Post entry

Spekulativt köp: Eolus Vind

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Ersättningen för vindkrafts-el lär på sikt ligga klart högre än idag, vilket innebär potential för Eolus Vind.

Aktiestrategier

Gammalt börsordspråk:

1) "Köp de aktier som ingen annan vill ha idag. Sälj de aktier som alla andra vill ha idag."

Dock andra gamla börsordspråk:

2) "Försök aldrig fånga en fallande kniv."

3) "Go with the flow."

//Edit: Mer använt istället för nr 3 (men med samma innebörd) är väl uttrycket "The trend is your friend." //

Dvs nr 2 innebär att man aldrig ska köpa aktier med en fallande börskurs (och särskilt inte köpa ytterligare aktier om börskursen sedan fortsätter falla).

Resonemanget i nr 3 är att man alltid tjänar på att "följa strömmen" och köpa aktier vars börskurser stiger och att man bör behålla dessa aktier så länge de fortsätter stiga.

Det hänger ihop med ett fel som många brukar sägas göra vad gäller aktieinvesteringar; dvs att man gärna för snabbt säljer av aktier med stigande börskurser och att man gärna envisas med att behålla "surdegarna" i hopp om att de ska stiga.

Istället bör man snabbt sälja av aktier som går dåligt och behålla de aktier som går bra, enl den strategin.

Börsordspråken 1 respektive 2 och 3 ovan visar väl på två olika grundläggande strategier man kan ha som aktieinvesterare:

• att vara "contrarian" ("motvallskärringen" som alltid går emot strömmen) enl nr 1

eller

• att vara "momentum-investerare" som alltid följer med strömmen enl nr 2 och 3

Vilken av de båda strategierna är mest framgångsrik?

Svaret är väl att "det beror på" hur man applicerar dem, och att båda strategierna kan vara framgångsrika om man använder dem på rätt sätt.

Här i bloggen är grundinställningen snarast att vara långsiktig contrarian, dvs att försöka köpa aktier som verkar billiga (undervärderade jämfört med sitt motiverade värde) och sälja aktier som verkar dyra (övervärderade).

Men för att lyckas som contrarian finns det några grundregler:

1) Att ha stort tålamod och behålla impopulära aktier tills de en dag faktiskt blir sådana "som alla andra vill ha".

Det är det svåra. Förmodligen är det därför lättare att lyckas som momentum-investerare än contrarian.

2) Att välja impopulära aktier som faktiskt har potential att sedan också bli populära aktier en dag.

Tidigare blogginlägg

Här i bloggen har aktien i Eolus Vind flera gånger fått köprekommendation (det senaste blogginlägget först):

• 27 maj 2012: Aktien "långsiktigt köpvärd" vid börskurs 31 kr: http://www.redeye.se/aktiebloggen/beijer/gl-beijer-eolus-vind-medivir

• 10 mars 2012: Aktien "köpvärd" vid börskurs 46,10 kr och kan väntas åtminstone dubblas på 2-3 års sikt: http://www.redeye.se/aktiebloggen/eolus-vind/eolus-vind-mejlsvar-fran-bolaget

• 16 jan 2012: Eolus Vind-aktien mest köpvärd av aktierna i de två börsnoterade vindkraftsbolagen Eolus Vind (vid börskurs 49,30 kr) och Arise Windpower (vid börskurs 33,70 kr): http://www.redeye.se/aktiebloggen/arise-windpower/arise-eller-eolus

• 18 dec 2011: Lägesuppdatering med försämrade omvärldsförutsättningar och Eolus Vinds nya strategi (vid dåvarande börskurs 46,90 kr), men aktien ser ändå billig ut och kan dubblas inom 2-3 år: http://www.redeye.se/aktiebloggen/eolus-vind/eolus-vind-update

• 17 nov 2011: Aktierna i Eolus Vind (vid börskurs 47 kr) och dataspelsbolaget G5 Entertainment (vid börskurs 22 kr) verkar vara de mest köpvärda på börsen: http://www.redeye.se/aktiebloggen/mest-kopvarda-aktierna-g5-och-eolus

• 20 sep 2011: Eolus Vind-aktien "ser billig ut" vid börskurs 49 kr: http://www.redeye.se/aktiebloggen/eolus-vind/vind-i-seglen-propellrarna-eolus-vind

Dvs det är sex blogginlägg där aktien fått positiva omdömen, men det är bara att konstatera att börskursen idag ligger på 27,40 kr dvs nästan bara hälften av en kursnivå på nästan 50 kr när en del av de tidigare blogginläggen skrevs.

Vilken besvikelse!

Sämre ersättning för vindkraftsproducerad el

Orsaken till nedgången i Eolus Vinds börskurs är väl framför allt att ett fallande elpris gjort det mindre lönsamt att äga vindkraftverk.

Eolus Vinds affärsidé är ju främst att uppföra vindkraftsparker (dvs flera vindkraftverk i ett visst område) som sedan säljs till nya ägare, men om elpriset är för lågt blir det ju inte så god lönsamhet för sådana nya ägare.

• I tex juli 2011 sa Eolus Vinds dåvarande vd Gustaf Ekberg i en intervju att man behöver få en ersättning på 65-70 öre per kilowatt-timme vindkraftsproducerad el för att ett vindkraftverk ska bli lönsamt: http://www.realtid.se/ArticlePages/201107/15/20110715021726_Realtid399/20110715021726_Realtid399.dbp.asp

Och han nämnde där att Eolus Vind (som även äger en del egna vindkraftverk) under sitt senaste bokföringsår 2009/2010 (september 2009-augusti 2010) fick en ersättning på 80 öre per kilowatt-timme från sina verk.

Ersättningen för vindkraftsproducerad el utgörs av ett grundpris plus en extraersättning för miljövänlig el. Då under bokföringsåret 2009/2010 svarade grundpriset för 58-60 öre per kilowatt-timme medan extraersättningen svarade för 20-22 öre.

