Post entry

Sälj Fagerhult-aktien

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Är aktien i lamptillverkaren Fagerhult något att ha?

Tidigare blogginlägg (från 11 mars 2013): http://www.redeye.se/aktiebloggen/fagerhult/salj-fagerhult-aktien

...Där fick Fagerhult-aktien rekommendationen "sälj" vid dåvarande börskurs 187,50 kr.

Sedan dess har Fagerhult genomfört en så kallad aktiesplit som innebar att varje gammal aktie delades upp i tre nya (from 23 maj 2014).

Den genomförda spliten gör därmed att börskursen 187,50 kr i mars 2013 motsvarar 62,50 kr (187,50 kr delat med tre) efter split.

...Och 62,50 kr kan då jämföras med att Fagerhult-aktiens börskurs nu står i 141,50 kr.

Aktien har alltså ökat kraftigt från drygt 60 kr till drygt 140 kr (dvs mer än dubblats) på ca 1,5 år!

Fagerhult har dessutom utbetalat följande aktieutdelningar per aktie sedan i mars 2013:

våren 2013: 2,17 kr

våren 2014: 2,42 kr


Summa 4,58 kr

62,50 kr investerat i en Fagerhult-aktie i mars 2013 har alltså sedan dess vuxit till:

nuvarande börskurs 141,50 kr

plus

aktieutdelningar 4,58 kr

= summa ca 146 kr

Det innebär en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar), dvs en "total värdeökning", på +134% över en period på knappt 1,5 år.

I årstakt innebär det en årsränta på 80% per år.

Börsen som helhet har under samma period (dvs från 11 mars 2013 till 21 aug 2014) gett en totalavkastning (kursförändringar plus aktieutdelningar) på 26% mätt som utvecklingen för SIXRX-index: http://www.fondbolagen.se/sv/Statistik--index/Index/Marknadsindex/SIXRX---aktuell-graf/

Dvs:

...Fagerhult-aktiens totalavkastning under perioden som helhet (11 mars 2013-21 aug 2014): +134%

...Totalavkastning för börsen som helhet under samma period: +26%

Fagerhult-aktien har alltså outperformat börsen rejält under perioden.

Det är därmed inte för mycket sagt att säga att säljrekommendationen i bloggen i mars 2013 i efterhand var grovt felaktig.

Däremot kan man ju hävda att som förutsättningarna såg ut i mars 2013 verkade Fagerhult-aktien inte särskilt intressant:

Bolagets historiska ekonomiska utveckling (dvs bokförda intäkter och resultat) såg ganska trist ut samtidigt som aktien ändå var högt värderad.

Det som har hänt sedan dess är två saker:

1) Fagerhults ekonomiska utveckling har plötsligt börjat förbättras rejält.

2) Men det har inte gjort aktien lägre värderad, utan börskursen har stigit kraftigt vilket gör att aktien fortfarande ser ut att vara väldigt högt värderad (men nu alltså utifrån de kraftigt förbättrade siffrorna).

Aktieinvesterare verkar alltså räkna med fortsatt kraftiga förbättringar av Fagerhults intäkter och resultat framöver (på toppen av de stora förbättringar som redan synts av).

Det kan därmed tyckas innebära hög risk i aktien eftersom börskursen lär falla kraftigt om aktieinvesterarnas höga förväntningar inte infrias.

//Edit: Börskursens ökning kan väl bla även sägas bero på att aktieinvesterares avkastningskrav generellt sett har sänkts på börsen tack vare det fortsatt låga generella ränteläget.

//

Fagerhults resultat per aktie de senaste kvartalen:

q1/2012: 0,86 kr

q2/2012: 0,71 kr

q3/2012: 1,46 kr

q4/2012: 1,18 kr

q1/2013: 0,56 kr (-35%)

q2/2013: 0,89 kr (+25%)

q3/2013: 1,84 kr (+26%)

q4/2013: 1,54 kr (+30%)

q1/2014: 1,31 kr (+133%)

q2/2014: 1,70 kr (+91%)

(Tidigare siffror omräknade till antalet aktier efter aktiespliten.)

Dvs mycket goda resultatökningar under de fem senaste kvartalen (varav särskilt under de två senaste kvartalen).

Inte minst var det ju starkt att uppnå en ökning på 91% i q2/2014 efter att jämförelsekvartalet q2/2013 i sig hade en ökning på 25% från q2/2012.

Kvartalssiffrorna ovan innebär att Fagerhult genererade ett resultat per aktie på 6,38 kr under senast rapporterade 12 mån (dvs juli 2013-juni 2014).

Med börskursen i 141,50 kr innebär det att aktien värderas till ett p/e-tal (börskurs 141,50 kr delat med resultat per aktie 6,38 kr) på 22.

Det kan sägas vara ett högt p/e-tal varför man även kan säga att Fagerhult-aktien är högt värderad vid börskurs 141,50 kr.

För att den höga börskursen ska vara motiverad krävs bla:

...fortsatt god ekonomisk utveckling för Fagerhult framöver

...fortsatt lågt generellt ränteläge så att aktieinvesterarnas avkastningskrav ej stiger

Här i bloggen sätts frågetecken för båda de punkterna.

Vad gäller Fagerhults framtida ekonomiska utveckling:

  • Som utgångspunkt är ju lamptillverkning ej en särskilt avancerad verksamhet.

Och som regel leder tyvärr enkla produkter till hård konkurrens, eftersom det är enkelt för många bolag att tillverka liknande produkter vilket leder till priskonkurrens.

//Edit: Fagerhult gör väl ej själva lampan (dvs glödlampor eller lysrör osv), utan lamphållaren ("armaturen").

