Långsiktigt köp: Mekonomen
2014-03-25 22:12, Edited at: 2014-05-08 10:36Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Mekonomen verkar sälja dåliga produkter. Är aktien köpvärd eller ej?
Alla företag har en positionering vad gäller företagets produkter (eller tjänster) som kan delas in enl följande matris :
Dvs företagets positionering kan prickas in i matrisen med en punkt i någon av rutorna enl följande:
...Ruta 1: Företaget säljer bra men dyra produkter.
...Ruta 2: Företaget säljer dyra och dåliga produkter.
...Ruta 3: Företaget säljer bra och billiga produkter.
...Ruta 4: Företaget säljer dåliga och billiga produkter.
Vilken positionering är mest framgångsrik på sikt för ett företag?
Det vanliga är väl att det finns en underliggande "möjlighetskurva" utifrån tillgänglig teknologi, som gör att företagens positioneringar brukar ligga på en linje (från bra/dyra produkter ner till dåliga/billiga produkter) enl följande:
Dvs:
...Det finns företag som gör bra produkter men då tar de även bra betalt för dem eftersom sådana produkter är dyra att tillverka och har påkostade material etc.
"Smakar det så kostar det", dvs vill man ha en bra produkt så kommer det att kosta enl de tillgängliga/kända teknologiska förutsättningarna.
...Och samtidigt finns det företag som säljer billiga produkter men då är det oftast även dåliga eftersom sådana produkter görs av billiga material och med billig tillverkning.
"Man får det man betalar för", dvs är det en väldigt billig produkt så lär den inte heller vara särskilt bra.
Kunderna är införstådda med det och räknar därför inte med att en billig produkt ska vara jättebra.
Kunderna köper dessa produkter ändå, tex för att kunderna helt enkelt inte har råd att köpa en bra (men dyr) motsvarande produkt.
Rationell företagsstrategi utifrån förutsättningarna ovan:
I en fullt konkurrensutsatt, fri marknad kan företagen genom kreativitet och vidareutvecklad teknologi uppnå konkurrensfördelar genom att försöka tänja på den teknologiska möjlighetskurvan och i möjligaste mån försöka uppnå en positionering i ruta 3 nere till vänster, dvs att med god lönsamhet kunna sälja bra men samtidigt billiga produkter.
De företag som lyckas med det kommer då att tjäna väldigt mycket pengar (även om det kan innebära inledande höga kostnader för att utveckla en sådan teknologi).
//Edit: Egentligen kan man väl förenklat säga följande:
...Företag som är positionerade ovanför linjen är dåliga för kunderna.
...Företag som är positionerade under linjen är bra för kunderna.
Dvs företag som klarar av att ligga under linjen och vara långsiktigt lönsamma lär vara de som klarar sig bäst.
//
Strategin om företagen får välja:
Om företagen själv fick välja skulle de väl helst kunna sälja dyra och dåliga produkter eftersom dåliga produkter har lägst kostnad för företagen (utifrån kända teknologiska förutsättningar).
Dvs då gör de mest vinst.
Nackdelen med den strategin är dock att ryktet snabbt sprider sig att företagets produkter är dåliga, så då kommer ingen att köpa dem.
Det är enl följande vedertagna sanning:
"Om en kund är nöjd med en produkt berättar kunden det för 2-3 bekanta.
Men om en kund är missnöjd med en produkt berättar kunden det för 10-20 bekanta."
Företagen vill alltså kunna sälja dyra och dåliga produkter, samtidigt som man i möjligaste mån kan undvika att ryktet sprider sig om att företagets produkter är dåliga.
Vanligast med dyra men dåliga produkter är väl tex privatpersoner som säljer begagnade bilar (via tex annonssajten Blocket.se).
De privatpersonerna behöver inte oroa sig över sitt rykte eftersom de troligen bara kommer att träffa köparen av en bil en gång.
Säljaren behöver därför inte oroa sig av om han får dåligt rykte hos den köparen.
Därför är det vanligt att begagnade bilar ofta är dyra men dåliga.
Det undviks väl dock tex på amerikanska annonssajten E-Bay där säljare betygssätts så att nya ev köpare kan se vilket rykte säljaren har hos tidigare köpare.
...Utifrån ovan är det alltså vanligast att hitta flest företag i ruta 1 (bra men dyra produkter) eller ruta 4 (dåliga men billiga produkter).
...I undantagsfall kan man hitta företag i ruta 3 (bra och billiga produkter).
...Och märkligt nog är det inte alldeles ovanligt att hitta företag i ruta 2 (dåliga och dyra produkter).
Hur kan företag lyckas vara positionerade i ruta 2 och ändå få kunderna att köpa produkterna?
Tänkbara orsaker:
Företaget har monopol i sin bransch, dvs det finns inga konkurrenter (och ingen risk för att konkurrenter kan tillkomma).
Företaget agerar därför rationellt utifrån de förutsättningarna genom att tjäna så mycket pengar som möjligt genom att ta ut så högt pris som möjligt för produkter som görs för så låg kostnad som möjligt.
De företagen behöver inte oroa sig för att kunderna uteblir.
Sedan finns det ju bolag som inte har ett direkt monopol men även genom olika förutsättningar har delvis monopol-liknande förutsättningar.
Det kan tex vara att en liten ort eller stad bara har en mataffär att välja på.
Den mataffären har då ofta dåligt sortiment och dyra men dåliga produkter.
Dataprogrambolaget Microsoft är ett annat exempel där grundaren Bill Gates med olika smarta (men etiskt tvivelaktiga metoder) lyckats skapa en så stark marknadsposition så att företaget kunnat tjäna jättebelopp på sina ganska dåliga dataprogram.
