Börsen, SKF, Alfa Laval
2015-07-16 15:10, Edited at: 2015-07-19 16:51Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Hur kommer Stockholmsbörsen att utvecklas framöver? Och om resultatrapporterna i SKF och Alfa Laval.
Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30:
...Mån 27 apr 2015: Ny toppnivå på 1720,02 som högst under dagen.
...Ons 8 juli 2015: Bottennivå på 1507,01 som lägst under dagen.
Dvs under dessa 2-3 månader var börsen alltså ner 12-13%.
Orsaken är väl främst oro pga Greklands statsfinansiella kris.
Men nu verkar ny optimism synas:
...Tors 16 juli 2015 (kring lunchtid): OMXS30 i 1636,27
Det är upp 8-9% från bottennivån en dryg vecka tidigare.
//Edit: OMXS30 slutade tors 16 juli 2015 i 1636,12.
//
Dvs är det befogat med optimism och köpläge i aktier?
Bla märkliga turer kring Grekland:
1)
Först tilltagande oro för landets kris eftersom de inte kunnat betala av på gamla lån.
2)
Förhandlingar mellan Grekland och EU etc om lånen.
Verkade inte leda någon vart.
3)
Folkomröstning i Grekland om grekerna ska gå med på EU:s hårda krav i förhandlingarna.
Svaret blev ett rungande nej.
4)
Och med den folkomröstningen i fickan väljer Greklands premiärminister Alexis Tsipras att ändå förespråka EU:s hårda villkor i låneförhandlingarna.
5)
Omröstning i grekiska parlamentet om att acceptera EU-kraven, och parlamentet röstar ett rungande ja.
Dvs vad anser befolkningen om det som röstade ett rungande nej i folkomröstningen?
Risk för social oro i landet framöver?
För EU-kraven innebär väl bla hårda besparingar etc i Greklands statsutgifter.
Risk för att det drabbar pensioner etc.
Men problemet är värre än så.
EU-uppgörelsen med Grekland kan tolkas som att man helt enkelt sopar under mattan att Grekland i praktiken är bankrutt och inte kan återbetala sin utlandsskuld på 340 miljarder euro.
Med nuvarande eurokurs på 9,29 kr blir det över 3 000 miljarder kr i "dåliga lån" som man förenklat kan tolka det som att skattebetalarna i övriga EU-länder i praktiken får stå för och smälta.
Går det utan några konsekvenser i övrigt?
Nej, pengarna kommer ju någonstans ifrån så förenklat innebär det ju minskat låneutrymme i övrigt osv vilket blir som en våt filt över ekonomin.
Och inte bara det.
EU går dessutom med på att betala ut mera nödlån till grekerna.
Det är väl uppenbart för var och en att det är som att kasta pengar i sjön, och är pengar som inte kommer att betalas tillbaka?
Dvs även om det innebär smärta på kort sikt, så är väl det enda rationella att snarast möjligt klippa banden och sparka ut Grekland från eurosamarbetet, ta kreditförlusterna från det och gå vidare så att man kan börja på ny kula igen.
Med den nuvarande strategin att sopa allt under mattan och istället betala ut ännu mer pengar till grekerna, blir effekten istället lugn på kort sikt, men risk för att det blir desto värre på lång sikt.
Kommer Europa att bli ett "zombie-land" som Japan varit i många år efter att ha sopat sina kreditförluster under mattan utan att fejsa dem?
Och utöver Grekland finns andra problem:
Kina
USA
Ryssland
Tecken på instabilitet i Kina på sistone.
Kraftig börsnedgång där och tal om att Kina friserar sina konjunktursiffror.
Man har under de senaste åren kunnat fundera över hur det är möjligt att ett (om än stort) gammalt fattigt kommunistland plötsligt har kunnat få en så god ekonomisk utveckling.
Är alltihop en bluff som kommer att avslöjas med stor oro på världsmarknaderna som följd?
Bla omnämns ju Kina nuförtiden som världens näst största ekonomi.
USA är ju den största.
Dvs oro kring Kina kommer att påverka hela världen.
//Edit: Artikel i Svenska Dagbladet 18 juli 2015:
Kinas nya fasader rämnar och spökstäder växer fram
Kinas tillväxt är på nedgång.
...Spökstäder och skuldberg målas upp som tecken på en förestående krasch.
