Spekulativt köp: Xact Bear
2015-01-23 01:16, Edited at: 2015-02-04 09:04Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Europeiska centralbanken blåser på med fortsatt kraftiga stimulansåtgärder. Kan detta vara sunt för börsen långsiktigt?
Förenklad beskrivning av händelseförlopp:
1)
Utvecklingen av världskonjunkturen och världens börser var någorlunda normal.
2)
USA med dåvarande president Bill Clinton kom på att det vore en god idé att underlätta för fler amerikaner att köpa egna bostäder (villor etc).
Inleddes ett program som underlättade för folk även med dålig ekonomi att få låna stora pengar till köp av bostad.
3)
Bankerna i USA hakade på och började låna ut jättebelopp till dessa kundgrupper med undernormal kreditvärdighet (så kallade "subprime-lån").
Bankernas bonussystem innebar att de anställda fick högre bonusar, ju mera pengar de lånade ut vilket förstärkte lånecirkusen.
4)
Bankerna insåg att de själva inte ville ta smällen när det framöver visade sig att låntagarna inte hade råd med sina lån.
Istället ompaketerade de stora låneportföljer, fick kreditratinginstut som S&P och Moody's att sätta högt kreditbetyg på dessa portföljer, och sålde dem vidare i olika former till andra både inom USA men även utanför USA i tex Europa.
5)
Och så kom som ett brev på posten den dag när det stod klart att dessa lån till stor del var värdelösa.
Det orsakade jätteförluster bland investerare och banker både i USA och runt om i världen.
Det blev så illa att världens banker till stor del upphörde att fungera.
Världens börser rasade generellt och det blev även stillestånd för världskonjunkturen.
6)
Vad göra i detta läge?
Beslöts att centralbanker och stater världen runt inledde ett aldrig tidigare skådat stimulanspaket.
Centralbankerna sänkte sina styrräntor kraftigt och nya pengar trycktes upp för att pumpas in i världsekonomin och få i gång aktivitetsnivån igen.
Banker övertogs av stater och bad investerare om stora kapitaltillskott för att reparera förlusterna.
7)
Så kom världskonjunkturen återigen igång så sakteliga, men någon riktig fart blev det inte.
Istället blev många länder i världen sittande med aldrig tidigare skådade statsskulder pga bla pengar till stimulanspaketen.
Tex statskuld som andel av årlig bruttonationalprodukt i några av världens stora länder för närvarande:
Japan 227%
Italien 133%
USA 102%
Frankrike 92%
Euroländerna 90,9%
Storbritannien 90,6%
Tyskland 77%
http://www.tradingeconomics.com/
Stora skulder hämmar ju normalt utvecklingen eftersom man då ej har råd till annat än att betala på skulderna.
Vad hände då med de enorma stimulansåtgärderna?
Varför blev inte utvecklingen för världskonjunkturen bättre?
Folk insåg att det inte var någon mening med att använda pengarna för "riktiga" investeringar i företagen etc, utan istället gick det mesta av pengarna till spekulation i aktier och fastigheter.
Så nu står vi här med:
...jätteskulder
...en skral världskonjunktur
...uppblåsta tillgångspriser på aktier och fastigheter
Det enda positiva är att räntenivån i världen fortfarande är rekordlåg eftersom centralbankerna ännu så länge har sina styrräntor nere på miniminivå.
Det bidrar givetvis till att hålla aktier och fastigheter uppe.
Men förr eller senare måste räntan normaliseras på normal nivå.
En alltför låg ränta är inte bra i längden eftersom det missgynnar sparande och gynnar ökad skuldsättning.
Tex i Sverige är svenska centralbanken Riksbankens styrränta för närvarande noll procent per år.
Och räntan på svenska statsobligationer (med en löptid på tio år) är bara 0,75% per år.
Dvs köper man sådana statsobligationer får man bara en ränta på 0,75% per år i tio år.
En normalt rimlig statsobligations-ränta vore ju snarare 4-6% per år varav:
...en "realränta" på 2-3% per år
plus
...kompensation för en normal inflationstakt på 2-3% per år
Summa rimlig långsiktig statsobligationsränta 4-6% per år
Vad är det då som har hänt i detta läge med ovanstående förutsättningar?
Jo, europeiska centralbanken ECB inser att saker och ting inte går enl plan, och blåser på med ytterligare kraftiga stimulansåtgärder av aldrig tidigare skådat format.
Det är bla tal om att ECB ska stödköpa euro-statsobligationer för 60 miljarder euro i månaden.
Därmed är förhoppningen att konjunkturen ska ta fart så att de stora statsskulderna kan återbetalas och saker och ting bli normala igen.
Men innebär åtgärderna snarare att de bara försvårar en normalisering, och kommer att leda till en ännu större kris än den första för att få saker och ting att bli normala igen (med normal världskonjunktur och statsskulder på normal nivå osv)?
Situationen har liknats vid att stimulansåtgärderna har skapat ett "drogberoende" och att patienten nu är mera illa däran än någonsin, och behöver bara större och större drogdoser.
Det lär ju inte sluta bra i så fall.
Istället skulle ju en sund utveckling vara att skicka in patienten på rehabilitering och med minskat drogintag steg för steg tills patienten inte behöver ta några droger alls längre.
Problemet är alltså att nuvarande väg med fortsatta allt större stimulansåtgärder, kan tolkas som en återvändsgränd.
Men eftersom det kommer att bli så obehagligt på kort sikt att börja vända, är strategin att tills vidare istället bara fortsätta allt längre in i återvändsgränden.
Frågan är då om det bara kommer att leda till ett desto allvarligare stålbad med krasch i världskonjunktur och börser, innan saker och ting på sikt normaliseras igen.
Tex varifrån kommer dessa jättebelopp som ECB nu ska stödköpa statsobligationer för?
Vem är det som kommer att få stå för det i slutändan?
Just nu verkar uppfattningen vara att det inte är pengar som kostar något, utan bara kan pumpas ut i ekonomin hur som helst, hur länge som helst i hur stor omfattning som helst utan att det kostar något.
När jag själv gick i skolan för länge sedan och läste nationalekonomin var ett tema hur man skulle få bästa möjliga ekonomiska utveckling på lång sikt.
Det fanns två alternativ:
1) Keynesianismen
2) Monetarismen
Keynesianismen var döpt efter brittiska nationalekonomen John Maynard Keynes (som levde 1883-1946): http://en.wikipedia.org/wiki/John_Maynard_Keynes
Bla var det hans tankar som ansågs ha räddat världen från den stora depressionen på 1930-talet.
