Handelsbanken långsiktigt köpvärd

Handelsbanken osar kvalitet och har potential med internationell expansion.

Kontor per land

Handelsbanken har över 740 kontor i 22 länder runt om i världen.

Hemmamarknaderna är:

Sverige (461 kontor)
Norge (50)
Danmark (54)
Finland (45)
Storbritannien (104)

Summa: 714 kontor

I de nordiska länderna var antalet kontor ungefär oförändrat under 2011 jämfört med 2010, men i Storbritannien ökade antalet kontor med 25%.

Utöver hemmamarknaderna har Handelsbanken 32 kontor i övriga länder (oförändrat jämfört med 2010).

Det gör att banken totalt har 746 kontor.

Resultat per land

Handelsbankens rörelseresultat 2011 per land:

Sverige 12 752 miljoner kr
Norge 1 209 miljoner kr
Danmark 349 miljoner kr
Finland 596 miljoner kr
Storbritannien 639 miljoner kr
övriga länder 302 miljoner kr

Dvs även om det kan finnas potential på sikt i Storbritannien så kommer ännu så länge över 80% av Handelsbankens rörelseresultat från Sverige.

Till ovanstående resultat från kontorsrörelserna kommer bla resultatet från Handelsbanken Capital Markets, dvs bankens verksamhet på finansmarknaderna. Resultatet där uppgick till 1 051 miljoner kr under 2011.

Källa: Handelsbankens årsredovisning för 2011 http://handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations_hb_11_sv_ar/$file/hb_11_sv_ar.pdf

Aktievärdering

Under 2011 hade Handelsbanken ett resultat per aktie på 19,78 kr (+12% jämfört med 2010).

Utifrån det värderas Handelsbanken-aktien ganska exakt till ett p/e-tal på 10 för närvarande (börskurs 200 kr delat med resultat per aktie 19,78 kr).

Resultatrapporten för q1/2012 presenteras tors 26 apr 2012 (dvs om drygt två veckor).

Om en resultattillväxt på 12% kan upprätthållas, verkar Handelsbanken-aktien billig vid nuvarande börskurs 200 kr.

Ett p/e-tal så lågt som 10 för ett bolag som ökar resultatet med 12%/år är inte dyrt.

Dock kanske en sådan resultattillväxt inte kan upprätthållas. Banker är väl ganska konjunkturkänsliga?

Aktieanalytikerna räknar i snitt med följande resultat per aktie för Handelsbanken de kommande åren:

2012: 20,00 kr (+3%)
2013: 20,90 kr (+4,5%)
2014: 22,50 kr (+8%)

http://www.4-traders.com/SVENSKA-HANDELSBANKEN-AB-6491089/financials/

Dvs en genomsnittlig tillväxttakt på drygt 5%/år.

Även med en sådan hygglig långsiktig resultttillväxt verkar aktien något undervärderad.

29 aktieanalytiker anser i snitt att Handelsbanken-aktien är värd 221 kr (dvs aktien har därmed en uppgångspotential på över 10%).

http://www.4-traders.com/SVENSKA-HANDELSBANKEN-AB-6491089/consensus/

Kostnadseffektivitet

Låga kostnader är ett huvudmotto för Handelsbanken. Det visar sig tydligt i en jämförelse mellan nordiska storbanker som gjordes i ett tidigare blogginlägg (från 27 mars 2012): http://www.redeye.se/aktiebloggen/danske-bank/gardell-portfoljen

Blogginlägget handlade om aktierna i finansmannen Christer Gardells fondbolag Cevian. Ett av aktieinnehaven är Danske Bank där Gardell ser stor potential till kursuppgång genom bla kostnadsbesparingar i Danske Bank.

I blogginlägget gjordes följande jämförelse av Danske Banks och de svenska storbankernas börsvärden och antalet anställda (börsvärden uppdaterade till dags dato):

• Bankernas värde på börsen vid nuvarande börskurser:

Nordea: 223 miljarder kr
Handelsbanken: 125 miljarder kr
Swedbank: 112 miljarder kr
Danske Bank: 100 miljarder kr
SEB: 95 miljarder kr

Källa: http://www.bloomberg.com/ Danske Bank omräknat till svenska kr med nuvarande valutakurs 1,1973 svenska kr per dansk kr.

