Post entry

Sälj Investor-aktien, del 3

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Är aktierna i Investors aktieportfölj intressanta (köpvärda)?

Detta är det tredje blogginlägget i serien "Sälj Investor-aktien" från dec 2014.

De tidigare blogginläggen i serien:

...Del 1: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-1

Det handlade om hur Investor-aktien och Investors aktieportfölj utvecklats de senaste åren.

Slutsatserna blev

...att Investor-aktien utvecklats klart bättre än Stockholmsbörsen under de senaste elva åren (from 2004 tom hittills 2014).

...men att Investors själva aktieportfölj bara utvecklats något bättre än börsen (eller ungefär i samma nivå som börsen).

Resonemanget var att orsaken till att Investor-aktien gått så mycket bättre än Investors aktieportfölj, beror på minskad substansrabatt i Investor-aktien (dvs att Investor-aktiens nuvarande börskurs ligger närmare värdet på Investors aktieportfölj per aktie jämfört med tidigare).

Och att substansrabatten i aktien generellt brukar minska goda börstider, dvs när börsen stiger och det blir allt populärare att köpa aktier.

Det ger då en "turboeffekt" åt Investor-aktien i goda börstider.

Det innebär dock samtidigt risk för att rabatten ökar om börsen börjar falla.

I blogginlägget berördes även en del bakgrund om familjen Wallenberg som är huvudägare i Investor.

...Del 2: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-2

Där berördes en del bolag som Investor investerat i, och att dessa investeringar haft en dålig utveckling.

De bolag som nämndes var bla:

Aleris

Aerocrine

Active Biotech

Även GHP togs upp som exempel på detta.

Nämndes även en del moraliska tvivelaktigheter i Investors agerande kring bla bolagen

Aleris

Sobi

I detta blogginlägg (del 3 i serien) kommer beröras det ev tyngsta skälet för att sälja Investor-aktien, nämligen om aktierna i Investors aktieportfölj är köpvärda eller ej.

I del 1 nämndes att Investors aktieportfölj (förenklat uttryckt) var värd nästan 250 miljarder kr per slutet av sep 2014.

...Det motsvarade då 324 kr per Investor-aktie.

...Samtidigt låg Investor-aktien i 255,30 kr.

Det innebar då en substansrabatt på 21% (dvs att aktiens börskurs låg 21% under aktieportöljens värde motsvarande 324 kr per aktie).

Men att 324 kr per aktie (nästan 250 miljarder kr) utgör värdet på Investors aktieportfölj är egentligen en sanning med modifikation.

Det beloppet kan bättre beskrivas som marknadsvärdet på Investors "förmögenhet", dvs enl del 1:

1) Investors aktieportfölj av börsnoterade aktier

plus

2) Investors bedömda marknadsvärde på Investors övriga onoterade tillgångar

minus

3) Investors nettoskuld

=

Investors substansvärde

Och enl Investors q3/2014-resultatrapport uppgick beloppen för de ovannämnda delposterna mer exakt till följande siffror per slutet av sep 2014:

tillgångar 271 miljarder kr (i bedömt marknadsvärde)

minus

nettoskuld (kassa minus räntebärande lån) 24 miljarder kr

=

Investors substansvärde 247 miljarder kr (324 kr per aktie)

Tillgångarna kan i sin tur delas in i följande delposter:

börsnoterade aktier 205 miljarder kr

onoterade aktier mm 66 miljarder kr


Summa tillgångar 271 miljarder kr

Delposten onoterade aktier mm delas i sin tur in i:

dotterföretag 31 miljarder kr

finansiella investeringar 32 miljarder kr

övrigt 2 miljarder kr


Summa 66 miljarder kr

I delposten "dotterföretag" ligger bla sjukvårdsbolaget Aleris med ett bedömt marknadsvärde på nästan 4 miljarder kr.

Men som synes är alltså de börsnoterade aktierna Investors klart största tillgångskategori.

Visar sig att Investors aktieinnehav i följande bolag var de mest värdefulla för Investor per slutet av sep 2014:

  1. SEB 44 miljarder kr

  2. Atlas Copco 43 miljarder kr

  3. ABB 31 miljarder kr

  4. Astrazeneca 27 miljarder kr

  5. Mölnlycke Health Care 22 miljarder kr


Summa 167 miljarder kr

Detta var alltså det bedömda värdet på Investors investeringar (ägarandelar) i dessa bolag per slutet av sep 2014.

För bolagen 1-4 är det värdet på Investors börsnoterade aktier i dessa bolag, medan Mölnlycke är onoterat och ingår i posten dotterföretag.

Utvecklingen av värdet på dessa fem bolag är alltså det som mest påverkar Investors substansvärde per aktie (de 324 kronorna per slutet av sep 2014).

Per slutet av sep 2014 svarade dessa fem bolag för:

...62% av värdet på Investors totala tillgångar (dvs 167 miljarder kr av 271 miljarder kr)

...68% av värdet på Investors substansvärde (dvs 167 miljarder kr av 247 miljarder kr)

Alternativt uttryckt kan man säga att värdet på Investors investeringar (aktieinnehav) i dessa fem bolag svarade för 219 kr (68%) av substansvärdet 324 kr per aktie.

Eller 219 kr (86%) av Investor-aktiens börskurs 255,20 kr per slutet av sep 2014.

//Edit: Utifrån ovannämnda belopp blir den procentuella fördelningen följande vad gäller

...de ovannämnda värdena på Investors ägarandelar i ovannämnda bolag

...som andelar av värdet på Investors totala tillgångar:

  1. SEB 16,2%

  2. Atlas Copco 15,7%

  3. ABB 12%

  4. Astrazeneca 10%

  5. Mölnlycke 8%


Summa 62% (167 miljarder kr av värdet 271 miljarder kr för Investors totala tillgångar per slutet av sep 2014)

Eller:

  1. SEB 16,2%

  2. Atlas Copco 15,7%

  3. ABB 12%


Summa 44% (118 miljarder kr av värdet 271 miljarder kr för Investors totala tillgångar per slutet av sep 2014)

//

Och from slutet av sep 2014 tom nu (per slutet av tis 23 dec 2014) har Investors B-aktie stigit till 285 kr.

Nu ligger börskurserna i de fem ovannämnda bolagen på följande nivåer:

SEB A 98,65 kr

Atlas Copco A 221,10 kr

ABB 167,40 kr

Astrazeneca 544,50 kr

Mölnlycke (onoterat)

En nyckelfråga för att bedöma om Investor-aktien är köpvärd vid nuvarande börskurs 285 kr, är alltså om aktierna i de fem ovannämnda bolagen är köpvärda vid ovannämnda nivåer.

Eftersom Mölnlycke är onoterat blir frågan där snarare om Investors bedömda marknadsvärde på 22 miljarder kr för Investors ägarandel på 99% av Mölnlycke, är motiverad eller ej.

