Börsfesten snart slut
2014-07-04 20:32, Edited at: 2014-07-11 14:43Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Läge att köpa fler andelar i pessimismfonden Xact Bear.
Inga trä'n växer till himlen
...För fem år sedan (dvs sommaren 2009) låg Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 i strax under 800.
...Steg sedan till nästan 1200 under våren 2011.
...Tillfällig nedgång till 800-900 som nåddes under hösten 2011.
...Och därefter kraftig uppgång till nuvarande nivå kring 1400.
http://www.bloomberg.com/quote/OMX:IND/chart
Toppnivån 1410,08 nåddes 11 juni 2014.
Nu ligger indexet i 1405,99 (nivån när blogginlägget skrevs under eftermiddagen fre 4 juli 2014).
//Edit: OMXS30-indexet slutade fre 4 juli 2014 i 1399,94.
//
Dvs oavsett förutsättningar i övrigt så har börsen historiskt ej stigit kraftigt hur länge som helst, vilket bara det talar för en kommande börsnedgång.
Sedan den kraftiga nedgången i samband med den globala finanskrisen 2008/2009 har det som helhet bara varit uppåt.
Tillfälliga kriser har ej lett till någon längre börsnedgång:
Greklandskrisen
Cypernkrisen
Syrienkrisen
Ukrainakrisen
Irakkrisen
Kanske kan en allt mer inflammerad kris i Irak med påföljande uppgång i oljepriset bli det som knäcker uppgången?
Och/eller att kreditbubblan i Kina brister?
Mer om den bubblan i bla tidigare blogginlägg från 25 maj 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/enorm-kinesisk-kreditbubbla
//Tillägg 7 juli 2014
Handelsbanken ser i alla fall ingen nära förestående krasch i Kina (refererat enl nyhetsbyrån Direkt):
KINA: STIMULANSER RÄDDAR TILLVÄXTEN UNDER 2014 - HANDELSBANKEN
Den gradvisa tillväxtavmattningen kommer att fortsätta i Kina, men en hårdlandning är inte att vänta.
Mini-stimulanserna kommer troligtvis att räcka för att nå årets BNP-tillväxtmål om 7,5 procent.
Det skriver Handelsbanken i en uppdatering om Kina daterad den 4 juli.
www.avanza.se/placera/telegram/2014/07/07/kina-stimulanser-raddar-tillvaxten-under-2014-handelsbanken.html
Tillägg 8 juli 2014
Dock verkar en Argentina-kris vara på gång enl länk till artikel från nyhetsbyrån Direkt (som hänvisar till analys från Handelsbanken):
BRASILIEN: ARGENTINA-KRIS HOT MOT EKONOMIN - HANDELSBANKEN
Den fördjupade recessionen i Argentina är ett problem även för grannländerna.
8 procent av Brasiliens totalexport går till Argentina och är ett av länderna som riskerar att drabbas negativt av Argentinakrisen.
Det skriver Bjarke Roed-Frederiksen, makroekonom på Handelsbanken, i en analys på tisdagen.
www.avanza.se/placera/telegram/2014/07/08/brasilien-argentina-kris-hot-mot-ekonomin-handelsbanken.html
På kvällen mån 7 juli 2014 kom följande artikel från nyhetsbyrån Direkt:
VOLVO: LASTVAGNS-REGISTRERINGAR BRASILIEN SJÖNK 13,3% I JUNI
Volvos registreringar av tunga lastbilar, på över 15 ton, i Brasilien sjönk med 13,3 procent till 1.100 fordon i juni, jämfört med samma månad föregående år.
www.avanza.se/placera/telegram/2014/07/08/volvo-lv-registreringar-brasilien-sjonk-133-i-juni-oms.html
Det kan även ev bli en Sverige-ledd kris om bostadsmarknaden kraschar här i landet.
Tex bloggaren Cornucopia (Lars Wilderäng) i intervju med Sveriges Radio:
Självklart har vi en (bostads)bubbla, nu väntar vi bara på kraschen (på bostadsmarknaden).
Det (dvs att den kraschen kommer) kan vi vara säkra på.
Bostadspriserna stiger till och med snabbare i avfolkningsorter än i städer, och alla tror att priserna kommer öka.
Jag vet att det kommer spricka.
Det kommer sluta i tårar.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5909296
Oroväckande i det sammanhanget att de svenska bankernas utlåningsportföljer är fyllda med bolånefordringar.
Tillägg 10 juli 2014
Portugal-kris under uppsegling?
Enl artiklar från nyhetsbyrån Direkt tors 10 juli 2014:
I Europa föll den portugisiska banken Espirito Santos (aktie med) över 17 procent på Lissabon-börsen, i kölvattnet av moderbolagets kortfristiga upplåningsproblem.
www.avanza.se/placera/telegram/2014/07/10/new-york-europeisk-bankoro-tynger-terminer-djupt-i-rott.html
"norsk och portugisisk bankoro"
"Den norska banken DNB lämnade på morgonen sin halvårsrapport. Främst kreditförlusterna var högre än väntat.
(DNB-)Aktien var ned drygt 4 procent i Oslo, vilket verkade smitta av sig på de svenska bankerna, som pressade OMXS30. Indextunga Nordea backade 2,3 procent, och övriga storbanker var ned med mellan 1,6 och 2,1 procent.
Även europeiska banker backade, med nedgångar i Stoxx Europe 600 Banks med 2,7 procent, efter frågetecken kring den portugisiska banken Espirito Santos kortfristiga upplåning.
'Antagligen beror det på vad som händer i Portugal. Frågan är vad som kommer hända där och investerarna säljer av europeiska banker. Kommer man då som DNB med en rapport som är något sämre än väntat så åker man på stryk', sade Andreas Håkansson, analytiker på Exane BNP Paribas, i en kommentar till Nyhetsbyrån Direkt, och fortsatte om DNB-rapporten:
'Vinsten före kreditförluster var okej, men kreditförlusterna en bra bit sämre. Problemlånen i Norge ökade och DNB reserverade också lite mer för nya shippingrelaterade förluster. Det är inte vad marknaden vill se.' "
www.avanza.se/placera/telegram/2014/07/10/borsen-utokade-nedgangar-med-banker-som-sanke-omxs30-13.html
www.avanza.se/placera/telegram/2014/07/10/dnb-resultat-f-skatt-blev-6-165-mln-nok-2-kv-sme-6-387.html
Tillägg 11 juli 2014
Nedtoning av Portugal-krisen enl artikel från nyhetsbyrån Direkt:
BANK: ESPIRITO SANTO AVFÄRDAR SOLVENSPROBLEM
Den portugisiska banken Banco Espirito Santo, (vars aktie) under torsdagen (10 juli 2014) rasade över 17 procent och sedermera handelsstoppades, riskerar inte solvensproblem till följd av koncerninterna lån.