• Antal anställda (avrundat):

Nordea: 33 000
Danske Bank: 21 000
Swedbank: 19 000
SEB: 17 000
Handelsbanken: 11 000

Källa: Bankernas resultatrapporter, årsredovisningar.

Storbritannien

Även om man inte ska dra alltför stora växlar på Handelsbankens expansion i Storbritannien, kan man i alla fall leka lite med siffrorna.

• Sverige har ca 9,4 miljoner invånare och Storbritannien har över 62 miljoner invånare.
• I Sverige har Handelsbanken 461 kontor och i Storbritannien har banken 104 kontor.
• I Sverige genererar Handelsbankens kontor ett rörelseresultat på ca 13 miljarder kr/år. I Storbritannien genererar kontoren ett rörelseresultat på 639 miljoner kr/år.

Som utgångspunkt ser det ut som att inget kan hindra att Handelsbanken fortsätter att expandera i god takt i Storbritannien genom att ta marknadsandelar från de brittiska bankerna. Handelsbankens "modell" för att bedriva bank verkar alltså vara så pass överlägsen.

Eftersom Storbritannien har 6-7 gånger fler invånare än Sverige borde det teoretiskt sett finnas potential för Handelsbanken att komma upp i över 3 000 kontor och ett rörelseresultat på över 80 miljarder kr/år.

Då kan vi börja snacka, eftersom hela Handelsbanken i dagsläget är värd 125 miljarder kr på börsen vid nuvarande börskurs 200 kr.

Även om det teoretiskt skulle gå för Handelsbanken att bli så stor i Storbritannien så skulle det säkert ta åtminstone 20-30 år.

Och det kommer inte heller att gå för Handelsbanken att få en lika stor position i Storbritannien som i Sverige.

Men säg att Handelsbanken inom 20-30 år kan bli en fjärdedel eller åtminstone en femtedel så stor i Storbritannien som 3 000 kontor och ett rörelseresultat på 80 miljarder kr/år. Även det innebär ett stort tillskott.

Och därutöver finns potentialen för Handelsbanken att etablera sin framgångsrika affärsmodell i fler länder utomlands än Storbritannien.

Aktieutdelning

Enl den vetenskapliga finansteorin (som bla berörts i ett tidigare blogginlägg från 17 jan 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella) har det ingen betydelse om ett börsbolag lämnar hög aktieutdelning eller ingen aktieutdelning alls. Det viktiga är att bolaget tjänar (eller i framtiden förväntas tjäna) bra med pengar i sin rörelse.

Som jämförelse blir man ju inte rikare om man har 100 kr på sitt bankkonto och gör ett uttag på 10 kr eller 20 kr. Man har fortfarande bara en "förmögenhet" på 100 kr.

Men i praktiken finns det aktieinvesterare som gillar aktier i bolag som lämnar hög aktieutdelning. Bla kan en hög aktieutdelning signalera att börsbolaget har god ekonomi och anser sig ha råd att ge aktieägarna en hög aktieutdelning.

Handelsbanken för sin del har tidigare i år (2012) gett aktieägarna en aktieutdelning för året 2011. Aktieutdelningen uppgick till 9,75 kr per Handelsbanken-aktie, vilket var nästan hälften av bankens resultat per aktie för 2011.

Enl ett resonemang innebär utdelningsnivån även en signal om vilken resultattillväxt som ett börsbolag räknar med för nästa år. För Handelsbankens del innebär utdelningen på 9,75 kr en förändring med +8% jämfört med utdelningen i fjol.

Dvs om man tolkar det som att Handelsbanken räknar med att resultatet per aktie väntas öka med 8% under 2012 så är ju det en god resultattillväxt.