//Edit: Mer om det i tidigare blogginlägg från 7 apr 2013, se avsnittet "Monopolet Microsoft": http://www.redeye.se/aktiebloggen/nokia/spekulativt-kop-nokia-1
Microsoft nu värt över 300 miljarder dollar på Nasdaq-börsen i USA.
Bill Gates nu världens rikaste person med en förmögenhet på nästan 80 miljarder dollar enl amerikanska tidningen Forbes: http://www.forbes.com/billionaires/#tab:overall
//
Ytterligare ett sätt för företag att skapa sådana monopol-liknande förutsättningar kan vara att företaget har så starka distributionskanaler att kunderna i princip bara har det företaget att välja på (eller åtminstone först kommer att tänka på det företaget när man behöver en viss typ av produkter).
Det kan tex vara stora butikskedjor med butiker i centrala lägen och hög kundkännedom tack vare satsning på marknadsföring.
Det ger stor kundtillströmning men tack vare det kan företaget ha produkter i butikerna som är dyra men dåliga.
Återigen borde det inte funka i längden eftersom sådana företag kommer att få dåligt rykte.
Men på kort sikt kan det fortsätta eftersom företaget har så starka distributionskanaler.
Ett exempel på den sistnämnda kategorin av företag kan vara Mekonomen som både har en kedja av bilverkstäder men även butiker som säljer bilrelaterade produkter.
Hur positionerar sig produkterna i Mekonomens butiker?
Mitt intryck är att de är väldigt dyra, dvs att samma produkter (tex bilschampo) säljs för lägre pris i många andra butiker eller att de produkter som Mekonomen säljer är dyra men dåliga.
Hur kan det vara så?
Ja, troligen just tack vare stort butiksnät och marknadsföring vilket gör att det blir god kundtillströmning utan att Mekonomen måste bry sig särskilt mycket om att sälja bra och billiga produkter utan att det oftast istället är dyra men dåliga produkter.
Exempel:
Om man har köpt nya bildäck kan man köpa följande fyra låsmuttrar hos Mekonomen så att folk inte kan sno däcken hur som helst: http://www.mekonomen.se/bil/dack-och-falg/ovrigt/tillbehor/lassats-orig-lm-ptr1007a71593sv
Pris 305 kr inkl moms.
Köpte man dessa muttrar i dec 2013 visar det sig dock sedan att de ser ut så här i mars 2014 (dvs ca tre månader senare):
Dvs:
Om det nu är en kund som är så mån om sina nya bildäck att man köper låsmuttrar för att ingen ska sno däcken; är då kunden villig att acceptera att låsmuttrarna ser helt rostiga ut efter bara några månader?
Självklart inte.
Mekonomen har alltså sålt en dålig produkt.
Och hur kommer det sig att Mekonomen säljer dåliga produkter?
Är det för att företaget har en så stark distributionskanal i form av sitt butiksnät och sitt varumärke, att Mekonomen ej behöver bry sig om att sälja bra produkter i sina butiker?
Nu har i och för sig Mekonomen funnits ganska länge men en sådan strategi borde ju inte vara hållbar i längden.
En sak är att produkten i sig var dålig.
En annan sak är hur Mekonomen sedan hanterar klagomål om det.
I butiken där produkten köptes var beskedet först att ta loss en av låsmuttrarna så kan Mekonomen skicka den till sin utvärderingsavdelning i Strängnäs för att analysera låsmuttern och sedan återkomma med besked.
Personen sa att låsmuttrarna är behandlade så att de inte ska rosta men man får samtidigt inte utsätta låsmuttrarna för vissa ämnen såsom syror etc.
Tog loss en låsmutter och åkte till butiken igen.
Då började samma person komma med andra besked och säga typ följande:
...att man nog får räkna med att sådana muttrar blir rostiga
...att dina tidigare fälgmuttrar också hade viss rost
...att det nog är en beläggning på låsmuttrarna som ej kommer från låsmuttrarna själva
...att beläggningen försvinner om man putsar lite på låsmuttern (vilket personen demonstrerade, men medgav själv att han bara kom åt att putsa på ytan och ej inne i mutterhålet)
...att det ej går att få pengarna tillbaka längre eftersom tiden två veckor för öppet köp passerats för länge sedan, och att låsmuttrarna nu har använts "en hel säsong"
...att de i Strängnäs ej lär tycka det är något fel på låsmuttrarna
...och att om man nu ska skicka låsmuttrarna till Strängnäs så räcker det ej att bara skicka in en låsmutter (som personen i Mekonomen-butiken hade putsats på) utan i så fall alla fyra
...jag visade att jag hade köpt ett särskilt fälgrengöringsmedel (som jag dock var nästan säker på att jag ej hade använt ännu på fälgarna), och personen i butiken påpekade då att det på flaskan står att "en del fälgar har så svag ytbehandling att de ej tål effektiva fälgrengöringsmedel" vilket enl personen är en snäll formulering för att rengöringsmedlet innehåller särskilda syror
...personen påpekade att han själv köpt nytt avgasrör etc från Mekonomen och att det också kort därefter såg fult ut, men att det bara var en beläggning som kommit från dubbarna på dubbdäcken etc
Min övertygelse:
Om en kund upptäcker att man köpt en dålig produkt av ett företag och kunden är missnöjd med det, borde företaget omgående:
1) ge kunden pengarna tillbaka
2) meddela tydligt med text på förpackning för låsmuttrarna och muntligt till kunden i butik att låsmuttrarna rostar
3) fixa så att låsmuttrarna ej rostar
Dvs hur svårt kan det vara?
Nu är det i alla fall år 2014 och så himla komplicerat kan det väl inte vara att ta fram låsmuttrar som ej rostar (men ändå till ett rimligt pris)?
...Säg att låsmuttrarna kostar 10-20 kr styck i kostnad från tex Kina för en förpackning med fyra låsmuttrar tillverkade i Kina med ett material som rostar.
