Nasdaq 0.97%
Stockholm
0.66%
0.66%
I veckan kom sparbarometern för det andra kvartalet. Där kan man utläsa att hushållen satt in rekordmycket pengar på bankernas sparkonton samtidigt som lånetillväxten sakta mattas och nu ligger på ca 4% i årstakt vilket ändå bli ca 117 miljarder om året eller 1000 kr per svensk och månad i lånetillväxt.
Jag har tittat lite på utvecklingen för hushållens finansiella nettotillångar och ser att dessa på 10 år har sjunkit från ett hyfsat plus till ett stort minus.
Uppgifterna nedan är tagna från sparbarometern som sammanställts av finansinspektionen och sedermera SCB. Bland finansiella tillgångar har jag räknat med bankinlåning, obligationer, aktier, fonder, sedlar och mynt m.m. Jag har till skillnad från sparbarometern inte räknat med pengar som ligger i låst pensionssparande samt inbetalda försäkringspremier och dylikt. Värdet på reala tillgångar som bostadsrätter, småhus, hyreshus, skog- och jordbruksmark tas inte med här.
Finansiella skulder domineras både 2001 och 2012 av skulder för bostäder.
Så här ser statistiken ut:
Kvartal 3 2001:
Finansiella tillgångar 1357 mdr
Finansiella skulder 1189 mdr.
Tillgångar minus skulder: +169 miljarder.
Kvartal 1 2005:
Finansiella tillgångar 1640 mdr
Finansiella skulder 1620 mdr
Tillgångar minus skulder: +20 miljarder.
Kvartal 2 2012:
Finansiella tillgångar - 2434 miljarder
Finansiella skulder - 2920 miljarder
Tillgångar minus skulder: -488 miljarder.
Här ser vi tydligt hur hushållen gått från ett mindre finansiellt överskott till ett ganska markant finansiellt underskott. Att tänka på är att under kvartal 3 2001 hade börsen redan sjunkit under dagens nivåer och ändå var finansiella nettotillgångarna 657 miljarder större än idag.
Idag domineras de finansiella tillgångarna av bankinlåning. Hela 1189 miljarder av hushållens pengar ligger hos bankerna. De vars finansiella tillgångar ökat kraftigt sedan 2001 har inte satsat pengarna på aktier, istället placerar man i huvudsak på banken och i räntebärande.
De finansiella tillgångarna är mycket ojämlikt spridda. Tittar man på på medianvärdet för finansiella tillgångar enligt min definition så gissar jag att det ligger nånstans kring 40 000 kr per medan medelvärdet ligger på 256 000 kr. Vad gäller lånen saknas bra statisik för att se vilka som har hur mycket lån och hur deras finansiella tillgångar ser ut.
En anledning till att hushållens finansiella skulder ökat är ombildning av hyresrätter till bostadsrätter. Då har hushållen fått en real tillgång samtidigt som man fått en finansiell skuld. Sedan 2001 har enligt min grova uppskattning antal bostadsrätter ökat med 40%. Det handlar således om ca 270 000 lägenheter. Där har vi en del av lånetillväxten, men det är nog endast en bråkdel vi pratar om. Men det mesta står nog allt högre bostadspriser för, samt att man i takt med ökade bostadpriser tagit ut nya lån för att finasiera ett leverne med allt högre levnadsstandard. Kansker har man köpt ett lyxigt kök, en ny bil eller byggt ut för att bo större.
Efter att ha tittat på statistiken står tre saker klara för mig.
1.) Mycket av Sveriges välgång och lycka bygger på att vi måste klara av att hantera det skuldberg som byggts upp då hushållen som grupp har svaga finansiella muskler.
2.) De med stora finansiella tillgångar vänder alltmer börsen ryggen och sparar istället pengarna på banken. Vi vet att de finansiella tillgångarna är mycket ojämlikt fördelade jämfört med många andra länder.
3.) Det är mycket osäkert hur det ser ut med finansiella tillgångar hos olika grupper av låntagare. Det är akut att få fram forskning på området för att veta hur sårbara vi är om bostadspriserna börjar sjunka. Betänk att medianförmögenten i finansiella tillångar kan vara så låg som 40 000 kr men vi vet inte alls hur det ser ut hos olika grupper.
Hälsningr Whimsical
Denna text är skriven av vårt forums användare. Det är insändaren - och inte REDEYE - som ansvarar för inläggets innehåll. Det är således den enskilda signaturen som är ansvarig för inläggets innehåll och trovärdighet. Läsarna av inlägg uppmanas att på egen hand kritiskt analysera och granska informationen.
Kommentarer
Som altid intressant när Whimsical skriver. Men jag har några reflektioner 1) Har du tillräckligt beaktat att när hushållen ökar sina skulder och köper t.ex. en bostadsrätt så får de motsvarande tillgång som hittills höjt tillgångsvärde under åren mer än skulden.
2) Är det inte en myt att mycket av ökade lån på bostadsrätter och villor skulle ha gått till semesterresor och annat skojigt.
Kan det inte vara så att hushållen använt sitt RUT-avdrag till att verkligen förbättrat sitt hem (kök, badrum, tillbyggnad) och därigenom ökat på sitt tillgångsvärde.
Hej,
Nu var det finansiella tillgångar här. Men i stort är det priset på existerande bostadsbestånd som höjts även om mycket renovering skett. Min sjöstuga har stigit från ca 700000 i värde till över 2 miljoner i värde sen 2000 trots att ingen renovering skett. Eftersom lånen gått om tillgångarna måste mycket pengar från säljarna eller andra gått till konsumtion förutom skatt. Eller så bor vi i nya fina dyra hus. Som grupp har dock svenskarna en svag finansiell ställning är min åsikt.
.
Rent samhällsekonomiskt torde det inte behöva göra någon skillnad om det är hushållen eller bostadsbolagen (Wallenstams, Fastighets Balder o.s.v.) som har skulderna eller om det är privatpersonerna.
Det som enligt min mening varit allvarligaste för hushållens ekonomi de sista fem åren är att de förlorat hälften av sin förmögenhet i aktier. Det hade inte behövt ske om inte regeringar och centralbanker gjort allt för att rädda bankerna och dess aktieägare. Hade så ej skett hade krisen enligt min mening (men där är meningarna skiljaktiga, som bekant) ej blivit så djup, eller kanske ingen alls.
Då hade privata aktieägare suttit kvar med sin förmögenhet i aktier och förmögenhetssituationen hade varit en annan än den Whimsical redogör för härovan.
Ja, det är beklagligt att många vänder börsen ryggen nu. Som jag ser det är det två tillgångar som ökat dramatiskt och det är värdet på fastigheter samt pengar på bankkonton. Jag tror att den dag som omvärlden inte vill betala låga räntor för bostadsobligationer kommer Riksbanken stödköpa dessa precis som FED gör i USA idag. Därmed borde vi kunna undvika en hårdlandning. Men det är inte det rätta att göra naturligtvis och kommer skada kronan. Jag har spekulerat i kronuppgång senaste åren men snart kommer läget att ta hem vinsten där. Problemet är bara vad man ska investera i. Säkra tillgångar med bra avkastning är det ont om. Som en alternativ investering tittar just nu på att bygga små stugor att hyra ut då min familj ärvt några attraktiva obebyggda tomter. Regeringen höjer schablonavdraget så man kommer ej behöva betala någon skatt på uthyrningen upp till ganska stora summor och kan dra nytta av låga räntor. Jag delar din uppfattning Staffan att man ej ska sälja sina hus osv.