Enl ett ytterligare resonemang finns det aktieinvesterare som betraktar aktieutdelningen som den "ränta" man får för att investera i Handelsbanken-aktier. Förenklat kan man säga att en aktieutdelning på 9,75 kr jämfört med Handelsbankens börskurs på 200 kr innebär en ränta på nästan 5%/år. Det är ju inte så tokigt jämfört med den årsränta man får om man sätter in pengarna på ett bankkonto. Och dessutom lär ju Handelsbankens aktieutdelning öka på sikt.

Risker

Som nämnt finns det element av konjunkturkänslighet i banker, dvs det finns risk för resultatförsämring i lågkonjunktur men potential för resultatförbättring i högkonjunktur.

Orsaken är väl bla att det finns risk för att låntagare som lånat pengar av en bank, kan få problem att betala tillbaka på lånen i sämre tider.

Handelsbanken är dock känd för att vara en mycket försiktig bank som endast lånar ut pengar till väldigt säkra låntagare med goda säkerheter.

Tex under den svenska finanskrisen i början av 90-talet var väl Handelsbanken den enda bank som överlevde utan statligt stöd. (Det fick å andra sidan Handelsbanken att klaga på att andra banker fick orättvisa konkurrensfördelar genom statligt stöd. Tex brukade Handelsbankens tidigare vd Arne Mårtensson säga att Nordbanken (nuvarande Nordea) var "dopad".)

Banker kan även drabbas av tradingförluster i sin finansmarknadsverksamhet. Se tex på tradingförlusterna på över 1 miljard kr i aktiemäklarfirman HQ (som formellt var en bank), som gjorde att HQ gick omkull.

Här kan man skilja på tradingförluster som kan uppstå i bankens "normala" verksamhet, respektive tradingförluster som kan uppstå för att anställda ägnat sig åt otillåten trading.

Som bank är det tyvärr svårt att helt undvika risken för otillåtna tradingförluster, och det värsta är att det ofta kan bli stora belopp på kort tid.

Se på franska storbanken Societe Generale där den anställde tradern Jerome Kerviel orsakade banken tradingförluster på över 40 miljarder kr: http://en.wikipedia.org/wiki/Jérôme_Kerviel

Där blev det väl debatt om Kerviel ägnat sig åt otillåten trading eller om han hade sina chefers "goda minne". I rättegången dömdes Kerviel som skyldig men överklagade domen.

För Handelsbankens del så är det positivt att banken har en jämfört med många andra banker förhållandevis liten verksamhet för finansmarknaderna. Det lär inte förekomma att Handelsbanken ägnar sig åt spekulativ trading på finansmarknaderna mer än i väldigt begränsad och kontrollerad omfattning.

Och för det andra är ett spontant intryck att Handelsbanken är mer selektiv än andra banker med vilka personer som anställs i banken, och att Handelsbanken genom sin "företagskultur" dessutom präglar de anställda mer än andra banker att vara försiktiga och sunda etc.

Det är förstås ett subjektivt intryck, men ändå.

En ytterligare risk för banker som brukar föras fram är att det efter den allmänna finanskrisen 2008/2009 införs hårdare regleringar av banker som dels innebär merjobb för bankerna att sammanställa information etc som myndigheter (som finansinspektioner) måste få för att granska att bankerna utvecklas åt rätt håll, men även regleringar i form av att bankerna måste ha mer eget kapital för att få låna ut ett visst belopp.

Båda dessa former av ökade regleringar kan sägas innebära merkostnader för banker som allt annat lika gör banker mindre lönsamma än tidigare.

För Handelsbanken lär detta dock inte innebära någon jätteskillnad jämfört med tidigare, eftersom bankens kontrollverksamhet redan lär vara så omfattande, och att banken sedan tidigare är så försiktig med att låna ut pengar.

Ändå kan man bli skrämd av den höga "utväxling" eller "hävstång" som banker har:

• Tex har Handelsbanken i sin balansräkning totala tillgångar bokförda till ett värde på nästan 2 500 miljarder kr.
• Bankens egna kapital är dock bara bokfört till ca 95 miljarder kr (dvs under 4% av de bokförda tillgångarna).