...Och samma låsmuttrar kanske kostar 30-40 kr per styck i ett material som ej rostar.
Då borde det ju löna sig i längden för Mekonomen att sälja låsmuttrar som ej rostar eftersom bolaget då får fortsatt nöjda kunder, istället för att snåla in maximalt utan att tjäna så mycket på det men att få missnöjda kunder.
Och som lök på laxen dåligt bemötande av kund som gör reklamation.
Nej, hela denna historia måste vara ett tydligt symptom på att allt inte står rätt till inom Mekonomen, och bara det gör ju aktien säljvärd.
Men om man ändå försöker ha en tolerant attityd; hur ser det ut med Mekonomens ekonomiska utveckling och värderingen av Mekonomen-aktien?
Är det något som ändå kan göra aktien köpvärd?
Mekonomen har ju som nämnt både butiker (med bilrelaterade produkter) och bilverkstäder, varav bilverkstäderna väl ofta ej ägs av Mekonomen självt utan av utomstående företag som driver bilverkstäder under namnet Mekonomen på franchisebasis enl avtal med företaget Mekonomen.
Och Mekonomen kan då ofta sälja egentillverkade reservdelar (kopierade billigt från originaltillverkaren) till bilverkstäderna när de byter ut reservdelar på de bilar som kommer in på reparation.
Mekonomen kan även sälja ut sina egentillverkade ("piratkopierade" reservdelar) rakt över disk i butikerna till de som vill montera dem själv eller till andra bilverkstäder.
Det låter ju i och för sig som en rätt god affärsidé.
Nästan alla har bilar som måste få regelbunden service vilket borde ge stora, stabila intäkter till en stor bilverkstads-kedja som Mekonomen.
Medan det tidigare fanns många skumrask-bilverkstäder som lurade kunder, har väl Mekonomen försökt etablera sig som den bilverkstads-kedja som kunderna kan lita på.
Och Mekonomen har jobbat med att ha bilverkstäder i centrala lägen där kunderna finns och med öppettider så att kunden kan komma efter jobbet osv.
Men har själv köpt hela strålkastare med strålkastarinsats och allt samt även blinkers och nya blinkers-insatser till en begagnad bil.
Det var Mekonomens piratkopierade delar och de var både dyra och dåliga.
Passformen var dålig, och tex blinkers-insatserna fick en massa fukt och vatten i sig (vilket i och för sig kan ha varit monteringsfel) så att de fick bytas.
//Edit: Det var alltså en Mekonomen-verkstad som monterade allt och sedan fick byta blinkers-lampinsatserna etc.
Men passformen är fortfarande dålig vad gäller framför allt strålkastar-lampinsatserna etc.
Kanten kan variera med flera millimeter om man jämför strålkastare vänster och höger.
//
Enl tidigare kvitton:
...framblinkers (inkl insats och allt) 551,20 kr per st (i feb 2013)
...strålkastare fram (inkl insats och allt) 1 636,80 kr per st (i apr 2013)
Dvs båda framblinkers och båda framstrålkastare går alltså totalt på 4 376 kr plus montering, trots dålig passform etc.
Min mamma sa även när hon hade åkt framför mig att min bil var lätt att känna igen för att den ena (alltså nya) framstrålkastaren lyser klart svagare än den andra.
Mekonomen-bilverkstaden kollade det och sa att de hade gjort mätningar men inte funnit något som tydde på att den ena framstrålkastaren lyste svagare än den andra.
Intrycket är alltså även här att Mekonomen säljer dyra och dåliga produkter.
Men som sagt mer om Mekonomens ekonomiska utveckling etc:
...Bolaget värt drygt 6 miljarder kr på börsen vid börskurs 173,50 kr (aktiens slutkurs tis 25 mars 2014).
...Mekonomen hade en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 1,7 miljarder kr per slutet av 2013 (27% av börsvärdet 6,2 miljarder kr), dvs det är en ganska hög skuldsättning även om Mekonomen väl är ett förhållandevis stabilt företag.
...Positivt att nettoskulden sjönk med 218 miljoner kr under 2013 trots att Mekonomen under våren 2013 betalade ut en aktieutdelning på 259 miljoner kr.
Exkl aktieutdelning sjönk alltså kassan med 218 miljoner kr + 259 miljoner kr = 477 miljoner kr under 2013.
Dvs det kan tolkas som att Mekonomen genererar ett kassaflöde på nästan 500 miljoner kr per år, och utifrån det verkar ju inte aktien överdrivet högt värderad vid 173,50 kr motsvarande ett börsvärde på 6,2 miljarder kr.
Det blir ett kassaflödes-mässigt "p/e-tal" på 13.
För aktieinvesterare är ju riktiga kassaflöden mer relevant än det redovisade bokförda resultatet (som kan vara en papperskonstruktion utan att det motsvaras av riktiga kassaflöden).
Om man ändå ser på Mekonomens bokförda siffror de senaste åren:
Intäkter:
2010: 3,4 miljarder kr
2011: 4,2 miljarder kr (+23%)
2012: 5,4 miljarder kr (+28%)
2013: 5,9 miljarder kr (+8%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl kalendereffekter:
2011: +25%
2012: +30%
2013: +10%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
2010: 14%
2011: 13%
2012: 10%
2013: 8%
Justerad rörelsemarginal (beräknat med rörelseresultat exkl av- och nedskrivningar på så kallade immateriella tillgångar):
2011: 13%
2012: 11%
2013: 11%
Nettoresultat:
2010: 351 miljoner kr
2011: 380 miljoner kr
2012: 382 miljoner kr
2013: 315 miljoner kr
Nettoresultat plus av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar:
2011: 404 miljoner kr
2012: 456 miljoner kr
2013: 472 miljoner kr
Resultat per aktie:
2010: 10,95 kr
2011: 11,39 kr
2012: 10,80 kr
2013: 8,56 kr
Bedömt resultat per aktie plus av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar:
2011: 12,11 kr
2012: 12,89 kr
2013: 12,83 kr
Dvs:
...God intäktstillväxt men en hel del är väl tack vare företagsköp och ej intäktstillväxt av egen kraft ("organisk" intäktstillväxt).
