Nasdaq0.39%
Stockholm
-2.58%
-2.58%
En bubbla kan ej förutses. Det ligger i bubblans natur.
Vi som är gamla minns fastighetsbubblan på 90-talet. Det kan man kalla bubbla. Alla visste att fastigheter bara kunde gå upp. Svenskarna intog hela Europa och köpte och köpte.
De dumma européerna förstod inte hur mycket pengar som kunde tjänas ute i Europa på "undervärderade" fastigheter.
Den stora bankkrisen på 1990-talet kom som ett brev på posten (som det så vackert heter).
Jag kommer ihåg IT-yran. Varenda svensk förlorade på Ericsson-aktierna., Vare sig han var rik eller fattig, ung eller gammal, akademiker eller arbetare, vare sig han hette Wallenberg eller Svensson.
Jag kommer ihåg Warren Buffet som hånades i amerikanska medier för att han var så dum som inte köpte it-aktier. Men Buffet hade varit med förut. Han som det tycktes ensam, visste vad som kännetecknade en bubbla.
Vi andra än Buffet kunde höra i personalmatsalen:
- I dag tjänade jag mer på Ericsson än min månadslön.
Det kallar jag bubbla och aningslöshet.
Varenda svensk som köper en bostad i dag vet vad han ger sig in i. Han vet att räntorna troligen stiger. Han vet att tiderna när man blir rik på bostadsrätter på kort sikt. den tiden är förbi.
Bostadsrättsinnehavaren i dag har köpt för att få någonstans att bo.
Alternativet är att hyra av Wallenstams, Familjebostäder eller Balder eller vad bolaget kan heta, som i sin tur inte har lånat propotionellt mindre än vad en bostadsrättsköpare har gjort.
I dag i Sverige vet "alla" att vi bygger upp en bubbla i Stockholms innerstad.
Alla "experter" med Stefan Ingves i spetsen vet att "lånefesten" för bostäder är en bubbla.
I den ekonomiska logikens namn är alltså situationen på bostadsmarknaden EJ en bubbla.
En köpare kan få 32 hus i Töreboda, för ett enda i Djursholm.
En köpare kan få tio bostadsrätter i Arvika, för en i Stockholms innerstad.
Marknadskrafterna råder!
Jämför hyrorna i ett kommunalt bostadshus. Samma hyra i Arvika, Töreboda, Djursholm och Stockholms innerstad.
En tulipan-lök i Holland under 1600-talet hade ett upblåst värde.
En IT-aktie år 2000 köptes för att aktieägaren skulle bli stormrik. Men det visade sig att aktien och versamheten hade inget värde.
En bostadsrätt står i en fastighet, som står där den står. En familj bor i den. Den har ett värde.
Poltikerna har fått reglera hyresmarknaden. Vi vet alla priset. Bostadsbrist. Flera år i kö.
Skulle politikerna fått reglera bilmarknaden hade vi fått köa i flera år för att få en bil.
Nu kliar det i fingrarna på riksbankschefen Stefan Ingves att få gå in och reglera bostadsrättsmarknaden!.
Denna text är skriven av vårt forums användare. Det är insändaren - och inte REDEYE - som ansvarar för inläggets innehåll. Det är således den enskilda signaturen som är ansvarig för inläggets innehåll och trovärdighet. Läsarna av inlägg uppmanas att på egen hand kritiskt analysera och granska informationen.
Kommentarer
Ja jag håller med en hel del om "bubblans natur".
Fastighetsbubblan i Sverige uppkom egentligen redan på 1980-talets andra hälfts högkonjunktur men sprack i början på 1990-talet bl a pga att man först asymmetriskt slopade vissa regleringar och tillät investeringar i utländska fastigheter, kunde låna utomlands billigt till även svenska fastigheter och i överhettningen blev kronan åter övervärderad men kronkursen däremot var låst till en korg av valutor och försvarades sedan med skyhöga styrräntor i begynnande allmän nedgång vilket inte var så roligt för många högbelånade fastighetsbolag som ofta hade kortfristiga rörliga lån också...
Så den bubblan uppkom och sprack av nog av mer "fundamentala" regleringsobalanser.
IT-haussen hade utan bubbeleffekten kunnat innebära en mer sansad och uthållig tillväxt för många IT-bolag men varav endast några få verksamhetsmässigt av de noterade bolagen klarade sig hyggligt pga allmänna överinvesteringar i sektorn, t ex av de stora operatörerna i telekomsektorn pga överoptimism om efterfrågetillväxten vilket gav ett ganska abrupt fall i efterfrågan 2001-2002.