Förenklat kan man uttrycka det som att Handelsbanken från början har 95 miljarder kr själv, och sedan har köpt tillgångar för 2 500 miljarder kr varav ca 2 400 miljarder kr har finansierats med pengar som Handelsbanken har lånat.

Alternativt kan man uttrycka det som att Handelsbanken från början hade 95 miljarder kr själv, lånade 2 400 miljarder kr, och därefter så lånade Handelsbanken ut ca 2 500 miljarder kr till andra.

Det låter alltså väldigt våghalsigt.

Ytterligare ett sätt att uttrycka det på är att det räcker med att de tillgångar på 2 500 miljarder kr som Handelsbanken har "köpt", av någon anledning sjunker i värde till 2 400 miljarder kr (dvs en värdeminskning på bara 4%), så är Handelsbankens egna kapital utraderat och banken är då i princip i konkurs.

Dvs om Handelsbanken får kreditförluster på 100 miljarder kr (dvs ca 4% av det totala utlånade beloppet 2 500 miljarder kr), så är banken i konkurs.

Handelsbanken skulle säkert protestera mot en sådan beskrivning och säga att man inte kan beskriva det så. Och generellt brukar Handelsbanken anses vara en väldigt trygg och stabil bank jämfört med många andra banker. Av någon anledning tycks inte riskerna vara så stora som de kan verka, eftersom Handelsbanken trots allt funnits sedan år 1871 och ännu så länge inte gått i konkurs.

Tex drabbades banken av kreditförluster på "bara" 1,5 miljarder kr under 2010 och ca 800 miljoner kr under 2011. Det var alltså låntagare som inte kunde betala tillbaka lån på dessa belopp (och att det inte fanns täckning av dessa belopp i form av säkerheter etc).

Dessa kreditförluster utgjorde under 2010 endast 0,1% av Handelsbankens totala utlåning och under 2011 0,05% av den totala utlåningen.

Handelsbankens "osäkra fordringar" (dvs utlånade pengar som ännu inte blivit kreditförluster, men riskerar bli det) uppgick till 3,7 miljarder kr under 2010 och 2,7 miljarder kr under 2011. Det motsvarar 0,23% av Handelsbankens totala utlåning under 2010 och 0,16% av utlåningen under 2011.

Handelsbanken har mest kreditförluster utomlands. I den välkontrollerade svenska verksamheten uppgick kreditförlusterna endast till 0,03% under 2010 och 0,01% under 2011. Dvs det var i princip obefintligt.

Samtidigt bör man vara ödmjuk och inse att i goda tider blir sällan kreditförlusterna särskilt stora, men i dåliga tider kan det snabbt bli stora belopp.

Långsiktigt

Positivt för Handelsbanken och andra banker är att om man studerar börsindex för olika branscher på riktigt lång sikt (dvs typ de senaste 100-150 åren) så visar det sig att bankbranschen visat sig vara den som har den mest uthålliga affärsidén och är det branschindex som i princip utvecklats bäst på börsen.

Minns ej källan men det var en tydlig slutsats från en genomgång som gjordes.

Sedan kan det självklart komma sämre tider när även banker utvecklas dåligt, och enskilda banker kan då även gå omkull i värsta fall.

Dvs om man är en långsiktig aktieinvesterare bör man börja med att välja en riktigt bra bankaktie, vilket väl Handelsbanken är ett exempel på.

Kundnöjdhet

Om kostnadseffektivitet är en hörnsten i Handelsbankens företagskultur, så är nöjda kunder en annan.

Banken har genom åren skrutit med att ha de nöjdaste kunderna enligt Svenskt Kvalitetsindex http://www.kvalitetsindex.se/

Även under 2011 lyckas Handelsbanken hålla flaggan i topp på detta område, åtminstone bland de fyra svenska storbankerna (Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank).