...Så kallade immateriella tillgångar uppstår ofta när man gör företagsköp nuförtiden genom att företagsköpet sker till ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden. Då uppstår så kallade immateriella tillgångar som mellanskillnad ("goodwill") som kan belasta resultatet med av- och nedskrivningar för goodwillen varje år. Det positiva är att de av- och nedskrivningar ej påverkar kassaflödet och kan därför räknas bort.
...Men även exkl dessa av- och nedskrivningar har Mekonomens rörelsemarginal fallit något de senaste åren.
...Nettoresultatet och resultatet per aktie är dock grovt räknat något upp de senaste åren om man räknar bort av- och nedskrivningar på goodwillen.
Utifrån siffrorna ovan blir Mekonomen-aktiens p/e-tal 13-14 (börskurs delat med det justerade nettoresultatet, dvs där av- och nedskrivningar på goodwill återlagts till nettoresultatet.
Det är alltså ungefär i nivå med ovannämnda kassaflödes-mässiga p/e-tal på 13.
Är alltså Mekonomen-aktien köpvärd till p/e-tal på 13 räknat på 2013 års resultat?
Det beror på vilken framtida resultatförändring bolaget kommer att få.
Utgångspunkten är väl en fortsatt ganska stabil utveckling med en viss tillväxt varje år.
Potential med internationell expansion och nya produkter/tjänster såsom tex bilförsäkringar.
Om något verkar Mekonomen-aktien ev i sig ganska lågt värderad på papperet med dagens låga ränteläge.
Men till det får man lägga följande risker:
Dåliga och dyra produkter.
Ganska hög skuldsättning.
Mycket "luft" i balansräkningen i form av stort bokfört värde på immateriella anläggningstillgångar.
De immateriella anläggningstillgångarna (vilket väl mest goodwill enl ovan) var bokförda till nästan 3 miljarder kr per slutet av 2013 (motsvarande 53% av totala tillgångar och 129% av eget kapital).
Dvs om Mekonomen går dåligt under längre tider kan de immateriella anläggningstillgångarna behöva skrivas ned till noll kr.
Det skulle ge en resultateffekt på ca -3 miljarder kr vilket då gör att Mekonomens eget kapital (tillgångar minus skulder) på drygt 2 miljarder kr mer än utraderas och bolaget blir konkursmässigt om aktieägarna ej snabbt ger ett stort kapitaltillskott.
Ett sådant kapitaltillskott lär i så fall ges genom att Mekonomen säljer ut stora mängder nya Mekonomen-aktier varvid börskursen lär falla kraftigt.
Det är ju ett "worst case scenario" men tex under 2013 gjorde Mekonomen en nedskrivning på 45 miljoner kr avseende ett gammalt IT-system som lades ned.
Dvs negativt att Mekonomen har bokfört ett IT-system som en tillgång i balansräkningen.
Aktieanalytikerna räknar i snitt med följande resultat per aktie för Mekonomen de kommande åren:
2014: 9,97 kr (+16%)
2015: 11,60 kr (+16%)
2016: 12,50 kr (+8%)
http://www.4-traders.com/MEKONOMEN-AB-9059107/financials/
Dvs goda ökningar vilket i så fall lär gynna börskursen.
Prognoserna för resultatet per aktie enl ovan förutsätter följande intäktsutveckling:
2013: 5 740 miljoner kr
2014: 5 833 miljoner kr (+2%)
2015: 6 004 miljoner kr (+3%)
2016: 6 147 miljoner kr (+2%)
Och följande rörelsemarginal-utveckling:
2013: 8%
2014: 9%
2015: 10%
2016: 8%
Dvs märkligt med små ökningar av intäkterna och ca oförändrad rörelsemarginal.
Hur kan resultatet per aktie då antas öka så kraftigt?
Det måste alltså i så fall bero på icke rörelse-relaterade poster längre ner i resultaträkningen.
Det finns även snittprognoser för Mekonomens intäkter 2017 och 2018 enl följande:
2017: 6 430 miljoner kr (+5%)
2018: 6 394 miljoner kr (-1%)
Dvs god ökning under 2017 men liten tillbakagång 2018.
Det är ju så långt fram i tiden att det blir stor osäkerhet om de prognoserna.
Men uppenbarligen räknar analytikerna med successivt fortsatt god utveckling för Mekonomen.
Dock risk med att analytiker har en tendens att dra ut tidigare trender med linjal, vilket oftast ej blir det verkliga utfallet.
Mer om Mekonomen
Så här beskriver sig Mekonomen i q4/2013-resultatrapporten:
Mekonomen gör BilLivet enklare.
Det gör vi genom ett brett och lättillgängligt utbud av prisvärda och innovativa lösningar och produkter för konsumenter och företag.
Vi är Nordens ledande bildelskedja med egen grossistverksamhet, cirka 400 butiker och 2 300 verkstäder vilka arbetar under Mekonomens varumärken.
http://vp083.alertir.com/files/press/mekonomen/201402132629-1.pdf
Företagsköp som Mekonomen har gjort:
Sörensen og Balchen
Meca
Sörensen og Balchen är en norsk bildelskedja.
Så här beskrevs bolaget när Mekonomen offentliggjorde företagsköpet i jan 2011:
Sørensen og Balchen driver bildelskedjan BilXtra med 32 egna butiker, 41 anslutna butiker och drygt 200 samarbetande verkstäder i Norge.