Det rapporterar Reuters med hänvisning till ett pressmeddelande som banken opublicerade under natten till fredagen (11 juli 2014).
www.avanza.se/placera/telegram/2014/07/11/bank-espirito-santo-avfardar-solvensproblem.html
Tydligen handlar krisen om att banken Banco Espirito Santo (BES) lånat ut 1,2 miljarder euro till ägarkoncernen Groupo Espirito Santo (GES) som fått ekonomiska problem.
Enl BES kommer nu en omstrukturering av GES att ske med besked om hur stora kreditförluster BES kommer att drabbas av (dvs det lär bli lägre än 1,2 miljarder euro).
Dessutom anger BES att GES-problemen ej leder till kris för BES eftersom BES är finansiellt starkt med bla en kapitalbuffert på 2,1 miljarder euro över kapitalkraven.
//
"Don't fight the Fed"
...Så kom då besked 3 juli 2014 om att svenska centralbanken Riksbanken sänker sin styrränta från 0,75% till 0,25%.
...Innan dess kom besked 5 juni 2014 om att europeiska centralbanken ECB sänker sin styrränta från redan låga 0,25% till 0,15%.
Beskeden innebär att kranarna för "easy money" till börsen öppnas upp ytterligare ett snäpp, vilket lett till ytterligare börsuppgångar.
Genom att sänka styrräntan hoppas centralbankerna på att få fart på den ganska skrala konjunkturen och att inflationen ska stiga.
I dagsläget är inflationen låg med istället nästan deflation, vilket i sig hämmar konjunkturen eftersom folk då väntar med att konsumera eftersom priserna blir lägre senare.
//Edit: Det är deflation i Sverige för närvarande.
I maj 2014 föll konsumentprisindex med 0,2% i årstakt.
Det var den femte månaden i rad med fallande priser (dvs deflation) i Sverige:
Swedish consumer prices declined an annual 0.2 percent in May (2014)_, falling for a fifth month._
Inflationen i årstakt per månad hittills under 2014:
jan 2014: -0,2%
feb 2014: -0,2%
mars 2014: -0,6%
apr 2014: 0%
maj 2014: -0,2%
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Riksbanken.
Dvs de månader när det varit en negativ inflation (negativ prisökning) i den svenska ekonomin så innebär ju det att det varit deflation (prissänkning).
Inflationen i Sverige de senaste åren:
2008: 3,4%
2009: -0,3%
2010: 1,3%
2011: 2,6%
2012: 0,9%
2013: 0%
Källa: SCB.
Riksbankens mål är att inflationen i Sverige ska ligga på 2% i årstakt.
//
Problemet är att den ökade skuldsättningen tack vare sänkta styrräntor snarare går till spekulativa köp av tillgångar som fastigheter och aktier, istället för till konjunkturstärkande ändamål såsom företagsinvesteringar och privatkonsumtion.
Och allt större spekulativa tillgångsköp leder till bubblor som förr eller senare spricker och i sig skapar störningar av konjunkturen.
Banker kan då drabbas av stora kreditförluster och får svårt att låna ut pengar till normala, sunda ändamål såsom företagsinvesteringar.
//Tillägg 7 juli 2014
Jämfört med skuldfinansierade spekulativa tillgångsköp så är ju skuldfinansierad privatkonsumtion inte heller sunt.
Och det är ganska god fart på privatkonsumtionen i Sverige för närvarande.
I maj 2014 var den +3,3% från maj 2013.
http://www.di.se/artiklar/2014/7/7/hushallens-konsumtion-okar/?qr=senaste-3-m%C3%A5naderna
Tillägg 8 juli 2014
Tex enl fastighetsbolaget Fastpartners q2/2014-resultatrapport (som kom tis 8 juli 2014):
Även om inhemsk konsumtionsefterfrågan (dvs privatkonsumtionen i Sverige) i ett internationellt perspektiv är relativt god så är detta ej tillräckligt för att inflationen ska komma ens i närheten av Riksbankens inflationsmål.
Detta kan till viss del förklaras av vårt stora exportberoende och
den i sin tur relativt svaga omvärldskonjunkturen.
(Dvs världskonjunkturen är ganska svag.)
Denna situation medförde att Riksbanken sänkte reporäntan vid mötet den 3 juli med ytterligare 50 punkter.
FastPartner kvarstår vid sin bedömning att den nuvarande låga räntenivån kommer att vara bestående under relativt lång period.
FastPartner fortsätter därav att arbeta med i huvudsak korta
räntebindningstider.
http://mb.cision.com/Main/878/9613986/265013.pdf
//
"Don't fight the Fed" är ett klassiskt börsordspråk som innebär:
...att man bör köpa aktier så länge USA:s centralbank Federal Reserve ("the Fed" eller bara "Fed") sänker sin styrränta (eller bibehåller den på låg nivå)
...medan man bör sälja aktier då Fed börjar höja sin styrränta.
USA:s konjunktur är starkare än i Sverige/Europa.
Feds styrränta ligger sedan en tid på låga 0,25% men nu är det tal om att den kan börja höjas redan under q1/2015:
Sjunkande arbetslöshet och tilltagande inflation talar för att en första höjning av Federal Reserves styrränta kan ske under det första kvartalet 2015, menade St.Louis Fed-chef James Bullard i ett tal på torsdagen (26 juni 2014).