Strategin där var (precis som nu) att blåsa på med stora statliga utgifter och stimulanser för att få fart på ekonomin igen.
Även den så kallade Marshall-planen varigenom USA lånade ut stora belopp till Europa för att få fart på Europa igen efter andra världskriget.
Den planen var tydligen döpt efter dåvarande amerikanska utrikesministern George Marshall: http://sv.wikipedia.org/wiki/Marshallplanen
Men kritik uppstod mot Keynesianismen och att den i själva verket inte var bra på sikt.
Bla var det svårt att spå när man genom olika åtgärder skulle gasa respektive bromsa för att jämna ut stora svängningar i konjunkturen.
Risken är då snarare att man förvärrar situationen om man gasar eller bromsar vid fel tillfälle.
Istället finns monetarismen som alternativ strategi.
Förgrundsfigurer där är väl bla skotten Adam Smith (som levde redan 1723-1790): http://en.wikipedia.org/wiki/Adam_Smith
Tex formulerade han sina tankar i boken "The wealth of nations": http://en.wikipedia.org/wiki/The_Wealth_of_Nations
Smith tankar var väl bla att man bör hålla fingrarna ifrån ekonomin ("laissez faire"-politik, dvs "att låta vara" på franska) och istället låta ekonomin ha sin gång.
Bla var väl ett av Smiths resonemang att ekonomin själv och de "osynliga händer" (the invisible hand) som verkar i den genom utbud och efterfrågan och varupriser etc, på sikt kommer att leda till bästa möjliga välstånd.
Till monetarismen fogade sedan amerikanska nationalekonomen Milton Friedman sina tankar.
Han levde tydligen 1912-2006 (och fick Nobelpriset i ekonomi år 1976): http://en.wikipedia.org/wiki/Milton_Friedman
Hans tema var väl bla att det optimala agerandet för länder för att skapa bästa möjliga konjunktur och välstånd på sikt, är att inte gå in och agera med stimulansåtgärder när man tycker det verkar vara dåliga tider och att bromsa när det man tycker det verkar vara goda tider.
Istället bör fokus läggas på att fastställa officiella riktlinjer, och hålla sig fast vid det.
Då vet alla i ekonomin vilka förutsättningar som gäller, och så kan man agera utifrån det.
//Edit: Kallas även "norm-politik", dvs att inte lägga sig i ekonomin utan att bara fastställa spelreglerna (normerna) för ekonomin och i övrigt låta den sköta sig själv.
//
Tex blir centralbankernas strategi då helt enkelt att säga tex att en inflationstakt på 2% per år är optimal för konjunkturen, och vi avser därför justera centralbankens styrränta för att hålla inflationstakten på den nivån.
...Dvs om inflationstakten är högre än 2% (eller väntas bli högre än 2%) måste centralbanken bromsa genom att höja sin styrränta för att kyla av ekonomin.
...Men om inflationstakten är lägre än 2% måste centralbanken gasa på genom att sänka sin styrränta för att få fart på ekonomin och inflationen.
På det sättet är det i och för sig också ett visst element av Keynesianism, men inte på samma sätt.
Istället är strategin att i förväg slå fast en riktlinje som centralbanken alltid kommer att hålla fast vid, och därefter varken göra mer eller mindre.
Därmed har alla i ekonomin något att agera efter och Adam Smiths "invisible hand" kan då få spelrum att verka så att konjunkturen och välståndet får bästa möljiga utveckling.
Om man sedan analyserar läget i världsekonomin utifrån Keynesianism och monetarism, så var väl 1970-talet till stor del Keynesianism.
Från 1980-talet fick sedan monetarismen allt större inflytande.
Men efter 2008/2009-krisen (föranledd av subprime-krisen i USA enl ovan) verkar det nu återigen vara Keynesianism i en aldrig tidigare skådad omfattning.
Dvs risk för att man därigenom bara förvärrar läget istället för att låta ekonomin ha sin gång enl monetarismen, gå igenom ett stålbad och sedan gå vidare med normaliserade förutsättningar för bästa möjliga långsiktiga konjunktur och välstånd.
Som det är nu är det väl risk för att den våta filten istället bara ligger kvar över världsekonomin.
Bla tal om Japan som aldrig lyckats ta sig ur sin kris under 1990-talet?
Dvs man hade där behövt ta sig igenom ett rejält stålbad, konstatera de stora kreditförluster som uppstod, ta smällen från det och sedan gå vidare med normala förutsättningar.
Istället har japanerna förnekat att kreditförlusterna uppstod.
Det är därför tal om att japanska storbanker istället blivit "zombiebanker" som i och för sig fortfarande är vid liv, men i praktiken inte kan göra något pga de stora, gamla kreditförluster man håller inne.
Risk för att en stor del av världens övriga länder i Europa samt USA nu istället blir zombieländer med enorma statsskulder och stillestånd i konjunkturen.
Dvs hur kommer utvecklingen att bli framöver?
Man kan tänka sig olika alternativa scenarier:
...Alternativ 1:
Stimulansåtgärderna kommer att fortsätta och eskalera i hopp om att kunna undvika en totalkollaps i världsekonomin, men förr eller senare kommer ändå denna totalkollaps.
Sedan följer några plågsamma stålbads-år då alla förlusterna tas och kommer upp till ytan, varefter man sedan kan gå vidare och uppnå en långsiktigt sund utveckling av världskonjunktur och välstånd.
...Alternativ 2:
Stimulansåtgärderna kommer att fortsätta och lyckas undvika en totalkollaps.
Men det kommer inte bli bra.
Istället blir det som att en våt filt ligger kvar över världsekonomin utan att den tar fart.
När den chockartade finanskrisen kom 2008/2009 blev utgångspunkten att "nu dj*vlar ska vi ta i utav bara h*lvete med stora stimulansåtgärder, så kommer vi snart att vara på fötter och allt blir som vanligt igen".
Man hoppades alltså på en "quick fix" tack vare jätteåtgärderna.
Men nu 6-7 år senare har vi facit.
Stimulansåtgärderna pågår fortfarande i allt högre omfattning och centralbankernas styrräntor är rekordlåga.
Dvs det är gasen i botten sedan länge.
Ändå är världskonjunkturen skral och ländernas statsskulder fortsatt gigantiska.
Det enda som hänt är att börskurserna blåsts upp och fastigheter stigit i värde osv.
Det verkar inte sunt.