Enl mätmetoden mäts hur nöjda bankernas kunder är i en skala från noll (lägsta möjliga nivå) till 100 (högsta möjliga nivå).

Så här blev mätresultaten under 2011 för kundkategorierna privatpersoner respektive företag:

Bland privatpersoner:

Handelsbanken 77,8
Nordea 70,7
Swedbank 70,2
SEB 69,5

Bland företag:

Handelsbanken 73,3
SEB 69,5
Swedbank 66,7
Nordea 65,3

http://www.kvalitetsindex.se/images/stories/Results/2010/SKI_press_bank_11.pdf

Länsförsäkringar Bank och ICA-banken blev något bättre bland privatpersonerna med indexvärden på 80,1 respektive 79,4.

Och de fristående sparbankerna blev något bättre bland företagskunderna med ett indexvärde på 74,2.

Men förenklat kan man säga att detta bara är småkonkurrenter.

Personalen

En ytterligare hörnsten i Handelsbankens koncept är att vara väldigt selektiv med vilka personer som anställs i banken. Endast det bästa är gott nog verkar anställningsfilosofin vara.

Och Handelsbanken är inte som andra arbetsgivare. Det är lite som det tradtionellt har varit i japanska företag, att om man en gång blir anställd på Handelsbanken så stannar man där tills pensionen.

För att den duktiga personalen ska stanna kvar finns ett antal incitament; stort ansvar och generösa bonusar.

Vad gäller ansvar är "delegering" en central del av Handelsbankens företagskultur. Det är inte vd Pär Boman som styr alla detaljer i bankens verksamhet, utan i mesta möjliga mån är det personalen ute på bankkontoren som har ansvaret för beslut om vem som ska få låna hur mycket etc.

För att det ska fungera applicerar Handelsbanken "kyrktorns-principen", dvs förenklat: att varje kontor får ansvar för alla kunder som man kan se från traktens kyrktorn. Det handlar alltså om att personalen på kontoren ska vara så lokalt närvarande att man känner till sina kunder väl och vet vilka kunder man vågar låna ut pengar till etc.

Kyrktorns-principen är en av förklaringarna till att Handelsbanken kan tyckas ha så många kontor jämfört med andra banker. Det är för att banken anser att det krävs väldigt lokal närvaro för att kunna fatta rätt beslut om vilken låntagare som ska få låna hur mycket pengar etc.

Vad gäller personalens bonusar är bonusarna väldigt generösa (så länge det går bra för Handelsbanken) och hanteras via personalstiftelsen Oktogonen.

Det brukar heta att som utgångspunkt blir alla som anställs på Handelsbanken miljonärer förr eller senare, tack vare den bonus man får via Oktogonen.

Det bonuskapital som sparas i Oktogonen åt personalen (innan de får ut pengarna) investeras i Handelsbanken-aktier.

Det gör att Oktogonen är en av bankens största aktieägare med en ägarandel på över 10%.

Bara investmentbolaget Industrivärden är större aktieägare i Handelsbanken än Oktogonen, och det är bara med en något högre ägarandel.

Oktogonen har även en ägarandel på nästan 1% av Industrivärden, och därutöver äger Handelsbankens pensionsstiftelse och pensionskassa 15-16% av Industrivärden.

Därmed kan man säga att Handelsbanken är huvudägare i Industrivärden som är huvudägare i Handelsbanken. Dvs i slutändan är det Handelsbankens personal som är huvudägare i Handelsbanken. Det innebär väl en stor sporre för personalen att se till att det går bra för banken.

Förenklat: Ju mer Handelsbankens börskurs stiger, desto mer miljoner får man som Handelsbanken-anställd ut när man går i pension.

Dock har väl banken utformat upplägget så att personalen inte börjar ta för stora risker i bankens verksamhet.

Finanskrisen

Hur klarade Handelsbanken av den generella finanskrisen 2008/2009?

Handelsbanken-aktien (A-aktien) föll till som lägst 68-69 kr i feb 2009.

Därifrån har den alltså återhämtat sig väl till nuvarande börskurs 200 kr.