Chris Rupkey (som är chefsekonom i New York på japanska storbanken Bank of Tokyo Mitsubishi) räknar med att Fed kommer att höja räntan för första gången i mars 2015.
www.avanza.se/placera/telegram/2014/07/04/rantorvalutor-spekulationer-om-tidigare-rantehojning-fran-fed.html
//Tillägg 7 juli 2014
Amerikanska banken Goldman Sachs räknar med att Fed kommer att börja höja sin styrränta from q3/2015.
http://www.di.se/artiklar/2014/7/7/storbanken-fed-hojer-nasta-ar/?qr=senaste-3-m%C3%A5naderna
Enl artikeln i länken har Feds styrränta legat på 0-0,25% sedan slutet av 2008.
//
Att beakta i samband med det:
1) Aktieinvesterare brukar reagera idag på saker som väntas hända om 6-9 månader framåt i tiden.
Dvs om Fed börjar höja sin styrränta under q1/2015 kan det väntas göra att en börsnedgång inleds 6-9 månader tidigare, vilket alltså redan är nu (då det i skrivande stund är 4 juli 2014).
2) Även om Riksbanken och ECB har sänkt sina styrräntor på sistone, kan Fed anses vara den globalt tongivande centralbanken varför en styrräntehöjning av Fed kan antas leda till börsnedgång i USA som sedan sprider sig även till Europa och Sverige.
Och utöver en kommande styrräntehöjning har Fed redan minskat ner på andra stimulansåtgärder som att stödköpa USA-statsobligationer.
Banken Nordeas chefsekonom Annika Winsth enl artikel i Dagens Industri tis 1 juli 2014:
Annika Winsths varning för börsen
Nordeas chefsekonom varnar alla som räknar med en stigande börs under hösten (2014) att hålla koll på centralbankerna.
När (centralbankerna) byter fot (och börjar höja sina styrräntor) är det dags att dra öronen åt sig, tipsade Annika Winsth Dagens industris gäster i Almedalen på tisdagen (1 juli 2014).
http://www.di.se/artiklar/2014/7/1/annika-winsths-varning-for-borsen/
Konjunkturen, börsbolagens intjäning
Räntan är ju bara en parameter i den ekvation som avgör börsutvecklingen.
Räntan styr aktieinvesterarnas avkastningskrav och tillgången på kapital.
Ju lägre räntenivå, desto högre börsnivå (allt annat lika).
Men en annan viktig parameter är ju det generella konjunkturläget och hur mycket pengar börsbolagen tjänar (förenklat uttryckt; det årliga resultatet per aktie per börsbolag).
Ju högre intjäning, desto högre börsnivå (allt annat lika).
Man kan därmed dela upp det i en fyrfälts-ruta med följande rutor:
1) låg ränta, hög intjäning: börsen på toppnivåer
2) låg ränta, låg intjäning: börsen på mellannivåer
3) hög ränta, hög intjäning: börsen på mellannivåer
4) hög ränta, låg intjäning: börsen på bottennivåer
Egentligen är det då börsbolagens förväntade intjäning (resultat per aktie) under tex det kommande året som är det relevanta (snarare än tex det historiska resultatet per aktie under senaste 12 månader).
Tveklöst så råder nu alltså ett lågt ränteläge.
Men vad gäller börsbolagens intjäning är det ännu så länge inget jättedrag i den.
Snarare har aktieinvesterare länge räknat med kraftigt förbättrad intjäning för börsbolagen.
Men i takt med att de förväntningarna ej förverkligats, har de fått nedjusteras och skjutas på framtiden.
Det problematiska är alltså att börskurserna skjutit i höjden tack vare låg räntenivå, men trots att börsbolagens intjäning ännu ej riktigt tagit fart.
Om intjäningen även framöver ej tar fart riskerar det då leda till fallande börskurser.
Räntenivån lär som sagt ej sjunka så mycket mer utan snarare stiga framöver.
Och om börsbolagens intjäning ej tar fart, leder det per definition till fallande börskurser.
Ex på börsbolags oroväckande skrala intjäning:
...15 maj 2014: Tidigare blogginlägg om lastbilstillverkaren Volvo. http://www.redeye.se/aktiebloggen/volvo/volvo-bra-kunderna
...6 juni 2014: Tidigare blogginlägg om metallprodukt och gruvutrustnings-tillverkaren Sandvik. http://www.redeye.se/aktiebloggen/sandvik/sandvik-industrivarden
I början av 2013 räknade aktieanalytikerna i snitt med följande resultat per aktie för Volvo:
2014: 10,27 kr
2015: 11,84 kr
Men sedan dess har analytikerna fått krypa till korset och sänka prognoserna till följande nivåer:
2014: 4,29 kr (-58%)
2015: 7,72 kr (-35%)
http://www.4-traders.com/AB-VOLVO-6492152/revisions/
I Sandvik hade analytikerna i början av 2013 följande snittprognoser för bolagets resultat per aktie:
2014: 8,65 kr
2015: 8,14 kr
Det har sedan dess nedjusterats till följande nivåer:
2014: 5,35 kr (-38%)
2015: 6,20 kr (-24%)
http://www.4-traders.com/SANDVIK-AB-6491091/revisions/
Dvs det är inga små nedjusteringar av prognoserna för Volvos respektive Sandviks förväntade resultat per aktie för 2014 och 2015.
Allt annat lika borde detta ha lett till kraftiga nedgångar i Volvos och Sandviks börskurser under perioden.
Har det blivit det?
Om man bortser från utbetalade aktieutdelninger har aktiernas börskurser utvecklats enl följande:
Volvos B-aktie:
...Slutade 2012 i 88,80 kr.
...Ligger nu i 96,45 kr (+9%).
Sandvik-aktien (finns bara ett aktieslag):
...Slutade 2012 i 103,50 kr.
...Ligger nu i 92,40 kr (-11%).
Dvs:
...Sandvik-aktien har i alla fall fallit under perioden, men utifrån prognossänkningarna borde fallet ha varit större kan man tycka.
...Desto mer överraskande att Volvo-aktien under perioden är upp trots de kraftiga prognossänkningarna.
Aktiekursernas utveckling har givetvis gynnats av mycket "easy money" i omlopp under perioden, bla tack vare centralbankernas sänkta styrräntor.