...Andra menar att landet har förmåga att hantera de reformer som krävs för att möta utmaningarna.
http://www.svd.se/kinas-nya-fasader-ramnar-och-spokstader-vaxer-fram/om/naringsliv
Enl den artikeln bla:
Efter ett febrigt decennium har landets fastighetsmarknad svalnat och många ambitiösa byggprojekt stannat av.
På vissa håll står nybyggda samhällen helt tomma.
Dessa spökstäder har lyfts upp som tecken på en vidare ekonomisk kris.
Och:
Alarmister menar snarare att det här bara är början på ett långt djupare ras.
De säger att fastighetsmarknaden, som varit en grundpelare för landets tillväxt, är på väg att krascha och dra hela ekonomin med sig.
//
Och USA som ser ut att tuffa på nu med allt starkare konjunktur efter den globala finanskrisen 2008/2009.
Fortfarande problem där med en gigantisk statsskuld.
Och tal om att amerikanska centralbanken Federal Reserve ("Fed") med sin chef Janet Yellen i spetsen kommer från och med senare under 2015 att börja höja Feds styrränta från den historiskt mycket låga nivån 0,25%.
Risk för att det kommer att utlösa börsnedgång?
//Edit: Även oro för att konjunkturen i USA är svag.
Tex har tydligen USA-presidenten Barack Obama tvingats sänka sin prognos för USA:s bnp-tillväxt 2015 från 3% till 2% (trots att han beskrivit det som att USA-konjunkturen går som tåget).
Enl bloggen Zerohedge.com 15 juli 2015:
White House Cuts 2015 GDP Outlook By 33%
Despite
...President Obama's hubris over the 'recovery',
...his crowing about the jobs record,
...and his insistence that while "there's more to be done," everything is awesome,
The White House just took the meat-cleaver to its US economic growth forecasts...cutting 2015 growth from 3% to 2%.
That was not all though as their forecasts see
...no recession until at least 2025,
...unemployment under 5.0% for at least the next decade,
...stable inflation for 10 years,
...and last but not least - a 3-month T-Bill rate of over 3% within the next few years.
http://www.zerohedge.com/news/2015-07-15/white-house-cuts-2015-gdp-outlook-33
Ev frågetecken för denna källa (Phoenix Capital Research) men ganska välformulerat inlägg från 7 juli 2015:
Greece is Just the First of MANY Countries That Will Be Going Belly-Up
http://www.zerohedge.com/news/2015-07-07/greece-just-first-many-countries-will-be-going-belly
Som det står där:
ALL of the so called, “economic recovery” that began in 2009 has been based on the Central Banks’ abilities to rein in the collapse.
Dvs hela den återhämtning av världskonjunkturen som inleddes år 2009, har baserats på centralbankernas förmåga att se till så att en storkollaps undviks.
Forts:
1)
The first round of interventions (2007-early 2009) was performed in the name of saving the system.
2)
The second round (2010-2012) was done because it was generally believed that the first round hadn’t completed the task of getting the world back to recovery.
3)
However, from 2012 onward, everything changed.
At that point the Central Banks went “all in” on the Keynesian lunacy that they’d been employing since 2008.
We no longer had QE plans with definitive deadlines.
Instead phrases like “open-ended” and doing “whatever it takes” began to emanate from Central Bankers’ mouths.
http://www.zerohedge.com/news/2015-07-07/greece-just-first-many-countries-will-be-going-belly
Dvs för att komma till rätta med den stora, globala finanskrisen 2008/2009 vidtog världens centralbanker olika stimulansåtgärder för att få igång maskineriet igen.
Men när det gick trögare än väntat utökades och förlängdes åtgärderna.
Och nu på sistone har alla hämningar släppts och uttalanden kommit från centralbanks-håll om att man nu är villig att vidta vilka åtgärder som helst.
Är det särskilt sunt?
Resonemanget om att världen har blivit som en drogberoende som måste få allt kraftigare doser.
Forts enl inlägget om den galenskap som pågår:
However, the insanity was in fact greater than this.
...It is one thing to bluff your way through the weakest recovery in 80+ years with empty promises;
...but it’s another thing entirely to roll the dice on your entire country’s solvency just to see what happens.
Dvs en tolkning är att hela länderns ekonomier satts på spel som led i ett vidlyftigt experiment för att få fart på världsekonomin igen.