Enl flerårsöversikten i Handelsbankens årsredovisning påverkades bankens resultat per aktie inte mycket av finanskrisen:

2007: 24,84 kr
2008: 19,31 kr
2009: 15,98 kr
2010: 17,44 kr
2011: 19,39 kr

Och så här ser Handelsbankens resultat per aktie ut exkl avvecklad verksamhet:

2007: 17,39 kr
2008: 19,02 kr
2009: 15,92 kr
2010: 17,10 kr
2011: 19,14 kr

http://www.handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations_hb_11_sv_ar/$file/hb_11_sv_ar.pdf

Förmodligen skulle resultatet per aktie ha blivit bättre (tex 2009) om finanskrisen inte hade funnits, men det var alltså absolut inte så att Handelsbanken började gå med brakförlust eller liknande.

Visst kan man invända att finanskrisen blev ganska kortvarig tack vare statliga stimulanser osv. Men utvecklingen visar väl ändå att Handelsbanken är stabil trots rätt så allvarliga oroshärdar i omvärlden.

Innan någon knappt visste vad finanskrisen var började VD Pär Boman prata om att Handelsbanken höll på att rusta för kris. Och sedan slog finanskrisen till fullt ut och tack vare bankens tidiga förberedelser (tex avlastningar av riskfyllda tillgångar?) klarade den sig bra genom krisen.

Vd Pär Boman

Handelsbankens vd Pär Boman fyller 51 år i år och har både utbildning som ingenjör och ekonom.

Han är ett typexempel på att bankens personal jobbar många år i banken. Så här ser hans bana ut:

• 1991: Anställd i Handelsbanken.
• 1998-2002: Vice vd, Danmarkschef
• 2002-2005: Vice vd, chef för Handelsbankens finansmarknads-verksamhet (då Handelsbankens Markets)
• Apr 2006: Vd.

Gammalt videoklipp från 10 feb 2009 (någon vecka efter att Handelsbanken-aktien noterats på bottennivån under 70 kr): http://www.youtube.com/watch?v=EQ_Uhno_3uA 

I klippet säger Boman bla att de på banken är "väldigt, väldigt, väldigt vaksamma" vad gäller kreditförlusterna. I och för sig ökade bankens kreditförluster något då under finanskrisen, "men det vi ser, det möter vi utan problem med den löpande intjäningen" sa han (dvs att kreditförlusterna kompenseras mer än väl av bankens resultat i övrigt).

Boman har bla beskrivits som "en försiktig general": http://www.chef.se/dynamisk/index.php/index/artikel/handelsbankens-vd-en-foersiktig-general/193935.html

Så här säger han bla i Handelsbankens årsredovisning för 2011:

"Handelsbankens historiskt låga risktolerans, goda kapitalisering och starka likviditetssituation gör banken väl rustad att verka även under betydligt svårare marknadsförutsättningar än de som varit under året (2011). Bankens strikta förhållningssätt till risk innebär att banken medvetet undviker att delta i affärer med hög risk även om ersättningen för ögonblicket kan vara hög."

"Det finns skäl att anta att den skuldkris som flera av västvärldens ekonomier nu brottas med kommer att påverka de finansiella marknaderna under lång tid framöver.

Handelsbanken har inga direkta exponeringar mot problemtyngda stater eller banker."

Och han uttrycker optimism om Handelsbankens framtid:

"Sammanfattningsvis är jag hoppfull inför framtiden. Vi har, tycker jag, god kontroll på risker och svagheter - och vi utnyttjar på ett bra sätt vår styrka och särart. Sammantaget ger detta god avkastning, med låg risk och nöjda kunder.

"Utgångsläget är således gott för fortsatt god utveckling och tillväxt av banken."

