"Enorm kinesisk kreditbubbla"
2014-05-25 18:49, Edited at: 2014-05-25 18:49Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Börsen på nya toppnivåer i veckan. Kan Kina bli det som spräcker hål på bubblan?
Vad är en "kreditbubbla"?
Det brukar väl innebära följande händelseförlopp:
1) Bankerna lånar av någon anledning ut enorma mängder pengar till någon speciell geografisk region eller till något speciellt ändamål.
2) Det visar sig att låntagarna (som fått låna bankernas pengar) ej kan betala tillbaka lånen.
3) Bankerna drabbas därmed av stora kreditförluster (dvs låntagare som ej kan betala tillbaka lånen).
4) Bankerna hamnar därmed i kris och kan ej låna ut pengar till vanliga, sunda låntagare.
5) Det blir därmed ont om pengar att låna även för vanliga, sunda låntagare vilket drabbar konjunkturen negativt.
6) Det blir lågkonjunktur för att bankerna har problem.
7) Det sätter i sin tur igång en ondcirkel av ytterligare företag och privatpersoner som får dålig ekonomi.
8) Börsen som legat högt innan kreditbubblan sprack, faller kraftigt.
Det visar sig att historiskt brukar stora börsnedgångar just bero på att bankerna lånat ut stora mängder pengar som låntagare sedan visar sig inte kunna återbetala:
1) Den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet.
Bankbranschen var tidigare strikt reglerad. Bankerna var i princip tvungna att be om myndighetstillstånd för att låna ut pengar.
Men under 1980-talet blåste nya vindar och bankbranschen avregleras och fick nästan "fri konkurrens".
Bankerna började därmed att tävla med varandra om vem som kunde bli störst genom att låna ut mest pengar.
Om långivningen gick till sunda låntagare eller ej spelade mindre roll.
Jaha, strax senare kom problemen som ett brev på posten.
Den vidlyftiga utlåningen hade bla gått till omfattande spekulativa fastighetsköp som lett till en bubbla på fastighetsmarknaden.
Men när "kedjebrevet" tog slut (dvs låntagare som lånat pengar, ej kunde fortsätta bolla fastigheter mellan varandra till allt högre prisnivåer) sprack hela bubblan.
Bankerna hamnade i djup kris och det blev djup lågkonjunktur i Sverige.
2) Asien-krisen mot slutet av 1990-talet
"Tillväxtländerna i Asien" blev det nya modeordet.
Börsbolagen tävlade med varandra om vem som hade störst intäkter från Asien, för att därmed gynnas av den snabba tillväxten i "tigerekonomierna" där.
Bankerna (framför allt de stora internationella bankerna) tävlade med varandra om vem som kunde låna ut mest pengar till asiatiska bolag etc.
Men som vanligt visade det sig snart att även det var en kreditbubbla, dvs stora pengar hade lånats ut pga den heta Asientrenden men det hade gjorts till låntagare som i stor utsträckning ej kunde återbetala pengarna.
De exponerade bankerna fick stora problem, världskonjunkturen försämrades och börsen föll.
Bland börsbolagens resultatrapporter var sedan frågan vilka bolag som drabbades värst av Asien-krisen.
Även svenska banker visade sig drabbas av kreditförluster pga Asien-krisen även om det fanns internationella banker som drabbades mycket värre.
3) Finanskrisen 2008/2009
USA-presidenten Bill Clinton hade i och för sig behjärtansvärda avsikter och ville skapa bättre förutsättningar även för de mindre välbeställda medborgarna i USA.
Ett program inleddes för att även folk med sämre ekonomi skulle kunna få köpa egen bostad med lånade pengar.
Bankerna i USA hakade på och började låna ut mer och mer pengar till mindre välbeställda.
Olika bonusprogram gjorde att bankpersonalen tjänade mera pengar ju mer pengar de lånade ut.
Att den vidlyftiga utlåningen kunde leda till framtida kreditförluster för bankerna låg inte i fokus.
