Nasdaq-1.13%
Stockholm
-2.58%
-2.58%
Så hur hedgad är du?
Hur är dina placeringar gjorda? I verkliga fysiska tillgångar, påhittade finansiella instrument, i påhittade papperslappar som kallas pengar? En av Sveriges klokaste investerare Arne Karlsson (Vd för Ratos) uttalade nyss på E24 att det kommer bli "make it, or break it" för världen under 2011 (Läs: http://www.e24.se/business/bank-och-finans/arne-karlsson-make-or-break-for-varlden_2624123.e24 ).
Så därför undrar jag nu hur du har valt att placera dina hårt intjänade och undansparade pengar, för att få avkastning? Jag tycker det vore klokt att ha ett worse case scenario i åtanke, IFALL det nu skulle bli ett "break it" för världen. Detta mina vänner kallas fantastiskt svåra orden (ord och termer som vi ekonomer är duktiga är på att uppfinna, så ingen vanliga svensson ska fatta) RISK MANAGEMENT.
Min idé är att se min portfölj (dvs min förmögenhet) investerad i olika tillgångar (bostad, aktier, råvaruderivat) som en matvarukorg. En matvarukorg där jag handlar in tillgångar som jag tror är lämplig utifrån risk och avkastning (risk/reward).
För att konkretisera vad jag menar så tänkte jag förklara ett så praktiskt och enkelt exempel som möjligt:
Tänk dig att du handlar och när du plockar ner en vara och lägger den i din varukorg så innebär det att du är tvingad till att köpa varan. Så föreställ dig att du väljer att plocka ner en massa svenskproducerade ägg i din varukorg. Endast svenskproducerade, eftersom din familj gillar svenska ägg väldigt mycket. Och det är väl inte så farligt att ha en varukorg full med en massa ägg från Sverige tänker du?
FEL! Tänk om din familj har gått och blivit allergiska mot ägg? Tänk om alla ägg som produceras i Sverige är dåliga? Tänk om det blir jordbävning när du står där i äffaren? Tänk om du påväg hem från affären och halkar? Tänk om all el har slutat fungera och därför kan du inte nu tillaga äggen? Tänk om det var dina enda pengar som du hade, som du nu har inhandlat en massa ägg för, som av flera olika anledningar blivit värderlösa!
Tänk om du istället hade valt att fylla din varukorg med en massa olika matvaror från olika länder, som kan tillagas på olika sätt. Visst din familj får inte äta sina favoritägg, men de kommer inte att behöva svälta ihjäl! (= RISK MANAGEMENT!)
Nu tillbaka till mitt case som jag kommer att plocka in i min portfölj pga jag vill ha det bolaget i min matvarukorg:
Bolaget heter Black Earth Farming (BEF) som äger åkerjordar i södra Ryssland. Åkerjordar som de köper upp och utvecklar med ny teknik. På dessa åkrar odlas och skördas i huvudsak grödorna: Vete 54 %, Korn 24 %, Solrosor 9 %, Majs 5 %. För mer info ( http://blackearthfarming.com/files/bef_ar09_web.pdf s.32)
Nyligen kom nyheten ut: http://www.e24.se/business/kinesisk-torka-hotar-skicka-vetepriset-genom-taket_2622303.e24 Vilket jag tror kommer gynna BEF enormt! Detta pga av de har mer än hälften av sin produktion i vete, samt att deras investeringar i drygt 5 år kan inte stå mer redo att möta kinserernas ökande efterfrågan.
Dessutom spår International Grains Council en fortsatt högre efterfrågan på vete och majs (Läs http://www.igc.int/downloads/gmrsummary/gmrsumme.pdf ).
Så hur styrs BEF, vilka är stora ägare, hur är bolaget värderat samt hur ser deras finansiella situation ut?
BEF styrs idag av en VD som heter Sture Gustavsson (För att få enklare bekantskap med honom, läs http://archive.corren.se/ostergotland/vadstena/?articleId=4253821 ,samt https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=99903 ) Där jag får känslan av en VD (som är en tidigare lantmästare) som verkar ha en ödmjuk framtoning eftersom han erkänner strategiska misstag 2009 (i och med avanza artikeln). Jag har dessvärre ej träffat honom personligen samtidigt som jag har haft svårt att hitta mer info om honom. Om ni vill ha mer info om BEF:s ledning och styrelse (läs http://blackearthfarming.com/files/bef_ar09_web.pdf s.66-76)
BEF ägs idag i huvudsak av två större ägare Vostok Nafta (24,8%) samt Kinnevik (24,9 %) vilket jag anser vara 2 mycket två kompetenta investmentbolag som kan utveckla bolag på tillväxtmarknader. Dels har de kompetensen, men framförallt erfarenheten av den ryska markanden och andra tillväxtmarknader.