Inlägget nämner Japan som exempel på avskräckande agerande:
1)
In 2013, the Bank of Japan launched a single QE program equal to 25% of Japan’s GDP.
Dvs japanska centralbanken inledde stimulansåtgärder på motsvarande 25% av Japans hela årliga bnp (dvs förenklat; den årliga försäljningsnivån av alla varor och tjänster i Japan).
This was unheard of in the history of the world.
Never before had a country
...spent so much money
...relative to its size
...so rapidly…
...and with so little results:
a few quarters of increased economic growth while household spending collapsed and misery rose alongside inflation.
This was the beginning of the end.
Japan nearly broke its bond market launching this program (the circuit breakers tripped multiple times in that first week).
2)
However it wasn’t until late 2014 that things truly became completely and utterly broken.
We are, of course, referring to the Bank of Japan’s decision to increase its already far too big QE program,
...not because doing so would benefit the country,
...but because it would bring economists’ forecast inline with governor Kuroda’s intended inflation numbers.
Dvs efter det jättestimulans-paket Japan lanserade år 2013 framkom att det inte gav så mycket effekt.
Så i slutet av 2014 utökades paketet ännu mera.
Forts av inlägget:
This was the “Rubicon” moment: the instant at which Central Banks gave up pretending that their actions or policies were aimed at anything resembling public good or stability.
It was now about forcing reality to match Central Bankers’ theories and forecasts.
If reality didn’t react as intended, it wasn’t because the theories were misguided… it was because Central Bankers simply hadn’t left the paperweight on the “print” button long enough.
At this point the current financial system was irrevocably broken.
We simply had yet to feel it.
Och senare i inlägget:
The ECB and EU have tried everything to kick the Greek “can” down the road.
History has shown us time and again that
1)
Central Banks first attempt to deal with a debt problem by printing money…
2)
but eventually the debt default/haircut has to occur.
Dvs när ett land börjar få svårt att återbetala sina skulder, kan landets centralbank (etc) försöka lösa det genom att trycka mera pengar.
Men förr eller senare måste man komma till insikt om att skulderna ej kan återbetalas i sin helhet till långivarna, vilket leder till stora kreditförluster för långivarna (dvs att de ej får tillbaka alla utlånade pengar).
This process has now begun in Greece.
The fact the markets are imploding should give you an idea of how fragile the system is.
One can only imagine what will happen when a larger player such as
...Spain
...or France
...or even Japan
goes belly up.
The Big Crisis, the one in which entire countries go bust, has begun.
It will not unfold in a matter of weeks; these sorts of things take months to complete.
But it has begun.
http://www.zerohedge.com/news/2015-07-07/greece-just-first-many-countries-will-be-going-belly
Artikel (från 18 juli 2015) i ryskstödda sajten/tv-kanalen RT:
‘Greatest disaster’: Varoufakis says new Greek bailout doomed
Former Greek Finance Minister Yanis Varoufakis has warned that the economic reforms from Greece’s debt holders are doomed to fail.
The assessment comes as PM Alexis Tsipras has reshuffled his cabinet in efforts to secure a third bailout package.
...The EU is preparing to start talks with Athens on a third bailout which could reach €86 billion ($93 billion),
...but the reform program laid down by Brussels as a precondition for the bailout will "go down in history as the greatest disaster of macroeconomic management ever,"
Varoufakis told BBC.
http://www.rt.com/news/310182-greece-bailout-fail-varoufakis/
Dvs det baseras tydligen på info från brittiska tv-kanalen BBC om att fd grekiska finansministern Yanis Varoufakis dömer ut de nya räddningsprogrammet för Grekland.
Programmet går tydligen bla ut på att ytterligare 86 miljarder euro (över 800 milajrder kr vid eurokursen 9,37 kr) ska lånas ut till Grekland.
RT-artikeln verkar vara baserad på följande BBC-artikel från 18 juli 2015:
Greece debt crisis:
Reforms 'will fail' - Varoufakis
Former Greek Finance Minister Yanis Varoufakis has told the BBC that economic reforms imposed on his country by creditors are "going to fail", ahead of talks on a huge bailout.
Mr Varoufakis said Greece was subject to a programme that will "go down in history as the greatest disaster of macroeconomic management ever".
The German parliament approved the opening of negotiations on Friday.
The bailout could total €86bn (£60bn) in exchange for austerity measures.
http://www.bbc.com/news/world-europe-33578778
//
Även oro för agerandet hos Ryssland med sin president Vladimir Putin i spetsen.