Utveckling av aktiernas p/e-tal (börskurs delat med resultat per aktie) under perioden:
Avseende förväntat resultat per aktie för 2014:
Aktiernas p/e-tal i slutet av 2012:
...Volvo p/e 9 (börskurs 88,80 kr delat med resultat per aktie 10,27 kr)
...Sandvik p/e 12 (börskurs 103,50 kr delat med resultat per aktie 8,65 kr)
Aktiernas p/e-tal idag:
Volvo p/e 22 (börskurs 96,45 kr delat med resultat per aktie 4,29 kr)
Sandvik p/e 17 (börskurs 92,40 kr delat med resultat per aktie 5,35 kr)
Avseende förväntat resultat per aktie för 2015:
Aktiernas p/e-tal i slutet av 2012:
...Volvo p/e 8 (börskurs 88,80 kr delat med resultat per aktie 11,84 kr)
....Sandvik p/e 13 (börskurs 103,50 kr delat med resultat per aktie 8,14 kr)
Aktiernas p/e-tal idag:
Volvo p/e 12 (börskurs 96,45 kr delat med resultat per aktie 7,72 kr)
Sandvik p/e 15 (börskurs 92,40 kr delat med resultat per aktie 6,20 kr)
Dvs för Volvo-aktien har både börskursen stigit samtidigt som resultatprognoserna nedjusterats kraftigt.
...Det har höjt aktiens p/e-tal från 9 till 22 (avseende förväntat resultat per aktie för 2014).
...Och det har höjt p/e-talet från 8 till 12 (avseende förväntat resultat per aktie för 2015).
För Sandvik-aktien har börskursen fallit något men resultatprognoserna nedjusterats desto mer.
...Det har höjt aktiens p/e-tal från 12 till 17 avseende förväntat resultat per aktie för 2014.
...Och det har höjt p/e-talet från 13 till 15 avseende förväntat resultat per aktie för 2015.
Problemet är att det inte alls är säkert för att ens de till nuvarande nivåer sänkta prognoserna för resultaten per aktie kommer att nås, vilket i så fall höjer p/e-talen ytterligare.
En förhoppning är bla att ECB:s ytterligare sänkta styrränta ska få bättre fart på konjunkturen i Europa som är en viktig marknad för både Volvo och Sandvik.
Men som nämnt är risken att det ökade kapitalflöde tack vare ökad skuldsättning tack vare sänkt styrränta, snarare går till spekulativa tillgångsköp (dvs i fastigheter och aktier etc) än till konjunkturdrivande företagsinvesteringar.
Ovannämnda pessimismfonden Xact Bear stiger i värde när Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 sjunker.
Samtidigt sjunker Xact Bear i värde om OMXS30 stiger.
Relationen är enl följande:
...Om OMXS30-index är +1% under en börsdag så är fondandelskursen i Xact Bear -1,5%.
...Om OMXS30-index är -1% under en börsdag så är fondandelskursen i Xact Bear +1,5%.
Utvecklingen av Xact Bears fondandelskurs beror alltså på utvecklingen av OMXS30.
OMXS30 består av de 30 mest handlade aktierna på börsen.
Förenklat är respektive akties vikt i indexet, respektive akties börsvärde som andel av alla de 30 aktiernas sammanlagda börsvärde.
Stockholmsbörsen ägs av bolaget Nasdaq-OMX som även sammanställer OMXS30-indexet.
Bolaget Nasdaq-OMX tar betalt för att ge uppdaterad info om respektive akties vikt i OMXS30-indexet.
Men per 2 maj 2014 såg vikterna ut enl följande:
H&M 11,31%
Nordea 11,12%
Ericsson B 6,98%
Atlas Copco A och B 6,63%
Teliasonera 5,96%
Handelsbanken A 5,95%
Swedbank A 5,72%
SEB A 5,68%
Volvo B 4,81%
Assa Abloy B 3,54%
Sandvik 3,36%
Investor B 3,35%
SCA B 3,29%
ABB 2,69%
Scania B 2,30%
Astrazeneca 2,23%
Alfa Laval 2,12%
SKF B 2,05%
Skanska B 1,74%
Electrolux B 1,58%
Swedish Match 1,32%
Lundin Petroleum B 1,29%
Getinge B 1,24%
Tele2 B 1,03%
Securitas B 0,80%
Boliden 0,79%
MTG B 0,52%
SSAB A 0,40%
Nokia 0,17%
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/92/92260_omxs30.pdf
Orsaken till att det bara är 29 bolag i listan ovan är för att både Atlas Copcos A- och B-aktie är med bland de 30 aktierna i OMXS30-indexet.
Det är alltså därmed 30 aktier med i indexet men bara 29 bolag.
Och sedan listan ovan per 2 maj 2014 har respektive bolags vikt förändrats med förändringen av bolagets börskurs.
Dessutom har det varit lite omstuvning i och med att Scania försvunnit (pga Volkswagens uppköp) varvid Kinnevik istället kommit med i OMXS30-indexet osv.
Ur listan ovan kan man bla utläsa att de åtta tyngsta bolagen svarar tillsammans för nästan 60% av OMXS30-indexet:
H&M 11,31%
Nordea 11,12%
Ericsson 6,98%
Atlas Copco 6,63%
Teliasonera 5,96%
Handelsbanken 5,95%
Swedbank 5,72%
SEB 5,68%
Summa 59,35%
De fyra storbankerna svarar för 28-29% av indexet:
Nordea 11,12%
Handelsbanken 5,95%
Swedbank 5,72%
SEB 5,68%
Summa 28,47%
Och av de 29 bolagen i indexet utgörs 13 st av industriföretag (bla ovannämnda Volvo och Sandvik) med en sammanlagd indexvikt på nästan 40% av indexet:
Ericsson 6,98%
Atlas Copco 6,63%
Volvo 4,81%
Assa-Abloy 3,54%
Sandvik 3,36%
SCA 3,29%
ABB 2,69%
Scania 2,30%
Alfa Laval 2,12%
SKF 2,05%
Electrolux 1,58%
SSAB 0,40%
Nokia 0,17%
Summa 39,92%
Bankerna och industriföretagen svarar alltså tillsammans för nästan 70% av indexet (68,39% för att vara exakt).
Och båda de bolagskategorierna är konjunkturkänsliga.
Bankerna har kraschat rejält både under den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet och under den globala finanskrisen 2008/2009.
Aktier i konjunkturkänsliga bolag bör värderas till lågt p/e-tal (säg max p/e 8-10 på en normalårsvinst) just för att bolagen är konjunkturkänsliga och kan ha kraftigt varierande intjäning från år till år.
