Även om man som ung människa i Sverige har många möjligheter och en bra levnadsstandard kan jag inte låta bli att känna att vi har har mycket emot oss.
Bostadspriserna är upp-pressade till bristningsgränsen. Även om man som jag sparat ihop en miljon räcker det bara till kontantinsatsen på nåt vidrigt stylat radhus i Farsta. Dessutom är det svårt för gemene man att tjäna på börsen då politikerna kör ekonomierna i diket. De enda som tjänar på nuvarande världsordning är de som får beskatta via skattsedelen, oligopol, billiga krediter och inflation. Vi har duktiga entreprenörer och börshajar också, men det är en minoritet. Där har ni vinnarna.
Vad gäller arbetsplatser förväntas vi stå med mössan i handen och acceptera det ena tidsbegränsade jobbet efter det andra.
Men jag har en välgörare som jag måste hylla. Det är min bortgånge farfar som hade mycket mark som han exploaterade, vid sidan om sitt arbete som bonde. Hans livsgärning var ett enormt slit med jobb 7 dagar i veckan långt ute i periferin, men han fick själv inte skörda frukterna av det. Lönsamheten var dålig men jag vet att han njöt av sitt oberoende och sitt enkla liv nära både skog och hav. Han var inte insatt i finansiell ekonomi men hans långsiktighet och inflationen skapade en förmögenhet. De avstyckade tomterna har sedan 60-talet ökat från 1 SEK kvadratmetern till 7000 SEK kvadratmetern. Farfar gav mig en pokerhand som för mig förblev hemlig tills han dog, men när jag väl synade den så var det AA.
Hälsningar Whimsical
Denna text är skriven av vårt forums användare. Det är insändaren - och inte REDEYE - som ansvarar för inläggets innehåll. Det är således den enskilda signaturen som är ansvarig för inläggets innehåll och trovärdighet. Läsarna av inlägg uppmanas att på egen hand kritiskt analysera och granska informationen.
Kommentarer
You have to know when to holdém, when to foldém - this story about your "gramps" is an ace that I can keep.
Regards
Allt är inte svart ens för oss 80 talister även om jag många gångar känt att det var synd att man ej var född på gräddfils generationens tid 40 talet. Priserna var låga, Sverige var ett av världens rikaste länder, arbetslösheten var i princip 0 och löneutvecklingen var god. Till råga på allt steg börserna till himlen.
Snabbheten i ekonomin har i dagsläget blivit osund. Istället för långsiktighet och produktivitetsökning jagar alla snabba cash. Algoritm datorerna har förstört börsen då de är programmerade att skapa svängningar.
Dagens ekonomer har det inte lätt. Förutom debit och kredit förändras ekonomin i en takt vi aldrig sett förut. Trots i princip noll räntor är arbetslösheten i många länder fortfarande hög. D.v.s trots att räntan är noll kan inte kapitalet avkastas genom nya anställningar då lönerna är för höga.Bolagen har effektiviserat bort jobben där gräddsfils generationen satt och pilla och ersatt dem med i bästa fall timanställning av en konsult. Ekonomierna går sakta tillbaka mot början av 1900 talet då man inte visst vad fack var och lönerna bestämdes på en individuell basis.
Stora fördelen för oss är däremot att jobben där mycket små arbetsinsatser kan förränta mycket pengar har ökat. Genom att starta en webbshop med direktimport från Asien kan du i dagsläget med bara några klickningar komma över identiska varor som på hemmaplan kostar betydligt mer. Det enda du i regel behöver är en server och ett mindre kontor. Du kan på detta sätt tjäna ganska mycket pengar innan konkurrens etableras. Då är det bara att byta produkt. Möjligheterna är med andra ord större idag men vägen dit är dock betydligt svårare.
Vad beträffar marknaden kan jag inte fatta hur en värld med i princip nollräntor riskerar falla som senaste veckorna. Nollräntor borde logiskt sett elda upp värderingarna istället för att sänka dem. Kanske Sarkozys förslag om en Tobin skatt inte är så dum trots allt.