...Alternativ 3:
Stimulansåtgärderna kommer faktiskt att lyckas i slutändan, även om det blir mycket dyrare än väntat och ta mycket längre tid än väntat.
Världskonjunkturen kommer successivt att ta allt bättre fart, statsskulderna kommer att kunna betalas av och en långsiktigt sund utveckling kommer att ta vid.
Sedan skoltiden är jag själv präglad av att monetarismen med laissez faire, Adam Smiths osynliga hand och Friedmans riktlinjepolitik alltid är att föredra framför Keynes försök till aktiva stabliseringspolitik som riskerar hämma utvecklingen.
I Sverige har bla professor Lars Jonung förespråkat en riktlinjepolitik.
Och efter 1970-talets aktiva konjunkturpolitik under dåvarande statsminister Olof Palme, fick tex Jonung chans att leva ut sina ideal som ekonomisk rådgivare till den borgerliga regeringen som tillträdde i början av 1990-talet.
Men där slog riktlinjepolitiken bakut när tex Sverige envetet höll kvar vid en fast växelkurs till vilket pris som helst, så att Riksbankens styrränta höjdes till 500% i årstakt som mest!
Där blev Sverige tvunget att ge sig och släppa den inriktningen.
Dvs det är inte alltid som riktlinjepolitiken är optimal.
Här är uppfattningen ändå att nuvarande förutsättningar och utveckling gör att riskerna är tillräckligt stora för att det ska sluta illa, och att det därför är motiverat (dvs värt risken) att i dagsläget tex investera i Handelsbankens pessimismfond Xact Bear (som stiger i värde när börsen sjunker).
Förenklat gäller följande:
...Om Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 är +1% under en börsdag, så är Xact Bears fondandelskurs -1,5% under samma börsdag.
...Om OMXS30 är -1% under en börsdag, så är Xact Bear-kursen +1,5% under samma dag.
I skrivande stund gäller följande (efter börsdagens slut tors 22 jan 2015):
...OMXS30-index i 1523,80.
...Xact Bears fondandelskurs i 102,20 kr.
Tilläggas kan att bloggen har gett rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear vid flera tillfällen ända sedan aug 2013.
Men det har hittills inte varit lyckat eftersom börsen (och därmed OMXS30-indexet) hittills stigit kraftigt sedan dess.
//Edit: OMXS30-indexet de senaste åren:
...botten på 800-850 hösten 2008
...topp på 1100-1150 redan våren 2009
...nedgång till under 950 igen redan sommaren 2009
...bla topp på 1250 under senvår/försommar 2011
...nedgång till 1100 under sommaren 2011
...topp på 1400-1450 under hösten 2014
...nedgång till 1250 senare under hösten 2014
...toppnivå på 1526,46 idag tors 22 jan 2015 (slutade dagen i 1523,80)
www.avanza.se/index/om-indexet.html/19002/omx-stockholm-30
Dvs med undantag av vissa smärre svängningar är det en enda lång, kraftig börsuppgång
...från indexnivån 800-850 hösten 2008
...till nuvarande nivå på 1500-1550 6-7 år senare (dvs nu i jan 2015)
//
Tidigare blogginlägg där Xact Bear fått rekommendationen "spekulativt köp":
1) 8 aug 2013: OMXS30-index i 1249,22 (Xact Bear i 150 kr).
2) 2 okt 2013: 1260,24 (147,50 kr).
3) 21 nov 2013: 1290,50 (142,40 kr).
4) 20 dec 2013: 1299,54 (140,60 kr).
5) 27 dec 2013: 1334,42 (135,30 kr).
6) 28 feb 2014: 1369,13 (129,80 kr).
7) 3 mars 2014: (133,45 kr).
8) 11 mars 2014: (130,75 kr).
9) 20 mars 2014: 1360,48 (130,60 kr).
10) 24 apr 2014: 1365,27 (125,20 kr).
11) 5 maj 2014: 1360,19 (125,20 kr)
12) 16 maj 2014: 1382,14 (121,05 kr).
13) 25 maj 2014: 1392,28 (119,80 kr).
14) 30 maj 2014: 1402,08 (118,45 kr).
15) 4 juli 2014: 1399,94 (118,45 kr).
16) 27 aug 2014: 1397,18 (118,75 kr).
17) 19 sep 2014: 1421,48 (115,55 kr).
18) 25 nov 2014: 1467,36 (109,30 kr).
19) 22 jan 2015: 1523,80 (102,20 kr).
1) 8 aug 2013: Xact Bear i 150,00 kr vid indexnivån 1249,22 för OMXS30.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
2) 2 okt 2013: Xact Bear i 147,50 kr vid indexnivån 1260,24.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-0
3) 21 nov 2013: Xact Bear i 142,40 kr vid indexnivån 1290,50.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/varning-borsintroduktioner
4) 20 dec 2013: Xact Bear i 140,60 kr vid indexnivån 1299,54.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/aktiestrategi
5) 27 dec 2013: Xact Bear i 135,30 kr vid indexnivån 1334,42.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/vad-talar-en-borsnedgang
6) 28 feb 2014: Xact Bear i 129,80 kr vid indexnivån 1369,13.
7) 3 mars 2014: Xact Bear i 133,45 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-1
8) 11 mars 2014: Xact Bear i 130,75 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/xact-bear-saab-svedbergs
9) 20 mars 2014: Xact Bear i 130,60 kr vid indexnivån 1360,48.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-molnen-tornar-upp-sig
10) 24 apr 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1365,27.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/investor-gult-kort-seb
11) 5 maj 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1360,19.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-2
12) 16 maj 2014: Xact Bear i 121,05 kr vid indexnivån 1382,14
http://www.redeye.se/aktiebloggen/inga-tran-vaxer-till-himmelen
13) 25 maj 2014: Xact Bear i 119,80 kr vid indexnivån 1392,28.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/enorm-kinesisk-kreditbubbla
14) 30 maj 2014: Xact Bear i 118,45 kr vid indexnivån 1402,08.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/nu-kan-det-bara-bli-besvikelser
15) 4 juli 2014: Xact Bear i 118,45 kr vid indexnivån 1399,94.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/borsfesten-snart-slut
16) 27 aug 2014: Xact Bear i 118,75 kr vid indexnivån 1397,18.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear
17) 19 sep 2014: Xact Bear i 115,55 kr vid indexnivån 1421,48.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-3
18) 25 nov 2014: Xact Bear i 109,30 kr vid indexnivån 1467,36.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/bunkrar-upp-med-xact-bear
19) 22 jan 2015: Xact Bear i 102,20 kr vid indexnivån 1523,80 (enl detta blogginlägg).