//

  • Fagerhult kan parera den negativa aspekten (dvs att lampor i sig är ganska enkla produkter) med att inrikta sig på avancerade belysningssystem för hela fabriker eller butiker osv.

  • Men även med en sådan strategi kvarstår tex det faktum att lampbranschen är konjunkturkänslig och påverkas tex av byggkonjunkturen.

Byggs det mycket nytt krävs ju installation av lampsystem i de nya byggnaderna.

Fördelen med en konjunkturkänslig bransch är väl i och för sig att det i goda tider kan bli en god ekonomisk utveckling för bolagen i branschen.

Och Fagerhults goda ekonomiska utveckling på sistone beror väl delvis på en generellt förbättrad konjunktur.

Bolaget har pratat om att den konjunkturförbättring som inleddes under andra halvåret 2013 väntas fortsätta under resten av hela 2014:

Under andra halvåret 2013 inleddes en återhämtning av belysningsmarknaden som företagsledningen bedömer kommer fortsätta under hela 2014.

http://www.fagerhultgroup.com/afw/files/press/fagerhult/201408208276-1.pdf

Men baksidan av myntet är att om konjunkturen försämras brukar det slå ganska kraftigt negativt på bolag i en konjunkturkänslig bransch.

Det i sig bör höja aktieinvesterarnas avkastningskrav och göra att man värderar aktier (i bolag i branschen) till lägre p/e-tal än annars.

  • Fagerhult jobbar dock smart och har ytterligare strategier för att förbättra sin utveckling genom att bla försöka "ta greppet" om belysningsbranschen internationellt.

Lampbranschen (belysningsbranschen) är ju i sig enorm internationellt sett med många små konkurrenter, dvs inga dominerande bolag som har stora marknadsandelar.

Då kan skickliga bolag som Fagerhult försöka bli ett av de dominerande bolagen i branschen genom att köpa upp andra bolag i branschen.

Fagerhults huvudägare är ju investmentbolaget Latour som i sin tur har greve Gustaf Douglas som huvudägare.

//Edit: Latour har en ägarandel på 48% av Fagerhult: http://www.fagerhultgroup.com/sv/agarstruktur

Och Gustaf Douglas äger i sin tur 77% av Latour: http://www.latour.se/sv/ir/aktien/storsta-agare

//

Gustaf Douglas har ju på liknande sätt med enorm framgång tagit greppet internationellt om:

...låsbranschen via bolaget Assa-Abloy

...väktarbranschen via bolaget Securitas

Båda de bolagen stammar ju från relativt små svenska bolag, och har nu stor internationell verksamhet och följande börsvärden:

...Assa-Abloy: börsvärde 128 miljarder kr vid börskurs 346 kr för B-aktien http://www.bloomberg.com/quote/ASSAB:SS

...Securitas: börsvärde 28 miljarder kr vid börskurs 76 kr för B-aktien http://www.bloomberg.com/quote/SECUB:SS

Assa-Abloy ingick väl från början i Securitas, men knoppades sedan av och blev därmed ett separat börsbolag.

...Även värdetransportfirman Loomis är väl en sådan avknoppning från Securitas, och nu har Loomis ett börsvärde på 16 miljarder kr vid börkurs 210 kr: http://www.bloomberg.com/quote/LOOMB:SS

Nu verkar alltså Gustaf Douglas försöka göra detsamma med Fagerhult inom belysningsbranschen internationellt. (Och F:s börsvärde alltså ännu så länge 5-6 miljarder kr vid börskurs 141,50 kr.)

Och att Gustaf Douglas (nu 76 år) varit framgångsrik ekonomiskt finns det inget tvivel om.

Enl amerikanska tidningen Forbes är han världens 397:e rikaste person med en förmögenhet på 4 miljarder dollar: http://www.forbes.com/profile/gustaf-douglas/

Med en dollarkurs på 6,8879 kr innebär det en förmögenhet på 27-28 miljarder kr.

//Edit: Enl svenska tidningen Veckans Affärer per dec 2013 hade Gustaf Douglas en förmögenhet på 10 miljarder kr vilket gjorde honom till den 17:e rikaste personen i Sverige: http://www.va.se/nyheter/2013/12/19/hela-listan-sveriges-136-miljardarer/

//

  • Fagerhult verkar gynnas av en annan positiv faktor för närvarande, nämligen övergången till så kallade LED-lampor.

LED (Light Emitting Diode) är en ny teknologi för lampor: http://en.wikipedia.org/wiki/LED

LED innebär väl bla:

...högre inköpspris

...längre livslängd

...lägre energiförbrukning

Bla har man på sistone börjat se att lastbilar ute på vägarna numera har LED-lampor.

Fagerhult är ju ej inriktat på fordonslampor utan endast byggnadslampor (och även delvis bla gatubelysning etc).

Men även där verkar trenden stark med en övergång till LED-lampor.

Det lär väl både innebära att nya fastigheter i allt högre grad inreds med LED-lampor, men även att belysningen i gamla fastigheter byts ut mot LED-lampor.

Bla uppger Fagerhult i q2/2014-resultatrapporten (från 21 aug 2014) att intäkter från LED-lampor svarade för nästan 40% av intäkterna under kvartalet: http://www.fagerhultgroup.com/afw/files/press/fagerhult/201408208276-1.pdf

Dvs positivt för Fagerhult med övergången till LED-lampor, men samtidigt kan man ju hävda att detta är en "tillfällig" effekt som på sikt kommer att ebba ut när övergången har kommit längre.

  • Fagerhult (med vd Johan Hjertonsson i spetsen) verkar därutöver jobba med att mota den generellt trista lampbranschen med interna åtgärder såsom kostnadsbesparingar och stora satsningar på produktutveckling.