• Enl blogginlägget ovan från 10 mars 2012 skrev Eolus Vinds nuvarande vd Per Witalisson i mejlsvar (daterat 17 jan 2012) att det då fortfarande krävs en ersättningsnivå på 65-70 öre per kilowatt-timme för att vindkraftsproduktion ska bli lönsam:

"De senaste åren har det generellt krävts intäkter på 65-70 öre för att lönsamheten ska bli acceptabel."

Och enl samma blogginlägg fick Eolus Vind självt ut en ersättning på 83 öre per kilowatt-timme i de egna vindkraftverken under bokföringsåret 2010/2011 (sep 2010-aug 2011).

• Ur Eolus Vinds årsredovisning för bokföringsåret sep 2011-aug 2012:

"Under våren och försommaren (2012) bromsade marknaden in kraftigt.

För att säkerställa en god lönsamhet även under rådande marknadsförutsättningar beslutade styrelsen under augusti att inleda en process för omstrukturering av bolagets verksamhet.

Åtgärderna omfattar personalneddragningar, koncentration av verksamheten till färre kontor och viss omorganisation."

http://www.eolusvind.com/LinkClick.aspx?fileticket=2Ar%2bE%2bKEIPY%3d&tabid=4636

• Under bokföringsåret sep 2011-aug 2012 fick Eolus Vind ut en ersättning på 57 öre per kilowatt-timme i de egna verken.

Och under de två första kvartalen i innevarande bokföringsår (sep 2012-aug 2013) har Eolus fått ut en ersättning på 50 öre (under sep-nov 2012) respektive 58 öre (under dec 2012-feb 2013).

Så vändningen kan ha kommit.

• I resultatrapporten för Eolus Vinds andra kvartal (dec 2012-feb 2013) som var daterad 25 apr 2013, sa vd Per Witalisson följande:

"Även om den sammantagna ersättningsnivån för el och elcertifikat fortfarande ligger på en historiskt låg nivå, så ser vi ett ökat intresse från institutionella investerare.

De bästa projekten ur vår projektportfölj ger tillsammans med teknikutveckling och produktivitetsökningar i hela värdekedjan vindkraftsanläggningar som är attraktiva för många investerare.

Även faktorer som stark krona, låga räntor och långsiktig tilltro till elcertifikatsystemet bidrar positivt."

http://www.eolusvind.com/LinkClick.aspx?fileticket=wLcfE5fro%2bE%3d&tabid=4636

• Och nu i jun 2013 publicerade Eolus Vind sin egen tidning "Nya vindar". På sid 5 i tidningen citeras el-experten Thomas Nilsson från företaget Axpo där han bla säger följande:

"Vi ser dag en total intäktsnivå för el och elcertifikat på 49-52 öre per kilowatt-timme, beroende på elområde. Dessa nivåer bedöms som för låga för att driva investeringar (i vindkraftverk) i större skala."

http://www.eolusvind.com/LinkClick.aspx?fileticket=egWDNIJnchc%3d&tabid=4657

Han bedömer att elpriset är lågt pga svag internationell konjunktur, men att det lär stiga inom några år:

"Eftersom elpriset långsiktigt styrs av världskonjunkturen kommer elpriset troligtvis att förbli lågt tills den finansiella krisen har lagt sig, vilket troligtvis dröjer ett antal år."

Dock positivt att Nilsson räknar med att extraersättningen för miljövänlig el (det så kallade "elcertifikats-priset") väntas stiga under 2013:

"(...) det är troligt med en fortsatt uppgång i elcertifikats-priset under 2013 till en nivå där den totala intäkten (för vindkrafts-producerad el) ger investeringskalkyler med tillräcklig avkastning (för den som köper vindkraftverk)"

Elcertifikats-priset uppges ha stigit från 135 kr per certifikat under första halvåret 2012 till en nivå på 220 kr i dagsläget.

Dessutom har kostnaden för vindkraftverk fallit tack vare stärkt krona. Vindkraftverk köps ju tex i euro från danska bolaget Vestas eller tyska bolaget Siemens. Samtidigt har vindkraftverken blivit billigare i sig och effektivare, plus att räntorna har fallit (vilket minskar räntan på lån för att köpa vindkraftverk).

Enl Nilsson i Eolus Vinds tidning:

"De senaste åren har vi sett kraftigt sjunkande investeringskostnader i lågkonjunkturens kölvatten.

Pressade turbinleverantörer och projektutvecklare, en stark krona och allt effektivare vindkraftverk bidrar tillsammans till dagens lägre investeringskostnader.

Fler kilowatt-timmar för varje investerad krona gör att den intäktsnivå som krävs för lönsamhet sjunker (...)"

Nilssons slutsats är därför att den totala ersättning man får för vindkraftsproducerad el (dvs grundpriset plus extraersättningen) inom de kommande 1-2 åren väntas plana ut på en nivå som är tillräckligt hög för att det ska vara lönsamt att investera i vindkraftverk för utomstående köpare:

"Slutsatsen blir att den totala intäkten för el och elcertifikat kommer
att plana ut på en nivå som motsvarar den intäktsnivå som krävs
i dag för lönsamhet i vindkraftprojekt de kommande 1-2 åren."

Eolus Vinds vd Per Witalisson säger bla följande i tidningen:

"Vindkraften har definitivt framtiden för sig."

"Även om den sammantagna ersättningsnivån för el och elcertifikat fortfarande ligger på en historiskt låg nivå, går det att göra lönsamma investeringar i vindkraft.

Marknadsläget gör att fokus ligger på att realisera de bästa projekten och Eolus stora projektportfölj gör oss till en attraktiv partner för såväl mindre som större aktörer på marknaden.

Under kommande kvartal kommer stort fokus ligga på ökad försäljning och fortsatt effektivisering av bolagets processer och rutiner."

Dvs i nuläget gäller det att erbjuda vindkraftsköpare "russinen i kakan" och dessutom genom att Eolus Vind ökar sin egen effektivitet i uppförandet av nya vindkraftverk kan kostnadsnivån sänkas för köpare av vindkraft som därmed får ökad lönsamhet.