Dvs S&B verkar vara en liten norsk variant på Mekonomen.
För 2011 uppgavs S&B ha intäkter på 700-800 miljoner kr.
Prislappen uppgick till drygt 700 miljoner kr (varav ca 400 miljoner kr i form av nya Mekonomen-aktier och ca 300 miljoner kr cash.
Även Meca liknade Mekonomen.
Meca (som finns i Norge och Sverige) hade 90 butiker och 482 samarbetande verkstäder vid Mekonomens köp av Meca under hösten 2011.
Av butikerna utgjordes 66 st av egna butiker och 24 st av franchise-butiker.
För helåret 2011 väntades Meca nå intäkter kring 1,5 miljarder kr med ett rörelseresultat på 180 miljoner kr (rörelsemarginal 12%).
http://www.automotorsport.se/media/bigpix/wkr0001.pdf
Prislappen för Meca uppgick till ca 2 miljarder kr varav drygt 1,2 miljarder kr cash och nya Mekonomen-aktier för ca 700 miljoner kr.
Dvs förenklat kan man säga att av Mekonomens intäkter på knappt 6 miljarder kr 2013 utgjordes en stor del av köpta företag:
...700-800 miljoner kr av S&B
...1,5 miljarder kr av Meca
//Edit: Enl Mekonomens q4/2013-resultatrapport fördelade sig Mekonomens intäkter 2013 enl följande:
Mekonomen i Norden 2,8 miljarder kr (49%)
Meca 2,2 miljarder kr (39%)
S&B 0,7 miljarder kr (12%)
Summa 5,7 miljarder kr (100%)
Dvs Meca verkar ha haft en god utveckling sedan Mekonomen köpte bolaget, medan S&B verkar ha varit en besvikelse.
För S&B:s del verkar det till stor del bero på att den norska kronan har fallit från ca 1,18 svenska kr vid förvärvstillfället hösten 2011 medan den nu ligger i ca 1,06 svenska kr.
Edit 2: Ebita-marginal (dvs rörelseresultat före av-/nedskrivningar på immateriella tillgångar, delat med intäkter) per del under 2013:
S&B 14%
Mekonomen Nordic 13% (varav Sweden 16% och Norway 15%)
Meca 7%
Summa Mekonomen 11%
Dvs utifrån lönsamheten i sig är S&B inte en besvikelse.
Tydligen har Mekonomen lagt region Danmark i Meca och Danmark gick med en förlust på nästan 60 miljoner kr under 2013 (försämring från drygt -20 miljoner kr under 2012).
Dvs Danmark verkar vara en riktig surdeg för Mekonomen.
Som åtgärd har Mekonomen bla lagt om Danmarks-verksamheten till att fokusera på bilverkstäder.
Mekonomen bedömer dock att det kommer att ta tid att nå lönsamhet i Danmark.
//
Mekonomen har även satsat på lansering av produkter med egna varumärken (vilket väl då innebär högre lönsamhet än att bara vara återförsäljare av andras varumärken):
Promeister (förbrukningsvaror såsom glykol)
Carwise (verktyg)
Om man zoomar in Mekonomens ekonomiska utveckling per kvartal ser det ut enl följande på sistone:
Intäkter:
q1/2011: 863 miljoner kr
q2/2011: 1 169 miljoner kr
q3/2011: 1 117 miljoner kr
q4/2011: 1 088 miljoner kr
q1/2012: 1 096 miljoner kr (+27%)
q2/2012: 1 341 miljoner kr (+15%)
q3/2012: 1 433 miljoner kr (+28%)
q4/2012: 1 556 miljoner kr (+43%)
q1/2013: 1 405 miljoner kr (+28%)
q2/2013: 1 591 miljoner kr (+19%)
q3/2013: 1 417 miljoner kr (-1%)
q4/2013: 1 450 miljoner kr (-7%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl kalendereffekter:
q1/2012: +25%
q2/2012: +15%
q3/2012: +33%
q4/2012: +49%
q1/2013: +36%
q2/2013: +20%
q3/2013: -1%
q4/2013: -4%
Intäktsförändring exkl företagsköp, exkl valutaeffekter och exkl kalendereffekter:
q1/2012:
q2/2012: 0%
q3/2012: -3%
q4/2012: +6%
q1/2013: -2%
q2/2013: +2%
q3/2013:
q4/2013:
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q1/2011: 11%
q2/2011: 15%
q3/2011: 15%
q4/2011: 10%
q1/2012: 10%
q2/2012: 9%
q3/2012: 11%
q4/2012: 8%
q1/2013: 7%
q2/2013: 10%
q3/2013: 11%
q4/2013: 4%
Rörelsemarginal exkl av-/nedskrivningar på immateriella tillgångar:
q1/2011:
q2/2011:
q3/2011:
q4/2011: 10%
q1/2012: 11%
q2/2012: 11%
q3/2012: 12%
q4/2012: 10%
q1/2013: 9%
q2/2013: 12%
q3/2013: 13%
q4/2013: 9%
Nettoresultat:
q1/2011: 70 miljoner kr
q2/2011: 122 miljoner kr
q3/2011: 118 miljoner kr
q4/2011: 71 miljoner kr
q1/2012: 77 miljoner kr
q2/2012: 93 miljoner kr
q3/2012: 91 miljoner kr
q4/2012: 121 miljoner kr
q1/2013: 65 miljoner kr
q2/2013: 120 miljoner kr
q3/2013: 99 miljoner kr
q4/2013: 31 miljoner kr
Nettoresultat exkl av-/nedskrivningar på immateriella tillgångar:
q4/2011: 79 miljoner kr
q1/2012: 85 miljoner kr
q2/2012: 106 miljoner kr
q3/2012: 116 miljoner kr
q4/2012: 148 miljoner kr (+87%)
q1/2013: 91 miljoner kr (+7%)
q2/2013: 149 miljoner kr (+41%)
q3/2013: 128 miljoner kr (+10%)
q4/2013: 103 miljoner kr (-30%)
Resultat per aktie:
q1/2011: 2,12 kr
q2/2011: 3,67 kr
q3/2011: 3,48 kr
q4/2011: 2,16 kr
q1/2012: 2,29 kr (+8%)
q2/2012: 2,65 kr (-28%)
q3/2012: 2,46 kr (-29%)
q4/2012: 3,36 kr (+56%)
q1/2013: 1,77 kr (-23%)
q2/2013: 3,24 kr (+22%)
q3/2013: 2,67 kr (+9%)
q4/2013: 0,88 kr (-74%)
Engångsposter som påverkat resultatet bla:
...q2/2012: Engångskostnad för köpet av Meca 21 miljoner kr.