Lyfter man blicken har Fagerhult haft följande ekonomiska utveckling de senaste åren:

Orderingång:

2008: 2 724 miljoner kr

2009: 2 520 miljoner kr (-7%)

2010: 2 507 miljoner kr (-1%)

2011: 3 064 miljoner kr (+22%)

2012: 3 122 miljoner kr (+2%)

2013: 3 242 miljoner kr (+4%)

2014 (första halvåret): 1 952 miljoner kr (+26%)

Orderingångsförändring exkl företagsköp och exkl valutaeffekter:

2009: -5% (bara exkl företagsköp)

2010: 0%

2011: +9%

2012: +2%

2013: +5%

2014 (första halvåret): +16%

Intäkter:

2008: 2 770 miljoner kr

2009: 2 436 miljoner kr (-12%)

2010: 2 506 miljoner kr (+3%)

2011: 3 023 miljoner kr (+21%)

2012: 3 085 miljoner kr (+2%)

2013: 3 095 miljoner kr (0%)

2014: 1 830 miljoner kr (+28%)

Intäktsförändring exkl företagsköp och exkl valutaeffekter:

2009: -13%

2010: +3%

2011: +6%

2012: +2%

2013: +2%

2014 (första halvåret): +17%

Book to bill ratio:

2008: 98%

2009: 103%

2010: 100%

2011: 101%

2012: 101%

2013: 105%

2014 (första halvåret): 107%

//Edit: Ett företag får ju först en beställning (order) som sedan i nästa steg leder till leverans och fakturerade intäkter.

Orderingången är alltså en "ledande indikator" för den framtida intäktsutvecklingen.

  • Positivt i så fall så länge orderingången överstiger intäkterna för samma period (dvs en "book to bill ratio" på över 100%).

Det indikerar i så fall stigande intäkter framöver (och därmed förhoppningsvis även stigande resultat).

  • Om orderingången understiger intäkterna för samma period (dvs en book to bill ratio på under 100%), indikerar det dock framtida fallande intäkter och resultat.

//

Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):

2008: 10%

2009: 4%

2010: 6%

2011: 10%

2012: 8%

2013: 9%

2014 (första halvåret): 9%

Nettoresultat (resultat efter skatt):

2008: 184 miljoner kr

2009: 74 miljoner kr (-60%)

2010: 95 miljoner kr (+28%)

2011: 208 miljoner kr (+120%)

2012: 159 miljoner kr (-24%)

2013: 183 miljoner kr (+15%)

2014 (första halvåret): 114 miljoner kr (+107%)

Dvs:

...Fagerhults konjunkturkänslighet verkar synas i siffrorna i form av sämre utveckling i samband med den globala finanskrisen 2008/2009 och nu allt bättre utveckling på slutet.

...Det bokförda nettoresultatet verkar på sistone stiga från under 200 miljoner kr i årstakt till över 200 miljoner kr i årstakt.

...Anmärkningsvärt ändå att resultatnivån i stort sett legat oförändrad från 2008 (det sista goda året i förra högkonjunkturen innan finanskrisen gav negativa effekter 2009 och 2010) fram till 2013.

...Rörelsemarginalen verkar långsiktigt tom ha fallit något från 10% till 9% (efter botten på 4% efter finanskrisen).

Fagerhults ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:

Orderingång:

q1/2012: 798 miljoner kr

q2/2012: 861 miljoner kr

q3/2012: 726 miljoner kr

q4/2012: 737 miljoner kr

q1/2013: 733 miljoner kr (-8%)

q2/2013: 818 miljoner kr (-5%)

q3/2013: 791 miljoner kr (+9%)

q4/2013: 896 miljoner kr (+22%)

q1/2014: 983 miljoner kr (+34%)

q2/2014: 969 miljoner kr (+18%)

Orderingångsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:

q1/2013: -5%

q2/2013: -1%

q3/2013: +8%

q4/2013: +16%

q1/2014: +24%

q2/2014: +8%

Intäkter:

q1/2012: 775 miljoner kr

q2/2012: 764 miljoner kr

q3/2012: 775 miljoner kr

q4/2012: 771 miljoner kr

q1/2013: 689 miljoner kr (-11%)

q2/2013: 741 miljoner kr (-3%)

q3/2013: 809 miljoner kr (+4%)

q4/2013: 856 miljoner kr (+11%)

q1/2014: 886 miljoner kr (+28%)

q2/2014: 944 miljoner kr (+27%)

Intäktsförändring exkl företagsköp och exkl valutaeffekter:

q1/2013: -8%

q2/2013: +1%

q3/2013: +3%

q4/2013: +5%

q1/2014: +21%

q2/2014: +14%

Book to bill ratio:

q1/2012: 103%

q2/2012: 113%

q3/2012: 94%

q4/2012: 96%

q1/2013: 106%

q2/2013: 110%

q3/2013: 98%

q4/2013: 105%

q1/2014: 111%

q2/2014: 103%

Rörelsemarginal:

q1/2012: 8%

q2/2012: 6%

q3/2012: 11%

q4/2012: 8%

q1/2013: 5%

q2/2013: 7%

q3/2013: 13%

q4/2013: 10%

q1/2014: 9%

q2/2014: 10%

Nettoresultat:

q1/2012: 33 miljoner kr

q2/2012: 27 miljoner kr

q3/2012: 55 miljoner kr

q4/2012: 45 miljoner kr

q1/2013: 21 miljoner kr (-35%)

q2/2013: 34 miljoner kr (+26%)

q3/2013: 70 miljoner kr (+26%)

q4/2013: 58 miljoner kr (+30%)

q1/2014: 50 miljoner kr (+133%)

q2/2014: 65 miljoner kr (+91%)

Dvs:

...Goda ökningar av orderingång, intäkter och resultat på sistone.