...Dvs sammantaget under perioden på nästan 1,5 år är OMXS30-indexet +22% (från 1249,22 till 1523,80).
...Och samtidigt är Xact Bear under samma period -32% (från 150 kr till 102,20 kr).
Men långsiktigt behöver det inte ha varit fel att börja köpa Xact Bear redan i aug 2013 för 150 kr per st om kursen ökar till sig 200 kr åtminstone någon gång under de kommande 5-7 åren.
Tex har skakigheten på börsen visat sig genom att OMXS30 föll till 1246,56 som lägst 16 okt 2014.
Bara det gjorde alltså bedömningen riktig att ge Xact Bear rekommendationen "spekulativt köp" 8 aug 2013 när OMXS30 låg i 1249,22.
...Från 8 aug 2013 till 16 okt 2014 var alltså OMXS30 ner (även om det bara var en indexförändring på -0,2% under perioden).
Dock negativt att Xact Bear-kursen under samma period inte var upp (som man hade kunnat tro).
...Istället var den 150 kr 8 aug 2013 men 140 kr som högst 16 okt 2014, dvs -7% under perioden.
Dvs vad är det för mening med att köpa Xact Bear i hopp om värdeökning när börsen faller, om man sedan får se att Xact Bear faller i värde tom mer än börsen när börsen faller?
Mejlfråga från 1 jan 2015 om det till Handelsbanken (som sköter Xact Bear):
En fråga jag funderar över:
...8 aug 2013 slutade OMXS30-indexet i 1249,22.
...Samtidigt slutade Xact Bear i 15 kr motsvarande 150 kr idag efter den omvända spliten.
Men:
...16 okt 2014 nådde OMXS30-indexet 1246,56 som lägst.
...Samma dag nådde Xact Bear 140 kr som högst.
Dvs förändringar under denna period:
...OMXS30 -0,2%
...Xact Bear -7%
Vad beror det på?
Borde inte Xact Bear stiga i värde när OMXS30 fallit?
Beror det på avgifter som tas ut från Xact Bear-fonden?
Hur stora är de avgifterna?
Och det betalas väl inte ut några "aktieutdelningar" eller liknande från Xact Bear som kan göra att 150 kr inte blir jämförbart med 140 kr?
Har ni något annat instrument där man är säker på att rörelserna blir mer exakt proportionella mot index?
Samt tilläggsfråga också från 1 jan 2015:
Lite följdfrågor om följande jag skrev i första mejlet:
Och det betalas väl inte ut några "aktieutdelningar" eller liknande från Xact Bear som kan göra att 150 kr inte blir jämförbart med 140 kr?
Eller att det betalats ut aktieutdelningar från aktierna som ingår i OMXS30?
Hur berörs OMXS30 (och därmed Xact Bear) för övrigt av aktieutdelningar i OMXS30-aktierna?
Inte alls?
OMXS30 är väl indexutvecklingen exkl aktieutdelningar?
Mejlsvar från Handelsbanken 2 jan 2015 (mina numreringar och understrykningar etc):
1)
Relationen mellan en nivå på våra fonder och en viss indexnivå går inte att jämföra över en period längre än en dag.
Detta eftersom våra fonder (och i princip alla andra hävstångs ETF:er och certifikat) har en daglig hävstång.
2)
Men i det här fallet är det inte detta som utgör skillnaden utan precis som du skriver har det gått utdelningar från bolagen i OMXS30.
För att få en korrekt jämförelse använder man alltid ett index som tar hänsyn till utdelningar, tex OMXS30 GI.
Om man tittar på börsens hemsida (goo.gl/6rlaAE ) så gick index under vald period (close den 8/8 2013 till low 16/10 - 2014) ==> 176,99/170,94= 3,56%.
Det bästa vi har skrivit om hur daglig hävstång fungerar finns på vår hemsida:
http://www.xact.se/Vart-att-veta-om-ETFer/Havstangs-ETF/#tab=Sa-fungerar-det
Sen ändringen i lagstiftningen går det inga utdelningar från Xacts bull eller bearfonder.
3)
De avgifter vi tar ut från fonden är 0,6% per år.
Följdfråga via mejl 22 jan 2015:
När kom den ändringen i lagstiftningen du nämnde?
Mejlsvar från Handelsbanken 23 jan 2015:
Ändringen trädde i kraft 1 januari 2012.
Värt att notera är dock att den sista utdelningen från våra fonder gjordes efter detta, på våren 2012, detta eftersom de utdelningarna härrörde sig från föregående års resultat.
De fonder som efter detta fortsätter att ge utdelningar är oftast riktade mot investerare som av något skäl vill ha utdelning, tex utdelningsstiftelser.
Bolag i OMXS30-indexet
OMXS30-indexet består ju av de 30 aktier som handlas mest på börsen.
Indexet förändrar sig löpande med kursförändringar i indexets aktier, gånger respektive akties indexvikt.
Respektive akties (börsbolags) vikt i indexet utgörs ju förenklat av börsbolagets börsvärde som andel av summan av OMXS30-bolagens börsvärden.
Enl dokument från Stockholmsbörsen 3 nov 2014 såg indexvikterna då ut enl följande:
1. H&M: 12,16%
2. Nordea: 10,87%
3. Ericsson: 7,50%
Atlas Copco: 7,23%
Swedbank: 6,26%
Teliasonera: 6,26%
Handelsbanken: 6,22%
SEB: 5,82%
Assa Abloy: 3,90%
Volvo: 3,89%
Investor: 3,41%
SCA: 2,89%
Sandvik: 2,88%
ABB: 2,64%
Astraeneca: 2,26%
Alfa Laval: 1,80%
Electrolux: 1,79%
SKF: 1,75%
Skanska: 1,70%
Kinnevik: 1,56%
Swedish Match 1,36%
Tele 2: 1,13%
Getinge: 1,08%
Boliden: 0,94%
Lundin Petroleum: 0,94%
Securitas: 0,80%
MTG: 0,40%
SSAB: 0,37%
Nokia: 0,20%
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/95/95786_omxs30.pdf
Dvs om man köper Xact Bear i hopp om börsnedgång (nedgång i OMXS30-indexet), så är det dessa aktier man tror kommer att gå ned.
Eller en del kan gå upp och andra ner, men nettoeffekten måste ändå bli sådan att indexet totalt sett går ner.