Som jämförelse låg de fyra ovannämnda noterade aktierna på följande nivåer per slutet av sep 2014 (då Investors substansvärde beräknades till 324 kr per Investor-aktie):

SEB A 96,40 kr

Atlas Copco A 207 kr

ABB 162,30 kr

Astrazeneca 521,50 kr

Dvs de fyra aktierna har haft följande kursutveckling sedan slutet av sep 2014:

Investor B +12%

  1. Atlas Copco A +7%

börsen som helhet (SIXRX-index) +6%

  1. Astrazeneca +4%

  2. ABB +3%

  3. SEB A +2%

Dvs tre av de fyra aktierna har gått sämre än börsen sedan slutet av sep 2014.

Men Investor-aktien har gått klart bättre än dem alla.

Ser alltså ut som att Investor-aktiens substansrabatt har krympt ihop ytterligare (från nivån 21% per slutet av sep 2014).

Det kan därmed kan anses innebära ytterligare förhöjd risknivå i Investor-aktien om det kommer en börsnedgång och substansrabatten börjar öka igen.

En nyckelfråga för att bedöma om Investor-aktien (Investors B-aktie) är köpvärd eller ej, är alltså om de fyra börsnoterade största aktieinnehaven är köpvärda vid nuvarande kursnivåer:

SEB A 98,65 kr

Atlas Copco A 221,10 kr

ABB 167,40 kr

Astrazeneca 544,50 kr

Generellt är slutsatsen här att alla dessa aktier i dagsläget är klart övervärderade (dvs att deras motiverade börskurser ligger klart lägre än nuvarande börskurser), om man utgår ifrån vilka p/e-talsnivåer (börskurs delat med resultat per aktie) som vore motiverade för dessa bolag.

  • Alla de fyra bolagen är säkert välskötta i sig.

  • Men de ovannämnda höga börskurserna förutsätter generellt att den nuvarande ganska skrala världskonjunkturen tar fart, och ännu syns inte mycket tecken på det.

Ev viss återhämtning i USA, men svaghet i Europa, Ryssland och Kina osv.

Frågetecken tex för hur den senaste oljekrisen (med kraftigt fallande oljepris) kommer att slå på Rysslands ekonomi och oljebolag runt om i världen.

Risk att det leder till kreditförluster för banker vilket i sin tur leder till försämrat börsklimat osv?

  • De ovannämnda fyra höga börskurserna förutsätter även tex att det nuvarande generella ränteläget förblir rekordlågt.

Tex får man i dagsläget bara en årsränta på 0,98% i tio år, om man köper svenska statsobligationer med en löptid på tio år: www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta

//Edit: Tex nedan ur tidigare blogginlägg (från 17 dec 2014) om personaluthyrningsfirman Proffice: http://www.redeye.se/aktiebloggen/proffice/salj-proffice-aktien

Ur blogginlägget:

    • -Här börjar utdrag från det blogginlägget- - -

Tex Konjunkturinstitutet (KI) räknar med följande utveckling för räntan på svenska tioåriga statsobligationer (enl KI:s senaste konjunkturrapport från 18 dec 2014):

2013 (faktiskt utfall): 2,1%

2014: 1,7%

2015: 1,4%

2016: 2,1%

2017: 2,7%

2018: 3,3%

2019: 3,9%

Det baseras bla på följande KI-prognoser för inflationen i Sverige (mätt som utveckling av konsumentprisindex (KPI):

2013 (faktiskt utfall): 0,0%

2014: -0,2%

2015: 0,1%

2016: 1,0%

2017: 2,3%

2018: 2,7%

2019: 2,8%

Och på följande nivåer för Riksbankens styrränta:

2013 (faktiskt utfall): 0,75%

2014: 0,00%

2015: 0,00%

2016: 0,25%

2017: 0,75%

2018: 1,25%

2019: 1,75%

http://www.konj.se/1129.html

    • -Slut på utdrag från det tidigare blogginlägget- - -

Inflationen (och därmed räntenivå) lär väl förr eller senare stiga pga tex följande (enl artikel från 27 dec 2014):

Löneökningar på rekordnivå

I år får den som arbetar i genomsnitt drygt 900 kronor mer i plånboken varje månad.

Det är ovanligt mycket och beror på att inflationen är noll och inte äter upp någonting av löneökningarna.

Bara ett år tidigare på 2000-talet har reallöneökningarna varit så höga som nu.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6024045

I det ovannämnda Proffice-blogginlägget skissades även på hur man beräknar nivån för ett motiverat p/e-tal (dvs det p/e-tal aktier bör värderas till).

Antaganden bla:

...en statsobligations-ränta på 4-6% per år (givet inflation 2-3% per år plus realränta 2-3% per år)

...en "riskpremie" på 7-8% per år för att investerare ska vilja investera i börsen lika gärna som statsobligationer

Det ger att man långsiktigt borde kräva en förväntad totalavkastning (börskurs-förändringar plus aktieutdelningar) på summa 11-14% per år för att investera i en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet.

Det stämmer ganska väl med att Stockholmsbörsen enl del 1 av Investor-blogginläggen gett en totalavkastning på ca 12% per år i snitt from 2004 tom hittills 2014.

Om börsbolagen långsiktigt har en intäkts- och resultatutveckling i nivå med den generella konjunkturen mätt som bruttonationalprodukten (bnp) på säg 2-3% per år, innebär detta följande motiverade p/e-tal för att köpa börsen som helhet:

1

delat med

11-14% minus 2-3%

Det visar sig ge ett motiverat p/e-tal på ca 8-13 för börsen som helhet.

Det ska då baseras på en förväntad normalårsvinst för kommande 12 mån.

Dvs med ett motiverat p/e-tal på 8-13 för snittaktien på börsen, blir aktiens motiverade värde 8-13 gånger ett normalårs resultat per aktie för kommande 12 mån.

Vad blir då det motiverade värdet för varje enskild aktie?

Det beror på aktiens "betavärde", dvs (förenklat uttryckt) hur pass konjunkturkänsligt bolaget är.

Konjunkturkänsligheten kan då mätas som hur mycket aktiens börskurs rör sig jämfört med börsen som helhet.

Tex:

...Börsen är +1% och aktien är +1,5%.

...Börsen är -1% och aktien är -1,5%.

Då har aktien ett betavärde på 1,5.

Aktien rör sig då klart mer än börsen som helhet, vilket lär bero på att det är en aktie i ett konjunkturkänsligt bolag (tex ett gruvbolag eller stålbolag).

Eller tex:

...Börsen är +1% och aktien är +0,5%.

...Börsen är -1% och aktien är -0,5%.

Aktien har då ett betavärde på 0,5.

Aktien rör sig då klart mindre än börsen som helhet vilket lär bero på att det är en aktie i ett ej konjunkturkänsligt bolag (tex ett livsmedelsbolag som Axfood eller ICA eller ett läkemedelsbolag som Astrazeneca).

Den enskilda aktiens motiverade p/e-tal beror även på vilken långsiktig resultattillväxt bolaget kan förväntas ha.