Tal om att Ryssland håller på med en militär upprustning som inte skådats sedan kalla krigets dagar på 1950-, 1960-, 1970- och 1980-talen.
Allt aggressivare militärt agerande från Ryssland, inte minst gentemot Sverige.
Risk för att det förr eller senare kommer att leda till någon militär konfrontation mellan Ryssland och militäralliansen Nato (med USA i spetsen)?
Numera går väl Natos frontlinje mer eller mindre direkt intill Ryssland.
//Edit: Ex på upptrappningen i Dagens Nyheter-artikel från 18 juli 2015:
Kriget i Ukraina
USA stryper lånen – ska svälta ut Putin från Ukraina
USA planerar att svälta ut Putin från Ukraina genom strypta lån.
Nu gräver den amerikanska underrättelsetjänsten i hans inre krets i jakt på dess svaga punkter.
”Vi får se vad Putins vänner tycker om det”, säger en källa till The Times.
http://www.dn.se/ekonomi/usa-stryper-lanen-ska-svalta-ut-putin-fran-ukraina/
I DN-artikeln länkas till följande artikel (från 18 juli 2015) i brittiska tidningen Times:
US ready to switch off cash supply to Putin
The United States is ready to starve Russia of access to western credit if President Putin fails to meet demands for peace in Ukraine.
The punitive measures against Mr Putin’s inner circle of oligarchs and their extensive business interests would mark a dramatic escalation in financial sanctions against Moscow.
Enl den artikeln bla:
Under the present American sanctions, Putin cronies (Putins kompisar) have had any assets they hold in the US frozen.
Och:
The US measures would give a very sharp edge to restrictions that already include
...asset freezes
...and visa bans
on more than 130 individuals and 28 companies.
Those on the sanctions blacklist include Mr Putin’s associates from his days in St Petersburg, many of whom have become billionaires during his presidency.
They include
...Yuri Kovalchuk, head of the executive council of the sanctioned Bank Rossiya and described by the US as Mr Putin’s “cashier”;
...Igor Sechin, head of the state oil giant Rosneft;
...Vladimir Yakunin, head of the state-owned Russian Railways;
...Gennady Timchenko, a billionaire oil trader;
...and the businessmen brothers Arkady and Boris Rotenberg.
//
Som lök på laxen finns oron för muslimska terrorister med IS (Islamiska staten) i spetsen.
Risk för att de filar på något nytt jättedåd som 11 september 2001 i USA när två kapade flygplan kraschade in i de två New York-skyskraporna World Trade Center så att de rasade samman och massor av människor omkom.
Hur blir det om IS får tag på kärnvapen?
De verkar ha gott om pengar efter bidrag från välbeställda muslimer i världen och övrig kriminell verksamhet.
Som mera närliggande börsrelaterade "datapunkter" finns de svenska börsbolagens q2/2015-resultatrapporter som börjat komma.
Och de har delvis inte varit en särskilt munter läsning.
Tex ur industriföretaget SKF:s q2/2015-resultatrapport (som kom ons 15 juli 2015):
Efterfrågan under kvartalet låg i stort sett i linje med våra marknadsutsikter, med en försäljningsminskning på 1.5 procent, mätt i lokala valutor, exklusive strukturella förändringar.
Och:
Under första halvåret (2015) var utvecklingen för den globala industriproduktionen svag.
På senare tid har osäkerheten beträffande marknadens efterfrågan i Kina ökat ytterligare.
...När vi nu går in i tredje kvartalet (2015) upplever vi en relativt svag industriproduktion totalt sett,
...och blickar vi framåt förväntar vi oss att efterfrågan
sekventiellt kommer att bli något lägre
och relativt oförändrad år över år.
Och:
Marknadsutsikter för tredje kvartalet 2015
Efterfrågan jämfört med tredje kvartalet 2014
Efterfrågan på SKFs produkter och tjänster förväntas bli
...relativt oförändrad för koncernen, i Europa och i Asien,
...lägre i Nordamerika
...och högre i Latinamerika.
Efterfrågan per affärsområde förväntas i samtliga fall bli relativt
oförändrad.
Efterfrågan jämfört med andra kvartalet 2015
Efterfrågan på SKFs produkter och tjänster förväntas bli något lägre för koncernen, lägre i Europa och relativt oförändrad i övriga regioner.