...Men man behöver inte gå så långt tillbaka för att hitta när F hade en sämre utveckling.

Utifrån kvartalssiffrorna ovan har F haft följande siffror i årstakt under senast rapporterade 12 mån (dvs juli 2013-juni 2014):

...orderingång 3 639 miljoner kr (+21% från föregående 12 mån inkl företagsköp och valutaeffekter)

...intäkter 3 495 miljoner kr (+17% inkl företagsköp och valutaeffekter)

...book to bill ratio 104% (upp från 101%)

...rörelsemarginal 10% (upp från 8%)

...nettoresultat 242 miljoner kr (+56%)

Nettoresultatet 242 miljoner kr kan jämföras med att F är värt över miljarder kr på börsen (börskurs 141,50 kr gånger ca 38 miljoner st utestående aktier).

Det blir ett p/e-tal på 22 (börsvärde drygt 5 miljarder kr delat med nettoresultat 242 miljoner kr).

Visst är F för närvarande inne i en gynnsam trend, men här i bloggen är uppfattningen att det är när bolag har en sådan skördetid som det är läge att sälja aktien - särskilt när den är så högt värderad även trots de resultatökningar som uppnåtts (dvs den höga kursen förutsätter fortsatt kraftiga resultatökningar).

Aktien får därför rekommendationen "sälj" i detta blogginlägg vid rådande börskurs 141,50 kr.

Balansräkningen

...Skuldsättning:

F hade per slutet av q2/2014 en nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på drygt 1 miljard kr.

Det motsvarar 23% av börsvärdet på drygt 5 miljarder kr.

Det är inte en jättestark finansiell ställning för ett konjunkturkänsligt bolag som F.

...Immateriella anläggningstillgångar:

F har även en hel del ev "luft" i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar (ia-tillgångar) bokförda till stort värde.

Per slutet av q2/2014 var F:s ia-tillgångar bokförda till 1,4 miljarder kr motsvarande 39% av totala tillgångar och hela 122% av eget kapital.

Ia-tillgångarna (på 1,4 miljarder kr) är alltså bokförda till mer än hela F:s egna kapital (på 1,1 miljarder kr).

Det är riskabelt eftersom om det blir sämre tider och F börjar gå dåligt under en längre period, kan ia-tillgångarnas bokförda värde behöva skrivas ned till noll kr vilket då ger en resultateffekt på -1,4 miljarder kr som leder till att mer än hela det egna kapitalet utraderas.

F blir därmed per definition konkursmässigt och behöver omgående stort kapitaltillskott från aktieägarna för att F ska överleva.

Sådant kapitaltillskott brukar begäras genom att sälja ut stora mängder nya aktier till aktieägarna, vilket då leder till stort utbud av aktier och utspädning av den tidigare aktiestocken.

Ett ökat antal utestående aktier i ett bolag gör ju per definition att varje akties motiverade värde blir lägre (pga den "utspädningen" av aktiestocken).

F:s stora ia-tillgångar innebär därför förhöjd risknivå i F-aktien.

Och förhöjd risknivå innebär i sin tur att aktieinvesterare borde ha högre avkastningskrav för att köpa F-aktien (dvs lägre motiverat p/e-tal).

F:s stora ia-tillgångar kommer väl ifrån de många företagsköp som F har gjort genom åren.

Om ett bolag köper ett annat bolag för en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden, blir mellanskillnaden en ökning av det köpande bolagets ia-tillgångar i form av så kallad "goodwill".

Nackdelen är att det bara är "luft", dvs ej konkreta ("materiella") tillgångar av typen varulager, kundfordringar, kassa, maskiner, fastigheter osv som har ett bokfört värde som mera motsvarar ett konkret andrahandsvärde som de kan säljas till även om bolaget börjar gå sämre.

Ia-tillgångarna är dock bara ev luft som är värdelös om ett bolag börjar gå dåligt.

//Edit: Per slutet av 2013 hade F ia-tillgångar bokförda till ca 1 miljard kr fördelat enl följande (enl årsredovisningen för 2013):

goodwill 915 miljoner kr

varumärken 111 miljoner kr

övriga immateriella tillgångar 20 miljoner kr

pågående nyanläggningar och förskott 2 miljoner kr


Summa 1 048 miljoner kr

Det innebär följande procentuella fördelning:

goodwill 87%

varumärken 11%

övriga immateriella tillgångar 2%

pågående nyanläggningar och förskott 0,2%


Summa 100% (1 048 miljoner kr)

Goodwill utgör alltså det mesta av F:s bokförda ia-tillgångar.

(Även ia-tillgångar i form av varumärken kan komma från företagsköp, fast goodwill då utgör övrigt övervärde som skapats via företagsköp. Goodwill är på det sättet en restpost som avser övervärde som ej fördelats på andra specifika ia-tillgångsslag.)

Och fram till slutet av q2/2014 hade F:s totala ia-tillgångar ökat med drygt 300 miljoner kr till 1 360 miljoner kr.

Det lär ha att göra med F:s köp av turkiska belysningsföretaget Arlight per feb 2014.

Förändring av ia-tillgångarnas bokförda värde:

q1/2014: +260 miljoner kr

q2/2014: +53 miljoner kr


Summa första halvåret 2014: 313 miljoner kr (från 1 048 miljoner kr till 1 360 miljoner kr)

Negativt även att F under 2013 i snitt hade ia-tillgångar på 1 miljard kr men bara gjorde avskrivningar (nedjustering pga värdeminskning) på 14 miljoner kr av denna tillgångsmassa (varav inga avskrivningar alls på goodwill).