Säg tex att

...en aktie har ett betavärde på 0,5

...och att bolaget väntas visa en resultattillväxt på 5% per år i evighet (vilket är väldigt mycket jämfört med den generella bnp-utvecklingen på säg 2-3% per år

Då blir aktiens motiverade p/e-tal (med samma förutsättningar i övrigt som ovan):

1

delat med




riskfri ränta (statsobligationsränta) 4-6% per år

plus

(riskpremie 7-8% per år) gånger (aktiens betavärde 0,5)



minus

bolagets förväntade resultattillväxt 5% per år


Då blir aktiens motiverade p/e-tal 20-40:

1

delat med

riskfri ränta 0,06 + (riskpremie 0,08 * betavärde 0,5) ) - resultattillväxt 0,05

=

motiverat p/e-tal 20

1

delat med

riskfri ränta 0,04 + (riskpremie 0,07 * betavärde 0,5) ) - resultattillväxt 0,05

=

motiverat p/e-tal 40

Antag istället ett konjunkturkänsligt bolag med ett betavärde på 1,5 och en förväntad årlig resultattillväxt på 1-2%.

Då blir aktiens motiverade p/e-tal 6-8.

Ett ganska normalt industriföretag (som Atlas Copco eller ABB) borde tex ha ett betavärde på 1,2 och en förväntad årlig långsiktig resultattillväxt på 2-3%.

Då blir aktiens motiverade p/e-tal 7-11.

Dvs ex på aktiers motiverade p/e-tal utifrån ovan:

ett ej konjunkturkänsligt tillväxtföretag: p/e 20-40

snittaktien på börsen: p/e 8-13 (mittpunkt p/e ca 10-11)

ett ganska konjunkturkänsligt industriföretag: p/e 7-11

ett konjunkturkänsligt gruv- eller stålbolag: p/e 6-8

Dessa aktiers motiverade kursnivåer blir då

...bolagens förväntade resultat per aktie under kommande 12 mån under normala förhållanden

gånger

...respektive bolags motiverade p/e-tal

Det är alltså viktigt att använda förväntat resultat under normala förhållanden.

...Använder man tex förväntat resultat under en högkonjunktur, blir det en långsiktigt alldeles för hög nivå för ett konjunkturkänsligt bolag.

...Och använder man ett förväntat resultat under en lågkonjunktur, blir det en långsiktigt alldeles för låg nivå för ett konjunkturkänsligt bolag.

Osv.

//

1) SEB

SEB-aktien berördes i ett tidigare blogginlägg (från 26 okt 2014) där aktien fick rekommendationen "sälj": http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/salj-seb-aktien-1

...Då låg SEB:s A-aktie i 90,60 kr.

...Ligger nu alltså i 98,65 kr.

Enl blogginlägget har SEB genererat ett justerat resultat per aktie på 7-8 kr under senast rapporterade 12 mån (okt 2013-sep 2014).

Och historiskt har SEB visat sig vara kraftigt konjunkturkänsligt, och nästan varit på väg att gå under både under krisen i början av 1990-talet och under krisen 2008/2009.

Vid båda dessa tillfällen fick SEB be aktieägarna om stora kapitaltillskott, och SEB:s börskurs rasade kraftigt.

//Edit: Enl det tidigare blogginlägget:

...Under 1990-talskrisen blev SEB tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 5 miljarder kr och bankens aktie rasade 85-95%.

...Under 2008/2009-krisen blev SEB tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 15 miljarder kr och aktien rasade 94%.

Dock återhämtade sig aktien kraftigt efter båda dessa kriser, dvs ev ska man köpa SEB-aktier i djupa kristider och ej nu när det ser bra ut.

Dock kan man hävda att SEB hade tur att situationen klarade upp sig under båda dessa gånger.

Nästa gånger kanske det ej går lika bra och ev kommer SEB då att istället gå omkull helt.

Även enl det tidigare blogginlägget:

Tex oroväckande att SEB hade

...en total utlåning till allmänheten på 1 300-1 400 miljarder kr per slutet av sep 2014

...men samtidigt "bara" ett eget kapital på knappt 130 miljarder kr som buffert för att täcka upp ev framtida kreditförluster på denna utlåning.

Det egna kapitalet utgjorde därmed 9-10% av utlåningen till allmänheten.

Och:

(...) fastighetsrelaterad utlåning i SEB:s totala utlåning:

bostadslån 450 miljarder kr (33% av total utlåning)

övriga fastighetslån 266 miljarder kr (20%)

- - -

=Summa 716 miljarder kr (53%)

Av SEB:s utlåning avser alltså över hälften fastighets- eller bostadsrelaterad utlåning, vilket kan tolkas som en hög risk.

//Edit: I det sammanhanget väldigt träffsäkert uttryckt nedan av Lotta Sjöberg i radioprogramserien "Filosofiska rummer" om vad hemmet innebär för oss (sändes 21 dec 2014):

Jag tänker också att den här tryggheten som vi pratade om är ju faktiskt en falsk trygghet i ganska stor mån - i och med att vi har sådana stora bostadslån som vi har, och att de också är ganska...

Jamen, det är ju en stor risk i hela vårt ekonomiska system.

Och vi är ju sårbara för förändringar. Ifall räntorna går upp.

Och vi är många som sitter och tror att vi har det bra.

Men det krävs inte så mycket i omvärlden för att det här ska rubbas för oss.

Det tycker jag att...När jag funderar mer på det så känns det som en väldigt otrygg sida av det här.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/475286?programid=793

//

SEB:s kreditförluster (dvs kostnader för att låntagare ej kan betala tillbaka av SEB utlånade pengar, och att SEB ej har fått några säkerheter från låntagarna att täcka upp för kreditförlusterna) har uppgått till följande försumbara nivåer de senaste kvartalen (förändring från motsvarande kvartal ett år tidigare):

q1/2013: 256 miljoner kr

q2/2013: 291 miljoner kr

q3/2013: 267 miljoner kr

q4/2013: 341 miljoner kr (+24%)

q1/2014: 258 miljoner kr (+1%)

q2/2014: 283 miljoner kr (-3%)

q3/2014: 473 miljoner kr (+77%)

I årstakt blir det följande nivåer:

okt 2012-sep 2013: 1 155 miljoner kr

okt 2013-sep 2014: 1 355 miljoner kr (+17%)

Dvs ev negativt att kreditförlusterna ökat under senast rapporterade 12 mån (och särskilt under q3/2014).

I det perspektivet även oroande att SEB:s totala utlåning till allmänheten ökar ganska kraftigt enl de senaste kvartalssiffrorna (SEB:s totala utlåning till allmänheten per slutet av respektive kvartal, förändring från motsvarande siffra ett år tidigare):

q4/2012: 1 236 miljarder kr

q1/2013: 1 240 miljarder kr

q2/2013: 1 290 miljarder kr

q3/2013: 1 282 miljarder kr

q4/2013: 1 303 miljarder kr (+5%)

q1/2014: 1 330 miljarder kr (+7%)

q2/2014: 1 388 miljarder kr (+8%)

q3/2014: 1 363 miljarder kr (+6%)

Dvs ökningstal på 5-8% i årstakt är mycket utifrån en total utlåning som för SEB är så stor som långt över 1 000 miljarder kr.

Risk alltså för att SEB lånar ut en massa pengar till höger och vänster för att det ger tillfredsställelse att se den totala utlåningsstocken öka, fast det i själva verket innebär allt högre risker för stora, framtida kreditförluster?