Per 3 nov 2014 svarade de tre "tyngsta" bolagen i indexet alltså för en total indexvikt på drygt 30%:
H&M 12,16%
Nordea 10,87%
Ericsson 7,5%
Summa 30,53%
De fyra svenska storbankerna svarade för nästan 30% av indexet:
Nordea 10,87%
Swedbank 6,26%
Handelsbanken 6,22%
SEB 5,82%
Summa 29,17%
Bara det är ju oroväckande mot bakgrund av bankernas skakiga historik.
Tex tidigare bloginlägg om SEB:
...från 27 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3(Även om Atlas Copco och ABB i det blogginlägget.)
...från 7 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ericsson/ericsson-under-andra-varldskriget-del-2
Om låsbolaget Assa-Abloy i tidigare blogginlägg
...från 11 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/getinge/bennets-getinge
...och från 18 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/aarhuskarlshamn/magic-schorlings-aak
Om investmentbolaget Investor i en serie på tre blogginlägg:
...från 23 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-1
...från 24 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-2
...från 27 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Om telekom-utrustningsbolaget Ericsson i en serie på två blogginlägg:
...från 5 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ericsson/ericsson-under-andra-varldskriget
...från 7 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ericsson/ericsson-under-andra-varldskriget-del-2
Om sjukhus-utrustningsbolaget Getinge i tidigare blogginlägg från 11 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/getinge/bennets-getinge
Mer om banken Nordea i bla tidigare blogginlägg från 26 nov 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/bunkrar-upp-med-xact-bear
H&M
Men "kungen" bland börsbolagen är ju trots allt klädföretaget H&M med den största indexvikten av alla.
Och H&M verkar ju gå som tåget för närvarande.
Så här har bolagets ekonomiska utveckling sett ut på sistone:
Intäkter:
q4 (sep-nov 2012): 33 miljarder kr
q1 (dec 2012-feb 2013): 28 miljarder kr
q2 (mars-maj 2013): 32 miljarder kr
q3 (jun-aug 2013): 32 miljarder kr
q4 (sep-nov 2013): 36 miljarder kr (+12%)
q1 (dec 2013-feb 2014): 32 miljarder kr (+13%)
q2 (mars-maj 2014): 38 miljarder kr (+20%)
q3 (jun-aug 2014): 39 miljarder kr (+21%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
q4 (sep-nov 2013): +13%
q1 (dec 2013-feb 2014): +12%
q2 (mars-maj 2014): +16%
q3 (jun-aug 2014): +16%
q4 (sep-nov 2014): +11%
dec 2014: +15%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q4 (sep-nov 2012): 20%
q1 (dec 2012-feb 2013): 11%
q2 (mars-maj 2013): 19%
q3 (jun-aug 2013): 18%
q4 (sep-nov 2013): 20%
q1 (dec 2013-feb 2014): 11%
q2 (mars-maj 2014): 20%
q3 (jun-aug 2014): 18%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
q4 (sep-nov 2012): 5,3 miljarder kr
q1 (dec 2012-feb 2013): 2,5 miljarder kr
q2 (mars-maj 2013): 4,7 miljarder kr
q3 (jun-aug 2013): 4,4 miljarder kr
q4 (sep-nov 2013): 5,6 miljarder kr (+6%)
q1 (dec 2013-feb 2014): 2,6 miljarder kr (+8%)
q2 (mars-maj 2014): 5,8 miljarder kr (+25%)
q3 (jun-aug 2014): 5,3 miljarder kr (+20%)
Nettoresultat per aktie:
q4 (sep-nov 2012): 3,19 kr
q1 (dec 2012-feb 2013): 1,49 kr
q2 (mars-maj 2013): 2,81 kr
q3 (jun-aug 2013): 2,68 kr
q4 (sep-nov 2013): 3,39 kr (+6%)
q1 (dec 2013-feb 2014): 1,60 kr (+7%)
q2 (mars-maj 2014): 3,51 kr (+25%)
q3 (jun-aug 2014): 3,20 kr (+19%)
Nästa hållpunkt är H&M:s q4-resultatrapport (dvs för perioden sep-nov 2014) som ska komma 28 jan 2015 (dvs på ons i nästa vecka from i skrivande stund tors 22 jan 2015).
Tom den senast offentliggjorda resultatrapporten (q3-rapporten, dvs för sommarkvartalet jun-aug 2014) ser H&M:s siffror ut enl följande i årstakt:
Intäkter:
sep 2012-aug 2013: 125 miljarder kr
sep 2013-aug 2014: 145 miljarder kr (+17%)
Rörelsemarginal:
sep 2012-aug 2013: 17%
sep 2013-aug 2014: 17%
Nettoresultat:
sep 2012-aug 2013: 17 miljarder kr
sep 2013-aug 2014: 19 miljarder kr (+15%)
Nettoresultat per aktie:
sep 2012-aug 2013: 10,17 kr
sep 2013-aug 2014: 11,70 kr (+15%)
Det kan ses mot bakgrund av att H&M är värt 500-600 miljarder kr på börsen vid börskurs 338 kr (slutkursen tors 22 jan 2015).
Dvs vem vill köpa ett bolag för 500-600 miljarder kr om bolaget har:
...intäkter på bara 140-150 miljarder kr per år
...ett nettoresultat på under 20 miljarder kr per år
?
Visst kan H&M visa fortsatt tillväxt i intäkter och resultat i några år till i takt med global expansion, men förr eller senare är väl världen "mättad" på H&M-kläder?
Omvänt kan man säga att H&M-aktien vid börskurs 338 kr värderas till ett p/e-tal på 29 beräknat som:
...börskurs 338 kr
delat med
...resultat per aktie 11,70 kr för senast rapporterade 12 mån (sep 2013-aug 2014)
Men som synes ovan har H&M därefter rapportera försäljningssiffror även för bolagets q4 (sep-nov 2014) och även för dec 2014, vilket visade fortsat god tillväxttakt i intäkterna (förändring jämfört med samma period ett år tidigare):
sep-nov 2014: +11%
dec 2014: +15%
Dvs det är väl starkt av ett så pass stort bolag som H&M att fortsätta växa i den takten?
Obs att de tillväxttalen är exkl valutaeffekter.
Dvs när H&M presenterar sin q4-rapport 28 jan 2015 i nästa vecka kan förändringstakten för intäkterna mycket väl bli högre än ovannämnda +11%.
Aktieanalytikerna räknar för sin del med fortsatt god utveckling för H&M de närmaste åren.