Så hur ser BEF:s finansiella situation ut? I dagsläget är BEF värderat till (124 601 667 aktier * 29,3 kr) Cirka 3 651 Mkr.
Detta kan jämföras med Facebook som är idag värderat till cirka 350 000 Mkr (http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/facebooks-varde-ger-oro-for-ny-it-bubbla_5856687.svd ).
Ni kanske tycker att min jämförelse är orelevant och orättvis? Men jag tycker den ger BEF ett intressant perspektiv. Eftersom vi männsikor kommer alltid att prioritera mat framför att umgås med våra vänner på internet. Dessutom kan man välja att sätta in ett kinesiskt perspektiv (världens största befolkning), där facebook är blockerat. Kineserna vill gärna ha billiga och bra råvaror till sin matproduktion och stora befolkning.
Hur ser då BEF:s finansiella situation ut i dagsläget? Jag gillar hur bolaget kapitaliserat eftersom soliditeten känns bra ( http://blackearthfarming.com/files/bef_ar09_web.pdf s.40). Dock så kan jag inte beräkna fram något ”korrekt” soliditetsmått med min begränsade kompetens. Men summa eget kapital (289,1 Miljoner $) samt summa skulder (76,2 Miljoner $) ger en soliditet på knappt 80 % med mina enkla beräkningar. Dessutom har de 2 huvudägarna Kinnevik och VostokNafta stora intressen av att se till BEF:s bästa förutsättningar att lyckas. Detta genom att se till att det finns gott om kapital, för att bolaget ska kunna fortsätta investera för bolagets bästa.
Det som man dock ska komma ihåg är att BEF i dagsläget går med förlust, men det krävs tunga investeringar för ett bolag som väljer att gå in i en kapitalintensiv bransch som jordbruksproduktion är. I alla fall om man ska bedriva jordbruksproduktion på en större areal än Gotland. Dessutom befinner sig BEF på ett mycket gynsamt geografiskt läge för att kunna möta stora befolkningar och deras munnar (http://blackearthfarming.com/files/bef_ar09_web.pdf s.6)
Så nästa gång du ska gå och handla för att fylla på din varukorg till din familj som gillar svenska ägg så mycket. Välj då istället att lägga med lite andra matvaror från andra länder. Dels för att det minskar dina risker på olika sätt samtidigt som du ger de och dig själv möjligheten att öppna upp era sinnen för en kulinarisk upplevelse från andra länder.
Tacksam för konstruktiv kritik (det är så jag tror vi människor utvecklas att bli bättre :) !
Mvh Martin
Denna text är skriven av vårt forums användare. Det är insändaren - och inte REDEYE - som ansvarar för inläggets innehåll. Det är således den enskilda signaturen som är ansvarig för inläggets innehåll och trovärdighet. Läsarna av inlägg uppmanas att på egen hand kritiskt analysera och granska informationen.
Kommentarer
Då kommer lite här. :)
Matproduktion är lurigt. Det har, är och kommer vara en branch som gärna blir reglerad. Detta gör att det är svårt att sätta likhetstecken mellan ökad efterfrågan och högre vinster för producenter då det är sällan det får fungera så på den "riktiga" marknaden.
Ta Ryssland t.ex. så länge skördarna går bra och det finns tillgång så är det ok att exportera och ta betalt för det. Dock gör man inga jättelika vinster då. Blir det däremot brist så går man in och reglerar med exportstopp och restriktioner. Vilket gör att producenten inte kan sälja och få den vinst han/hon hoppas och som folk på kontor har räknat ut.
Detsamma tror jag gäller långsiktigt också. Må så vara att bristen kommer bli större på sikt men det ska nog mycket till för att man i t.ex. Ryssland väljer att låta sin egen befolkning gå hungrig eller betala dyrt bara för att någon ska kunna betala dyrt för att äta sig mätt på andra sidan jordklotet. Det är kanske inte p.g.a. omsorg för sin egen befolkning för man berikar sig kanske gärna, men en regim sitter inte kvar länge när folk går hungriga eller inte har råd att äta.
De som är mest sårbara här är länder utan egen matproduktion. Jag tror inte det kommer hjälpa att man i t.ex. Saudi-Arabien köper upp mark i Afrika för att odla livsmedel. När det väl blir brist kommer det bli hungerskravaller där och stängslen forceras...
Mycket bra skrivet och skön läsning.
Men jag ställer mig nog till Spartacus parti.I vår del av värden produceras det till förlust år efter år och skulle det inte finnas bidrag skulle maten kosta något helt annat.
Våren skall ändå bli intressant att se.Potatis lagren börjar vara ett minne blått och det är länge kvar före det kommer ny.Och med kravaller i Marocko är det inte säkert vi får någon tidigpotatis därifrån dessutom finns det behov i större delar av Eu av samma potatis.