I årstakt är SEB:s senaste kreditförluster ännu så länge försumbara nivåer jämfört med SEB:s totala utlåning på 1 300-1 400 miljarder kr per slutet av sep 2014.

SEB:s kreditförluster på 1 355 miljoner kr (dvs ca 1,4 miljarder kr) utgör bara ca 0,1% av SEB:s genomsnittliga utlåning till allmänheten under okt 2013-sep 2014.

Men det är så det brukar vara i goda tider när kreditförlusterna är försumbara.

Det farliga är istället att de plötsligt kan stiga kraftigt om tiderna försämras.

Och då kan det som nämnt tyckas oroväckande att SEB per slutet av sep 2014 bara hade ett eget kapital (tillgångar minus skulder) på ca 130 miljarder kr (motsvarande 9-10% av utlåningen) som buffert för att bla täcka upp för framtida ev kreditförluster.

Om ett bolags eller en banks förluster (bla kreditförluster) gör att det egna kapitalet urholkas och tom blir negativt, innebär ju det att bolaget/banken per definition är konkursmässig och omgående behöver stort kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Och ev räcker ej då ens ett sådant kapitaltillskott om Finansinspektionen drar in bankens tillstånd pga vårdslös utlåning.

(Jämfört med aktiemäklarfirman HQ som fick sina verksamhetstillstånd indragna av Finansinspektionen pga vårdslös trading och relaterad bokföring av den tradingen osv.)

Man kan tex se hur SEB:s kreditförluster påverkades av den globala finanskrisen 2008/2009.

Enl tidigare blogginlägg om SEB (från 26 okt 2014):

SEB:s resultateffekt per år av kreditförluster de senaste åren:

2006: -562 miljoner kr

2007: -950 miljoner kr

2008: -3 155 miljoner kr

2009: -11 370 miljoner kr

2010: -1 609 miljoner kr

2011: 778 miljoner kr

2012: -937 miljoner kr

2013: -1 155 miljoner kr

2014 (9 mån): -1 014 miljoner kr

http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/salj-storbanks-aktierna

Positiva tal innebär ju återvinningar, dvs att tidigare reserveringar för förväntade, framtida kreditförluster i slutändan ej blev lika stora kreditförluster.

Enl tidigare blogginlägg (från 10 apr 2014) utgjorde ovannämnda kreditförluster för SEB följande andelar av SEB:s utlåning under respektive år:

SEB:s kreditförluster per år som andel av total utlåning (till allmänheten):

2007: 0,11%

2008: 0,30%

2009: 0,92%

2010: 0,14%

2011: -0,08%

2012: 0,08%

2013: 0,09%

Dvs även ett allvarligt krisår som 2009 uppgick SEB:s kreditförluster till under 1% av den totala utlåningen.

Dock beror väl det delvis på bokföringstricks och att ländernas enorma stimulansåtgärder bidrog till att krisen blev relativt kortvarig.

http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/salj-seb-aktien-0

Även enl det tidigare SEB-blogginlägget (fr aug 2014):

Bankernas sammanlagda kreditförluster under de sex åren 2008-2013:

Nordea 49 miljarder kr

Swedbank 29 miljarder kr

SEB 17 miljarder kr

Handelsbanken 10 miljarder kr

Siffrorna ovan kan tyckas stora, men ändå är de inte på långa vägar lika stora som de kunde ha varit om inte världsekonomin snabbt återhämtade sig igen tack vare rekordstora stimulanspaket av både länders stater och centralbanker runt om i världen (främst USA).

SEB:s kreditförluster under den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet:

1987: -258 miljoner kr

1988: -411 miljoner kr

1989: -561 miljoner kr

1990: -2 149 miljoner kr

1991: -4 760 miljoner kr

1992: -11 183 miljoner kr

1993: -10 167 miljoner kr

1994: -9 444 miljoner kr

1995: -4 025 miljoner kr

1996: -1 303 miljoner kr

1997: -688 miljoner kr

Dvs under sjuårs-perioden 1990-1996 hade SEB sammanlagda kreditförluster på 43 miljarder kr.

...Under 1990-talskrisen brände alltså SEB drygt 40 miljarder kr på kreditförluster

...medan det under 2008/2009-krisen blev 15-20 miljarder kr.

Ovannämnda kreditförluster per år under 1990-talskrisen utgjorde följande andelar av SEB:s utlåning till allmänheten:

1990: 0,85%

1991: 1,42%

1992: 3,35%

1993: 2,90%

1994: 3,02%

1995: 1,55%

1996: 0,52%

1997: 0,25%

Dvs som högst uppgick kreditförlusterna till över 3% av utlåningen.

Att ligga kring 3% tre år i rad är ju smärtsamt för en bank.

Obs att med SEB:s utlåning till allmänheten på 1 300-1 400 miljarder idag utgör 3% över 40 miljarder kr.

Om SEB nu skulle drabbas av kreditförluster på 3% av utlåningen tre år i rad, skulle det alltså motsvara kreditförluster på sammanlagt över 120 miljarder kr (drygt 40 miljadrer kr per år, gånger tre år).

Då skulle SEB:s egna kapital på knappt 130 miljarder kr alltså nästan bli utraderat.

Och om det egna kapitalet utraderas blir SEB konkursmässigt och måste omgående få ett stort kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva (om inte Finansinspektionen dessförinnan drar in SEB:s banktillstånd osv).

//

Ovannämnda SEB-förutsättningar lär innebära att aktien har ett högt motiverat betavärde, dvs att SEB:s betavärde borde ligga på tex 1,5.

Och en storbank lär väl som utgångspunkt inte ha mycket högre tillväxttakt än ekonomin som helhet (dvs den normala långsiktiga bnp-tillväxten på 2-3% per år).

SEB-aktiens motiverade p/e-tal blir då (med ovannämnda antaganden i övrigt och beräkningsformeln ovan) 6-8.

Ett motiverat p/e-tal på 6-8 gånger en normal resultattakt på 7-8 kr per år ger då en motiverad börskurs på ca 40-70 kr för SEB-aktien.

Dock:

  • SEB har för närvarande goda tider och visar goda resultatökningar. Det kan fortsätta ett tag till.

  • Ränteläget är rekordlågt, vilket lär bestå ett tag till (även enl Konjunkturinstitutets prognoser).

Men:

  • Ev gör detta att resultattakten på 7-8 kr per aktie är långsiktigt för hög jämfört med ett "normalår" för SEB. Dvs 7-8 kr kan antas vara SEB:s intjäning under goda år (även om nivån lär stiga ytterligare innan en ev nedgång inleds).

SEB:s nettoresultat per aktie de senaste kvartalen:

Nettoresultat per aktie (inkl avvecklad verksamhet):

q1/2012: 1,19 kr

q2/2012: 1,35 kr

q3/2012: 1,29 kr

q4/2012: 1,47 kr

q1/2013: 1,36 kr (+14%)

q2/2013: 1,72 kr (+27%)

q3/2013: 1,70 kr (+32%)

q4/2013: 1,92 kr (+31%)

q1/2014: 1,76 kr (+29%)

q2/2014: 1,89 kr (+10%)

q3/2014: 2,48 kr (+46%*)

*+16% exkl engångspost (reavinst från försäljning av SEB:s ägarandel i Mastercard).