Bla kom bankerna på att de kunde lyfta av kreditriskerna genom att "värdepapperisera" utlåning, och sälja utlåningen vidare i obligationspaket som såldes till utländska investerare världen runt.
För att öka intresset för obligationspaketen betalade bankerna stora ersättningar till kreditbetygsbolag som Standard & Poor's och Moody's som glatt gav obligationspaketen höga kreditbetyg trots de stora riskerna i dem.
Karusellen snurrade allt fortare och till slut blev denna utlåning till mindre välbeställdas bostadsköp ("subprime-lånen") allt större och utgjorde en jättedel av den totala utlåningen i USA.
Även bredare kretser av folk började ta emot de lättlånade pengarna för att använda dem till privatkonsumtion.
Folk började tänka att bostadspriserna alltid har stigit kraftigt under lång tid, varför de säkert lär fortsätta att göra det.
Då är det bara en fördel att låna så mycket som möljigt till bostadsköp.
Och vad hände sedan?
Jo, såklart visade det sig att de mindre välbeställda som lånat alla pengarna, inte kunde betala tillbaka dem.
En som tidigt upptäckte detta var amerikanska hedgefondförvaltaren John Paulson.
Han fick in statistik på hur illa ställt det var för bostadslånen i USA, och började ta stora positioner för att tjäna pengar på en rejäl finanskris i USA.
När krisen sedan small till fick Paulson enorma värdeökningar av sina positioner och idag är han världens 82:a rikaste person med en förmögenhet på 13,5 miljarder dollar enl amerikanska tidningen Forbes: http://www.forbes.com/profile/john-paulson/
Eftersom USA-bankerna i stor utsträckning sålt vidare de dåliga USA-bostadslånen, blev det inte bara USA som drabbades av krisen utan även i stor utsträckning fick den internationella effekter.
Grädden på moset blev när stora amerikanska investmentbanken Lehman kraschade och bankernas utlåning i både USA och internationellt i princip avstannade helt.
Ingen vågade låna ut några pengar till någon annan eftersom man inte visste hur allvarligt drabbad andra var pga USA-bostadslånen.
Världens länder fick gripa till ett räddningspaket av en omfattning som aldrig tidigare skådats.
Världens centralbanker fick gå in och med olika åtgärder rädda de stora bankerna runt om i världen.
Det ledde i sin tur till att många länder som redan tidigare slarvat med sina statsfinanser, fick ännu större statsskulder vilket ledde till nya kriseffekter.
Börsen rasade kraftigt och även i Sverige blev flera storbanker tvungna att be aktieägarna om jättekapitaltillskott för att rädda upp situationen.
Särskilt Swedbank och SEB drabbades pga att de blåst upp en egen kreditbubbla i Baltikum där Swedbank och SEB tävlat om vem som kunde bli största bank (även i viss mån Nordea).
//Edit: Siffror på hur stora kreditförluster de svenska storbankerna drabbats av under de senaste åren (inkl under finanskrisen 2008/2009) och hur stora kapitaltillskott de var tvungna att be aktieägarna om, i bla tidigare blogginlägg från 17 maj 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/inga-tran-vaxer-till-himmelen
//
När ländernas räddningspaket (som alltså bla ländernas medborgare fick betala för) var på plats, gick USA-presidenten Barack Obama ut och sa i mars 2009 att det nu var köpläge i aktier.
Ett led i räddningspaketet var att få aktiekurserna att stiga för att öka på folks tillgångar så att privatkonsumtionen tog fart osv.
Och vilken börsuppgång det varit sedan dess.
Enl det ovannämnda blogginlägget från 17 maj 2014 har det svenska börsindexet OMXS30 (för de 30 mest handlade storbolagsaktierna på Stockholmsbörsen) haft följande historiska utveckling de senaste åren:
...toppnivå över 1300 sommaren 2007
...nedgång till en botten på 500-600 hösten 2008
...kraftig uppgång till 1100-1200 tom våren 2011
...nedgång till 800-900 tom hösten 2011
...kraftig uppgång till nästan 1400 nu i maj 2014
Så sent som nu i veckan som gick nådde OMXS30-indexet den nya toppnivån 1392,30.