Även om Handelsbankens egna kapital som nämnt bara är knappt 100 miljarder kr av bankens totala tillgångar på ca 2 500 miljarder kr, så poängterade vd Pär Boman vid q4-presentationen att banken har "finansiell styrka":

• Den så kallade "kapitalbasen" utgjorde 21% av tillgångarna i slutet av 2011.
• Bankens likviditetsreserv uppgick till över 700 miljarder kr i slutet av 2011.

http://handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations_hb_11_sv_bilder_bokslut/$file/hb11sv_oh.pdf

Kapitalbasen kallas även kapitaltäckningsgraden enl de så kallade Basel 2-reglerna. Ett synsätt är att kapitalbasen är mer relevant vid bedömning av en banks finansiella ställning, än att bara betrakta det egna kapitalet (som för Handelsbanken utgör bara 4% av de bokförda tillgångarna). Dvs eftersom kapitalbasen uppgår till över 20% av tillgångarna har Handelsbanken en större buffert än bara det egna kapitalet.

Av presentationen pekade Boman även på utvecklingen för räntenettot. För en bank som Handelsbanken är räntenettot den kanske viktigaste delen av resultatet. Räntenettot är förenklat skillnaden mellan inlåning och utlåning, dvs de ränteintäkter Handelsbanken får in på sina lån minus de räntekostnader som banken själv lånar sina pengar till.

Enl Bomans presentation ser man att Handelsbankens räntenetto har ökat väldigt jämnt och fint kvartal för kvartal de senaste åren. Diagrammet visar räntenettot minus kreditförluster, och låg i början av 2007 under 4 miljarder kr/kvartal men har sedan dess ökat till över 6 miljarder kr/kvartal i slutet av 2011. Tillväxttakten för Handelsbankens räntenetto har därmed legat på 10%/år.

I presentationen står det att Handelsbanken då (15 feb 2012) har 117 bankkontor i Storbritannien. Av en karta ser man att kontoren är väldigt jämnt fördelade över hela landet, åtminstone i södra halvan av Storbritannien.

Resultatökningen var kraftig för Handelsbanken i Storbritannien under 2011.

Som nämnt har Handelsbanken totala tillgångar bokförda till ca 2 500 miljarder kr enl siffror i slutet av 2011. Av presentationen framgår dock att bankens direkta utlåning inte utgör hela tillgångsmassan utan utlåningen uppgick till ca 1 600 miljarder kr varav ca 1 100 miljarder kr i Sverige och ca 500 miljarder kr utanför Sverige.

Drygt hälften av utlåningen (ca 850 miljarder kr) var till företag och knappt hälften (ca 750 miljarder kr) till privatpersoner.

Handelsbankens inlåning (dvs personers och företags etc pengar på bankkonton hos Handelsbanken) uppgick till drygt 700 miljarder kr i slutet av 2011. Inlåningen har ökat ganska kraftigt för banken det senaste året från 500-600 miljarder kr i slutet av 2010. Det är positivt eftersom pengar på bankkonton är billig finansiering för Handelsbanken eftersom räntan på bankkonton väl är låg.

 

Kommentarer

Hej,

Jag håller med. Utmärkt analys av ett av mina favoritbolag. Har nya pengar som kommer in i depån idag som går just till att köpa Handelsbanken-aktier.

Något att tänka på är att bankerna nu värderas lägre i förhållande till eget kapital, det borde med tiden göra verksamheten (speciellt en sådan som SHB:s) mer stabil vilket gör att man kan betala ett högre P/E-tal.

Om man tänker sig att vi kan acceptera ett P/E på 13 givet en årlig tillväxt på 5% så har kursen ca 30% uppsida. Men som värdeinvesterare bryr jag mig inte så mycket om kursen. Sticker den iväg måste man ju hitta andra innehav att ackumulera vilket innebär jobb ;) Belöningen kommer tids nog ändå.

Hälsningar Whimsical

Denna text är skriven av vårt forums användare. Det är insändaren - och inte REDEYE - som ansvarar för inläggets innehåll. Det är således den enskilda signaturen som är ansvarig för inläggets innehåll och trovärdighet. Läsarna av inlägg uppmanas att på egen hand kritiskt analysera och granska informationen.