Kvartalssiffrorna ovan ger följande siffror i årstakt:

Nettoresultat per aktie:

okt 2012-sep 2013: 6,25 kr

okt 2013-sep 2014: 8,05 kr (+29%)

I SEB:s resultat ingick alltså en engångspost under q3/2014 (reavinst på drygt 1 miljard kr vid försäljning av SEB:s ägarandel i kreditkortföretaget Mastercard).

Den reavinsten motsvarar 0,51 kr per aktie.

Dvs exkl den posten blir SEB:s nettoresultat per aktie 7,54 kr under senast rapporterade 12 mån.

Med SEB:s A-aktie i 98,65 kr innebär det att aktien värderas till ett p/e-tal på 13 (börskurs 98,65 kr delat med resultat per atie 7,54 kr).

Men enl resonemanget ovan borde SEB-aktien max värderas till ett p/e-tal på 6-8.

Snittaktien på börsen beräknades ha ett motiverat p/e-tal på 8-13, men eftersom SEB-aktien kan antas vara mer riskabel än snittaktien blir SEB-aktiens motiverade p/e-tal lägre.

SEB-aktiens betavärde antogs ju ovan uppgå till 1,5 medan snittaktien har ett betavärde på 1.

//Tillägg 28 dec 2014

Hörde på radioprogrammet "Vaken" i Sveriges Radio P3 under morgonen kl 4-5 sön 28 dec 2014: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/474560?programid=2689

Där var det bla tal om oro för följande händelseförlopp i Danmark:

1) Risk för att räntenivån i landet blir negativ.

2) Det kan i sin tur leda till att folk kommer att ta ut sina pengar på bankkontona, eftersom en negativ ränta innebär att insatta belopp krymper ihop.

3) Sådana uttag innebär att bankerna kan få kapitalbrist, dvs ont om pengar att låna ut.

4) Och om bankerna inte har några pengar att låna ut får ju bankerna svårt att tjäna pengar via ränteintäkter.

5) Dessutom risk för att strypt utlåning gör att konjunkturen tappar fart.

Dvs på det sättet kan en negativ ränta leda till en ond cirkel för konjunkturen och bankerna i ett land.

Risk för att samma händelseförlopp kan inträffa i Sverige och därmed drabba SEB negativt?

//

2. Atlas Copco

Ett industriföretag som gör bla luftpumpar (kompressorer) och gruvutrustning (med bla kompressordrivna borrar).

Atlas Copcos nettoresultat (resultat efter skatt) per aktie de senaste kvartalen:

q4/2012: 2,81 kr

q1/2013: 2,45 kr

q2/2013: 2,56 kr

q3/2013: 2,51 kr

q4/2013: 2,38 kr (-15%)

q1/2014: 2,27 kr (-7%)

q2/2014: 2,64 kr (+3%)

q3/2014: 2,36 kr (-6%)

Det innebär följande nettoresultat per aktie i årstakt under senast rapporterade 12 mån:

okt 2012-sep 2013: 10,33 kr

okt 2013-sep 2014: 9,65 kr (-7%)

Dvs negativt att AC:s resultat sjunker.

Chans att det blir bättre framöver?

Så här har AC:s orderingång (värde på registrerade kundbeställningar av AC-produkter) utvecklats de senaste kvartalen:

q4/2012: 21 miljarder kr

q1/2013: 21 miljarder kr

q2/2013: 21 miljarder kr

q3/2013: 19 miljarder kr

q4/2013: 20 miljarder kr (-7%)

q1/2014: 23 miljarder kr (+8%)

q2/2014: 23 miljarder kr (+11%)

q3/2014: 23 miljarder kr (+20%)

Visar sig dock att en stor del av de senaste ökningarna beror på företagsköp.

Exkl företagsköp blev utvecklingen av AC:s orderingång följande (dvs förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):

q4/2013: -4%

q1/2014: -2%

q2/2014: +1%

q3/2014: +2%

En något förbättrad trend således, men ännu så länge svag ökningstakt.

Som nämnt ovan följande motiverade p/e-talsnivåer som riktmärken:

ett ganska konjunkturkänsligt industriföretag: p/e 7-11

snittaktien på börsen: p/e 8-13

Som nämnt har AC tjänat ett resultat per aktie på 9-10 kr under senast rapporterade 12 mån.

Med ett p/e-tal på 7-11 skulle det innebära en motiverad börskurs på ca 70-100 kr.

Visar sig dock att Atlas Copcos A-aktie som nämnt ligger på 221,10 kr!

Det motsvarar ett p/e-tal på 23 (börskurs 221,10 kr delat med resultat per aktie 9,65 kr).

Börskursen 221,10 kr är alltså mer än dubbelt så mycket jämfört med vad man kan tycka är motiverat.

Här verkar finnas förväntningar på

...kraftiga resultatförbättringar för AC de kommande åren (bla tack vare förväntad stärkt konjunktur och bra performance för AC?)

...i kombination med fortsatt lågt ränteläge.

Positiva valutaeffekter

I och för sig gynnas väl AC bla av att bla USA-dollarn och euron stärkts mot kronan på sistone.

...Dollarn låg i ca 6-6,50 kr fram till våren 2014 men har sedan dess stigit till nästan 7,80 kr.

...Euron låg i 8-8,50 kr sommaren 2012 men har sedan dess stigit till ca 9,50 kr.

Det ger i sig bättre intäkter och resultat för AC räknat i kronor.

//Edit:

...Den genomsnittliga dollarkursen var 6,63 kr under okt 2013-sep 2014.

...Och nu ser den genomsnittliga dollarkursen ut att bli 7,73 kr under okt 2014-sep 2015 (beräknat som ett årssnitt av

snittvalutakursen för okt 2014 (7,24 kr)

snittvalutakursen för nov 2014 (7,41 kr)

och nuvarande dollarkurs (7,81 kr) under dec 2014-sep 2015).

Det innebär en dollarförändring med hela +17% mot kronan (från snittnivån okt 2013-sep 2014 till beräknad snittnivå enl ovan för okt 2014-sep 2015).

...Den genomsnittliga eurokursen var 8,99 kr under okt 2013-sep 2014.

...Och nu ser den genomsnittliga eurokursen ut att bli 9,48 kr under okt 2014-sep 2014 (beräknat som ett årssnitt av

snittvalutakursen för okt 2014 (9,17 kr)

snittvalutakursen för nov 2014 (9,25 kr)

och nuvarande eurokurs (9,53 kr) under dec 2014-sep 2015).

Det innebär en euroförändring med hela +5% mot kronan (från snittnivån okt 2013-sep 2014 till beräknad snittnivå enl ovan för okt 2014-sep 2015).