På börsen är himlen molnfri enl aktieinvesterare och som tecken på det spekulativa börsklimatet värderas aktier generellt högt med historiskt höga p/e-tal (börskurs delat med resultat per aktie) för börsbolagens aktier.
Och aktiekursnivåerna för många aktier i så kallade "förhoppningsbolag" (bolag som uppger sig ha fantastiska affärsidéer men där intäkterna ej kommit igång ännu) ligger ofta högt.
Frågan är alltså om det börjar dra ihop sig till en ny kris med ny börskrasch, och vad är det då som skulle kunna utlösa kraschen?
Trots ett antal minikriser efter den stora finanskrisen 2008/2009 verkar det inte vara någon kris som direkt fått fäste:
...Många länder i bla Europa fick problem med sina stora statsskulder efter finanskrisen 2008/2009. Bla fick Greklandskrisen 2011 börskurserna att falla en hel del generellt.
...Syrienkrisen: Inbördeskrig i Syrien med påstådd användning av bla stridsgas. USA ville ingripa men Ryssland sa stopp eftersom det skulle leda till ännu värre problem i regionen. I sista stund gick USA med på att ligga lågt.
...Ukrainakrisen: På sistone stor oro i Ukraina där befolkningens protester blev allt större och presidenten Viktor Janukovich tvingades avgå: http://en.wikipedia.org/wiki/Viktor_Yanukovych
Det ledde i sin tur till att Ryssland blev oroligt eftersom Ryssland hade goda relationer med Janukovich, mot bakgrund av den stora ryska befolkningen i Ukraina och Rysslands stora militärbaser i Ukraina.
Ryssland valde helt sonika att ta över den ukrainska provinsen Krim där Ryssland bla har en stor flottbas.
Det ledde i sin tur till stora protester från det övriga Ukraina och länder internationellt, inte minst USA.
Som moteld har bla USA nu valt att svartlista ett antal personer som uppges stå nära ryska presidenten Vladimir Putin och enl USA påstås ha tjänat jättebelopp på korruptionen i Ryssland etc.
Inga dessa kriser har (i och för sig som tur är) lett till någon stor nedgång i världskonjunkturen och på aktiebörserna.
Samtidigt har börserna fortsatt stiga och frågan är om den kanske allra största krisen någonsin nu kan vara på gång; Kina.
En stor kris nu vore inte bra eftersom världens länder fortfarande delvis är ekonomiskt "skadade" efter finanskrisen 2008/2009.
Pga stora statsskulder etc skulle man därmed ha svårt att få råd med ett liknande räddningspaket igen som efter 2008/2009-krisen.
För en fortsatt god utveckling i världsekonomin får det alltså helt enkelt inte bli någon ny stor kris under de närmaste åren, eftersom det skulle kunna ge desto mer negativa effekter.
Vad finns det då för risker med Kina?
Den kinesiska ekonomin har blivit en allt viktigare tillväxtmotor för världsekonomin under senare år.
Det tidigare kommunistlandet (som det officiellt fortfarande är) verkar i allt högre grad acceptera marknadsekonomi.
Och tack vare Kinas stora befolkning med nästan 1,4 miljarder pers av världens 7 miljarder invånare får det stora effekter om den kinesiska ekonomin har god fart och på sikt blir lika välutvecklad som ekonomierna i Väst.
Kinas ekonomi har haft följande otroliga BNP-tillväxt de senaste åren:
2000: +8,4%
2001: +8,3%
2002: +9,1%
2003: +10.0%
2004: +10,1%
2005: +11,3%
2006: +12,7%
2007: +14,2%
2008: +9,6%
2009: +9,2%
2010: +10,4%
2011: +9,3%
2012: +7,7%
http://en.wikipedia.org/wiki/Historical_GDP_of_the_People's_Republic_of_China
Som jämförelse har Sverige haft följande BNP-utveckling under samma år:
2000: +3,8%
2001: +0,8%
2002: +1,4%
2003: +2,2%
2004: +3,7%
2005: +2,6%
2006: +4,2%
2007: +4,0%
2008: -0,8%
2009: -4,8%
2010: +6,2%
2011: +3,1%
2012: +0,4%
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/Real-BNP/
Siffrorna innebär att:
...den svenska ekonomin förändrats med totalt +30% from år 2000.