Efterfrågan per affärsområde förväntas bli relativt oförändrad för både Industrial Market och Specialty Business och lägre för Automotive Market.
http://www.skf.com/irassets/afw/files/press/skf/201507154086-1.pdf
SKF:s intäkter de senaste kvartalen (förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):
q3/2014: 18 miljarder kr (+14%)
q4/2014: 18 miljarder kr (+13%)
q1/2015: 19 miljarder kr (+16%)
q2/2015: 20 miljarder kr (+11%)
Det ser ju bra ut men det visar sig att en stor del av de intäktsökningarna beror på följande positiva valutaeffekter:
q3/2014: +5%
q4/2014: +9%
q1/2015: +15%
q2/2015: +13%
Positiva valutaeffekter i all ära.
Det är ju också pengar.
Men problemet är att valutaeffekter normalt sett är tillfälliga och ej är att räkna med framöver.
//Edit: I och för sig; om kronan förblir lika svag långsiktigt kan ju det leda till att en resultatnivå kan bibehållas på hög nivå allt annat lika (även om det inte blir en ytterligare kronförsvagning).
Men om det framöver förbyts till stark krona igen, försvinner ju även hela den effekten.
//
SKF:s organiska intäktsförändring de senaste kvartalen (dvs förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare, exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar med företagsköp och avyttringar etc):
q3/2014: +3%
q4/2014: +3%
q1/2015: +1%
q2/2015: -2%
Dvs ser ju inte bra ut med allt lägre rensad tillväxt för att sedan tom bli intäktsminskning under senaste kvartalet.
SKF:s lönsamhet de senaste kvartalen (rörelsemarginal, dvs rörelseresultat delat med intäkter):
q3/2014: 12%
q4/2014: 9%
q1/2015: 9%
q2/2015: 12%
Inte så dålig lönsamhet för att vara ett bolag i en högkonkurrens-bransch som kul-lager som är SKF:s huvudprodukt.
Och rörelsemarginalen något högre exkl "engångsposter":
q3/2014: 12%
q4/2014: 11%
q1/2015: 12%
q2/2015: 13%
Här i bloggen är dock uppfattningen att storbolag som SKF alltid har olika engångsposter, dvs att man bör inkludera dem istället för att rensa bort dem.
SKF:s engångsposter de senaste kvartalen:
q1/2014: +117 miljoner kr
q2/2014: -119 miljoner kr
q3/2014: -19 miljoner kr
q4/2014: -469 miljoner kr
q1/2015: -655 miljoner kr
q2/2015: -194 miljoner kr
Ovannämnda intäkter och rörelsemarginal har efter avdrag för räntekostnader och skatt lett till följande nettoresultat för SKF per kvartal (inkl engångsposter):
q3/2013: 1,2 miljarder kr
q4/2013: -2,0 miljarder kr
q1/2014: 1,3 miljarder kr
q2/2014: 1,2 miljarder kr
q3/2014: 1,4 miljarder kr (+21%)
q4/2014: 0,9 miljarder kr (+143%)
q1/2015: 1,2 miljarder kr (-9%)
q2/2015: 1,7 miljarder kr (+44%)
Och det innebär i sin tur följande nettoresultat per aktie i SKF:
q3/2013: 2,47 kr
q4/2013: -4,57 kr
q1/2014: 2,72 kr
q2/2014: 2,54 kr
q3/2014: 3,01 kr (+22%)
q4/2014: 1,84 kr (+140%)
q1/2015: 2,46 kr (-10%)
q2/2015: 3,65 kr (+44%)
Kvartalssiffrorna ovan innebär följande för SKF i årstakt:
Intäkter:
juli 2013-juni 2014: 67 miljarder kr
juli 2014-juni 2015: 77 miljarder kr (+13%)
Rörelsemarginal inkl engångsposter:
juli 2013-juni 2014: 7%*
juli 2014-juni 2015: 10%
*Inkl bla engångskostnad på 3 miljarder kr i q4/2013, se nedan.
Rörelsemarginal exkl engångsposter:
juli 2014-juni 2015: 12%
Nettoresultat:
juli 2013-juni 2014: 1,6 miljarder kr
juli 2014-juni 2015: 5,2 miljarder kr (+226%)
Nettoresultat per aktie:
juli 2013-juni 2014: 3,16 kr*
juli 2014-juni 2015: 10,96 kr (+247%)
*Inkl bla engångskostnad på 3 miljarder kr i q4/2013, se nedan.