//

Tex AC:s orderingång fördelade sig geografiskt enl följande under q3/2014:

Europa 29%

Nordamerika 23%

Asien 23%

Afrika, Mellanöstern 11%

Sydamerika 10%

Australien 4%


Summa 100%

Och i och för sig har AC haft en långsiktigt mycket god ekonomisk utveckling, och har visat sig historiskt kunna parera lågkonjunkturer väl genom kostnadsnedskärningar.

Men även risker i AC:s balansräkning:

AC hade en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 20 miljarder kr per slutet av sep 2014.

Det motsvarar drygt 7% av AC:s börsvärde vilket i och för sig inte är jättehögt.

Men i sämre tider kan AC:s börskurs och därmed börsvärde sjunka ihop, vilket kan göra nettoskulden relativt sett väsentligt större.

Då kan det (som ett worst case scenario) bli svårt för AC att betala ner på skulden genom att sälja ut nya AC-aktier, utan att det leder till kraftig kursnedgång.

//Edit: AC äger även egna AC-aktier värda knappt 3 miljarder kr.

Exkl dem blir nettoskulden knappt 17 miljarder kr (motsvarande drygt 6% av AC:s börsvärde på 260-270 miljarder kr).

//

AC har mycket ev "luft" i balansräkningen i form av stort bokfört värde på så kallade immateriella anläggningstillgångar (ia-tillgångar).

Det är alltså ej konkreta tillgångar som kassa, fastigheter, fabriker, varulager, maskiner osv.

Istället uppstår ia-tillgångar tex om ett bolag köper ett annat bolag för en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden.

Då uppstår ia-tillgångar som den värderingskillnaden.

Men om AC hamnar i kris är denna luft ej mycket värd.

Då kan AC i värsta fall tvingas skriva ned ia-tillgångarnas bokförda värde till noll kr.

Per slutet av sep 2014 hade AC ia-tillgångar bokförda till 31 miljarder kr motsvarande:

...32% av totala tillgångar

...70% av eget kapital

Dvs om ia-tillgångarna skulle skrivas ned till noll kr skulle det leda till en resultateffekt på -31 miljarder kr vilket i sin tur skulle utradera 70% av AC:s egna kapital.

AC:s långivare (som lånat ut nettoskulden på 20 miljarder kr) skulle då ev kräva att AC ber aktieägarna om stort kapitaltillskott för att stärka upp det egna kapitalet igen som buffert mot framtida förluster för att på så vis minska risken för konkurs.

Och AC skulle då be om ett sådant kapitaltillskott genom att sälja ut stora mängder nya AC-aktier vilket säkert skulle sänka AC-aktiens börskurs kraftigt osv.

Dvs bolag med stort bokfört värde på ia-tillgångar innebär förhöjd risknivå i bolagets aktie.

AC:s balansräkning med ganska stor nettoskuld och stora ia-tillgångar kan alltså sägas innebära förhöjd risknivå i AC-aktien.

Och det i sin tur gör att AC-aktiens motiverade värde (motiverade p/e-talsnivå) blir lägre än annars (allt annat lika).

3. ABB

Ett industriföretag som gör elnät och relaterad utrustning.

Även en del elutrustning för fabriker och fastigheter.

ABB:s resultat per aktie de senaste kvartalen (omräknat från dollar till kronor med genomsnittliga valutakurser):

q4/2012: 1,73 kr

q1/2013: 1,87 kr

q2/2013: 2,17 kr

q3/2013: 2,36 kr

q4/2013: 1,50 kr (-13%)

q1/2014: 1,55 kr (-17%)

q2/2014: 1,85 kr (-15%)

q3/2014: 2,22 kr (-6%)

Det blir följande i årstakt:

okt 2012-sep 2013: 8,12 kr

okt 2013-sep 2014: 7,12 kr (-12%)

Det ser ju inte särskilt upplyftande ut.

Ändå är ABB-aktien högt värderad.

Börskursen står i 167,40 kr.

Med ett resultat per aktie på 7,12 kr för senast rapporterade 12 mån ger det ett p/e-tal på 24.

Men som nämnt ovan ligger det motiverade p/e-talet för industriföretag som Atlas Copco och ABB i 7-11.

Och det motiverade p/e-talet för snittaktien på börsen ligger på 8-13.

Att ABB-aktiens p/e-tal därför nu ligger på 24 ter sig således ganska magstarkt.

Dvs nuvarande börskurser (slutkurserna tis 23 dec 2014) för Investors tre största aktieinnehav:

SEB A: 98,65 kr

Atlas Copco A: 221,10 kr

ABB: 167,40 kr

Genererat nettoresultat per aktie under senast rapporterade 12 mån (okt 2013-sep 2014), förändring från okt 2012-sep 2013:

SEB: 7,54 kr (+21%)

Atlas Copco: 9,65 kr (-7%)

ABB: 7,12 kr (-12%)

Det ger aktierna följande p/e-tal (beräknat som ovannämnda börskurser delat med ovannämnda nettoresultat per aktie i årstakt):

SEB 13

Atlas Copco 23

ABB 24

Men enl ovan har dessa tre aktier följande motiverade p/e-tal (beräknat med långsiktigt rimliga antaganden):

SEB 6-8

Atlas Copco 7-11

ABB 7-11

Och som jämförelse ligger alltså snittaktien på börsen i ett motiverat p/e-tal på 8-13.

Den stora skillnaden är att

...SEB-aktien ovan antas ha ett betavärde på 1,5.

...Och AC- och ABB-aktierna har antagits ha betavärden på 1,2.

...Men snittaktien på börsen har ju per definition betavärde 1.

Dvs:

...SEB-aktiens höga betavärde gör att aktieinvesterare borde kräva högre totalavkastning för att köpa SEB-aktien (eftersom den varierar så kraftigt och man inte vet om ett enskilt kommande år år blir dåligt eller bra).

Det är alltså en aktie förknippad med stor osäkerhet (hög risk).

...AC- och ABB-aktierna kan antas innebära något lägre risknivåer, men ändå högre än snittaktien på börsen.

Negativt att utvecklingen av både AC:s och ABB:s nettoresultat per aktie vacklat på sistone:

AC:s nettoresultat per aktie de senaste kvartalen:

q4/2013: 2,38 kr (-15%)

q1/2014: 2,27 kr (-7%)

q2/2014: 2,64 kr (+3%)

q3/2014: 2,36 kr (-6%)

ABB:s nettoresultat per aktie de senaste kvartalen:

q4/2013: 1,50 kr (-13%)

q1/2014: 1,55 kr (-17%)

q2/2014: 1,85 kr (-15%)

q3/2014: 2,22 kr (-6%)

För AC verkar dock ev läget ha ljusnat något de senaste kvartalen, att döma av utvecklingen av bolagets orderingång (förändringar exkl företagsköp, jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):

q4/2013: -4%

q1/2014: -2%

q2/2014: +1%

q3/2014: +2%

För ABB har motsvarande utveckling av orderingången (dvs exkl valutaeffekter och exkl företagsköp) förbättrats ännu mera markant de senaste kvartalen:

q4/2013: -4%

q1/2014: +1%

q2/2014: +13%

q3/2014: +28%

Återstår dock att se hur pass uthålligt detta är, eller om det bara beror på tillfälliga storordrar.