Men det verkar vara ett led i den kreativa bokföring som bolag har numera (även om det kan anses försköna den verkliga ekonomiska utvecklingen för bolagen).

Och både F:s stora ia-tillgångar och nästan obefintliga årliga avskrivningar på ia-tillgångarna, har godkänts av F.s revisor Bo Karlsson (från revisionsbyrån Öhrlings PWC).

Han har skrivit på och godkänt F:s årsredovisning för 2013, och om bokföringen i efterhand visar sig vara felaktig eller missvisande kan F:s aktieägare stämma Karlsson och Öhrlings PWC på stora belopp.

Edit 2: Bo Karlsson är även revisor i bolagen Latour (Fagerhults huvudägare) och Assa Abloy (som Latour också är storägare i): http://www.fagerhultgroup.com/sv/revisor

Är inte det conflict of interest?

Dvs Karlsson har ju då incitament att tex göra en "snäll" granskning av F:s bokföring för att få ha kvar uppdraget att även granska Latours bokföring.

Det är ju Gustaf Douglas som är huvudägare i båda bolagen, och huvudägaren dominerar bolagsstämman som utser styrelse och revisor etc.

//

Mer om Fagerhult

Bolaget är baserat i orten Habo och har drygt 2 000 pers anställda.

...Jönköping ligger 32 mil sydväst om Stockholm.

...Och Habo ligger sedan knappt 2 mil nordväst om Jönköping.

//Edit: De anställda fördelade sig geografiskt enl följande enl F:s årsredovisning för 2013:

Norden 42% (varav Sverige 35 procentenheter)

övriga Europa 45%

övriga världen 13%


Summa 100%

http://www.fagerhultgroup.com/afw/files/press/fagerhult/201403190454-1.pdf

Dvs 35% i Sverige, drygt 50% i övriga Europa (inkl Norden) och resten i övriga världen.

Merparten av de anställda finns alltså ute i Europa utanför Sverige.

Per slutet av 2013 hade F 2 204 pers anställda varav följande antal per enskilt land (exkl 5 pers anställda i moderbolaget):

  1. Sverige 776 pers (35%)

  2. Storbritannien 589 pers (27%)

  3. Tyskland 266 pers (12%)

  4. Kina 152 pers (7%)

  5. Australien 113 pers (5%)

  6. Danmark 80 pers (4%)

osv

Dvs Storbritannien är ett viktigt land för F.

Även intressant med relativt många anställda i Kina.

//

Så här beskriver sig F på sin hemsida:

Om Koncernen

Fagerhult är idag ett av Europas ledande belysningsföretag med Norden och Europa som största hemmamarknad.

Utanför Norden är

Storbritannien

Tyskland

Nederländerna

och Australien

länder där Fagerhult har en stark position.

Fagerhult har dotterbolag i 20 länder uppdelade i fyra geografiska affärsområden.

Fagerhult utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa och energieffektiva belysnings-lösningar för professionella miljöer.

Ett brett utbud av produkter och lösningar erbjuds inom våra tre huvudsakliga produktområden – Indoor, Retail och Outdoor.

Affären, varumärkena och kunderna är oftast lokala och verksamheten bedrivs därför lokalt genom flera bolag med starka varumärken och når många olika kund- och marknadssegment.

Försäljning sker även via agenter och distributörer och ger tillsammans med lokal bearbetning Fagerhult tillgång till cirka 40 marknader.

Tillverkning sker i

Sverige

Finland

Storbritannien

Tyskland

Australien

Turkiet

och Kina

Fagerhults verksamhet är uppdelad utifrån fyra geografiska affärsområden:

...Nordeuropa - Sverige, Norge, Finland, Danmark, Ryssland, Estland

...Storbritannien och Irland - Storbritannien, Irland

...Övriga Europa - Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Spanien, Polen, Slovakien, Belgien

...Mellanöstern, Asien och Australien - Turkiet, Förenade Arabemiraten, Australien, Nya Zeeland och Kina

AB Fagerhults aktie handlas på Nasdaq OMX Nordic Exchange i Stockholm (Mid Cap).

http://www.fagerhultgroup.com/sv/om-fagerhult

F delar in sin verksamhet i tre produktområden:

indoor

retail

outdoor

Så här definieras produktområdena enl F:s årsredovisning för 2013):

...Indoor: Inomhusbelysning för kontor, skola, hälso och sjukvård samt lösningar för andra inomhusmiljöer där höga krav ställs som exempelvis industri och transportsektorn.

...Retail: Belysningslösningar för butikskoncept och kommersiella miljöer som utvecklar varumärket.

...Outdoor: Utomhusbelysning för att skapa säkra och trygga stadsmiljöer som gång- och cykelvägar, gator och parker men även arkitektoniska lösningar.

Under 2013 fördelade sig F:s intäkter enl följande mellan produktområdena:

indoor 65%

retail 29%

outdoor 6%


Summa 100% (drygt 3 miljarder kr)

Under första halvåret 2014 var fördelningen följande:

indoor 66%

retail 28%

outdoor 6%


Summa 100% (1,8 miljarder kr)

Indoor är alltså klart största produktområdet för F.

Geografiskt fördelade sig F:s intäkter enl följande under första halvåret 2014:

Nordeuropa 51%

Storbritannien, Irland 30%

övriga Europa 20%

Mellanöstern, Asien, Australien 10%

elimineringar -12%


Summa 100% (1,8 miljarder kr)

Europa (och särskilt Nordeuropa) svarar alltså för det mesta av F:s intäkter.