...den kinesiska ekonomin förändrats med totalt +246% from år 2000.
Det innebär alltså att:
...den svenska ekonomin vuxit från 100 till 130 under perioden.
...den kinesiska ekonomin vuxit från 100 till 346 under perioden.
Dvs den kinesiska ekonomin (mätt som bruttonationalprodukten BNP, dvs den totala "försäljningen" av alla varor och tjänster i landet) ökat med 3-4 gånger på drygt tio år.
Det vore omöjligt för något stort land i Väst att ha en tillväxttakt på den nivån under så lång tid.
Det skulle leda till "växtvärk" av stora mått.
Och visst är det tal om bla miljöförstöring i Kina med stora luftföroreningar, men ekonomin verkar officiellt inte visa några tecken på att sakta ner särskilt mycket.
I och för sig sker den höga Kina-tillväxten från internationellt sett låga nivåer.
Enl tex en lista från internationella valutafonden IMF (från 2013):
Den genomsnittliga årliga BNP-nivån per invånare:
...Sverige 41 188 dollar (plats nr 13 bland världens länder)
...Kina 9 844 dollar (plats nr 93 bland världens länder)
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_GDP_(PPP)_per_capita#List_of_countries_and_dependencies
Men ändå lär en så hög tillväxttakt som i Kina leda till stor växtvärk, och risker om världen internationellt hejar på Kina-utvecklingen och på olika sätt vill tjäna pengar på det.
//Edit: Jämför med amerikanska investmentbanken Goldman Sachs som utmärkt sig genom att vid flera tillfällen historiskt ha förvärrat kriser genom att banken innan kriserna bröt ut på olika sätt försökte tjäna pengar på utvecklingen, tex:
...Innan finanskrisen 2008/2009 bröt ut visade det sig att GS var en av de banker som krängde på investerare de obligationspaket med dåliga amerikanska bolån som senare utlöste krisen, fast GS var medveten om att obligationspaketen skulle bli en dålig investering för köparna.
...Det har visat sig att GS på uppdrag av Grekland i stor utsträckning medverkat till att dölja Greklands dåliga ekonomiska situation, vilket gjort att Greklandskrisen blev mycket värre än den skulle ha blivit om problemen upptäcktes när de uppstod.
Dvs man frågar sig om GS nu är aktiv med att otillbörligt tjäna pengar på att den kinesiska bubblan blir allt mer uppblåst.
Enl tex klassisk artikel från 2009 (ur amerikanska tidningen Rolling Stone):
The Great American Bubble Machine
From tech stocks to high gas prices, Goldman Sachs has engineered every major market manipulation since the Great Depression.
http://www.rollingstone.com/politics/news/the-great-american-bubble-machine-20100405
Ur artikeln bla:
The world's most powerful investment bank is a great vampire squid wrapped around the face of humanity, relentlessly jamming its blood funnel into anything that smells like money.
Även Rolling Stone-artikel från feb 2014:
The Vampire Squid Strikes Again: The Mega Banks' Most Devious Scam Yet
Banks are no longer just financing heavy industry.
They are actually buying it up and inventing bigger, bolder and scarier scams than ever.
//
Finns det nu något konkret som tyder på att den fina officiella statistiken över Kinas ekonomiska utveckling, i själva verket bara är en bluff och att det beror på en kreditbubbla som kommer att spricka?
Bla debatt om att Kina förskönar sin ekonomiska statistik.
Medan BNP-tillväxten officiellt ligger på goda 7-8% per år, så är den verkliga nivån snarare ca 4-5% per år.
Vad skulle Kina ha för intresse av att försköna sin statistik så?