Bla uppger ABB att den goda orderingången under q3/2014 var ordrar för el-infrastruktur (elnät?) och ordrar från oljebranschen.

ABB:s utveckling av orderingången inkl valutaeffekter och företagsköp (omräknat från dollar till kronor med genomsnittliga valutakurser):

q4/2012: 70 miljarder kr

q1/2013: 67 miljarder kr

q2/2013: 61 miljarder kr

q3/2013: 60 miljarder kr

q4/2013: 65 miljarder kr (-7%)

q1/2014: 67 miljarder kr (-1%)

q2/2014: 70 miljarder kr (+14%)

q3/2014: 78 miljarder kr (+31%)

Räknat i dollar motsvarade det en orderingång på 11 miljarder dollar under q3/2014 (+28% från q3/2013).

Och så här skrev ABB i q3/2014-resultatrapporten om det:

Orders up 28% driven by large orders in power infrastructure and oil and gas

http://www02.abb.com/global/seitp/seitp202.nsf/5180fe2d9b293f68c1257d730058de1a/$FILE/ABB-Q3-2014-press-release-English.pdf

Men återstår tex att se hur ABB:s orderingång från oljebranschen kommer att utveckla sig nu när oljepriset har rasat på sistone.

Det ger ju lägre intäkter för oljebolagen vilket säkert gör att de minskar ner på sina investeringar (och därmed beställningar hos underleverantörer som ABB).

Dock positivt som nämnt för både AC och ABB att dollarn och euron stigit mot kronan.

Som nämnt hade AC följande geografiska fördelning av orderingången under q3/2014:

1. Europa 29%

2. Nordamerika 23%

  1. Asien 23%

  2. Afrika, Mellanöstern 11%

  3. Sydamerika 10%

  4. Australien 4%


Summa 100%

ABB hade motsvarande följande geografiska fördelning av sin orderingång under q3/2014:

1. Europa 36%

2.Asien 28%

  1. Amerika 26%

  2. Mellanöstern, Afrika 10%


Summa 100%

Räknar man om AC:s fördelning något (för att bli mer jämförbar med ABB:s fördelning) blir ju den:

  1. Amerika 33%

  2. Europa 29%

  3. Asien 23%

  4. Mellanöstern, Afrika 11%

  5. Australien 4%


Summa 100%

Dvs ABB verkar vara mera Europa-beroende än AC.

AC i sin tur verkar vara mera Amerika-beroende än ABB.

Utifrån det verkar väl AC just nu vara mera fördelaktigt exponerad än ABB tack vare:

...tydligare tecken på stärkt konjunktur i USA än i Europa

...starkare dollarökning än euroökning

ABB-krisen 2003

Ovan nämndes att SEB haft åtminstone två djupa kriser i modern tid (i början av 1990-talet och 2008/2009, och att SEB-aktien då rasade och SEB blev tvunget att be aktieägarna om stora kapitaltillskott för att räddas.

ABB hade en liknande kris år 2003.

Text om det ur tidigare ABB-blogginlägg från 25 aug 2014:

    • -Här inleds utdrag från tidigare ABB-blogginlägg- - -

År 2003 var ABB av olika skäl riktigt illa ute och i stort kapitalbehov vilket gjorde att man:

...bad aktieägarna om nästan 20 miljarder kr (2,5 miljarder dollar)

...sålde ut en stor del av affärsområdet Olja/gas/petrokemi (för 7-8 miljarder kr)

...tog upp ett nytt lån på 6 miljarder kr

Pengarna från aktieägarna erhölls genom att ABB sålde ut stora mängder nya ABB-aktier till aktieägarna för 23,15 kr per st.

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2539465.ece

http://www.aktiespararna.se/forum/Fraga-radgivningen/ABB-ltd/

Det var på tal att ABB skulle sälja ut nästan 1 miljard nya aktier.

Det ledde till stor utspädning av befintlig aktiestock eftersom ABB i dagsläget har totalt drygt 2 miljarder utestående aktier.

Ju fler nya aktier ett bolag säljer ut, desto lägre blir den motiverade börskursen för bolagets aktie (förenklat uttryckt och allt annat lika).

ABB-aktiens motiverade värde halverades alltså nästan pga den stora utspädningen i samband med kapitaltillskottet 2003.

Å andra sidan var väl ABB tvunget att be om pengarna för att över huvud taget överleva.

Bla hade ABB stora skulder och skadeståndskrav i USA pga asbestrelaterade hälsoskador på anställda i USA-bolaget Combustion Engineering (som ABB köpte år 1990).

ABB:s notan för asbestproblemen uppgick tom år 2005 till åtminstone 10 miljarder kr: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=580800

Ur artikeln (daterad 21 mars 2005) i länken närmast ovan:

"När ABB köpte (bolagen) Combustion Engineering och Lummus Global kände ABB inte till att företagen hade problem med asbest sedan tidigare och det blev en dyr läxa."

"Hundratusentals anställda utsattes för asbest utan att veta om det.

Flera har utvecklat cancer.

...Först slöts ett avtal värt motsvarande åtta miljarder kronor.

...Men förra året kom ytterligare krav från dem som stämmer ABB och nu lägger ABB till drygt 1, 6 miljarder kronor till."

    • -Slut på utdrag från tidigare ABB-inlägg- - -

Dvs sådana djupa kriser för SEB och ABB sänker ju dessa aktiers motiverade värderingsnivåer.

Eftersom det hänt tidigare så är ju utgångspunkten att det kan hända igen.

//Edit: Invändning mot att Atlas Copco-aktiens motiverade p/e-tal bara ligger på 7-11

Ovan nämndes att ganska konjunkturkänsliga industriföretag som Atlas Copco och ABB ej bör värderas högre än p/e-tal på 7-11.

Antaganden för det var:

...en riskfri ränta (statsobligationsränta) på 4-6% per år

...därtill att investerare kräver ett påslag (en riskpremie) på 7-8% per år för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet istället för statsobligationer

...och därtill att investerare kräver ett påslag på (betavärde) 1,2 gånger riskpremien 7-8% för att köpa aktier i industriföretag som Atlas Copco eller ABB istället för statsobligationer eller börsen som helhet

...att Atlas Copcos och ABB:s långsiktiga intäkts- och resultattillväxt lär ligga i nivå med ekonomin som helhet kring 2-3% per år

Då blev ju kalkylen:

riskfri ränta + (börsriskpremie * betavärde)

=

4-6% per år + (7-8% per år * 1,2)

=

ca 12-16% per år

Dvs:

...Investerare måste långsiktigt få en genomsnittlig förväntad årlig totalavkastning (kursförändringar plus aktieutdelningar) på 12-16% per år för att köpa AC- eller ABB-aktierna istället för statsobligationer eller börsen som helhet.

...Som jämförelse får man då alltså en ränta på 4-6% per år för statsobligationer.