...q4/2012: Engångskostnad i Danmark 12 miljoner kr, positiv skattemässig resultatpost.
...q1/2013: Engångskostnad i Danmark 8 miljoner kr, positiv skattemässig resultatpost.
...q4/2013: Nedskrivning av IT-system med 45 miljoner kr.
Sammanfattning
Detta blogginlägg började med dåliga erfarenheter som kund hos Mekonomen och intrycket att aktien därför borde vara säljvärd.
Men under inläggsskrivandets gång har det istället övergått till att aktien trots allt verkar vara åtminstone långsiktigt köpvärd för aktieinvesterare.
Dvs plus och minus:
Ev är Mekonomen inte i alla lägen särskilt bra för kunderna.
Men åtminstone är företaget lönsamt och har starka marknadspositioner.
Att så många har bil som behöver underhåll och service ger även en stabilitet åt Mekonomen.
Och potential i att bolaget kan styra upp verksamheten så att det även blir bra för kunderna med bra (och helst billiga) produkter och bra service och bemötande.
Potential med internationell expansion, egna varumärken, företagsköp (även om tidigare företagsköp haft lite blandat utfall där Meca verkar ha varit lyckosamt medan norska S&B mindre lyckat).
//Edit: Kan det tex bli ett samgående mellan Mekonomen och Bilia?
Medan Mekonomen som nämnt är värt drygt 6 miljarder kr på börsen vid börskurs 173,50 kr så är Bilia värt nästan 5 miljarder kr vid börskurs 196,50 kr.
Bilia har dock även stor verksamhet med att sälja bilar etc, men även om Meko ej går samman eller köper hela Bilia kan Meko ev köpa Bilias bilverkstads-verksamhet.
Dock verkar Bilias bilverkstads-verksamhet vara "kassakon" i Bilia så ev vill Bilia ej släppa den delen separat.
En annan fråga är om konkurrensmyndigheterna skulle godkänna ett samgående Mekonomen/Bilia eller om deras kombinerade verksamheter skulle få för stor marknadsandel på bilverkstäder i Sverige osv.
Så här beskriver sig Bilia i sin årsredovisning för 2013:
Bilia är Nordens största bilkedja med en ledande position inom service och försäljning av personbilar och transportbilar samt tilläggstjänster.
Bilia har 94 anläggningar i Sverige, Norge och Danmark samt en internetbaserad auktionssajt i Sverige (Netbil).
Bilias vision är att vara branschens bästa servicebolag med målet att ha de mest nöjda kunderna i bilhall, butik och verkstad.
Kunden ska alltid uppleva mötet med Bilia som positivt.
Bilia har ett väl utvecklat sortiment av tjänster och produkter inom Serviceaffären, som omfattar verkstadstjänster, reservdelar och servicekoncept som ska förenkla bilägandet för kunderna.
Bilaffären omfattar försäljning av nya och begagnade person- och transportbilar, kundfinansiering och tilläggstjänster.
Bilia säljer personbilar av märket Volvo, BMW, Ford, Renault, Hyundai, Mini och Dacia samt transportbilar av märket Renault, Ford, Hyundai och Dacia.
Drivmedelsaffären omfattar försäljning av drivmedel.
http://www.bilia.com/EPiUpload/COM/Rapporter/Bilia_arsredovisning_2013.pdf
Bilias år 2013:
...intäkter 18 miljarder kr (ca oförändrat från 2012)
...rörelsemarginal 2%
...nettoresultat 290 miljoner kr (nästan dubblat från 2012)
...resultat per aktie 11,70 kr (nästan dubblat från 2012)
Som jämförelse ligger alltså Bilia-aktien i 196,50 kr (dvs ett p/e-tal på 17 utifrån resultat per aktie för 2013).
Bilia har en relativt sett lägre skuldsättning än Mekonomen:
...Per slutet av 2013 hade Bilia en nettoskuld på drygt 400 miljoner kr (motsvarande 9% av Bilias nuvarande börsvärde på knapt 5 miljarder kr).
...Som nämnt har Bilia en motsvarande nettoskuld på 27% av börsvärdet.
Bilias intäkter under 2013 fördelade sig enl följande:
...bilåterförsäljning 80%
...service 20%
Men rörelseresultatet fördelade sig enl följande:
...bilåterförsäljning 16%
...service 84%
Dvs:
...bilåterförsäljning: intäkter drygt 13 miljarder kr med rörelsemarginal 0,5%
...service: intäkter drygt 3 miljarder kr med rörelsemarginal 11%
//
- Och framför allt; Mekonomen-aktien är inte jättedyr jämfört med många andra aktier på börsen.
Mekonomen har en svacka med ett dåligt q4/2013-resultat.
...I maj 2011 nådde aktien en topp på nästan 260 kr (efter beskedet om S&B-förvärvet tidigare under början av 2011).
...Därefter har aktien fallit till en bottennivå på under 150 kr nu i början av feb 2014.