Det kan nog finnas många ledare i Kinas politiska topp som har sina "sugrör" in i ekonomin, och tjänar på att upprätthålla omvärldens intryck av Kina som en fantastisk ekonomisk framgångssaga.
Den bilden gynnar utländska investeringar i Kina osv, av vilket de kinesiska ledarna säkert får sin beskärda privata del.
Enl organisationen Transparency International kommer Kina på plats nr 80 av totalt 175 listpositioner på en lista över hur omfattande korruptionen (mutor av statsanställda etc) är i respektive land: http://cpi.transparency.org/cpi2013/results/
Dvs visst finns det länder där korruptionen är värre.
Tex Ryssland hamnar på plats nr 127 och Ukraina på nr 144.
Sämst till ligger Afganistan, Nordkorea och Somalia på delad plats nr 175.
Marc Faber
Marc Faber är en schweizisk finansman som i och för sig är känd för att vara "domedagsprofet": http://en.wikipedia.org/wiki/Marc_Faber
Han publicerar bla något som kallas för "The gloom, doom & boom report".
Men tex förutsåg han (enl Wikipedia-länken ovan) korrekt att börskurserna i USA hade nått sin botten i mars 2009.
Nu i dagarna har amerikanska nyhetsbyrån mm Bloomberg intervjuat Faber där Faber uppger att det nu finns en "gigantisk kreditbubbla" i Kina: http://www.bloomberg.com/video/marc-faber-sees-gigantic-credit-bubble-in-china-U8G0Chm2SBOAy7HX9k02gw.html
Faber bla i klippet i länken ovan:
I don't think anybody believes that China is growing at the present time at 7,5 percent per annum.
I think that if you analyse figures carefully, you will se that China is at the present time maximum growing at something like 4 percent.
And there has been a sharp deceleration in growth in China.
But you have to understand: China is like twice the size of Europe and the US combined.
And so there are some sectors of the economy that can still expand, and some sectors are contracting.
And overall; growth is slowing down for a variety of reasons.
We have a gigantic credit bubble in China. Not a small one; a gigantic credit bubble.
Kinas officiella BNP-tillväxt de senaste kvartalen:
q4/2012: +7,9%
q1/2013: +7,7%
q2/2013: +7,5%
q3/2013: +7,8%
q4/2013: +7,7%
q1/2014: +7,4%
Källa: Bloomberg enl videoklippet i länken ovan.
I klippet frågas Faber bla om vad han är mest orolig över just nu vad gäller världsekonomin etc.
Han svarar ungefär att han inte tror att Västvärlden (med USA i spetsen) inser att nya tillväxtländer i tex Asien som Kina inte längre kan behandlas som man behandlade länder under 1800-talet då länder invaderades om de inte gjorde som man ville.
Nu har tex Kina blivit så stort och viktigt i världen att det skulle innebära stora risker om Västvärlden började sätta press på Kina, enl Faber.
Så här säger han bla i klippet:
The Chinese economy has become so important and so large with neighbours and to resource producers, that the US will have to back off in Asia.
Otherwise we will have geopolitical problems that will really derail financial markets.
Dvs han varnar för att finsansmarknaderna runt om i världen kan spåra ur pga Kina och hur USA hanterar Kina.
De länder i världen som har störst ekonomi (årlig BNP):
- USA 15 685 miljarder dollar
2. Kina 8 230 miljarder dollar
Japan 5 960 miljarder dollar
Tyskland 3 400 miljarder dollar
Frankrike 2 613 miljarder dollar
Storbritannien 2 440 miljarder dollar
Brasilien 2 435 miljarder dollar
Ryssland 2 015 miljarder dollar
Italien 2 013 miljarder dollar
Indien 1 842 miljarder dollar
...
- Sverige 526 miljarder dollar
Källa (till dessa siffror och enl nedan): http://www.tradingeconomics.com/
BNP-förändring i årstakt för dessa länder under senast rapporterade kvartalet:
Kina +7,4%
Indien +4,7%
Storbritannien +3,1%
Japan +3,0%
Tyskland +2,5%
USA +2,3%
Brasilien +1,9%
Ryssland +0,9%
Frankrike +0,8%
Italien -0,5%
..