Rörelsemarginalen per geografisk region såg ut enl följande:

Storbritannien, Irland 14%

Mellanöstern, Asien, Australien 11%

Nordeuropa 7%

övriga Europa 6%


Summa Fagerhult 9%

Under helåret 2013 hade F en något annan geografisk indelning med följande rörelsemarginal per region:

Storbritannien, Irland, Mellanöstern 11%

övriga Europa 10%

Asien, Australien 9%

Nordeuropa 7%


Summa F 9%

Dvs trist att Nordeuropa som svarar för en så stor del av intäkterna, har en jämförelsevis låg rörelsemarginal.

Vd Johan Hjertonsson

Han tillträdde sin tjänst under 2009.

I dec 2008 kom besked om att Hjertonsson utsetts till F:s nya vd.

Så här stod det i pressmeddelandet om det (från 22 dec 2008):

Ny VD på Fagerhult

Till ny verkställande direktör på AB Fagerhult har utsetts Johan Hjertonsson.

Johan Hjertonsson är idag koncernchef på Lammhults Design Group AB som är noterat på OMX Nordiska Börs i Stockholm Small Cap.

Johan Hjertonsson har tidigare arbetat inom Electrolux-koncernen där han innehaft ett antal ledande befattningar inom marknadsföring och produktutveckling.

Johan Hjertonsson kommer att tillträda befattningen senast den 1 juli 2009.

http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/ny-vd-paa-fagerhult-262702

Enl F:s hemsida äger Hjertonsson 236 294 st F-aktier.

Vid börskurs 141,50 kr är de värda 33-34 miljoner kr.

Dvs han måste ha en ganska stark tro på bolagets framtid för att ha ett så stort aktieinnehav.

Under 2013 utkvitterade Hjertonsson en ersättning på totalt 6 miljoner kr från Fagerhult, fördelat enl följande (enl årsredovisningen för 2013):

grundlön/arvode 3,4 miljoner kr

rörlig ersättning 1,3 miljoner kr

pensionskostnad 1,2 miljoner kr

övriga förmåner 0,1 miljon kr


Summa 6,0 miljoner kr

Det var +33% från 2012 då han fick ut 4,5 miljoner kr fördelat enl följande:

grundlön/arvode 3,2 miljoner kr

pensionskostnad 1,0 miljoner kr

aktierelaterad ersättning 0,2 miljoner kr

övriga förmåner 0,1 miljoner kr


Summa 4,5 miljoner kr

Dvs ingen bonus för 2012 men däremot drygt 1 miljon kr ("rörlig ersättning") för 2013.

Så här sa Hjertonsson i F:s q2/2014-resultatrapport (från 21 aug 2014):

Kommentarer av koncernchef Johan Hjertonsson:

Ett starkt andra kvartal med hög tillväxt och 85 % förbättring av rörelseresultatet.

Vårt starka erbjudande inom belysningslösningar med LED har ökat koncernens marknadsandelar de senaste fyra kvartalen.

LED andelen uppgick i kvartalet till 38 % och satsningar på LED accelereras ytterligare.

I ingången till andra halvåret var orderstocken drygt 100 Mkr högre än vid samma tid föregående år, exklusive förvärvade enheter.

Starkt kassaflöde då tillväxten hanterats med låg kapitalbindning.

http://www.fagerhultgroup.com/afw/files/press/fagerhult/201408208276-1.pdf

Så här sa han bla i årsredovisningen för 2013 (som är daterad 5 mars 2014):

Konsekvent strategi som bär frukt

För Fagerhult blev 2013 ett bra år.

Trots att belysningsmarknaden inte vuxit nämnvärt under året har vi både stärkt vår position och förbättrat resultatet.

Två viktiga förvärv visar att vi står fast vid ambitionen att bli en global aktör.

Vi är stolta över vår framgång som baseras på att vi konsekvent följer vår strategi och fokuserar på våra kunder.

Detta skulle inte vara möjligt utan våra medarbetares starka drivkraft,

och jag vill därför framföra mitt varma tack för alla insatser under året.

Trots att omsättningen var i princip oförändrad jämfört med föregående år ökade vi vårt rörelseresultat med drygt 10 procent till 278 Mkr och resultatet per aktie ökade med nästan 15 procent till 14,50 kronor.

Den positiva resultatutvecklingen är en effekt av att vi ständigt strävar efter att förbättra våra marginaler och öka vår produktivitet och effektivitet.

Genom ett intensivt arbete att minska våra fasta kostnader har vi förbättrat vår rörelsemarginal från 8,2 procent till 9,0 procent.

Vårt kassaflöde från den löpande verksamheten var starkt och uppgick till 221 Mkr och vi arbetar löpande med att minska vår kapitalbas för att frigöra kapital.

Trots förvärv och utdelning till våra aktieägare har vi ungefär samma nettoskuld vid slutet av 2013 som vid årets ingång.

Sammantaget kan vi konstatera att Fagerhult mår finansiellt bra.

Och:

Två viktiga förvärv

Fagerhult siktar mot att bli en global spelare på marknaden för belysningslösningar.

För att nå dit behöver vi

...fortsatt leverera lönsam organisk tillväxt

...samtidigt som vi fortsätter att växa genom förvärv

Vårt förhållningssätt är därför offensivt och har gång på gång bevisat att vi kan genomföra framgångsrika förvärv.

Vi har förmåga att identifiera lönsamma och framgångsrika företag och att integrera bolagen på ett bra sätt.

...I juni (2013) förvärvades det finska bolaget I-Valo som breddar vårt erbjudande med fokus på lösningar för tyngre industri – ett förvärv som har utvecklats och integrerats väl under året.

...Strax innan årsskiftet (2013/2014) kommunicerades ytterligare ett förvärv av det turkiska bolaget Arlight, som ökar vår exponering mot nya tillväxtmarknader.