Lustigt nog verkar det ha varit innan M:s q4/2013-resultatrapport kom 13 feb 2014.
//Edit: Det var för att Mekonomen redan 30 jan 2014 kom med en vinstvarning om dåligt resultat för q4/2013 pga svag efterfrågan och svag norsk krona.
Enl Mekonomen-vd:n Håkan Lundstedt i resultatrapporten för q4/2013:
Verksamhetsåret 2013 präglades av en svag marknadstillväxt.
Men han uppger att Mekonomen förutsåg det och därför vidtog parerande åtgärder:
Vår bedömning inför 2013 var att det skulle bli ett svagt år på marknaden varför fokus under året har varit att effektivisera processer och rutiner samt lansering av nya koncept.
Butiksnätet har konsoliderats, inköp har samordnats ytterligare efter förvärven av Sørensen og Balchen och MECA samt egna märkesvaror har
lanserats i koncernen, ProMeister för reservdelar och CarWise för tillbehör.
Samordning av inköp och lansering av egna märkesvaror har stärkt bruttomarginalen, i en marknad som varit hårt konkurrensutsatt och prispressad.
http://vp083.alertir.com/files/press/mekonomen/201402132629-1.pdf
//
Därefter har aktien alltså återhämtat sig något och ligger nu i drygt 170 kr.
- Positivt att Mekonomen har en stark huvudägare med miljardärskan Antonia Axelson Johnson som huvudägare.
Hon är Mekonomens klart största aktieägare med en ägarandel på 27% per slutet av 2013.
Då Mekonomen totalt är värt drygt 6 miljarder kr på börsen blir hennes ägarandel alltså värd ca 1,7 miljarder kr.
Dvs hon måste alltså ha en stark tro på Mekonomens framtid.
Dock är Johnson väldigt förmögen med en total förmögenhet på 8-9 miljarder dollar (50-60 miljarder kr): http://www.forbes.com/profile/antonia-johnson/
Dvs Mekonomen-aktieinnehavet är bara en mindre del av hennes totala förmögenhet.
Johnson själv samt hennes vapendragare, Fredrik Persson och Marcus Storch, sitter alla i Mekonomen-styrelsen: http://ir.mekonomen.se/sv/Bolagsstyrning/Styrelse/Styrelse/
Johnson själv börjar dock bli till åren kommen (70 år) och Storch fyller 72 år under 2014.
Men Persson är skarp vilket jag själv har egen erfarenhet av.
Besked har kommit om att Johnson själv kommer att avgå från Mekonomen-styrelsen from Mekonomens bolagsstämma 8 apr 2014.
In kommer istället nytt blod i form av Caroline Berg som är aktiv i flera andra Johnson-bolag.
Ut ur styrelsen ska även näringslivsdirektören Anders Carlberg (71 år under 2014).
Men istället ska Christer Åberg in (med bakgrund från bla Svenska Spel och SBAB).
//Tillägg 2 apr 2014
Mekonomen har hört av sig och meddelat (efter genomförd utredning) att jag får alla pengarna tillbaka (305 kr) som jag betalade i dec 2013 för låsmuttrarna (som strax därefter började rosta).
Jag kan alternativt välja att få nya likadana låsmuttrar men Mekonomen uppgav att de i så fall inte kan garantera att även de låsmuttrarna kommer att börja rosta på samma sätt.
//
//Tillägg 8 maj 2014
Text från 8 maj 2014 om Mekonomens q1/2014-resultatrapport som kom samma dag:
Analytikernas snittförväntningar på Mekonomens q1/2014 (enl nyhetsbyrån Direkt med hänvisning till SME Direkt):
...intäkter 1 353 miljoner kr
...rörelseresultat 96 miljoner kr (efter engångskostnader på 15 miljoner kr)
...rörelsemarginal 7%
www.avanza.se/placera/telegram/2014/05/06/mekonomen-svag-marknad-vantas-danmark-i-fokus-analytiker.html
Mekonomens tidigare kvartalssiffror:
Intäkter:
q1/2013: 1 405 miljoner kr (+28%)
q2/2013: 1 591 miljoner kr (+19%)
q3/2013: 1 417 miljoner kr (-1%)
q4/2013: 1 450 miljoner kr (-7%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl kalendereffekter:
q1/2013: +36%
q2/2013: +20%
q3/2013: -1%
q4/2013: -4%
Intäktsförändring exkl företagsköp, exkl valutaeffekter och exkl kalendereffekter:
q1/2013: -2%
q2/2013: +2%
q3/2013:
q4/2013:
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q1/2013: 7%
q2/2013: 10%
q3/2013: 11%
q4/2013: 4%
Rörelsemarginal exkl av-/nedskrivningar på immateriella tillgångar:
q1/2013: 9%
q2/2013: 12%
q3/2013: 13%
q4/2013: 9%
Nettoresultat:
q1/2013: 65 miljoner kr
q2/2013: 120 miljoner kr
q3/2013: 99 miljoner kr
q4/2013: 31 miljoner kr
Nettoresultat exkl av-/nedskrivningar på immateriella tillgångar:
q1/2013: 91 miljoner kr (+7%)
q2/2013: 149 miljoner kr (+41%)
q3/2013: 128 miljoner kr (+10%)
q4/2013: 103 miljoner kr (-30%)
Resultat per aktie:
q1/2013: 1,77 kr (-23%)
q2/2013: 3,24 kr (+22%)
q3/2013: 2,67 kr (+9%)
q4/2013: 0,88 kr (-74%)
Mekonomen värt ca 6 miljarder kr på börsen vid börskurs 169 kr (slutkursen ons 7 maj 2014).
Aktien är i fallande trend efter toppnivå på 257 kr i maj 2011.