Dvs
...god intäktsökning i årstakt, men det är ju mest tack vare positiva valutaeffekter (försvagad krona).
...Och god resultatökning, vilket väl både är tack vare valutaeffekter och att det kraftigt negativa resultatet i q4/2013 ej upprepades i q4/2014.
//Edit: SKF:s resultat i q4/2013 var bla belastat av en engångskostnad på 3 miljarder kr pga förväntade EU-böter.
Om det i SKF:s q4/2013-resultatrapport:
Utredning av EU-kommissionen
Som tidigare meddelats, utreder EU-kommissionen om eventuell överträdelse av Europeiska konkurrenslagen av företag inom lagerbranchen angående försörjning av lager till biltillverkare i Europa.
SKF har samarbetat till fullo med Kommissionen och har även genomfört en egen internutredning.
Baserat på detta och SKFs bästa bedömning av ett förväntat bötesbelopp, så kommer SKF att göra en avsättning på 3 miljarder kronor i resultatet för fjärde kvartalet.
SKF tror att Kommissionen kommer att bötfälla SKF under 2014.
http://www.skf.com/irassets/afw/files/press/skf/201401283563-1.pdf
Och:
SKF och andra företag inom lagerbranschen är föremål för utredning av
...EU-kommissionen,
...U.S. Department of Justice
...och Korea Fair Trade Commission
om eventuellt konkurrensbegränsande samarbete.
Vidare är SKF föremål för relaterade civilrättsliga stämningar (s.k. class actions) från direkta och indirekta köpare av lager i USA samt kan komma
att bli föremål för ytterligare civilrättsliga anspråk från såväl direkta som indirekta köpare.
SKF tror att EU-kommissionen kommer att bötfälla SKF under 2014.
Med hänsyn till utredningens beskaffenhet kommer bötesbeloppet sannolikt att påverka koncernens resultat och kassaflöde i väsentlig grad.
SKF har samarbetat till fullo med Kommissionen och har även genomfört en egen internutredning.
Baserat på detta och SKFs bästa bedömning av ett förväntat bötesbelopp,
så kommer SKF att göra en avsättning på 3 miljarder kronor i sitt fjärde kvartalsresultat 2013.
http://www.skf.com/irassets/afw/files/press/skf/201401283563-1.pdf
Dvs låter på det som att det kan komma ytterligare engångskostnader pga detta om SKF utöver böterna tvingas betala skadestånd etc.
Under 2014 hade SKF en positiv engångseffekt på 150 miljoner kr i resultatet, för att den under 2013 bokförda engångskostnaden på 3 miljarder kr visade sig i efterhand ha varit 150 miljoner kr för hög jämfört med de böter SKF i slutändan fick betala: http://www.skf.com/irassets/afw/files/press/skf/SKF-Arsredovisning-2014-150308-Fast.pdf
//
Det finns ca 455 miljoner st utestående SKF-aktier.
Dvs vid en börskurs på 176,70 kr för SKF:s B-aktie vid lunchtid tors 16 juli 2015 har SKF ett börsvärde på över 80 miljarder kr:
...ca 455 miljoner st utestående aktier
gånger
...börskursen 176,70 kr för SKF:s B-aktie
= SKF:s börsvärde 80,5 miljarder kr.
Är ett börsvärde på den nivån motiverat eller ej?
Man kan tex relatera det till att SKF under senast rapporterade 12 mån hade
...intäkter på 77 miljarder kr (+13% från föreg 12 mån)
...en rörelsemarginal på 10% inkl engångsposter
...en rörelsemarginal på 12% exkl engångsposter
...ett nettoresultat på över 5 miljarder kr
...ett nettoresultat per aktie på ca 11 kr
Det innebär att
...SKF:s börsvärde uppgår till 15-16 gånger bolagets nettoresultat under senast rapporterade 12 mån
...och att SKF-aktien på 176,70 kr värderas till ca 16 gånger bolagets nettoresultat per aktie under senast rapporterade 12 mån (dvs ett "p/e-tal" på 16).
- I och för sig lär "valutadopingen" av SKF ge fortsatt positiva effekter på intäkter och resultat i ytterligare några kvartal i takt med att den försvagade kronan slår igenom i jämförelse med tidigare kvartal när kronan låg högre.