De räknar med följande nettoresultat per aktie för bolaget:
dec 2012-nov 2013 (faktiskt utfall): 10,40 kr
dec 2013-nov 2014: 12,10 kr (+16%)
dec 2014-nov 2015: 13,50 kr (+12%)
dec 2015-nov 2016: 15,00 kr (+11%)
http://www.4-traders.com/H--M-HENNES--MAURITZ-AB-6491104/financials/
...Under de första nio månaderna (dec 2013-aug 2014) av innevarande bokföringsår, hade H&M ett resultat per aktie på 8,31 kr (+19% från samma period ett år tidigare).
...I q4-resultatrapporten (som kommer 28 jan 2015) räknar alltså analytikerna med ett resultat per aktie på 3,79 kr (+12%) för H&M:s q4 (sep-nov 2014).
...Då blir resultatet per aktie 12,10 kr för hela bokföringsåret dec 2013-nov 2014 vilket då blir +16% från föreg bokföringsår.
Och efter det väntas alltså:
...+12% till 13,50 kr för bokföringsåret dec 2014-nov 2015 (som redan har inletts och visade en försäljning på +15% i dec 2014)
...+11% till 15,00 kr under dec 2015-nov 2016
Dvs vad är problemet?
H&M:s aktie har stigit kraftigt, men bolaget går som tåget så den höga kursnivån är väl motiverad?
Ja, i bästa fall.
Men H&M har inte alltid gått så bra, utan har ibland haft ganska djupa svackor.
Under bokföringsåret dec 1998-nov 1999 hade H&M:
...ett nettoresultat på ca 3 miljarder kr
...613 st H&M-butiker runt om i världen per slutet av bokföringsåret (dvs per slutet av nov 1999)
Under bokföringsåret dec 2012-nov 2013 hade H&M:
...ett nettoresultat på 17 miljarder kr
...3 132 st H&M-butiker
Det är alltså en makalös expansion under de 14 åren.
Och nu per slutet av dec 2014 hade H&M:
...3 537 st butiker
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/en/cision/2015/01/1453963_en.pdf
Dvs det verkar inte finnas något slut på expansionen.
...Tex i hemlandet Sverige hade H&M 177 butiker per slutet av nov 2013.
...Och Sverige har 9-10 miljoner invånare.
...Det blir ca 54 000 invånare per H&M-butik i Sverige.
...I världen finns det över 7 miljarder invånare.
...Med samma butikstäthet som i Sverige skulle det innebära utrymme för över 130 000 H&M-butiker i världen!
...Det kan då jämföras med nuvarande 3 000-4 000 H&M-butiker i världen.
Butikstätheten lär aldrig bli lika stor globalt som i Sverige.
Men säg att H&M kan nå 20 000-30 000 butiker inom 20-30 år?
Det kan dock ändå tyckas vara överdrivet optimistiskt.
Ta Tyskland istället.
Där hade H&M 418 st butiker per slutet av nov 2013.
Och det finns drygt 80 miljoner invånare i Tyskland.
Med samma täthet som i Sverige skulle det innebära utrymme för ca 1 500 H&M-butiker i Tyskland.
Säg att H&M åtminstone når 1 000 butiker i Tyskland inom 10-15 år?
Potentialen kan tyckas stor på papperet.
Och H&M:s koncept verkar hålla globalt:
...Kläder med hög modegrad.
...Kläder med låga priser.
...Butiker i centrala lägen.
...Annonser med de bästa fotomodellerna i H&M-kläder.
...Tidigare var H&M kända för dålig kvalitet på sina kläder, men det har väl bolaget satsat på att förbättra till god kvalitet i dagsläget.
Men som sagt har H&M svackor historiskt (i sin ekonomiska utveckling och därmed i börskursen).
Bolaget påverkas bla av följande faktorer:
...valutaeffekter
• Tex under de nio månaderna dec 2013-aug 2014 hade H&M bara 5% av intäkterna i Sverige och 95% utomlands.
Bla:
• Drygt 45% av intäkterna från euroländerna
Tyskland
Frankrike
Italien
Spanien
Portugal
Holland
Belgien
Österrike
Luxemburg
• 9-10% av intäkterna i USA.
• Drygt 3% av intäkterna från Norge.
• 3% från Danmark.
• 1-2% från Finland.
• 7% av intäkterna i Storbritannien.
• 5% av intäkterna i Kina.
• 3-4% från Schweiz.
• Knappt 2% från Japan.
• Knappt 2% från Ryssland.
Om H&M:s valutaberoende enl senaste årsredovisningen:
VALUTOR
...Drygt hälften av koncernens försäljning sker i EUR
...och koncernens mest betydelsefulla inköpsvalutor är USD samt EUR.
Förändringar i USD gentemot EUR är den enskilt största transaktionsexponeringen inom koncernen.
(...)
Förutom transaktionsexponeringens effekter påverkas resulta-
tet även av valutaeffekter som uppstår på grund av kursutvecklingen
i de olika utländska försäljningsbolagens lokala valutor gentemot den
svenska kronan jämfört med föregående år.
Det underliggande resultatet på en marknad kan vara oförändrat i lokal valuta, men öka i kronor om den svenska kronan försvagats eller omvänt om kronan stärkts.
Och:
VALUTARISK
Valutarisk är bland annat risken att värdet på ett finansiellt instrument
eller framtida kassaflöden varierar på grund av förändringar i
valutakurser.
Och där bla:
Transaktionsexponering i kommersiella flöden
Betalningsflöden i form av kund- respektive leverantörsbetalningar i utländska valutor orsakar valutaexponering för koncernen.
I syfte att hantera valutarisken avseende förändringar i valutakurser säkrar
koncernen valutakurserna inom ramen för finanspolicyn.
Valutariskexponeringen hanteras centralt.
...Merparten av koncernens försäljning sker i EUR
...och koncernens mest betydelsefulla inköpsvalutor är USD och EUR.
Förändringar av USD-kursen gentemot EUR utgör den enskilt största transaktionsexponeringen inom koncernen.
För att valutasäkra varuflöden i utländsk valuta och därmed reducera effekterna av framtida valutakursrörelser, terminssäkras löpande
...100 procent av koncernens varuinköp
...och för huvuddelen även motsvarande prognostiserade inflöden från försäljningsbolagen.
Den genomsnittliga löptiden på utestående terminskontrakt är cirka fyra månader.
Eftersom valutahanteringen enbart syftar till att reducera riskerna, säkras
endast exponering i varuflöden.