Risker med att vara beroende av statliga subventioner?

Som nämnt är inte vindkrafts-producerad el lönsam idag med den ersättning man får i form av grundpriset för elen plus extraersättningen för miljövänlig el.

Finns det då risk för att situationen kan bli ännu sämre om staten plötsligt väljer att ta bort subventionerna tex pga sämre statsfinanser?

För det första är extraersättningen för miljövänlig el ingen statlig subvention som vindkraftsproducenterna erhåller från statskassan.

Extraersättningen är det så kallade elcertifikatspriset som producenter av miljövänlig el erhåller när elen säljs till elleverantörerna.

Enl svensk lag måste nämligen elleverantörerna sälja en viss lägsta andel miljövänlig el till sina elkunder.

Förenklat beskrivet så tilldelas alltså elcertifikaten först till producenter av miljövänlig el (tex biobränsle, vindkraft och vattenkraft) och säljs därefter till elleverantörerna i samband med deras inköp av miljövänlig el.

Elcertifikatpriset bestäms av utbud och efterfrågan i handeln av miljövänlig el mellan producenter och leverantörer.

Extrakostnaden pga elcertifikaten gör sedan att leverantörerna i nästa steg höjer det elpris som leverantörernas elkunder får betala. Under 2011 uppgick det påslaget till 4-5 öre per kilowatt-timme (före moms) av elpriset till slutkund.

Det är alltså slutkunderna (konsumenterna) som finansierar elcertifikat-systemet, så det är inte en statlig subvention från statskassan. Däremot tjänar dock staten lite extraintäkter på systemet tack vare momsintäkter eftersom momsen även utgår på det påslag som elleverantörerna gör på elpriset till sina kunder (dvs 25% moms på extrapåslaget 4-5 öre per kilowatt-timme såld el?).

I Sverige infördes elcertifikat-systemet år 2003 för att främja miljövänlig el.

Och idag finns det ca 2 400 vindkraftverk i Sverige (varav Eolus Vind uppfört över 400 st av dem, dvs det blir en "marknadsandel" på över 16-17% för Eolus Vind i Sverige).

De 2400 vindkraftverken producerar över 7 terawatt-timmar el per år vilket utgör mer än 5% av Sveriges totala elförbrukning per år. (1 terawatt-timme = 1 miljard kilowatt-timmar.)

Denna produktionsnivå på drygt 7 terawatt-timmar vindkraftsproducerad el i Sverige under 2012 innebar en ökning med nästan 20% från 2011.

Och under 2013 väntas det bli en ökning på ytterligare hela 35% till nästan 10 terawatt-timmar (enl branschorganisationen Svensk Vindenergi).

År 2009 nådde elcertifikatspriset en toppnivå men därefter har utbyggnaden av den miljövänliga elproduktionen gått snabbt så att elcertifikats-priset därefter föll kraftigt till första halvåret 2012.

Gemensamt elcertifikats-system med Norge

Sedan 1 jan 2012 infördes ett gemensamt elcertifikats-system för Sverige och Norge, och Norge har inte alls lika utbyggd miljövänlig elproduktion som Sverige vilket har gjort att elcertifkats-priset (som nu alltså är gemensamt för Sverige och Norge) börjat stiga igen (som nämnt från 135 kr per elcertifikat under första halvåret 2012 till nuvarande nivå på 220 kr per elcertifikat).

Och som nämnt räknar elexperten Thomas Nilsson på bolaget Axpo att elcertifikats-priset väntas fortsätta öka under 2013.

I Sverige och Norge produceras totalt ca 2 600-2 700 terawatt-timmar el per år.

Ett mål med elcertifikats-systemet är nu att främja miljövänlig elproduktion så att den år 2020 kommer att svara för ytterligare 10% av den totala elproduktionen i Sverige och Norge än vad den gjorde år 2012.

Det betyder att den miljövänliga elproduktionen år 2020 måste vara 26-27 terawatt-timmar per år högre än vad den var år 2012.

Det väntas främst ske genom utbyggd miljövänlig elproduktion via biobränsle, vattenkraft och vindkraft.

Och Eolus Vind räknar enl sin tidning "Nya vindar" räknar med att vad gäller den utbyggda vindkraften som därmed väntas, lär den ske mest i Sverige. Enl tidningen sid 5:

"(...) Norge ligger en bra bit bakom Sverige vad gäller vanan att hantera
vindkraftsetableringar vilket talar för att det inom i alla fall de närmaste åren kommer att vara i Sverige som en majoritet av utbyggnaden
av vindkraft kommer att ske."

Bla intervjuas även Daniel Johansson i tidningen (statssekreterare åt energiminister Anna-Karin Hatt från Centerpartiet) och han säger bla följande på frågan om vilken potential han ser för den fortsatta utbyggnaden av vindkraften i Sverige:

"Den är stor, och än så länge inte särskilt utnyttjad.

Vi har en produktion som förra året kom upp i över 7 terawatt-timmar, och det finns en planeringsram satt till 30 terawatt-timmar.

Samtidigt som utbyggnaden fortsatt slå produktionsrekord ser vi att priserna för vindkraft(verk) fortsätter pressas nedåt.

Vindkraften kommer fortsätta spela stor roll för Sveriges elförsörjning i framtiden."

Om dagens 2 400 vindkraftverk i Sverige alltså producerar 7 terawatt-timmar el per år, och Johansson ser en potential för en vindkraftproduktion på 30 terawatt-timmar el per år i Sverige så innebär det alltså en potential för över 10 000 vindkraftverk i Sverige.

Det innebär nästan ytterligare 8 000 vindkraftverk, och om Eolus Vind kan bibehålla sin marknadsandel på 16-17% innebär det potential för Eolus Vind att uppföra ytterligare ca 1 300 vindkraftverk (jämfört med att bolaget alltså har uppfört drygt 400 verk sedan bolaget bildades för drygt 20 år sedan år 1990).