//Edit: Tex under q2/2015 hade SKF som nämnt ett nettoresultat per aktie på 3,65 kr.
Tar man det gånger fyra för att få det i årstakt, blir det ett nettoresultat per aktie på 14-15 kr i årstakt.
Och då blir det ett p/e-tal på 12 med SKF-aktien i 176,70 kr.
Det verkar ju då ganska lågt.
Dock ev ganska trista framtidsutsikter för SKF enl bolagets q2/2015-resultatrapport.
//
Och i och för sig är den generella räntenivån väldigt låg vilket gör att aktieinvesterare har låga avkastningskrav och värderar aktier högre än annars.
Men den dystra utvecklingen av den underliggande konjunkturen (vilken visat sig i SKF:s rensade intäktsutveckling och framtidsutsikter ovan) är skäl till oro och ger frågetecken för om SKF-aktien är övervärderad vid nuvarande börskurs.
SKF-aktien har ett betavärde på 1,08 enl aktiemäklarfirman Avanzas hemsida: https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5259/skf-b
Det är alltså hur mycket aktien rör sig jämfört med börsen som helhet.
Avanzas siffror är väl beräknade på månadsdata fyra år bakåt i tiden, men aktiers betavärde brukar ligga ganska stabilt genom åren (vilket indikerar att SKF-aktien även framöver kommer att ha ett betavärde på drygt 1).
Ett betavärde över 1 indikerar att SKF-aktien rör sig mer än börsen som helhet, vilket gör att SKF-aktien bör värderas lägre (tex till lägre p/e-tal) än genomsnittsaktien på börsen.
Förenklat kan ett betavärde över 1 för aktien i ett bolag, kan tolkas som att bolaget är mera konjunkturkänsligt än snittbolaget på börsen.
Dvs ju mera konjunkturkänsligt ett bolag är, desto lägre bör bolagets aktie värderas (eftersom det då är mera osäkert hur utvecklingen av bolagets resultat och börskurs kommer att utveckla sig från år till år).
- Förutom att SKF är ett industriföretag vars verksamhet i sig är konjunkturkänslig, så har SKF en ganska hög skuldsättning vilket förstärker konjunkturkänsligheten vilket ökar risknivån i SKF-aktien och innebär att aktien bör värderas lägre än annars.
Per slutet av q2/2015 hade SKF en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på hela 30 miljarder kr.
Det motsvarar 37% av SKF:s börsvärde, vilket kan sägas vara en hög skuldsättning jämfört med de flesta andra börsbolag.
Som konjunkturkänsligt industriföretag borde SKF istället ha en låg skuldsättning (helst nettokassa) som buffert mot sämre tider.
- SKF har mycket ev "luft" i sin balansräkning i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar (ia-tillgångar).
Per slutet av q2/2015 var SKF:s ia-tillgångar bokförda till 22 miljarder kr.
Det motsvarade då:
...27% av SKF:s totala tillgångar (med 81 miljarder kr i bokfört värde)
...84% av SKF.s egna kapital (på 26 miljarder kr)
Dvs de stora ia-tillgångarna som andel av eget kapital är oroväckande.
Om SKF börjar gå dåligt kan ia-tillgångarnas bokförda värde behöva nedjusteras, vilket då innebär "nedskrivningar" som ger en negativ resultateffekt på samma belopp.
Och den negativa resultateffekten minskar då det egna kapitalet med lika mycket.
Om SKF alltså i värsta fall måste nedjustera ia-tillgångarnas bokförda värde till noll kr, innebär det en resultateffekt på -22 miljarder kr som gör att det egna kapitalet minskar
...från 26 miljarder kr
...till 4 miljarder kr
Och 4 miljarder kr i eget kapital är ju alldeles för litet som buffert mot framtida förluster, särskilt som SKF har en stor nettoskuld på 30 miljarder kr.
Dvs långivarna kommer då kräva att SKF begär in ett stort kapitaltillskott från aktieägarna, genom att SKF säljer ut stora mängder nya aktier till aktieägarna.
Det leder då till utspädning, dvs att bolagets värde fördelas på fler aktier.
Det motiverade värdet per SKF-aktie blir då lägre.
Dessutom leder en sådan aktieutförsäljning (nyemission) till ev överutbud av SKF-aktier på börsen, vilket i sig kan sänka börskursen.