Sverige +3,1%
De länderna har samtidigt följande antal invånare:
Kina 1 354 miljoner pers
Indien 1 233 miljoner pers
USA 317 miljoner pers
Brasilien 194 miljoner pers
Ryssland 143 miljoner pers
Japan 127 miljoner pers
Tyskland 82 miljoner pers
Frankrike 65 miljoner pers
Storbritannien 63 miljoner pers
Italien 59 miljoner pers
...
Sverige 9,5 miljoner pers
Länder i världen med flest antal invånare:
1. Kina 1 354 miljoner pers
Indien 1 233 miljoner pers
USA 317 miljoner pers
Indonesien 246 miljoner pers
Brasilien 194 miljoner pers
Pakistan 179 miljoner pers
Nigeria 166 miljoner pers
Ryssland 143 miljoner pers
Japan 127 miljoner pers
Mexiko 117 miljoner pers
Sammantagen reflektion
Pga börsens nuvarande höga nivå i kombination med prat om risker som tex stor kreditbubbla i Kina, blir rekommendationen här "spekulativt köp" av Handelsbankens fond Xact Bear som stiger i värde när börsen faller (Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30).
...Om OMXS30 är +1% under en börsdag, så är Xact Bear samtidigt -1,5%.
...Om OMXS30 är -1% under en börsdag, så är Xact Bear samtidigt +1,5%.
Dvs förutom att Xact Bear rör sig i motsatt riktning än OMXS30 så är det även en hävstång i fonden som innebär att Xact Bear rör sig mer i motsatt riktning än OMXS30-indexets förändring.
...Fondandelskursen står i skrivande stund i 119,80 kr för Xact Bear (slutkursen fre 23 maj 2014).
...Samtidigt ligger OMXS30-indexet i 1392,28.
Track record
Här i bloggen har rekommendationen "spekulativt köp" getts för Xact Bear flera gånger tidigare.
Hur har det gått?
1) 8 aug 2013: Xact Bear i 150,00 kr vid indexnivån 1249,22 för OMXS30.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
2) 2 okt 2013: Xact Bear i 147,50 kr vid indexnivån 1260,24.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-0
3) 21 nov 2013: Xact Bear i 142,40 kr vid indexnivån 1290,50.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/varning-borsintroduktioner
4) 20 dec 2013: Xact Bear i 140,60 kr vid indexnivån 1299,54.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/aktiestrategi
5) 27 dec 2013: Xact Bear i 135,30 kr vid indexnivån 1334,42.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/vad-talar-en-borsnedgang
6) 28 feb 2014: Xact Bear i 129,80 kr vid indexnivån 1369,13.
7) 3 mars 2014: Xact Bear i 133,45 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-1
8) 11 mars 2014: Xact Bear i 130,75 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/xact-bear-saab-svedbergs
9) 20 mars 2014: Xact Bear i 130,60 kr vid indexnivån 1360,48.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-molnen-tornar-upp-sig
10) 24 apr 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1365,27.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/investor-gult-kort-seb
11) 5 maj 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1360,19.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-2
12) 16 maj 2014: Xact Bear i 121,05 kr vid indexnivån 1382,14
http://www.redeye.se/aktiebloggen/inga-tran-vaxer-till-himmelen
13) 25 maj 2014: Xact Bear i 119,80 kr vid indexnivån 1392,28.
(Enl detta blogginlägg.)
Dvs förändring av fondandelskursen för Xact Bear sedan respektive blogginlägg:
1) Sedan 8 aug 2013: -20%
2) Sedan 2 okt 2013: -19%
3) Sedan 21 nov 2013: -16%
4) Sedan 20 dec 2013: -15%
5) Sedan 27 dec 2013: -11%
6) Sedan 28 feb 2014: -8%
7) Sedan 3 mars 2014: -10%
8) Sedan 11 mars 2014: -8%
9) Sedan 20 mars 2014: -8%
10) Sedan 24 apr 2014: -4%
11) Sedan 5 maj 2014: -4%
12) Sedan 16 maj 2014: -1%
13) Sedan 25 maj 2014: 0%
Förändring av OMXS30-index sedan respektive blogginlägg:
1) Sedan 8 aug 2013: +11%
2) Sedan 2 okt 2013: +10%
3) Sedan 21 nov 2013: +8%
4) Sedan 20 dec 2013: +7%
5) Sedan 27 dec 2013: +4%
6) Sedan 28 feb 2014: +2%
7) Sedan 3 mars 2014: ?