M:s resultat per aktie de senaste åren:
Resultat per aktie:
2010: 10,95 kr
2011: 11,39 kr
2012: 10,80 kr
2013: 8,56 kr
Bedömt resultat per aktie plus av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar:
2011: 12,11 kr
2012: 12,89 kr
2013: 12,83 kr
Det blir ett p/e-tal på 13 (börskurs 169 kr delat med resultat per aktie 12,83 kr under 2013).
Det är väl inte en så hög värdering trots att M varit inne i en svacka vilket ger förbättringspotential när svackan upphör.
Dock ganska hög skuldsättning med nettoskuld 1,7 miljarder kr per slutet av 2013 (28% av börsvärdet) vilket höjer risknivån i aktien.
Mekonomens q1/2014-resultatrapport har kommit: http://vp083.alertir.com/files/press/mekonomen/201405077761-1.pdf
Den blev bättre än väntat (utfall jämfört med analytikernas förväntningar enl nyhetsbyrån Direkt/SME Direkt):
...intäkter 1 441 miljoner kr (väntat 1 383 miljoner kr)
...rörelseresultat 103 miljoner kr (väntat 96 miljoner kr)
...rörelsemarginal 7% (väntat 7%)
...resultat före skatt 99 miljoner kr (väntat 83 miljoner kr)
www.avanza.se/placera/telegram/2014/05/08/mekonomen-res-fore-skatt-blev-99-mln-kr-1-kv-sme-826.html
Som nämnt ovan blev M:s resultat per aktie 12,83 kr under helåret 2013 (efter återläggning av av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar).
Motsvarande resultat per aktie för senast rapporterade 12 mån tom q1/2014 blir 12,95 kr.
Utifrån det blir aktiens p/e-tal 13 (börskurs 169 kr delat med resultat per aktie 12,95 kr).
Balansräkningen
1)
Negativt att M:s nettoskuld var +96 miljoner kr från slutet av q4/2013 till slutet av q1/2014, till 1 738 miljoner kr per slutet av q1/2014.
Dvs det kan tolkas som att M:s kassaflöde var -96 miljoner kr under q1/2014.
Nettoskulden motsvarar 29% av M:s börsvärde.
2)
Negativt (liksom tidigare) att M har immateriella anläggningstillgångar med stort bokfört värde.
Per slutet av q1/2014 var de bokförda till 2 894 miljoner kr motsvarande:
...51% av totala tillgångar
...124% av eget kapital
Dvs om ia-tillgångarna måste skrivas ned till noll kr utraderas mer än hela M:s egna kapital.
En annan sådan "ia-bov" är IT-bolaget Vitec som per slutet av q1/2014 hade ia-tillgångar bokförda till ett värde motsvarande:
...69% av V:s totala tillgångar
...215% av V:s egna kapital
http://www.redeye.se/aktiebloggen/cellavision/cellavision-vitec
Stort bokfört värde på ia-tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) = förhöjd risknivå i bolagets aktie, särskilt om bolaget även har en stor nettoskuld.
Nettoskuld som andel av börsvärde:
...Vitec 8-9%
...Mekonomen 29%
Dvs i det avseendet är risknivån ännu högre i M än i V.
Dock kan man hävda att båda deras huvudverksamheter i sig är förhållandevis stabila.
Utveckling av Mekonomens intäkter och rörelsemarginal de senaste kvartalen (inkl q1/2014):
Intäkter:
q1/2013: 1 405 miljoner kr (+28%)
q2/2013: 1 591 miljoner kr (+19%)
q3/2013: 1 417 miljoner kr (-1%)
q4/2013: 1 450 miljoner kr (-7%)
q1/2014: 1 441 miljoner kr (+3%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl kalendereffekter:
q1/2013: +36%
q2/2013: +20%
q3/2013: -1%
q4/2013: -4%
q1/2014: +3%
Intäktsförändring exkl företagsköp, exkl valutaeffekter och exkl kalendereffekter:
q1/2013: -2%
q2/2013: +2%
q3/2013:
q4/2013:
q1/2014: +4%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q1/2013: 7%
q2/2013: 10%
q3/2013: 11%
q4/2013: 4%
q1/2014: 7%
Rörelsemarginal exkl av-/nedskrivningar på immateriella tillgångar:
q1/2013: 9%
q2/2013: 12%
q3/2013: 13%
q4/2013: 9%
q1/2014: 9%
Resultat per aktie (inkl av-/nedskrivningar på immateriella tillgångar):
q1/2013: 1,77 kr (-23%)
q2/2013: 3,24 kr (+22%)
q3/2013: 2,67 kr (+9%)
q4/2013: 0,88 kr (-74%)
q1/2014: 1,83 kr (+3%)
Dvs:
...Positivt med en organisk intäktsförändring på +4% under q1/2014.
...Rörelsemarginalen kvar på 9% (exkl av-/nedskrivningar på ia-tillgångar).
...Förändring av resultatet per aktie i nivå med intäktsförändringen.
Q1/2014 blev alltså klart bättre än Mekonomens senaste dåliga kvartal (q3/2014 och q4/2014).
Mekonomen-aktien var +5% till 178 kr i den inledande börshandeln tors 8 maj 2014 efter att q1/2014-resultatrapporten kommit tidigare under morgonen.
Som högst var aktien uppe i 178,50 kr.
Swedbank var klart största nettoköpare av aktien i den inledande börshandeln tors 8 maj 2014.
Edit: Tom ca kl 10.30 var Mekonomen-aktien som högst uppe i 181 kr under rapportdagen tors 8 maj 2014.
Dittills Morgan Stanley största nettoköpare av aktien följt av Swedbank.
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg fick alltså Mekonomen-aktien rekommendationen "långsiktigt köpvärd" vid börskurs 173,50 kr (aktiens slutkurs på börsen tis 25 mars 2014).