Nu ska man väl inte överdriva så det kanske är för optimistiskt att tro att Eolus Vind ska bibehålla sin höga marknadsandel på 16-17%, men även om den faller till typ 10-12% innebär det givetvis en jättepotential.

Risk för att elcertifikats-systemet upphör?

Som utgångspunkt varar nuvarande elcertifikats-system tom år 2020. Vad händer sedan?

För det första kommer det inte innebära att vindkraftverken plötsligt inte längre får någon extraersättning from år 2021.

Systemet innebär nämligen att vindkraftverk som uppförs tom år 2020 får rätt till extraersättningen under sin ekonomiska livslängd, dvs i 15 år därefter.

För det andra ser det ut som att systemet åtminstone inte kommer att slopas i förtid.

I Eolus Vinds ovannämnda tidning "Nya vindar" intervjuas Daniel Johansson som är statssekreterare hos energiministern Anna-Karin Hatt från Centerpartiet.

Johansson säger bla att systemet har en bred politisk uppslutning, och att det snarare verkar som att fler länder runt om i världen kommer att anamma det.

För det andra sa tex Eolus Vinds förra vd Gustaf Ekberg att han räknade med att vindkraftverken år 2020 blivit så pass mycket billigare och effektivare att vindkraften då är lönsam även utan extraersättningen:

"Certifikatsystemet driver på utvecklingen så att vi kan klara omställningen av energisystemet till 2020. Jag är övertygad om att vindkraften då klarar sig helt 'på egna meriter'. Vi ser redan hur kostnaderna pressas i takt med att konkurrensen (mellan vindkraftverks-tillverkarna) ökar."

Det sa han i Eolus Vinds årsredovisning för bokföringsåret 2010/2011 (daterad 9 dec 2011): http://www.eolusvind.com/LinkClick.aspx?fileticket=s0duXPbhi2w%3D&tabid=4636

Och då lär väl även grundpriset för el vara långt högre än dagens historiskt låga nivå.

Storaffärer och projekt

Trots nuvarande bistra läge i vindkraftsbranschen (pga den låga ersättningsnivån för vindkraftsproducerad el) har Eolus Vind lyckats ro hem ett antal storaffärer på sistone.

Enl tidningen Nya vindar:

• 27 dec 2012:

Danska vindkraftsbolaget EWII (European Wind Investment A/S) köper två projekt av Eolus Vind inklusive uppförande av 12 vindkraftverk på totalt 24 megawatt som ska producera 63 gigawatt-timmar el per år. (1 gigawatt-timme = 1 miljon kilowatt-timmar.)

Det är i följande två parker:

>Stensåsa (Vetlanda kommun): 7 st vindkraftverk

>Lerkaka (Borgholms kommun): 5 st vindkraftverk

Alla de 12 vindkraftverken blir modellen Vestas V90 på 2,0 megawatt per st. (Ett Vestas V90 är 105 meter högt från marknivå upp till propellernavet.)

När affären offentliggjordes var det Eolus Vinds största någonsin, men nu under senvåren 2013 kom besked om en ännu större affär:

• 23 maj 2013:

Tyska kapitalförvaltningsfirman Meag har (för tyska försäkringsbolaget Munich Re:s räkning) köpt 14 vindkraftverk i 3 vindkraftsparker av Eolus Vind.

Det är Eolus Vinds största affär någonsin.

Eolus Vind har uppfört verken under 2012 och 2013 och 23 maj 2013 kom beskedet om Meags köp som väntas vara genomfört till juli 2013.

Enl uppgörelsen ska Eolus Vind fortsättningsvis även sköta parkerna åt Meag.

De 14 verken är fördelade på följande 3 vindkraftsparker:

>Hakarp (i Ronneby kommun): 8 st vindkraftverk

>Kaptensberget (i Hofors kommun): 4 st vindkraftverk

>Åsen (i Sandvikens kommun): 2 st vindkraftverk

De 14 verken är på totalt 30 megawatt och väntas producera 80 gigawatt-timmar el per år.

I Hakarp har Eolus Vind uppfört verk av typen Vestas V90 på 2,0 megawatt per st medan det i de övriga parkerna är Siemens SWT-101 på 2,3 megawatt per st.

• Blekinge offshore

En havsbaserad vindkraftspark på totalt 2 500 megawatt i Hanöbukten.

Det kan tex bli 800 verk på 3,0 megawatt per st eller 500 verk på 5,0 megawatt per st.

Fullt utbyggd kommer parken att kunna producera 7-8 terawatt-timmar el per år.

Eolus Vind är en av tre delägare i projektet.

I feb 2013 kom Mark- och miljödomstolen med yttrande om att projektet inte står i strid med miljöbalken.

Nu är nästa steg att regeringen ska ta ställning till projektet.

• Knuts kulle

Ett projekt på tre vindkraftverk i Knuts kulle i Gnosjö kommun.

Eolus Vind håller nu under maj och juni 2013 på att sälja ut andelar i projektet till investerare.

Det är 16 andelar per verk och varje köpare kan äga flera andelar om så önskas.

Vindkraftverken i projekten ska vara igång under sommaren 2013.

Alla verken är av typen Vestas V90 på 2,0 megawatt per st.

Varje verk väntas producera 6,1 gigawatt-timmar el per år.

Enl ett serviceavtal med leverantören Vestas kommer Vestas att sköta allt underhåll av verken under de första tre åren för en kostnad på 1,5 miljon kr per verk. I den kostnaden ingår alla kostnader för ev reservdelar etc.

Eolus Vind pekar på att vindkraftverk eller andelar i vindkraftverk som ligger på arrenderad mark räknas som "inventarie" vilket ger goda avskrivningsmöjligheter (vilket väl kan sänka skattekostnaderna?).

• Tolvmanstegen

En vindkraftspark (i Strömstad kommun) på 22 vindkraftverk som Eolus Vind uppförde och sålde under bokföringsåret sep 2011-aug 2012.

