Situation Grekland och Euron

Nya pusselbitar i dramat Grekland och Euros framtid är att grekiska medborgare börjar ta ut sina pengar från de Grekiska bankerna. Till synes en primitiv åtgärd men avslöjar samtidigt hur den inhemska populationen tror att situationen kommer att utvecklas. Den enda slutsatsen som man utifrån kan göra är, att de tror på ett utträde - tillfällig eller permanent - från Euro samarbetet, vilket i sin tur signalerar Draghmans återkomst till en “realistiskt kurs”, kanske med 30% devalvering.

Klart att penningkära Greker vill skydda sina likvida bankmedel mot en sådan kalldusch, även om det är en ren hypotes.

Är det något som Greker bryr sig om så är det pengar. Pengar för en Grek är det naturligaste måttet på människovärdet, hur märkligt det än låter ur jante perspektivet. Jag inbillade mig i min naivitet, när jag först var där att detta ivriga diskuterande överallt handlade om filosofiska spörsmål med djupa etiska dimensioner. Som bekant är, när man talar med en Grek, så kan man få kanska plumpa frågor som tex “ vad kostade dina skor?” eller “Hur mycket låter du din fru slösa per månad?” Det vanliga svenska beteendet är då att dra i underkant som tex “ nej, de var billiga, köpte från rea” eller “ Nej, frun klarar sig bra med sina egna pengar” “ Vi är inte rika, vanliga arbetare..”

För en Grek är sådant beteende fullständigt obegripligt. Det är som en vacker flicka skulle dra en säck över sig.

Rikedom, mätt i pengar, är odelat positivt för en Grek. Därav allvaret. Det är en faktor som man måste förstå när man hör nyheter därifrån.

En annan faktor är tiden som bara tickar. Eu tror alltid att tiden är på deras sida, men i fallet Grekland skulle jag inte satsa alltför mycket på den faktorn. Man väntar nu att bättre siffror från Grekland kommer. Detta skulle kunna betyda att redan tagna åtgärder vänt utvecklingen, men mer troligt är att så kommer inte att ske. De vidtagna åtgärden är långsamt verkande och förbättrar förhållandet på några års sikt, men inte så här snabbt. Man väntar således ytterst små tecken på förändring, vilka lär inte lugna marknaden.

Vad är marknaden i det här fallet ? Inte är det herr Olsson som spekulerar mot Euron eller vill ha hög risk premie från den Grekiska staten. Min gissning är att det handlar om figurer som herr Soros, JP Morgan och liknande grupper som via japanska carry traders tekniken gör attacker mot Euron. I så fall dröjer det något för de väntar rimligen att dollarn är i en “trevlig trend” innan de säljer den i futuras och köper Yen. Därifrån köper man olika instrument i syfte att trycka ned Euron. Om de lyckas ? Jag tror det, men frågan är hur mycket och hur snabbt.

Hur var det nu som någon ärkekapitalist försvarare rovdjursmentaliteten ? Att de agerar bara mot skeva system ? Jag skulle inte höja ögonbrynen även om Aftonbladet hade bildbevis att de hade skapat själva skevheterna…

Grekiska staten är med andra ord på väg att låna pengar från IMF mot “marknadsmässiga villkor”.. Det blir en långdragen process, då riskpremien är svår att fastställa. Där har vi tidsfaktorn igen, vem har störst nytta av den i den här situationen, Grekland, Euro eller Soros? Inte Grekland. Soros definitivt, men Euron ?

Det beror på. Euron är i dag helt klart övervärderat mot de andra stora valutorna, så tanken att låta Euron falla säg 10% på en äkta Grekisk drama är kanske inte så dumt uträknat ? En svagare Euro skulle kunna hjälpa tyskland, frankrike, Italien mm, för att inte tala om nästa patienten på Euro området i fråga om rekord underskottet i statsfinanserna - Spanien.

Spanien, inte bara sol och rödtjut, utan intimt ihopkopplad med Storbritannien. Här har ni en karamell att suga på, då ingen media skriver om det.

Britter gillar att slå vad och spekulera. Svensken vet knappt vad det är. En Britt gör en Buy to let affär i stor skala, när han spekulerar i stigande villa priser, inte med den egna villan som Svenne gör. Han köper kanske femtio villor, och hyr ut dem, och väntar att priserna stiger. Och klart att de har stigit då fler hakat på trenden. Ok. Men de har gjort samma sak i Spanien med hus där, exklusiva hus och många hus är det.. Det här har hållit Spanska byggjobbarna sysselsätta men som alla vet vid det här läget, så har priserna där gått ned och fortsätter så.

Nu är kruxet, vem skall sätta likvidationen i rullning ? Spanska banker eller de Engelska?

Just nu råder dödläge, alla förstår att det blir rena slakten i Spanien om banker kräver mer säkerheter. Det finns som bekant krav på att bankerna skall rensa eller åtminstone redovisa sina luftslott. Men även där tror man på “mystiskt” draghjälp från tiden..

Om räntan höjs bara 2% brakar det ihop. Britterna har lånat för britter för deras satsning i Portugal och i Spanien. Liksom Spanien och Portugal har lånat för utlänningar i byggsyfte i deras länder. Men säkerheterna går inte att flytta, de är verkligen en “fast egendom”.

De senaste tio årens finansierings ide för den här typen av solbyggespekulation var att din kontant insats var minimal. De löpande utgifterna så som räntor mm skulle betalas av hyresmannen, dvs den nordeuropeiska fabriksarbetaren som vill tillbringa sin semester i den Spanska hettan. ( kanske även dit lockad av billigt vin ?) Men när lågkonjunkturen slog till, uteblev eller åtminstone minskade den strömmen av finansiärer kraftigt. Därav av minskad byggande som är eller var en väsentlig del av Spansk ekonomi.

Om ni accepterar resonemanget ovan, förstår ni kanske bättre min prognos för den svenska fastighetsmarknaden som fortsätter att vara ljus. Vi har några öar av osundhet i fråga om priser, men någon allmän prisras kan jag inte skönja i Sverige, oavsett vad riksbanken säger.

Nu är inte min avsikt att störta vissa domedagsprofetior “över tröskeln” eller att bekräfta Oskars profetia om total kollaps i systemet, för det är det inte frågan om, utan vi är i ett historisk perspektiv i ett udda läge där den ena krisen överlappar den andra i en “ halm stuga” som Euro bygget ju är. Men hur illa vissa än tycker om politik och ekonomi så måste man ha i åtanke att Euro är en politiskt konstruktion, och inom politiken är allt möjligt.

Därför är det vanskligt att säga hur Euron reformeras, eller när, men fler börjar inse att det måste göras…