Men som nämnt ovan värderas Volvo-aktien i dagsläget till p/e 22 och Sandvik-aktien till p/e 17 på förväntade resultat per aktie för 2014.
I och för sig räknar analytikerna i snitt med kraftiga resultatökningar 2015 som gör att Volvo-aktiens p/e-tal (utifrån förväntat resultat per aktie för 2015) sjunker till 12 och Sandvik-aktiens motsvarande p/e-tal till 15.
Och 2015 är ju faktiskt redan nästa år.
Men som sagt står det skrivet i stjärnorna om de resultatökningarna kommer att uppnås.
I dagsläget ser de mest ut som fromma förhoppningar hos analytikerna (som tidigare haft alldeles för optimistiska prognoser).
Störst vikt av alla bolag i OMXS30-indexet har trots allt klädföretaget H&M.
Finns det då chans att H&M-aktien kommer att kunna hålla sig uppe (eller till och med stiga) framöver?
I så fall kommer ju det att dämpa en ev nedgång i OMXS30-indexet.
H&M:s ekonomiska utveckling de senaste åren:
Intäkter:
dec 2007-nov 2008: 89 miljarder kr (+13%)
dec 2008-nov 2009: 101 miljarder kr (+15%)
dec 2009-nov 2010: 108 miljarder kr (+7%)
dec 2010-nov 2011: 110 miljarder kr (+1%)
dec 2011-nov 2012: 121 miljarder kr (+10%)
dec 2012-nov 2013: 129 miljarder kr (+6%)
dec 2013-maj 2014 (6 mån): 70 miljarder kr (+17%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
dec 2008-nov 2009: +4%
dec 2009-nov 2010: +15%
dec 2010-nov 2011: +8%
dec 2011-nov 2012: +11%
dec 2012-nov 2013: +9%
dec 2013-maj 2014 (6 mån): +14%
Rörelsemarginal:
dec 2007-nov 2008: 23%
dec 2008-nov 2009: 21%
dec 2009-nov 2010: 23%
dec 2010-nov 2011: 19%
dec 2011-nov 2012: 18%
dec 2012-nov 2013: 17%
dec 2013-maj 2014 (6 mån): 16%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
dec 2007-nov 2008: 15 miljarder kr
dec 2008-nov 2009: 16 miljarder kr (+7%)
dec 2009-nov 2010: 19 miljarder kr (+14%)
dec 2010-nov 2011: 16 miljarder kr (-15%)
dec 2011-nov 2012: 17 miljarder kr (+7%)
dec 2012-nov 2013: 17 miljarder kr (+2%)
dec 2013-maj 2014 (6 mån): 8 miljarder kr (+19%)
Resultat per aktie:
dec 2007-nov 2008: 9,24 kr
dec 2008-nov 2009: 9,90 kr (+7%)
dec 2009-nov 2010: 11,29 kr (+14%)
dec 2010-nov 2011: 9,56 kr (-15%)
dec 2011-nov 2012: 10,19 kr (+7%)
dec 2012-nov 2013: 10,36 kr (+2%)
dec 2013-maj 2014 (6 mån): 5,11 kr (+19%)
Dvs:
...H&M:s intäkter har haft en helt ok utveckling med en tillväxttakt kring 10% per år exkl valutaeffekter de senaste tre bokföringsåren, vilket till och med eskalerat under det senaste halvåret.
Bra gjort av ett så pass stort företag som H&M att hålla uppe den tillväxten.
...Men lönsamheten mätt som rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter) verkar dock ha fått stryka på foten från tidigare nivåer klart över 20% till nuvarande nivå som verkar falla ner mot 15%.
...Totaleffekten har blivit att resultatet i kronor haft en skral utveckling de senaste tre bokföringsåren med till och med en kraftig minskning året 2010/2011 och endast måttliga uppgångar 2011/2012 och 2012/2013. Därefter i och för sig viss återhämtning under det första halvåret under innevarande år (2013/2014).
Zoomar man in på H&M:s ekonomiska utveckling de senaste kvartalen ser den ut enl följande:
Intäkter:
dec 2011-feb 2012: 28 miljarder kr
mars-maj 2012: 32 miljarder kr
jun-aug 2012: 29 miljarder kr
sep-nov 2012: 33 miljarder kr
dec 2012-feb 2013: 28 miljarder kr (+2%)
mars-maj 2013: 32 miljarder kr (0%)
jun-aug 2013: 32 miljarder kr (+11%)
sep-nov 2013: 36 miljarder kr (+12%)
dec 2013-feb 2014: 32 miljarder kr (+13%)
mars-maj 2014: 38 miljarder kr (+20%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
dec 2012-feb 2013: +6%
mars-maj 2013: +5%
jun-aug 2013: +12%
sep-nov 2013: +13%
dec 2013-feb 2014: +12%
mars-maj 2014: +16%
Rörelsemarginal:
dec 2011-feb 2012: 13%
mars-maj 2012: 22%
jun-aug 2012: 17%
sep-nov 2012: 20%
dec 2012-feb 2013: 11%
mars-maj 2013: 19%
jun-aug 2013: 18%
sep-nov 2013: 20%
dec 2013-feb 2014: 11%
mars-maj 2014: 20%
Nettoresultat:
dec 2011-feb 2012: 3 miljarder kr
mars-maj 2012: 5 miljarder kr
jun-aug 2012: 4 miljarder kr
sep-nov 2012: 5 miljarder kr
dec 2012-feb 2013: 2 miljarder kr (-10%)
mars-maj 2013: 5 miljarder kr (-11%)
jun-aug 2013: 4 miljarder kr (+22%)
sep-nov 2013: 6 miljarder kr (+6%)
dec 2013-feb 2014: 3 miljarder kr (+8%)
mars-maj 2014: 6 miljarder kr (+25%)
Resultat per aktie:
dec 2011-feb 2012: 1,65 kr
mars-maj 2012: 3,15 kr
jun-aug 2012: 2,19 kr
sep-nov 2012: 3,19 kr
dec 2012-feb 2013: 1,49 kr (-10%)
mars-maj 2013: 2,81 kr (-11%)
jun-aug 2013: 2,68 kr (+22%)
sep-nov 2013: 3,39 kr (+6%)
dec 2013-feb 2014: 1,60 kr (+7%)
mars-maj 2014: 3,51 kr (+25%)
Dvs här ser man bla tydligt att H&M:s starka utveckling de senaste två kvartalen beror på att jämförelsekvartalen ett år tidigare var svaga.