Alla verken är Vestas V90 på 2,0 megawatt per st. Tillsammans producerar de 123 gigawatt-timmar el per år.

Enl avtal sköter Eolus Vind parken åt de nya ägarna.

• Mullbergs

20 aug 2012 gav Eolus Vind besked om att vindkraftsprojektet Mullbergs i Bergs kommun säljs till Skanska och Jämtkraft.

Det var alltså bara ett projekt i förberedelsestadiet där vindkraftverken ännu ej var uppförda.

När projektet är klart innebär det upp till 31 vindkraftverk på 80 megawatt och en beräknad produktionstakt på över 200 gigawatt-timmar per år.

Ansökan om att få uppföra verken inlämnades i sep 2010 och tillstånd erhölls i juli 2011 varefter planeringsarbete pågått.

Eolus Vinds vd Per Witalisson kallade uppgörelsen för "en bra affär för Eolus".

7 sep 2012 kom besked om att alla villkor för överenskommelsen uppfyllts och Witalisson underströk då återigen att det är "en god affär för Eolus".

En uppfattning är väl att Eolus Vind borde ha uppfört vindkraftverken självt och sålt en färdigbyggd park med högre vinst än som nu blev fallet (helst genom att ha sålt parken i förväg till köpare).

Men med rådande förutsättningar i branschen var väl detta det bästa alternativet.

I Eolus Vinds årsredovisning för bokföringsåret sep 2011-aug 2012 (som är daterad 10 dec 2012) beskriver vd Per Witalisson Mullbergs som ett exempel på att Eolus Vind kan göra lönsamma affärer även i nuvarande svårare tider:

"Högkvalitativa projekt och kompetent personal i en ny anpassad organisation kommer att ge oss goda förutsättningar att leverera projekt och vindkraftsanläggningar till marknaden, med god lönsamhet både för oss och våra kunder.

Försäljningen av det byggklara 80 MW projektet Mullbergs i september 2012 är ett gott exempel på detta."

http://www.eolusvind.com/LinkClick.aspx?fileticket=2Ar%2bE%2bKEIPY%3d&tabid=4636

Så här sa han om affären i Eolus Vinds resultatrapport för det första kvartalet (sep-nov 2012) i innevarande räkenskapsår (sep 2012-aug 2013):

"Det finns ett ökande intresse från större svenska och utländska aktörer att förvärva projekt och nyckelfärdiga vindkraftsanläggningar från Eolus.

Försäljningen av projektet Mullbergs till Skanska och Jämtkraft och avtalet med EWII angående etablering av två vindkraftparker visar på Eolus förmåga att leverera projekt av hög kvalitet som möter marknadens krav även i tuffa tider."

"Eolus sålde i september det byggklara projektet Mullbergs om 80 MW i Bergs kommun till Skanska och Jämtkraft. Affären är ett bevis på Eolus förmåga att utveckla och leverera högkvalitativa projekt även av större storlek till marknaden.

Försäljningen ligger väl i linje med Eolus affärsmodell där delar av projektportföljen realiseras genom försäljning av projekträttigheter för tillståndsgivna projekt och projekt under utveckling."

Resultatrapporten var daterad 24 jan 2013: http://www.eolusvind.com/LinkClick.aspx?fileticket=PYc%2fMjKHguU%3d&tabid=4636

Dvs det kanske inte bara var pga de svåra tiderna som Eolus sålde parken innan verken uppförts, utan att det helt enkelt bla berodde på att det var en så pass stor park.

Och som Witalisson beskriver det gjorde alltså Eolus ändå en god vinst på affären (även om bolaget inte verkar ange hur stor vinsten var).

Eolus Vinds ekonomiska utveckling

Antal uppförda vindkraftverk:
sep 2007-aug 2008: 26 st (0%)
sep 2008-aug 2009: 29 st (+12%)
sep 2009-aug 2010: 54 st (+86%)
sep 2010-aug 2011: 50 st (-7%)
sep 2011-aug 2012: 81 st (+62%)

sep 2012-feb 2013 (6 mån): 22 st (-15%)

Elproduktion i egna vindkraftverk:
sep 2007-aug 2008: 45,3 gigawatt-timmar (+287%)
sep 2008-aug 2009: 39,7 gigawatt-timmar (-12%)
sep 2009-aug 2010: 66,7 gigawatt-timmar (+68%)
sep 2010-aug 2011: 86,0 gigawatt-timmar (+29%)
sep 2011-aug 2012: 111,2 gigawatt-timmar (+29%)

sep 2012-feb 2013 (6 mån): 126,3 gigawatt-timmar (+99%)

Intäkter:
sep 2007-aug 2008: 440 miljoner kr (+45%)
sep 2008-aug 2009: 731 miljoner kr (+66%)
sep 2009-aug 2010: 1409 miljoner kr (+93%)
sep 2010-aug 2011: 1629 miljoner kr (+16%)
sep 2011-aug 2012: 1912 miljoner kr (+17%)

sep 2012-feb 2013 (6 mån): 468 miljoner kr (-40%)

Rörelsemarginal:
sep 2007-aug 2008: 15%
sep 2008-aug 2009: 9%
sep 2009-aug 2010: 10%
sep 2010-aug 2011: 13%
sep 2011-aug 2012: 4%

sep 2012-feb 2013 (6 mån): 25%

Resultat efter skatt:
sep 2007-aug 2008: 52 miljoner kr
sep 2008-aug 2009: 51 miljoner kr
sep 2009-aug 2010: 99 miljoner kr
sep 2010-aug 2011: 152 miljoner kr
sep 2011-aug 2012: 32 miljoner kr

sep 2012-feb 2013 (6 mån): 109 miljoner kr

Resultat per aktie:
sep 2007-aug 2008: 2,91 kr
sep 2008-aug 2009: 2,81 kr
sep 2009-aug 2010: 4,63 kr
sep 2010-aug 2011: 6,71 kr
sep 2011-aug 2012: 1,28 kr

sep 2012-feb 2013: 4,38 kr

Aktieutdelning:
sep 2007-aug 2008: 0 kr
sep 2008-aug 2009: 0 kr
sep 2009-aug 2010: 0,50 kr
sep 2010-aug 2011: 1,00 kr
sep 2011-aug 2012: 1,00 kr

I stort sett ser väl den långsiktiga utvecklingen god ut, förutom att resultatet föll ihop under sep 2011-aug 2012 och att antalet uppförda verk och intäkterna föll ganska kraftigt under det första halvåret i Eolus Vinds innevarande bokföringsår sep 2012-aug 2013.