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/sv/Annual%20Report/Annual-Report-2013_sv.pdf
Dvs H&M är valutaberoende.
Valutasäkringar görs men det ger bara en tillfällig effekt som skjuter upp påverkan i ca fyra månader.
H&M:s valutaeffekter:
Stigande eurokurs ökar H&M:s intäkter.
Stigande dollarkurs och eurokurs ökar H&M:s inköpskostnader.
Dvs netto verkar effekten bli följande:
Stigande eurokurs är positivt för H&M (vilket dock dämpas av att H&M även gör en del inköp av kläder i euro).
Stigande dollarkurs är totalt sett negativt för H&M pga stora klädinköp i dollar (även om H&M även har en del försäljning och intäkter i USA).
...bomullspriset
Risk för att H&M kommer att drabbas negativt av kraftigt stigande bomullspris framöver enl tidigare blogginlägg från 2 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/hm-bomullspriset
...H&M-aktiens kursnivå (värderingsnivå) påverkas av det generella ränteläget:
• Ju lägre ränta, desto högre motiverad börskurs eftersom aktieinvesterarnas avkastningskrav då är lägre.
• Ju högre ränta, desto lägre motiverad börskurs.
Och nu är ju räntan rekordlåg tack vare centralbankernas kraftiga stimulansåtgärder.
Dvs risk för kursfall i H&M-aktien om räntan stiger till normal nivå igen?
Tex Konjunkturinstitutet räknar med följande räntenivåer framöver för den tioåriga svenska statsobligationen (jämfört med dagens nivå på 0,75%):
2015: 1,40%
2016: 2,10%
2017: 2,70%
2018: 3,30%
2019: 3,90%
2020: 4,20%
2021: 4,40%
2022: 4,50%
2023: 4,60%
2024: 4,60%
Visar sig att förändringar i räntenivån påverkar tillväxtföretag som H&M särskilt mycket (både uppåt och nedåt).
Dvs tex om räntan börjar stiga slår det särskilt negativt på börskurser i tillväxtföretag som H&M.
Beräkningar om det i bla följande tidigare blogginlägg:
...från 17 maj 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/inga-tran-vaxer-till-himmelen
...från 4 juli 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/borsfesten-snart-slut
...H&M:s interna förmåga ("performance")
Dvs bla
förmåga att designa kläder som kunderna vill ha
förmåga att producera kläderna utan störningar
förmåga att hålla kostnaderna nere så att vinstmarginalen ej försämras
osv.
...Vädret kan även påverka H&M:s klädförsäljning.
Enl H&M:s senaste årsredovisning:
VÄDRET
H&M-koncernens varor köps in för att säljas baserat på en normal
väderlek.
Avvikelse från normal väderlek kan påverka försäljningen.
Det gäller framför allt vid skiftet mellan två säsonger, till exempel
när sommar övergår till höst.
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/sv/Annual%20Report/Annual-Report-2013_sv.pdf
Alla ovannämnda faktorer:
valutaeffekter
bomullspris
intern förmåga
har påverkar den historiska utvecklingen av H&M:s resultat per aktie som blivit enl följande:
dec 2007-nov 2008: 9,24 kr
dec 2008-nov 2009: 9,90 kr (+7%)
dec 2009-nov 2010: 11,29 kr (+14%)
4. dec 2010-nov 2011: 9,56 kr (-15%)
- dec 2011-nov 2012: 10,19 kr (+7%)
6. dec 2012-nov 2013: 10,36 kr (+2%)
- dec 2013-aug 2014 (dvs 9 mån): 8,31 kr (+19%)
Man kan där bla notera att flera av dessa år har H&M:s resultatutveckling inte varit alls lika bra som den är just nu, och som aktieanalytikerna räknar med i snitt de närmaste åren.
Faktiskt så var resultatet per aktie ungefär bara oförändrat på samma nivå (dvs ca 10 kr per aktie) i flera års tid från år 2 till år 6.
Dvs risk för att H&M:s resultatutveckling även framöver kommer att ha samma varierande utveckling som historiskt enl ovan?
I så fall lär ju nuvarande börskurs på 338 kr vara övervärderad då den verkar förutsätta kraftiga resultatökningar flera år i rad framöver.
Och H&M:s historiska resultatutveckling har påverkar H&M-aktiens börskurs som utvecklats enl följande de senaste tio åren inkl diverse svackor:
1) Kraftig uppgång
...Började år 2005 kring 110-120 kr.
...Steg till en topp på 220 kr som nåddes under våren 2007.
2) Svacka
...Nedgång till botten på 120 kr i slutet av 2008.
3) Kraftig uppgång nr 2
...Topp på 260 kr hösten 2010.
4) Svacka nr 2
...Botten på 180 kr hösten 2011.
5) Kraftig uppgång nr 3
...Uppgång till nuvarande nivå på nästan 340 kr.
6) ?
Många uppfattar H&M-aktien som stabil och konjunktur-okänslig.
Men lik förbannat så drogs den med ner i den kraftiga generella börsnedgången hösten 2008.
Dvs det kan tolkas som att H&M-aktien också kommer att dras med ned om det blir en ny, stor framtida generell börsnedgång.
Personligen skulle jag (utifrån ovanstående) i dagsläget inte känna mig bekväm med att köpa H&M-aktien för ett p/e-tal över 15-20.
//Edit: Ex på hur man beräknar en akties motiverade p/e-tal med olika antaganden enl tex tidigare blogginlägg (från 27 dec 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
//
Det är bla pga återkommande svackor för H&M historiskt pga bla
negativa valutaeffekter
svacka i intern performance
risk för stigande ränta och de negativa effekter de skulle ha för H&M-aktien
Då H&M genererat ett nettoresultat per aktie på 11,70 kr under senast rapporterade 12 mån innebär det en motiverad börskurs på ca 170-240 kr (eller förenklat kring 200 kr).
Det innebär en motiverad kursnedgång på 30-50% från nuvarande börskurs 338 kr.
Mer om det stimulanspaket som europeiska centralbanken ECB presenterade tors 22 jan 2015:
ECB launches 1 trillion euro rescue plan to revive euro economy
The European Central Bank took the ultimate policy leap on Thursday, launching a government bond-buying program which will pump hundreds of billions in new money into a sagging euro zone economy.
Även:
Draghi Commits ECB to Trillion-Euro Asset-Purchase Plan to Fight Deflation
Mario Draghi led the European Central Bank into a new era, committing to a quantitative easing program worth at least 1.1 trillion euros ($1.3 trillion) to counter the threat of a deflationary spiral.