Det gör ju att den starka utveckling under de senaste två kvartalen ej blir lika mycket "värd" och lär inte vara uthållig.
Dessutom stora variationer från kvartal till kvartal beroende på säsongsvariationer och att väder och kalendereffekter kan ge en hel del effekt för enskilda kvartal.
Utifrån kvartalssiffrorna ovan blir H&M:s ekonomiska utveckling följande för senast rapporterade 12 mån (dvs juni 2013-maj 2014):
...intäkter 139 miljarder kr (+14% från föregående 12 mån)
...rörelsemarginal 17% (oförändrat från 17% under föregående 12 mån)
...nettoresultat 18 miljarder kr (+15% från föregående 12 mån)
...resultat per aktie 11,18 kr (+15% från föregående 12 mån)
Resultatnivån 11,18 kr per aktie innebär att H&M-aktien värderas till ett p/e-tal på 26 vid nuvarande börskurs 291,50 kr.
Det låter högt.
I och för sig värderas aktier i tillväxtbolag särskilt högt när ränteläget är lågt.
Men baksidan av myntet är att sådana aktier faller särskilt kraftigt om räntenivån börjar stiga.
Antag tex följande:
Ett bolag genererar ett resultat per aktie på 10 kr i årstakt.
Aktieinvesterare kräver en avkastning på 10% per år för att köpa aktien (givet en statsobligations-ränta på 5% och en riskpremie på 5%).
Resultatet per aktie väntas öka med 5% per år i evighet.
Aktiens motiverade börskurs blir då:
10 kr
delat med
0,1 minus 0,05
=
10 kr
delat med
0,05
=
200 kr (dvs ett p/e-tal på 20)
Antag sedan att statsobligations-räntan stiger från 5% till 6%.
Då stiger aktieägarnas avkastningskrav från 10% till 11%.
Och då blir aktiens motiverade värde följande:
10 kr
delat med
0,11 minus 0,05
=
10 kr
delat med
0,06
=
ca 167 kr (dvs ett p/e-tal på ca 17)
Dvs en uppgång i statsobligations-räntan med 1 procentenhet ledde till att aktiens motiverade värde sjönk med ca 17%.
Antag istället ett moget och konjunkturkänsligt industriföretag som genererar ett resultat per aktie på 10 kr per år som väntas ha en evig tillväxttakt på 1,5% per år.
Aktieinvesterarnas avkastningskrav för att köpa aktien är 12,5% per år beräknat som:
statsobligations-ränta 5% per år
plus
riskpremie 5% gånger betavärde 1,5
=
12,5%
//Edit: Betavärdet (hur mycket aktien rör sig i förhållande till börsen som helhet) indikerar ju förenklat hur pass konjunkturkänsligt ett bolag är.
För tillväxtföretaget ovan antogs betavärdet förenklat vara 1.
//
Aktiens motiverade värde blir då:
10 kr
delat med
0,125 minus 0,015
=
10 kr
delat med
0,11
= ca 91 kr (dvs ett p/e-tal kring 9)
Antag sedan att statsobligations-räntan stiger med 1 procentenhet (från 5% till 6%).
Vilken effekt ger då det för industriföretagets motiverade börskurs?
Den blir då:
10 kr
delat med
0,12
= ca 83 kr (dvs ett p/e-tal kring 8)
En höjning av statsobligations-räntan med 1 procent gav alltså följande förändringar i de motiverade börskurserna:
...tillväxtföretaget -17% (från 200 kr till ca 167 kr)
...industriföretaget -8% (från ca 91 kr till ca 83 kr)
Således lär börskursen för tillväxtföretag som H&M falla mer än börskurserna i vanliga industriföretag, när Fed börjar höja sin styrränta.
Som lök på laxen har analytikerna i snitt även blivit besvikna över H&M:s utveckling och nedjusterat sina resultatprognoser för bolaget.
...I början av 2013 räknade analytikerna i snitt med att H&M skulle tjäna ett resultat per aktie på 12,57 kr för bokföringsåret dec 2013-nov 2014.
...Det har sedan dess nedjusterats till 11,89 kr (dvs -5%).
...I början av 2013 räknade analytikerna i snitt med att H&M skulle tjäna ett resultat per aktie på 13,62 kr för bokföringsåret dec 2014-nov 2015.
...Det har sedan dess nedjusterats till 13,32 kr (dvs med -2%).
http://www.4-traders.com/H--M-HENNES--MAURITZ-AB-6491104/revisions/
...Som jämförelse slutade H&M-aktien kalenderåret 2012 i 224,50 kr.
...Och sedan dess är aktien +30% till 291,50 kr.
Dvs att aktien stigit så kraftigt under perioden trots sänkta resultatprognoser, kan bara bero på det ymniga utbudet på "easy money" nu när centralbankernas styrräntor är så låga (och att tillväxtaktier som H&M gynnas särskilt mycket i fallande ränteläge).
Men som nämnt blir effekten det omvända om räntorna istället börjar stiga.
Om det då dessutom blir en negativ effekt av sänkta resultatprognoser, kan kursnedgången bli kraftig (dvs pga stigande räntor och sänkta resultatprognoser).
Enl ovan har alltså H&M intäkter på nästan 140 miljarder kr per år och ett nettoresultat på nästan 20 miljarder kr per år.
Men eftersom bolaget har ett börsvärde på 485 miljarder kr vid börskurs 291,50 kr är aktien mycket högt värderad vilket ger extra stor känslighet för besvikelser i utvecklingen av resultatet och/eller räntenivån.
Som nämnt ligger aktiens p/e-tal på hela 26 räknat på resultatet per aktie 11,18 kr under senast rapporterade 12 mån (juni 2013-maj 2014).
Positivt i och för sig i kråksången att H&M är finansiellt starkt med en kassa på 10 miljarder kr per slutet av maj 2014 och knappt några räntebärande skulder.
Men risknivån i aktien kan ändå betraktas som mycket hög pga dess höga värderingsnivå.