Resultateffekter av derivatinstrument mm

Resultatet för enskilda år har påverkats ganska kraftigt av resultateffekter av derivatinstrument mm:

• Under sep 2012-feb 2013 var det en positiv resultateffekt på +41 miljoner kr varav +21,5 miljoner kr pga sänkt skattesats (för svenska aktiebolag från 26% till 22%) och knappt +20 miljoner kr i form av värdeförändring av finansiella derivatinstrument. Eolus Vind använder derivatinstrument för att säkra valutakurser och räntor.

• Under sep 2011-aug 2012 hade Eolus Vind en resultateffekt på -58 miljoner kr pga derivatinstrumenten.

• Under sep 2010-aug 2011 var effekten +16 miljoner kr av derivatinstrumenten.

Dvs resultateffekten av derivatinstrumenten verkar kunna variera kraftigt från år till år, men i längden tycks de jämna ut sig.

Skuldsättning

• Eolus Vind hade en icke försumbar nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på drygt 330 miljoner kr enl senaste resultatrapporten per slutet av feb 2013.

Det kan jämföras med att bolaget i dagsläget har ett börsvärde på drygt 680 miljoner kr (ca 25 miljoner aktier gånger nuvarande börskurs på 27,40 kr).

Om skuldsättningen fortsätter öka och bolagets långivare kräver kapitaltillskott från aktieägarna (genom utförsäljning av nya Eolus Vind-aktier via nyemission) kan det i värsta fall leda till stor utspädning av befintliga aktier och kursnedgång.

Tidigare kapitaltillskott etc

Tex under nov/dec 2009 fick Eolus Vind in ett kapitaltillskott på knappt 160 miljoner kr genom utförsäljning av ca 4,5 miljoner nya aktier för 35 kr per st. Det totala antalet utestående aktier ökade då från ca 18 miljoner st till 22-23 miljoner st.

De som köpte aktier då kan ju inte vara nöjda idag när börskursen ligger i 27,40 kr.

Sedan ökade antalet aktier med ytterligare drygt 2 miljoner st i aug/sep 2011 till nuvarande ca 25 miljoner st, men det var för att Eolus Vind köpte Svenska Vindbolaget AB genom betalning med Eolus Vind-aktier.

Svenska Vindbolaget AB värderades då till drygt 100 miljoner kr med Eolus Vinds börskurs i knappt 50 kr, så det var väl positivt för Eolus Vinds aktieägare att betala med egna aktier när börskursen låg så högt jämfört med idag. Å andra sidan har väl även Svenska Vindbolaget AB minskat i värde sedan dess pga generellt sämre förutsättningar i vindkraftsbranschen.

• Nettoskulden har dock minskat med drygt 100 miljoner kr från nästan 440 miljoner kr per slutet av det senaste bokföringsåret sep 2011-aug 2012.

• Och dessförinnan var nettoskulden bara knappt 50 miljoner kr per slutet av bokföringsåret sep 2010-aug 2012.

En risk är väl om Eolus Vind fortsätter uppföra nya stora vindkraftsparker för lånade pengar i hopp om att sälja dem senare till potentiella köpare.

Om vindkraftsbranschen försämras ytterligare minskar ju värdet på de parkerna vilket kan innebära stora förluster för Eolus Vind (även om läget enl ovan förhoppningsvis kommer att förbättras på sikt).

• Per slutet av aug 2011 hade bolaget egna vindkraftsparker etc bokförda till 409 miljoner kr.

• Ett år senare hade siffran ökat till 584 miljoner kr per slutet av aug 2012.

• I resultatrapporten för sep 2012-feb 2013 verkar inte denna tillgångspost särredovisas.

Det kan ju också vara så att Eolus Vinds egna vindkraftparker tillfälligt ökar om de uppförs för en befintlig köpares räkning tills den övertar parken. I så fall är ju risken klart lägre eftersom det då redan finns ett avtal med en köpare.

Remiums prognoser

Eolus Vind betalar aktiemäklarfirman Remium för att göra prognoser för Eolus Vinds ekonomiska utveckling de kommande åren.

Remiums senaste prognoser för Eolus Vind är daterade så sent som 11 jun 2013 och ser ut enl följande (enl Remiums aktieanalytiker Susanna Helgesen):

Intäkter:
sep 2012-aug 2013: 1010 miljoner kr (-47%)
sep 2013-aug 2014: 1270 miljoner kr (+26%)
sep 2014-aug 2015: 1299 miljoner kr (+2%)

Rörelsemarginal:
sep 2012-aug 2013: 16%
sep 2013-aug 2014: 10%
sep 2014-aug 2015: 11%

Resultat efter skatt:
sep 2012-aug 2013: 113 miljoner kr
sep 2013-aug 2014: 88 miljoner kr
sep 2014-aug 2015: 99 miljoner kr

Resultat per aktie:
sep 2012-aug 2013: 4,50 kr
sep 2013-aug 2014: 3,50 kr
sep 2014-aug 2015: 4,00 kr

http://www.introduce.se/media/4790101/eolu_1.013.pdf

Om bolaget når dessa prognoser verkar Eolus Vind-aktien i så fall klart billig vid nuvarande börskurs på 27,40 kr.

Det blir ett p/e-tal på bara 6 med förväntat resultat per aktie för innevarande bokföringsår (sep 2012-aug 2013), dvs börskurs 27,40 kr delat med resultat per aktie 4,50 kr.

