägarna Nachemson som räddare för att få ordning på läget och utreda vad som hänt osv.
Mer om den välmeriterade Nachemson (Agrokulturas styrelseordförande) från bolagets hemsida:
Mikael Nachemson (f. 1959)
Styrelseordförande
Mikael Nachemson har en lång erfarenhet från ledande positioner och styrelser i publika och privata bolag inom svenskt näringsliv.
Nachemson är för nuvarande styrelseordförande i (IT-konsultfirman) Connecta AB.
Han har varit verkställande direktör för bl.a.
(aktiemäklarfirman) E. Öhman J:r AB
(investmentbolaget) AB Custos
och (investmentbolaget) Bure Equity AB
samt styrelsemedlem i bl.a.
(investmentbolaget) Investment AB Öresund
(bilhandlarfirman) Bilia AB
och (datorgrossisten mm) Scribona AB.
Nachemson har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm
http://www.agrokultura.se/board%20of%20directors.aspx
Dvs i bolag han är involverad i brukar det bli drag under galoscherna.
Agrokulturas vd Stephen Pickup verkar vara engelsman med bakgrund från finansbranschen (vilket Nachemson alltså också har).
Enl bolagets hemsida:
Stephen Pickup (f. 1975)
Verkställande Direktör, koncernen
Pickup har 14 års erfarenhet från ledande roller i noterade bolag, investment banking, projektledning och consulting, inklusive fem år på Corporate Finance-avdelningen på Deutsche Bank i London och Hong Kong.
Han kommer närmast från Landkom International plc (”Landkom”), där han sedan 2008 arbetat som Finanschef och senare som rådgivare till styrelsen.
Landkom förvärvades av Agrokultura i januari 2012.
Pickup har en kandidatexamen i kinesiska och ryska från Durham University i Storbritannien liksom en MBA (2004) från INSEAD.
http://www.agrokultura.se/management.aspx
Även BEF har en engelsman som vd; Richard Warburton.
Så här står det om honom på BEF:s hemsida:
Richard Warburton, Chief Executive Officer and Executive Director
British citizen, born in 1966
Principal education: Mr. Warburton holds a Bachelor of Science degree in Agriculture from the University of Newcastle as well as an MBA.
Work experience: MMr. Warburton is CEO of KinnAgri Limited and a Director of KCM International and Rolnyvik Sp. z.o.o., all of which are companies in the Investment AB Kinnevik group, as well as a member of the investment committee to funds run by Northbridge Capital Partners.
Mr. Warburton was previously head of agriculture at Investment AB Kinnevik.
He has also been Equity Partner and Head of Agribusiness Bidwells 1999–2010 and a Director of British Field Products 1994–1998.
http://www.blackearthfarming.com/management.html
Dvs han har varit engagerad i svenska investmentbolaget Kinneviks jordbruksrörelse.… [content has been truncated]