Track record för tidigare Xact Bear-rekommendationer
Här i bloggen har rekommendationen "spekulativt köp" getts för Xact Bear i flera tidigare blogginlägg sedan aug 2013 då börsen började nå bubbelnivåer.
Då låg Xact Bears fondandel och OMXS30-indexet i följande nivåer:
1) 8 aug 2013: Xact Bear i 150,00 kr vid indexnivån 1249,22 för OMXS30.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
2) 2 okt 2013: Xact Bear i 147,50 kr vid indexnivån 1260,24.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-0
3) 21 nov 2013: Xact Bear i 142,40 kr vid indexnivån 1290,50.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/varning-borsintroduktioner
4) 20 dec 2013: Xact Bear i 140,60 kr vid indexnivån 1299,54.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/aktiestrategi
5) 27 dec 2013: Xact Bear i 135,30 kr vid indexnivån 1334,42.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/vad-talar-en-borsnedgang
6) 28 feb 2014: Xact Bear i 129,80 kr vid indexnivån 1369,13.
7) 3 mars 2014: Xact Bear i 133,45 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-1
8) 11 mars 2014: Xact Bear i 130,75 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/xact-bear-saab-svedbergs
9) 20 mars 2014: Xact Bear i 130,60 kr vid indexnivån 1360,48.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-molnen-tornar-upp-sig
10) 24 apr 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1365,27.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/investor-gult-kort-seb
11) 5 maj 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1360,19.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-2
12) 16 maj 2014: Xact Bear i 121,05 kr vid indexnivån 1382,14
http://www.redeye.se/aktiebloggen/inga-tran-vaxer-till-himmelen
13) 25 maj 2014: Xact Bear i 119,80 kr vid indexnivån 1392,28.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/enorm-kinesisk-kreditbubbla
14) 30 maj 2014: Xact Bear i 118,45 kr vid indexnivån 1402,08.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/nu-kan-det-bara-bli-besvikelser
Och nu enl detta blogginlägg:
15) 4 juli 2014: Xact Bear i 118,45 kr vid indexnivån 1399,94.
Med facit i hand var det alltså för tidigt att börja rekommendera köp av Xact Bear i aug 2013 när OMXS30-indexet fortfarande låg kring 1250.
Sedan dess har ju indexet stigit till nuvarande nivå kring 1400.
Men framöver kan det ändå ha visat sig vara en korrekt rekommendation om indexet vid en större börsnedgång tex faller ner till 1000-1100 någon gång framöver.
Det positiva med Xact Bear är ju att fonden ej har en begränsad löptid.
Istället kan andelar i fonden behållas hur länge som helst, bara man har tålamod att invänta en kommande ordentlig börsnedgång.
Samtidigt finns ju inga garantier för att någon börsnedgång någonsin kommer, särskilt inte i närtid.
Det är därför som rekommendationen har tillägget "spekulativ", dvs att det är att betrakta som en högrisk-placering.
Förändring av OMXS30-indexet sedan de ovannämnda 15 tillfällena (då Xact Bear fått rekommendationen "spekulativt köp" här i bloggen):
1) 8 aug 2013: +12%
2) 2 okt 2013: +11%
3) 21 nov 2013: +8%
4) 20 dec 2013: +8%
5) 27 dec 2013: +5%
6) 28 feb 2014: +2%
7) 3 mars 2014: ?
8) 11 mars 2014: ?
9) 20 mars 2014: +3%
10) 24 apr 2014: +3%
11) 5 maj 2014: +3%
12) 16 maj 2014: +1%
13) 25 maj 2014: +1%
14) 30 maj 2014: 0%
15) 4 juli 2014: 0%
Förändring av fondandels-kursen i Xact Bear sedan de ovannämnda 15 tillfällena då Xact Bear fått rekommendationen "spekulativt köp" här i bloggen:
1) 8 aug 2013: -21%
2) 2 okt 2013: -20%
3) 21 nov 2013: -17%
4) 20 dec 2013: -16%
5) 27 dec 2013: -12%
6) 28 feb 2014: -9%
7) 3 mars 2014: -11%
8) 11 mars 2014: -9%
9) 20 mars 2014: -9%
10) 24 apr 2014: -5%
11) 5 maj 2014: -5%
12) 16 maj 2014: -2%
13) 25 maj 2014: -1%
14) 30 maj 2014: 0%
15) 4 juli 2014: 0%
Dvs sedan det första rekommendationstillfället 8 aug 2013 är OMXS30-indexet +12% vilket gjort att Xact Bear-fondandelskursen är -21%.
Om man köpt 100 st fondandelar under vart och ett av de 15 ovannämnda tillfällena har den totala portföljen haft följande värdeförändring:
...Summa 1 500 st fondandelar köpta för totalt 196 855 kr.
Det ger en genomsnittlig inköpskurs på ca 131 kr.
...Dessa 1 500 st fondandelar är i dagsläget värda 177 675 kr (1 500 st gånger nuvarande fondandels-kurs 118,45 kr).
Dvs portföljens värdeutveckling är hittills -10% (vilket hittills innebär en förlust på 19 180 kr).
//Tillägg 6 juli 2014
Utvecklingen av svenska aktier följer ju i mångt och mycket utvecklingen av USA-aktier.
Artikel på Marketwatch.com om den rådande värderingen av aktier i USA (som nu också ligger på toppnivåer):
Stock valuations are riding on earnings performance
Stock valuations riding on stellar earnings performance
Records for Dow industrials, S&P 500 cause many to question valuations
A lot of money is riding on this earnings season...literally.
As stock prices continue to rise into uncharted territory, investors are going to be less forgiving this earnings season after walking off the rough start to the year.
http://www.marketwatch.com/story/stock-valuations-riding-on-stellar-earnings-performance-2014-07-06
Enl artikeln ligger USA-börsindexet S&P500 på rekordhöga nivåer kring nästan 2000, och det står att mycket hänger på förväntningar på USA-börsbolagens resultatrapporter för q2/2014 som kommer att börja offentliggöras inom kort.
...I snitt räknar aktieanalytikerna med att USA-börsbolagen i S&P500-indexet kommer att redovisa en resultatförändring på +5% från q2/2013 till q2/2014.