Även med ett resultat per aktie på 3,50-4 kr per år under de följande åren ligger p/e-talet på hyfsat billiga 7-8 vid nuvarande börskurs.

Kan det bli resultatökningar även åren därefter ser det riktigt bra ut.

Vad gäller skuldsättningen ser det inte heller alarmerande ut.

Enl Remium väntas nettoskulden på knappt 440 miljoner kr per slutet av aug 2012 istället bli en nettokassa på nästan 40 miljoner kr i slutet av aug 2013, för att sedan återigen bli en nettoskuld på knappt 200 miljoner kr per slutet av aug 2015.

Dvs av den utvecklingen att döma ser det just ut som att Eolus Vind bygger upp vindkraftstillgångar för lånade pengar, fast de inom kort ska säljas till köpare vilket då minskar skuldnivån kraftigt.

De närmaste kvartalen blir tuffa

Som nämnt ovan hade Eolus Vind intäkter på 468 miljoner kr under det första halvåret (sep 2012-feb 2013) av det innevarande bokföringsåret sep 2012-aug 2013, vilket innebär -40% för samma period ett år tidigare.

Och enl ovan räknar Remium för hela bokföringsåret med intäkter på 1010 miljoner kr vilket är -47% jämfört med föregående bokföringsår.

Slutsatsen är alltså att det andra halvåret kommer att bli svårt för Eolus Vind.

För bolagets q3 (mars-maj 2013) räknar Remium med intäkter på bara 95 miljoner kr (-77% från samma kvartal ett år tidigare) och ett nettoresultat på -9 miljoner kr.

För bolagets q4 (jun-aug 2013) räknar Remium med intäkter på 446 miljoner kr (-38% från samma kvartal ett år tidigare) och ett nettoresultat på 13 miljoner kr.

Dvs det blir i princip nollresultat för bokföringsårets andra halva.

Ser man det positivt kan man ju tycka att det i alla fall inte var så illa om det nu är så dåligt det kan bli för Eolus Vind.

Remiums prognoser historiskt överoptimistiska

En viktig orsak till att Eolus Vind-aktien fått köprekommendationer här i bloggen har bla just varit att Remium-analytikern Susanna Helgesens tidigare prognoser för Eolus Vind inneburit att bolagets ekonomiska utveckling framöver sett väldigt ljus ut.

Men med facit i hand har utvecklingen blivit klart sämre än väntat.

Visst kan man säga att det beror på faktorer som inte kunnat förutses, men en lärdom är alltså att man kanske inte ska ta Remium-prognoserna på blodigt allvar.

1)

Enl tex det första blogginlägget (från 20 sep 2011) hade Helgesen följande prognoser (daterade 7 juli 2011) för Eolus Vinds ekonomiska utveckling:

Intäkter:
sep 2010-aug 2011: 1705 miljoner kr (+17%)
sep 2011-aug 2012: 2557 miljoner kr (+50%)

Resultat per aktie:
sep 2010-aug 2011: 5,47 kr (+25%)
sep 2011-aug 2012: 7,90 kr (+44%)

Och som nämnt ovan blev det faktiska utfallet alltså följande:

Intäkter:
sep 2010-aug 2011: 1629 miljoner kr (+16%)
sep 2011-aug 2012: 1912 miljoner kr (+17%)

Resultat per aktie:
sep 2010-aug 2011: 6,71 kr
sep 2011-aug 2012: 1,28 kr

I och för sig blev alltså resultatet per aktie för bokföringsåret sep 2010-aug 2011 bättre än vad Helgesen räknade med från början, men bokföringsåret sep 2011-aug 2012 innebar å andra sidan en kollaps.

2)

Enl det andra blogginlägget ovan om Eolus Vind (från 17 nov 2011) hade Helgesen då följande prognoser för Eolus:

Intäkter:
2011/2012: 2475 miljoner kr (+45%)
2012/2013: 2970 miljoner kr (+20%)
2013/2014: 3326 miljoner kr (+12%)

Resultat per aktie:
2011/2012: 6,51 (+17%)
2012/2013: 8,59 (+32%)
2013/2014: 9,65 (+12%)

Och det ser alltså nu ut enl följande (varav det första året är det faktiska utfallet och de två senare åren är hennes nuvarande prognoser):

Intäkter:
sep 2011-aug 2012: 1912 miljoner kr (+17%)
sep 2012-aug 2013: 1010 miljoner kr (-47%)
sep 2013-aug 2014: 1270 miljoner kr (+26%)

Resultat per aktie:
sep 2011-aug 2012: 1,28 kr
sep 2012-aug 2013: 4,50 kr
sep 2013-aug 2014: 3,50 kr

Dvs något skralare utveckling än tidigare förväntningar.

(Framöver kanske det dock visar sig att Helgesens nuvarande prognoser är alltför pessimistiska?)

//Tillägg 14 jun 2013

Mer om Eolus Vinds egna vindkra/ftverk

• Enl Eolus Vinds årsredovisning för bokföringsåret sep 2010-aug 2011 hade bolaget 36 hel- eller delägda vindkraftverk per 30 nov 2011.

Alla verken var helägda utom två mindre verk.

Tillsammans hade de 36 verken en kapacitet på ca 46 megawatt (Eolus andel) och verken hade en beräknad elproduktionsnivå på ca 112 gigawatt per år.

>Det största verket var ett 2,3 megawatts-verk från Enercon som står i Landskrona.

>Därutöver var 15 av verken 2,0 megawatts-verk (varav 11 från Enercon och 4 från Vestas), samt 1 av verken ett 1,8 megawatts-verk.

>Det minsta verket (som också var Eolus Vinds äldsta) var ett 225 kilowatts-verk från Vestas. Det står i Mörbylånga.

Av de 36 hel- eller delägda verken var 30 st bokförda som anläggningstillgångar till ett bokfört värde på 409 miljoner kr per slutet av aug 2011. Marknadsvärdet låg dock på 504 miljoner kr per samma datum (enl styrelsens bedömning i Eolus Vinds resultatrapport för sitt q4 i bokföringsåret sep 2010-aug 2011).