Förvärvet av Arlight är helt i linje med vår strategi att ha lågkostnadstillverkning i närheten av våra stora befintliga marknader för att korta ledtiderna.

Vi ser med tillförsikt fram emot integrationen av Arlight i vår globalt sammanvävda koncern.

//Edit: Dvs företagsköp både för att stärka sig inom nya produktsegment och på tillväxtmarknader.

Nedan sa Hjertonsson i årsredovisningen 2013 om utsikterna för 2014.

//

Goda förutsättningar för 2014

En stark orderingång under fjärde kvartalet ger Fagerhult ett bra utgångsläge för 2014.

Vi har en lönsam grund för fortsatta satsningar inom försäljning, marknadsföring och produktutveckling.

Samtidigt fortsätter vi vårt arbete med att ytterligare öka vårt kundfokus.

Under det kommande året (dvs 2014) räknar vi med stegvis positiva effekter av de senaste förvärven och de satsningar som vi nu gör inom Outdoor.

Våra aktieägare kan känna sig trygga med att vi har fullt fokus på vår strategi och slår inte av på takten för att nå vår vision att bli en global leverantör av belysningslösningar.

//Edit: Dvs F har gått från att vara ett svenskt belysningsföretag till att nu vara europeiskt, och Hjertonsson understryker flera gånger ovan att bolaget nu siktar på att bli globalt.

De särskilda satsningar F gör inom produktområde Outdoor beskrev Hjertonsson i ett särskilt avsnitt i vd-ordet enl nedan.

//

Nya satsningar inom Outdoor

Outdoor står för en relativt liten del av vår försäljning eftersom våra satsningar inom utomhusbelysning hittills varit

återhållsamma.

I väntan på ett lämpligt förvärv gör Fagerhult nu en egen satsning och lanserar under året en ny produktportfölj med belysningslösningar för parker, gång- och cykelvägar.

Utvecklingen av de nya produkterna har skett i nära samarbete med det danska konsultbolaget ÅF Lighting.

//Edit: Dvs positivt att F (med Hjertonsson i ledningen) ger intryck av att i hög grad ha den framtida utvecklingen i sina egna händer.

Det finns mycket bolaget gör och kan göra för att påverka sin egen utveckling.

Och det trots att bolaget verkar på en till synes trist bransch (belysningar).

Dvs bolag som i hög grad kan påverka sin egen utveckling motiverar en högre värderad aktie än annars (dvs högre p/e-tal).

Men här i bloggen är uppfattningen ändå att F-aktien redan är så högt värderad att det inte finns mycket utrymme för snedsteg och en sämre utveckling än väntat.

Edit 2: Säg att man i dagsläget kunde köpa F-aktien för 60-65 kr (dvs till ett p/e-tal på 10 med rådande resultat per aktie på drygt 6 kr i årstakt under senast rapporterade 12 mån).

Då skulle man kunna våga köpa aktien med förhoppningar om:

...fortsatta resultatförbättringar de närmaste kvartalen tack vare förbättrad konjunktur (även om det förr eller senare kommer sämre tider)

...långsiktig "strukturell" potential via fortsatta bra företagsköp och internationell expansion (för att göra F till ett globalt bolag)

Men vid en börskurs på över 140 kr (p/e 22) verkar all potential vara inprisad och mer därtill.

På de nivåerna verkar det inte finnas någon som helst buffert mot kommande svackor i F:s utveckling.

Lägg därtill förhöjd risknivå pga balansräkningen med icke obetydlig skuldsättning och stort bokfört värde på immateriella anläggningstillgångar.

Förr i världen (även om räntenivån var klart högre) värderades aktier i de mest konjunkturkänsliga bolagen (stål, papper/pappermassa) till p/e-tal på kanske 5 utifrån normalårsvinster.

Mer "normalcykliska bolag" (som Fagerhult?) hade aktier med en värdering på i bästa fall kanske p/e 8-10.

Men nu verkar det vara kutym att värdera aktier i konjunkturkänsliga industriföretag (som Fagerhult) generellt till p/e-tal på 14-15 utifrån förväntat resultat om 2-3 år, givet antagande om ett "best case scenario" för resultatutvecklingen de kommande 2-3 åren.

Att bolag har svackor (både konjunkturella och pga interna problem) verkar ej beaktas alls.

...Se tex på medicinteknikföretaget Getinges högvärderade aktie som för ett drygt år sedan (i aug 2013) hade en topp på 240-250 kr.

...Pga interna problem i bolaget rasade den aktien sedan till en botten kring 160 kr nu i juli 2014.

Här i bloggen är bedömningen att det är säg 50% sannolikhet för att Fagerhult-aktien (nu i över 140 kr) kommer att falla under 100 kr inom 2-3 år.

Och säg minst 60% sannolikhet för att den kommer att göra det inom 4-5 år.

Då kan det bli läge att fiska upp den igen.

//

Så här skrev F som framtidsutsikter för helåret 2014 i q2/2014-resultatrapporten (från 21 aug 2014):

UTSIKTER FÖR 2014

Koncernen har de senaste åren haft en stark omsättnings- och resultatutveckling genom god organisk tillväxt men också genom företagsförvärv.

Koncernen har ett starkt erbjudande inom LED-belysning och har en positiv trend avseende marknadsandelar.

Under andra halvåret 2013 inleddes en återhämtning av belysningsmarknaden som företagsledningen bedömer kommer fortsätta under hela 2014.

Styrkan i återhämtningen varierar mellan de geografiska marknaderna.

Av de marknader där Fagerhult är verksamt ligger Indoor Lighting och Outdoor Lighting sent i konjunkturcykeln medan Retail Lighting ligger tidigare.