The ECB president shrugged off determined opposition led by German officials with a pledge to buy 60 billion euros every month through September next year (dvs 2016) in a once-and-for-all push to put more cash into circulation and revive inflation.
ECB:s stimulansåtgärder är meningslösa enl en artikel på CNBC.com 22 jan 2015:
ECB bond plan won't fix Europe's economy
It's a start, but it's not a cure for Europe's deepening economic stagnation.
http://www.cnbc.com/id/102360257
Oro för parlamentsval i Grekland nu på sön 25 jan 2015, och bla för att partiet Syriza ska ta makten eftersom de vill att Greklands stora statsskuld till ECB ska skrivas av (åtminstone delvis) och att stora, nya stimulansåtgärder i Grekland ska inledas:
(Syrizas ledare Alexis) Tsipras has vowed to convince the ECB and euro zone to write down the value of their Greek debt holdings to allow him to increase public spending and stimulate job growth.
http://www.cnbc.com/id/102360893
Enl den artikeln har Grekland redan lånat 200-300 miljarder dollar från EU och internationella valutafonden IMF, och nästa grekiska regering väntas efter parlamentsvalet inleda förhandlingar om ytterligare lån.
Videoklipp från CNBC 22 jan 2015:
'Draghi initiated another bubble': Strategist
Robert Pavlik, Chief Market Strategist at Boston Private Wealth, calls the European Central Bank's massive stimulus package a "false start" and explains why he is staying away from European stocks.
http://video.cnbc.com/gallery/?video=3000348740
Även risker i världsekonomin just nu pga att oljepriset fallit så kraftigt.
Bla:
If crude oil falls below $30, brace for global recession
The price of oil is about $17 a barrel away from signaling that a global recession is inevitable, according to a new survey of investment professionals.
//Edit: Gammalt videoklipp (från 1970-talet?) med föreläsning av Milton Friedman i sitt "esse" bla om att det (enl honom) skapats "myter" bland folk tex om att staten ska ta hand om allt och alla: https://www.youtube.com/watch?v=xNc-xhH8kkk
Bland de myter Friedman vill ta kål på i föreläsningen:
1) att det under 1800-talet var några "rövarbaroner" som tog över hela ekonomin och utnyttjade andra
2) att 1930-tals-depressionen berodde på marknadsekonomins brister, och att staten var tvungen att gå in och reparera detta
3) folks önskemål om att staten bör intervenera i marknadsekonomin för att den inte ska urarta, och att staten ska tillhandahålla alla möjliga typer av tjänster åt folk (bla för att marknadsekonomin inte klarat av att tillhandahålla en rad tjänster etc)
4) att det finns saker man kan få gratis (tex gratisluncher)
5) Robin Hood-myten; att staten fördelar rikedomar från de rika och ger till de fattiga
Sanningen är enl Friedman istället följande bla:
1) 1800-talet var en period då folk fick en enorm välstånds-förbättring.
2) 1930-tals-depressionen berodde på att staten agerat felaktigt.
Bla agerade inte amerikanska centralbanken (Federal Reserve) enl dess ursprungliga syfte (att motverka bankpanik och motsverka att banker tvingas stänga), trots att kompetensen fanns hos de inblandade.
Friedman själv har läst 50 års årsredovisningar från Federal Reserve ("Fed") och konstaterar:
...I goda år för USA:s ekonomi tar Fed hela äran för det.
...I dåliga år för USA:s ekonomi skyller Fed alltid på utomstående faktorer.
Under 1930-talskrisen gick en tredjedel av alla USA-banker omkull och landets penningmängd (kontanter och bankinlåning) krympte med en tredjedel.
Bla hade Fed (enl Friedman) kunnat parera situationen genom att öka upp penningmängden igen.
Då skulle krisen enl honom inte alls ha blivit lika allvarlig.
Enl Friedman hade även amerikanska staten (kongressen) kunnat agera genom att öka penningmängden.
//Edit 2: Detta talar i och för sig emot att centralbankerna borde ha legat lågt och inte göra någonting under 2008/2009-krisen.
//
Friedman anser att det även var Fed och kongressen som var orsaken till den höga inflationen i USA på 1970-talet.
Bla för att folk ville att kongressen skulle öka de statliga utgifterna utan att höja skatterna.
Istället uppstod inflation som en sorts skatt.
3) Orsaken till att staten tillhandahåller en massa olika tjänster etc är inte för att marknadsekonomin misslyckats med det, utan för att starka lobbygrupper fått staten att göra det - trots att det ofta inte finns någon allmän efterfrågan hos folk för många av dessa statliga tjänster.
I stället "skapades" en fiktiv efterfrågan på dessa tjänster från folk som avsiktligt ville öka statens roll.
a)
Friedman har bla kritik mot hur USA:s statliga sociala välfärds-system är upplagt.
Han anser att det är en typ av tjänst som staten skapat utan att folk från början efterfrågade det, inte ens under 1930-talskrisen.
Enl Friedman är systemet istället en typ av extraskatt som fungerar ineffektivt.
b)
Han anser det även är onödigt av staten att lägga sig i vilken säkerhetsutrustning man ska ha i bilen.
Att staten ändå gör det beror enl Friedman bara på att amerikanska konsument-aktivisten Ralph Nader propagerat för det.
Friedman pekar bla på att Nader skrev en bok om trafiksäkerhet och att det stod där om att bilmodellen Chevrolet Corvair var direkt trafikfarlig, men enl Friedman visade senare undersökningar att den inte var det.
//Edit:
...Om Ralph Nader: http://en.wikipedia.org/wiki/Ralph_Nader
...Den bok Nader publicerade år 1965 ("Unsafe at any speed"): http://en.wikipedia.org/wiki/Unsafe_at_Any_Speed
...Om Chevrolet Corvair: http://en.wikipedia.org/wiki/Chevrolet_Corvair
I den senare länken bla:
The Corvair's legacy was affected by controversy surrounding its handling
...for which it became the subject of Ralph Nader's Unsafe at Any Speed
...as well as a 1972 Texas A&M University safety commission report for the National Highway Traffic Safety Administration (the latter which found that the 1960–1963 Corvair possessed no greater potential for loss of control in extreme situations than its contemporaries).
//
Osv.
https://www.youtube.com/watch?v=xNc-xhH8kkk
Verkar som att Friedman i föreläsningen tagit fasta på hippie-tidens och 1970-talets vänstervåg, men ville göra klart för folk att de enl honom inte skulle tj… [content has been truncated]