• Enl årsredovisningen för bokföringsåret sep 2011-aug 2012 (som är daterad 10 dec 2012) hade bolaget 40 hel- eller delägda vindkraftverk bokförda som anläggningstillgångar till ett bokfört värde på 584 miljoner kr per slutet av aug 2012.

(Det kan tolkas som att de 10 verk som tillkommit under bokföringsåret hade en kostnad på 17,5 miljoner kr/st, dvs 584 miljoner kr minus 409 miljoner kr och så den differensen delat på 10 nytillkomna verk.)

Alla de 40 verken var helägda utom samma två mindre verk.

Tillsammans hade de 40 verken en kapacitet på 55-56 megawatt (Eolus andel) och verken hade en beräknad elproduktionsnivå på ca 135 gigawatt per år.

>Det största verket var fortfarande 2,3 megawatts-verket i Landskrona.

>Antalet 2,0 megawatts-verk hade utökats till 20 st (varav 15 från Enercon och 5 från Vestas). 1,8 megawatts-verket i Landskrona fanns kvar.

>Det minsta och äldsta verket i Mörbylånga (på 225 kilowatt) fanns kvar.

>Och de enda två delägda verken var fortfarande ett 600 kilowatts-verk i Halmstad och ett 660 kilowatts-verk i Öckerö. Det förstnämnda verket kom från tillverkaren Bonus och det andra var ett Vestas-verk.

• Enl resultatrapporten för Eolus Vinds q2 (dec 2012-feb 2013) ägde bolaget 61 hel- eller delägda vindkraftverk per slutet av feb 2013.

De har en total effekt på 100 megawatt och en beräknad produktion på 253 gigawatt-timmar per år.

Det innebär alltså en rejäl ökning jämfört med senaste årsredovisningen (som alltså var daterad i dec 2012).

>Eolus Vind skriver dock i q2-rapporten att knappt hälften av verken (35 verk med en effekt på 48 megawatt och produktionstakt på 115 gigawatt-timmar per år) var bokförda som anläggningstillgångar (vilket kan tolkas som att det är vad bolaget avser att behålla långsiktigt.

>Resten (26 verk med en effekt på 51 megawatt och en produktionstakt på 138 gigawatt-timmar per år) var bokförda som varulager, vilket kan tolkas som att det är vad bolaget avser att sälja av på kort sikt (dvs typ inom ett år).

En tolkning kan alltså vara att Eolus Vind börjar bli sittande med klart fler färdiga vindkraftverk än vad bolaget ev planerade pga att de är svårsålda nuförtiden.

(Ev är ovannämnda siffror inte helt jämförbara eftersom de verk som Eolus Vind har listat i de två senaste årsredovisningar bara är verk som bolaget bokför som anläggningstillgångar, dvs därutöver kan det finnas verk bokförda som varulager.)

Elproduktion från de egna vindkraftverken:

• sep 2010-aug 2011: 86 gigawatt-timmar

• sep 2011-aug 2012: 111 gigawatt-timmar

• sep 2012-feb 2013 (6 mån): 126 gigawatt-timmar

Erhållen ersättning för elproduktionen från de egna verken:

• sep 2010-aug 2011: 83 öre per kilowatt-timme

• sep 2011-aug 2012: 57 öre per kilowatt-timme

• sep 2012-feb 2013 (6 mån): 54 öre per kilowatt-timme

Intäkter från de egna vindkraftverken:

• sep 2010-aug 2011: 72 miljoner kr

• sep 2011-aug 2012: 63 miljoner kr

• sep 2012-feb 2013 (6 mån): 68 miljoner kr

Intäkter från de egna verken som andel av Eolus Vinds totala intäkter:

• sep 2010-aug 2011: 4%

• sep 2011-aug 2012: 3%

• sep 2012-feb 2013 (6 mån): 15%

Intäktsandelen har alltså varit ganska försumbar de senaste två bokföringsåren men under första halvåret innevarande bokföringsår är andelen ganska betydande.

Dock kan man väl anta att när de egna verken väl är uppförda så trillar en hel del av intäkterna (minus avskrivningar och räntekostnader) ner på sista raden i resultaträkningen som en resultatökning, så man kan även jämföra intäkterna från de egna verken med Eolus Vinds totala resultat före skatt för respektive period:

• sep 2010-aug 2011: 35%

• sep 2011-aug 2012: 150%

• sep 2012-feb 2013 (6 mån): 74%

Mätt på det sättet utgör alltså den egna elproduktionen en väsentlig del av Eolus Vinds totala resultat.

Under bokföringsåret sep 2011-aug 2012 svarade dessa intäkter alltså för klart mer än hela Eolus Vinds totala resultat före skatt, dvs under det året hade bolaget gått med förlust utan den egna elproduktionen.

Även under första halvåret under innevarande bokföringsår svarade alltså den egna elproduktionen för klart mer än hälften av Eolus Vinds totala resultat före skatt.

Men de årliga avskrivningarna blir väl ganska stora för åtminstone de verk som uppförts nyligen.

Av de 40 egna verken enl senaste årsredovisningen (daterad i dec 2012) var 20 st uppförda år 2009 eller senare enl följande fördelning:

• 2009: 5 st

• 2010: 7 st

• 2011: 3 st

• 2012: 5 st

Och som nämnt var det en ökning från totalt 40 st egna verk till över 60 st egna verk per slutet av feb 2013, och de drygt 20 nya verken är väl alla nyuppförda verk.

För övrigt slutade Eolus Vind-aktiens börskurs i 27,10 kr på börsen idag (fre 14 jun 2013).//

- - -

Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan/strongpp bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Här fick alltså Eolus Vind-aktien rekommendationen "spekulativt köpvärd" vid nuvarande börskurs 27,40 kr (aktiens slutkurs ons 12 jun 2013).

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?