8) Sedan 11 mars 2014: ?
9) Sedan 20 mars 2014: +2%
10) Sedan 24 apr 2014: +2%
11) Sedan 5 maj 2014: +2%
12) Sedan 16 maj 2014: +1%
13) Sedan 25 maj 2014: 0%
Om man tex antar att man köpt 100 st fondandelar i Xact Bear vid respektive rekommendationstillfälle så skulle värdeförändringen av det totala Xact Bear-innehavet i dagsläget vara enl följande:
1) 8 aug 2013: 100 st köpta för 150 kr per st = inköpssumma 15 000 kr
2) 2 okt 2013: 100 st köpta för 147,50 kr per st = inköpssumma 14 750 kr
3) 21 nov 2013: 100 st köpta för 142,40 kr per st = inköpssumma 14 240 kr
4) 20 dec 2013: 100 st köpta för 140,60 kr per st = inköpssumma 14 060 kr
5) 27 dec 2013: 100 st köpta för 135,30 kr per st = inköpssumma 13 530 kr
6) 28 feb 2014: 100 st köpta för 129,80 kr per st = inköpssumma 12 980 kr
7) 3 mars 2014: 100 st köpta för 133,45 kr per st = inköpssumma 13 345 kr
8) 11 mars 2014: 100 st köpta för 130,75 kr per st = inköpssumma 13 075 kr
9) 20 mars 2014: 100 st köpta för 130,60 kr per st = inköpssumma 13 060 kr
10) 24 apr 2014: 100 st köpta för 125,20 kr per st = inköpssumma 12 520 kr
11) 5 maj 2014: 100 st köpta för 125,20 kr per st = inköpssumma 12 520 kr
12) 16 maj 2014: 100 st köpta för 121,05 kr per st = inköpssumma 12 105 kr
13) 25 maj 2014: 100 st köpta för 119,80 kr per st = inköpssumma 11 980 kr
Summa innehav idag 1 300 st fondandelar i Xact Bear.
Summa totalt inköpspris för innehavet: 173 165 kr.
Innehavets värde idag (sön 25 maj 2014): 155 740 kr
Värdeförändring sedan inköpstidpunkt: -17 245 kr (-10% av inköpspris)
Genomsnittligt inköpspris per fondandel: ca 133,20 kr
Nuvarande fondandelskurs (slutkursen fre 23 maj 2014): 119,80 kr.
//Edit: Söker man på "credit bubble" på Wikipedias engelska hemsida, hänvisas man till "economic bubble" som där definieras enl följande:
An economic bubble (sometimes referred to as
a speculative bubble
a market bubble
a price bubble
a financial bubble
a speculative mania
or a balloon)
is "trade in high volumes at prices that are considerably at variance with intrinsic values".
It could also be described as a situation in which asset prices appear to be based on implausible or inconsistent views about the future.
http://en.wikipedia.org/wiki/Credit_bubble
Även i den länken:
Advocates of perspectives stressing the role of credit money in an economy often refer to (such) bubbles as "credit bubbles", and look at such measures of financial leverage as debt to GDP ratios to identify bubbles.
Typically the collapse of any economic bubble results in an economic contraction termed
...(if less severe) a recession
...or (if more severe) a depression
What economic policies to follow in reaction to such a contraction is a hotly debated perennial topic of political economy.
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "spekulativt köp" av Handelsbankens fond Xact Bear vid fondandelskursen 119,80 kr.
Det var slutnivån för fondandelskursen fre 23 maj 2014.