Skillnaderna mellan de tre produktområdena är dock inte lika accentuerad i denna konjunkturåterhämtning utan förbättringen bedöms ske inom samtliga produktområden.

Koncernen avser fortsätta med

...betydande satsningar inom produktutveckling och marknadsföring

...samt ökad internationalisering

Förvärven av I-Valo i juni 2013 och Arlight i februari 2014 kommer att ha en positiv inverkan på företagets vinst per aktie under 2014.

http://www.fagerhultgroup.com/afw/files/press/fagerhult/201408208276-1.pdf

F:s styrelse består av följande sju styrelseledamöter:

Jan Svensson

Eric Douglas

Björn Karlsson

Catharina Fored

Fredrik Palmstierna

Johan Hjertonsson

Cecilia Fasth

http://www.fagerhultgroup.com/sv/styrelsen

Jan Svensson är vd i F:s huvudägare Latour (som enl ovan äger 48% av F).

Eric Douglas är son till Latour-huvudägaren Gustaf Douglas.

Fredrik Palmstierna har länge varit Gustaf Douglas högra hand.

Positivt att Palmstierna (inkl bolag och närstående) äger nästan 900 000 F-aktier värda 125 miljoner kr vid börskurs 141,50 kr.

Dvs bra att styrelseledamöter och vd har stora F-aktieinnehav och är därmed motiverade att jobba för att bolaget får en god, långsiktig utveckling.

Aktiens historiska kursutveckling

Fagerhult-aktien har haft en långsiktigt god utveckling de senaste fem åren.

...I aug 2009 (dvs för fem år sedan) kunde den köpas för motsvarande 30-40 kr.

...Därefter långsiktigt god utveckling till 60-70 kr som nåddes hösten 2013.

...Och efter det har aktien skjutit raketfart till nuvarande toppnivåer på 140-150 kr.

http://www.bloomberg.com/quote/FAG:SS/chart

Enl aktiemäklarfirman Avanza nådde F-aktien toppnivån 146 kr den 8 juli 2014: www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5314/fagerhult

Nuvarande kursnivå 141,50 kr ligger alltså mycket nära toppnivån.

Aktieutdelningar

Fagerhult har betalat ut följande aktieutdelningar per aktie under de senaste åren (justerat för spliten i maj 2014 då 1 gammal aktie delades upp i 3 nya):

våren 2010: 1 kr

våren 2011: 1,17 kr

våren 2012: 2,17 kr

våren 2013: 2,17 kr

våren 2014: 2,42 kr

Nuvarande börskurs alltså 141,50 kr.

Dvs om F åtminstone bibehåller samma utdelningsnivå även våren 2015, får man en "årsränta" på nästan 2% om man köper F-aktien vid nuvarande börskurs.

Den "årsräntan" är alltså beräknad som utdelning 2,42 kr delat med börskurs 141,50 kr.

Om F:s intäkter och resultat får en fortsatt god utveckling de kommande åren, lär utdelningen höjas vilket då ger höjd "årsränta" på aktien.

Enl sin hemsida har F följande "utdelningspolicy":

Utdelningspolicy

Fagerhult avser långsiktigt att dela ut 30-50% av koncernens nettoresultat.

Vid denna utdelningsnivå anser sig styrelsen ha tillfredsställande kassaflöde för finansiering av framtida, förväntade investeringar.

http://www.fagerhultgroup.com/sv/utdelningspolicy

Dvs utdelningen ska uppgå till 30-50% av det årliga resultatet per aktie.

Ergo (alltså på latin): Om resultatet per aktie stiger så kommer även utdelningen att stiga.

Men här i bloggen är uppfattningen att utdelningsnivån i sig är irrelevant för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej.

Utdelningen i sig är ju som att man gör ett uttag från sitt bankkonto.

Man blir inte rikare för det.

Det enda avgörande för värderingen av ett bolags aktie, är istället hur mycket pengar bolaget tjänar i sin löpande rörelseverksamhet.

Den intjäningen kan tex mätas som resultatet per aktie.

Och enl ovan tjänade F ett resultat per aktie på drygt 6 kr under senast rapporterade 12 mån.

Börskursen 141,50 kr innebär alltså att aktien värderas till 22 gånger F:s årliga resultat per aktie, vilket är en hög värdering och förutsätter fortsatt mycket god utveckling av resultatet under de kommande åren.

Historiskt framgår det dock enl siffrorna i blogginlägget att F varit konjunkturkänsligt, dvs blir det sämre tider framöver lär även F få sämre resultatutveckling.

Dessutom; om det generella ränteläget höjs kommer aktieinvesterares avkastningskrav att stiga vilket i sin tur leder till att aktier kommer att värderas till lägre p/e-tal (börskurs delat med resultat per aktie) än idag.

Då kommer F-aktien inte längre att värderas till ett så högt p/e-tal som 22.

I dagsläget säger många att den generella räntenivån kommer att förbli fortsatt låg i flera år framöver.

Men bara det faktum att de motiverade börskursnivåerna faller så kraftigt om räntenivån höjs från nuvarande låga nivå, är i sig ett orosmoment.

Tex har den svenska centralbanken (Riksbanken) i dagsläget en styrränta på bara 0,25% per år.

Men Riksbanken räknar med att styrräntan kommer att ha höjts till en mer normal nivå på 2-2,5% inom tre år.

Dock är den prognosen lagd med ett stort osäkerhetsintervall alltifrån en styrränta inom tre år på ca -1% som lägst upp till ca 6% som högst.

http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/


Skala

Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "sälj" för Fagerhult-aktien vid börskurs 141,50 kr.

Det var aktiens slutkurs på börsen tors 21 aug 2014 (och även aktiens kursnivå när blogginlägget publicerades under förmiddagen fre 22 aug 2014).

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?