...Och för börsen som helhet får man en förväntad totalavkastning på:

riskfri ränta + (börsriskpremie * betavärde)

=

4-6% per år + (7-8% per år * 1)

=

11-14% per år

Dvs

...om investerare kräver en förväntad årlig totalavkastning på 12-16% per år för att köpa aktier i Atlas Copco

...och Atlas Copco väntas visa en lånsiktig intäkts- och resultattillväxt på 2-3% per år (från "normala" nivåer under föreg 12 mån)

så får man följande för Atlas Copco-aktien:

1

delat med

12-16% per år minus 2-3% per år

=

ett motiverat p/e-tal på ca 7-11

Och eftersom AC genererade ett nettoresultat per aktie på 9-10 kr under senast rapporterade 12 mån (okt 2013-sep 2014) gör det att AC-aktiens motiverade börskurs blir (förenklat):

det motiverade p/e-talet 7-11

gånger

AC:s nettoresultat per aktie 9-10 kr under senaste 12 mån

=

ca 70-100 kr

Men som nämnt ligger AC-aktiens börskurs i dagsläget i över 220 kr vilket motsvarar ett p/e-tal på 23.

Dvs:

...varför är investerare villiga att köpa aktien för ett p/e-tal på 23

...när slutsatsen enl ovan var att investerare inte borde vilja betala mer än ett p/e-tal på 7-11?

Tex:

• Ev räknar investerarna med att resultatet per aktie på 9-10 kr under senaste 12 mån inte är att betrakta som ett "normalårsresultat", utan att det är en nivå som understiger ett normalårsresultat.

Då är ju ett högre p/e-tal motiverat än 7-11.

• Ev räknar investerarna med att AC kommer att kunna nå en högre långsiktig resultattillväxt än bara 2-3% per år.

...AC självt lär ju inte vara nöjt med en resultattillväxt på bara 2-3% per år i snitt

...utan bolaget lär säkert sikta på att uppnå en resultattillväxt på åtminstone 10-20% per år (även om svackor kan komma under enskilda år pga tex sämre världskonjunktur osv) tack vare tex:

• bra produkter

• geografisk expansion

• kompletterande företagsköp (som bla möjliggör korsförsäljning till varandras kundgrupper)

• bra personal

Man kan tex titta på hur AC:s resultat per aktie utvecklats historiskt på lång sikt.

Atlas Copcos nettoresultat per aktie:

2003: 2,61 kr

2004: 3,70 kr (+42%)

2005: 5,21 kr (+41%)

2006: 12,22 kr* (+135%)

2007: 6,09 kr (-50%)

2008: 8,33 kr (+37%)

2009: 5,13 kr (-38%)

2010: 8,15 kr (+59%)

2011: 10,62 kr (+30%)

2012: 11,44 kr (+8%)

2013: 9,92 kr (-13%)

2014 (9 mån): 7,27 kr (-4%)

*År 2006 ingick en positiv engångspost på 7-8 miljarder kr i nettoresultatet (motsvarande 6,19 kr per aktie).

Det var en reavinst som AC gjorde på att sälja av sin verksamhet för byggmaskins-uthyrning i USA.

Exkl den posten blir utvecklingen följande:

Atlas Copcos nettoresultat per aktie (exkl engångspost år 2006):

2003: 2,61 kr

2004: 3,70 kr (+42%)

2005: 5,21 kr (+41%)

2006: 6,03 kr (+16%)

2007: 6,09 kr (+1%)

2008: 8,33 kr (+37%)

2009: 5,13 kr (-38%)

2010: 8,15 kr (+59%)

2011: 10,62 kr (+30%)

2012: 11,44 kr (+8%)

2013: 9,92 kr (-13%)

2014 (9 mån): 7,27 kr (-4%)

Dvs:

...Otroligt att effekten på den stora, globala finanskrisen 2008/2009 bara blev en mindre resultatsvacka år 2009 då resultatet sjönk nästan 40%.

Det var alltså långt ifrån att AC gjorde förlust även under det svåra året.

Bla var väl AC snabbt med att kapa kostnader när krisen kom.

...Därefter kom två starka återhämtningsår (2010 och 2011).

Även 2012 blev något bättre.

...Men därefter har en försvagning inletts under 2013 vilket har fortsatt hittills under 2014.

Om man tex antar att resultatet per aktie för helåret 2014 blir -4% från 2013, så innebär det ett resultat per aktie på 9,56 kr för helåret 2014.

Och den geometriskt beräknade genomsnittliga tillväxttakten

...från ett resultat per aktie på 2,61 kr år 2003

...till 9,56 kr år 2014

blir 12-13% per år.

Dvs de senaste 10-11 åren har AC lyckats uppnå en genomsnittlig resultattillväxt på 12-13% per år.

Om man då räknar med en långsiktig tillväxttakt på 2-3% per år framöver, kan ju det tyckas bli en underskattning (vilket i sin tur gör att det ovannämnda motiverade p/e-talet 7-11 blir för lågt).

Alternativt kan man räkna ut ett aritmetiskt genomsnitt av AC:s resultattillväxt under de senaste 10-11 åren.

Då får man fram att AC:s resultat i snitt vuxit med ca 16% per år under perioden.

Dvs om AC långsiktigt lyckats nå en resultattillväxt på 16% per år gör ju det att det blir en ännu större underskattning om man bara räknar med 2-3% per år framöver.

Men sedan finns bla argumentet att inga träd växer till himlen, och att ju allt större ett företag blir, desto svårare blir det att fortsätta växa i samma takt.

Långsiktigt kan ju inget företag växa snabbare än ekonomin som helhet (dvs med typ 2-3% per år).

Dvs AC är ett till synes trist industriföretag, men historiskt verkar det vara något av ett "superföretag" med långt högre tillväxttakt i resultatet långsiktigt än den låga nivån 2-3% per år.

Långsiktigt följer ju ett bolags resultattillväxt samma nivå som intäktstillväxten.

Och AC har haft följande intäktstillväxt de senaste åren (exkl företagsköp):

2003: +3%

2004: +10%

2005: +15%

2006: +17%

2007: +18%

2008: +12%

2009: -22%

2010: +12%

2011: +22%

2012: +9%

2013: -4%

2014 (9 mån): -2%

Dvs

...fantastiska nivåer under de nio åren 2004-2012 (utom svackan 2009).

...men försvagning under 2013 och hittills 2014.

Som geometriskt beräknat snitt innebär ovannämnda tillväxttakter att snittnivån legat på nästan 7% per år för AC:s intäkter under de 12 åren 2003-2014.

Som aritmetiskt beräknat snitt hamnar nivån på 7-8% per år.

Och Atlas Copcos rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter) de senaste åren:

2003: 12%

2004: 15%

2005: 16%

2006: 18%

2007: 19%

2008: 19%

2009: 14%

2010: 20%

2011: 22%

2012: 21%

2013: 20%

2014 (9 mån): 18%

Dvs:

...Utöver att AC haft en väldigt hög intäktstillväxt (för att vara ett industriföretag) de senaste åren (även exkl företagsköp enl ovan)

...så har AC:s lönsamhet (rörelsemarginal) stigit långsiktigt till väldigt höga nivåer.

Det indikerar att AC har

• starka marknadspositioner och därför har möjlighet att få ut höga produktpriser… [content has been truncated]

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?