Varningen filmas

Siffrorna hittas nasta langst bak i kvartalsredovisningarna fran Swedbank och SEB.
Nar det galler SEB maste man ga till tillagg till kvartalsrapporten for att hitta siffrorna.
Nar det galler SEB:s enorma exponering mot derivat gar det att fa klarhet snabt vad det galler.
SEB ar varldens bank pa tolfte plats nar det galler valutahandel. Det ar stora affarer som maste skyddas varje dag. Det mesta faller sig naturligt. Men sa finns det problemkrediter som har bokforts till olika varde i olika banker. Det ar har en clearing-central skulle kunna gora nytta da alla derivat blir upptecknade och ofentliga som vid standardiserade optioner som det handlas med pa Stockholmsborsen.
Nar det galler Swedbank ar det ofta derivat som utstalls for att skydda kunden.
Jag har flera ganger under mina skriverier fatt papekat att det hela tiden ar kunden som star risken och inte banken. Banken skulle helt enkelt inte vara inblandad ekonomiskt.
Men att det ar fel har visat sig i USA. For det finns marketmakers som tar pa sig risken for ett derivat i slutandan. Men om denna institution gar omkull blir det inte trevligt.
Det var detta som hande med det amerikanska forsakringsbolaget AIG som hade tjanat mycket pengar pa att forsakra derivat i slutandan.
Men nar det brakade till kunde AIG inte fullfolja sin uppgift. Amerikanska staten tog over. Bland det forsta president Obama gjorde i sin ambetsutovning var att godkanna att AIG med skattebetalarnas pengar fick ga in och ge bankerna det belopp som ursprungligen var skrivet pa de derivat som blivit totalt vardelosa.

Till fabbepung:
Kan vi vara overens om att de derivat som star i tillagg till kvartalsrapport 1,2 och 3 galler. Dessa derivat finns, men ej i bokforningen. Det ar svart att fa grepp om vad dessa derivat galler. Men nar jag talade med en representant for SEB:s investerralation forklarade han att de mesta ar till for att tacka valuta-affarer. Konsistens pa dessa derivat ar att de ar utstallda pa en tid pa mindre an tolv manader.
Nar det galler derivat som finns i bokforingen tittar jag pa en gammal blogg dar jag svarar pa signaturen Argus synpunkter pa SEB:s derivat:
Jag ar tacksam for dina informationer som far mig att reflektera.
Avsikten med denna blogg ar for mig
1) att fa reda pa vad som hander pa SEB nu
Jag tycker att analytiker i radio, press och TV sviker totalt.
2) att gora en insats som samhallsmedborgare. Det ar vara skattepengar som flyter bort for att radda svenska banker. Jag vill uppmarksamma det har.
Pa sidan 19 i kvartalsrapporten 2009:1 star att de aktuella vardepapperna som ar omgjorda till lan galler obligationer inklusive derivat. Det star i en asterisk-not.
Annika Falkengren skriver i sin presentation pa sidan 5 2009:1 att
I enlighet med andringar for IAS 39 och IFRS 7, som godkandes av EU i oktober 2008, har SEB beslutat omklassificera 52 miljarder av sina rantebarande vardepapper till lan fran och med den 1 januari 2009.
---
SEB har for avsikt och formaga att behalla dessa vardepapper for overskadlig tid eller till forfall. Saledes avspeglar klassificeringen av lanen nu battre avsikten med dessa innehav samtidigt som Banken underviker kortsiktig marknasvolalitet avseende intakter och eget kapital.
Min bloggkommentar: Vi kan alltsa vinka adjo till de har aktuella 52 miljarderna och plus de ovriga i kvartal (2008:4).
Vi kommer aldrig att se dem mer. De ar inte borta utan gomda bland den storsta posten i SEB:s balansrakning Utlaning till allmanheten.
Fullstandigt borta fran offentligheten.
Argus anser det har som nagot helt normalt.
Sanningen ar att nagot liknande aldrig tidigare gjorts i svensk bankhistoria. Las Finansinspektionens uttalande 5 maj 2009. Det ar darfor Finansinspektionen gatt ut med direktiv att derivat (just det) inte far behallas intakta i bockerna om marknadsvardet har minskat betydligt eller forsvunnit helt.
Vad jag kan se sager Finansinspektionen ingenting om att gora om det har till lan. (Vem ar lantagaren). Vet derivatutstallaren om att han har ett lan i SEB). Ett derivat ar ju till sin karaktar sadant att det blir vardelost vid forfall.
Detta var ett svar pa signaturen Argus inlagg som publiceras nedan. Jag har tagit hans kommentar till inlagget: SEB-minus 147 miljarder, och hans svar har jag publicerat igen pa denna blogg.
Bäste Staffan,

Om du bläddrar fram till sidan 22 i SEB's senaste kvartalsrapport finner du en uppställning över de omklassificeringar som genomförts i SEB's obligationsportfölj. I den första tabellen hittar du marknadsvärdet för de omklassificerade obligationerna, SEK 147 miljarder. Du ser också vad som hänt i denna balanspost under kvartalet; ytterligare omklassificeringar, amorteringar etc.

I mellantabellen ser du vad som varit fallet om SEB ej skulle ha gjort omklassningen, dvs det skulle ha påverkat resultaträkningen negativt med 318 miljoner i första kvartalet. Kom ihåg att det fortfarande är förändringar i obligationernas marknadsvärde, alltså inte nedskrivningar pga att mortparten är på obestånd.

Dessutom - skulle obligationerna betraktas som värdelösa och måste skrivas av i det fall de klassas som lån - tas detta upp som en kreditförlust enligt gällande regelverk. Så jag undrar nu om du kan se kreditförluster på 147 miljarder i SEB's resultaträkning? Inte? Ja, då kanske du måste ompröva ditt resonemang. Argus