Så regleringar och överoptimism i tunga investeringar är några bubbel-uppkomst-krasch-risker.
Hyresreglering för bostäder är liknande trams som fått pågå i decennier märkligt nog.
Fastighetsbubblan som vissa vill få det till råder isåfall vissa atraktiva platser. Även där handlar det om ofta unika fastigheter. Annars tycker jag att beg marknaden följer produktionskostnaden rätt så hyggligt, dvs man har markkontakt fortfarande. Sedan har vi lite speciell situation i hyreshus då många kommunala bostadsbolag har styrts med ideologi, dvs billiga bostäder åt arbetare. Om man släppte all reglering med en gång skulle det innebära regimskifte om inte generalstrejk. It bubblan spädes på med våra pensionspengar, helt enormt kapitalförstörelse, och den ansvariga kvinnan har sparkats snett uppåt istället för fängelse...
Trams Staffan, bubblor går visst att förutse. Problemet är att det är svårt att veta exakt när de brister. Normalt sett tar det några år innan en bubbla spricker efter att den expanderats. Visst har vi bostadsbrist i Stockholm vilket gör att bostadspriserna når en viss över nivå på grund av bristsituationen. Dock finns de nivåer då fastigheter når över sitt fundamentala värde. Där är jag relativt säker vi är nu. Om du inte visste det råder marknadshyror i stockholmsförorterna men inte inne i inner stan.
Klistrar in en artikel i DI som handla om placerarnestorn Edward Chancellor.
Så lätt avslöjar du nästa bubbla - före centralbankerna Bubblor har egenskaper som är lätta att känna igen. Och med hjälp av några enkla tumregler kan du själv lära dig att se dem innan centralbankerna gör det. Det berättar placerarnestorn Edward Chancellor, som tycker att allmänheten bör använda hans metod för att kunna tipsa experterna innan det är för sent.
En vanlig uppfattning inom ekonomisk forskning är att bubblor är svåra, eller omöjliga, att peka ut innan de brister.
Bankirerna sa att ingen såg den här krisen komma. Men det tror jag inte var sant", anförde Edward Chancellor när han gästade Avesta på torsdagen. "Det fanns en rad varningssignaler", säger han och nämner prissättningen på risk och ökningen av krediter som ett par sådana.
Edward Chancellor talar vid Engelsbergsseminariet, som arrangeras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse och som detta veckoslut samlar en rad tunga forskare och ekonomer i en herrgård i Dalarna.
Under sin föreläsning listade Edward Chancellor några återkommande egenskaper hos bubblor. Egenskaperna brukar nämligen vara desamma oavsett om det handlar om tulpaner, bopriser eller aktier, säger Edward Chancellor. "Det är viktigt att lära sig förstå spekulativa bubblor och alla kan göra det." Edward Chancellor arbetar själv på den amerikanska kapitalförvaltaren GMO och har skrivit flera böcker om spekulation och marknader som gått över styr. Han säger att han i sin egen forskning arkiverar bubblor genom historien. För att känna igen en bubbla krävs lite mod, och förmågan att upptäcka följande egenskaper:
* En bubbla handlar per definition om höga värderingar, som till slut blir ohållbara då spekulanter försöker gissa sig fram till hur marknaden ska utvecklas längre fram.
* Stor tillgång på pengar är en annan förutsättning för bubblor. Edward Chancellor tror att "easy money" alltså gynnsamma förhållanden för att få finansiering, ligger bakom alla fall av marknadshysteri. Det förklarar han med att ett lågt pris på pengar gör att investerare lämnar trygga sparformer som räntor, och blir allt mer riskbenägna.
* Stark kredittillväxt är ett annat adelsmärke för prisbubblor.
* Mängden ohederliga aktörer brukar också öka innan en bubbla brister, eftersom starka prisuppgångar lockar till sig lycksökare utan skrupler.
* De djuriska drifterna ökar i bubbeltider. Spekulativ eufori går bland annat att mäta i antalet avslut på börsen och i antal företagsaffärer. Ökad aktivitet ger en signal om att en bubbla växt till sig.
Men trots att det är så enkelt att känna igen en bubbla, anser Edward Chancellor att centralbanker som Federal Reserve och Bank of England är häpnadsväckande aningslösa. Han föreslår därför att allmänheten tar till sig av hans metod och hjälper centralbankerna på traven.
"När du upptäckt en bubbla i priset på en tillgång kan du skriva ett brev till Fed eller BoE och be dem göra något åt saken."
Välfunnen iakttagelse:
Vi andra än Buffet kunde höra i personalmatsalen:
- I dag tjänade jag mer på Ericsson än min månadslön.