...Men det innebär en sänkning från analytikernas förväntningar på nästan +7% i snitt så sent som i apr 2014.
...Och som jämförelse har börsbolagens faktiska resultatförändring legat på i snitt +4% under ca det senaste året (samtidigt som analytikerna då räknade med en resultatförändring på i snitt knappt +2%).
Även enl artikeln bla:
Stocks are anything but cheap and most people think they’re fairly valued, so it’ll take something on top (of) the usual two-thirds of companies beating Wall Street expectations to drive stocks higher.
Dvs normalt brukar börsen stiga om minst två tredjedelar av börsbolagen rapporterar bättre resultatrapporter än väntat.
Men nu har börsen stigit så kraftigt redan att det som händer är att börsbolag som presenterar sämre resultat än väntat får desto större fall i sin börskurs, samtidigt som bolag som presenterar optimistiska framtidsutsikter inte får lika mycket uppgång i sin börskurs som tidigare:
Expectations are at the point where companies that issue negative outlooks are getting beaten up more than usual and companies offering positive outlooks aren’t getting rewarded as much as they have in the past.
Även:
USA-aktier värderas i dagsläget till ett p/e-tal på i snitt 16 (baserat på genomsnittliga förväntade resultat per aktie de kommande tolv månaderna).
Som jämförelse har USA-aktier tidigare värderats till ett motsvarande p/e-tal på
...13 under de senaste fem åren
...och 14 under de senaste tio åren.
...De senaste femton åren ligger dock snittet på just p/e 16 (vilket dock inkluderar de höga värderingsnivåerna från IT-bubblan kring år 2000).
Enl artikeln:
(...) that really underscores the argument that lowered expectations may be a thing of the past and that earnings are really going to have to step up to the plate to keep pace with prices
Dvs för att upprätthålla nuvarande höga börskurser krävs det att börsbolagens resultatutveckling måste ta fart.
För övrigt artikel från svenska tidningen ETC.se 13 juni 2014:
(...) de fyra svenska storbankerna kommer tillsammans att göra en nettovinst på 81 miljarder kronor i år (dvs 2014).
Hela 40 procent av storbolags-vinsterna finns i banksektorn
Och:
Nu stundar nya tider.
EU är på väg att införa över fyrtio regler för bankerna och Sverige följer efter.
Nu ska man inte få låna ut hur mycket som helst längre.
Kapitaltäckningskraven ska skärpas.
...För varje hundralapp en bank lånar ut, kommer den att behöva ha 16 kronor och 40 öre.
...Förr kunde det finnas banker som hade två-tre kronor för varje hundring de lånade ut.
”De bankerna finns inte kvar idag”, sägs det varnande från scenen.
Dvs:
Tidigare kunde det för en bank räcka med att ha ett kapital på 2-3% av utlåningen.
Men nu kommer det att krävas ett kapital på 16-17% av utlåningen.
Och framför allt ur artikeln:
Nästa kris väntar redan runt hörnet.
”Någon gång runt 2018 smäller det till” säger (finansminister) Anders Borg.
Han fortsätter med att Sverige har en "stor banksektor" med "hög utlåning" och att ”vi måste förbereda oss på tuffa tider”.
//
//Tillägg 7 juli 2014
USA-ekonomen Joseph Stiglitz (som vann Nobelpris i ekonomi år 2001) är oroad för en kommande baksmälla på börsen enl artikel i norska tidningen Dagens Naeringsliv: http://www.dn.no/nyheter/utenriks/2014/07/07/2101/Finans/frykter-bakrusen
Artikelns inledning:
Frykter bakrusen
Oppgangsfesten på Wall Street kan bli til bakrus, mener den verdensberømte økonomen Joseph Stiglitz.
Markedet venter spent på kommende kvartalstall.
Enl artikeln bla:
Økonomer og analytikere som nyhetsbyrået Reuters har vært i kontakt med tror at toneangivende selskaper i S&P 500-indeksen vil oppnå en resultatvekst på over seks prosent i andre kvartal, kanskje til og med opp mot ti prosent.
Men enl Stiglitz i artikeln:
De svært sterke aksjekursene er på en måte et symptom på den svake økonomien, ikke et symptom på at vi er i ferd med å oppnå en sterk bedring av vår reelle økonomi.
Stiglitz uttalanden kommer tydligen från en intervju i amerikanska tv-kanalen CNBC.
Det verkar bla vara följande videoklipp: http://www.cnbc.com/id/101814968
Text intill klippet:
Stiglitz: I'm 'very uncomfortable' with current stock levels
Nobel Prize-winning economist Joseph Stiglitz said on Monday (7 juli 2014) he is "very uncomfortable" with current stock market levels, arguing they do not equal a strong economic recovery in the United States.
I klippet pekar Stiglitz på följande faktorer till att USA-aktier stigit kraftigt:
...låg räntenivå
...låg lönenivå
...god utveckling i tillväxtländer
(Hans oro verkar ev bero på att börsuppgången ej beror på en stark USA-ekonomi, snarare än att han räknar med en kommande kraftig börsnedgång.)
//
//Tillägg 8 juli 2014
Eirik Winter (Nordenchef på amerikanska jättebanken Citigroup) räknar tydligen med oro på finansmarknaderna under hösten 2014:
Bankjättens vd varnar för stök
ANAR SKAKIG HÖST.
”Världen är osynkad. Det kan skapa lite chocker”, säger Citigroups Norden-vd Eirik Winter och manar till försiktighet vid äventyr på finansmarknaderna.
http://www.di.se/di/artiklar/2014/7/9/bankjattens-vd-varnar-for-stok/?qr=i-dag
Även:
Proffset: Nästan för bra för att vara sant på börsen
Den senaste tidens mycket gynnsamma klimat på finansmarknaderna kommer knappast att bestå.
Redan till hösten blir det troligen stökigare.
Det säger bankjätten Citigroups Norden-vd (Eirik Winter).
Enl den artikeln bla:
Som många andra varnar (Winter) för att hösten (2014) kan bli skakigare.
En orsak är att centralbankerna i USA och Storbritannien närmar sig ett läge där styrräntorna kommer att höjas.
http://www.di.se/artiklar/2014/7/7/proffset-nastan-for-bra-for-att-vara-sant-pa-borsen/
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd… [content has been truncated]