Dvs en käpphäst här i bloggen är att bolag med stora ia-tillgångar innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie, vilket gör att aktien bör värderas lägre (tex till lägre p/e-tal) än annars.
Ia-tillgångar kan ju tex uppstå vid företagsköp eller stora produktutvecklingskostnader.
Vid företagsköp uppstår det om ett bolag köper ett annat bolag för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden.
Mellanskillnaden blir då en ia-tillgång i det köpande bolagets balansräkning.
Men värdet på den ia-tillgången är osäkert eftersom det beror på hur det går för det köpta bolaget.
Blir det köpta bolaget fiasko och går dåligt, kan den relaterade ia-tillgången behöva skrivas ned till noll kr.
Och produktutvecklingskostnader som ia-tillgång är ett gissel.
Tydligen får bolag enl bokföringsreglerna ha produktutvecklingskostnader utan att bokföra dem i resultatet förrän produkten (som dessa produktutvecklingskostnader avser) lanseras.
Tills dess bokförs dessa uppsamlade produktutvecklingskostnader som en ia-tillgång.
Men om produkten senare lanseras och blir en flopp utan god försäljning, kan de relaterade ia-tillgångarna behöva skrivas ned till noll kr vilket då ger en direkt motsvarande negativ resultateffekt på samma belopp, vilket i sin tur även urholkar det egna kapitalet med samma belopp.
Här i bloggen är uppfattningen att bolag istället som försiktighetsprincip direkt borde bokföra alla produktutvecklingskostnader i resultatet, utan att skjuta upp det tills produkten lanseras.
Enl SKF:s årsredovisning för 2014 verkar dock endast en väldigt liten del (knappt 300 miljoner kr) av ia-tillgångarna (på totalt 22 miljarder kr) bestå av uppskjutna produktutvecklingskostnader.
Det mesta av de 22 miljarderna verkar alltså komma från företagsköp som SKF har gjort.
Vill då till att dessa köpta bolag utvecklas som väntat.
...SKF:s B-aktie slutade tis 14 juli 2015 i 190,50 kr.
...Sedan kom SKF:s q2/2015-resultatrapport på morgonen innan börsen hade öppnat ons 15 juli 2015.
Och aktieinvesterare reagerade negativt på rapporten.
Som lägst var aktien nere i 174 kr under dagen (ner 8-9% från tisdagens slutkurs).
...Vid lunchtid tors 16 juli 2015 aktien alltså något högre i 176,70 kr.
Q2/2015-resultatrapporten i industriföretaget Alfa Laval mottogs istället positivt.
...Ons 15 juli 2015 slutade Alfa Laval-aktien i 147,30 kr.
...Sedan kom bolagets q2/2015-resultatrapport på morgonen tors 16 juli 2015 innan börsen öppnat.
Och tom lunchtid hade Alfa Laval-aktien varit uppe i 163,50 kr som högst under dagen (+11% från onsdagens slutkurs).
I och för sig hade Alfa Laval (en förmodligen valutainflaterat?) god nivå på intäkter och resultat under q2/2015.
Men någon särskild ökning framöver verkar inte vara att vänta.
Bolaget gav i q2/2015-resultatrapporten följande utsikter för q3/2015:
Vi förväntar att efterfrågan under det tredje kvartalet 2015 kommer att vara på ungefär samma nivå som i det andra kvartalet.
Även om utvecklingen per affärsområde enl q2/2015-resultatrapporten:
1)
Process Technology-divisionen rapporterade, trots en svag efterfrågan från kunder inom olja och gas, enbart en nedgång i orderingången på dryga 2 procent.
Vi tror oss se en stabilisering av efterfrågan inom olja och gas på den nuvarande nivån.
För övriga nyförsäljningssegment var utvecklingen stabil till positiv.
Service visade tillväxt, även för olja och gas.
2)
Marine & Diesel-divisionen visade en sekventiell nedgång (dvs jämfört med q1/2015)_, främst förklarat av Marine & Offshore Pumping Systems._
...Segmentet påverkades av lägre kontraktering hos varven
...och av att färre offshoreorder bokades i kvartalet.
Marine & Diesel Equipment visade en uppgång, drivet av en positiv efterfrågeutveckling för installation av ballastvattensystem på existerande fartyg.
3)
Inom Equipment-divisionen steg orderingången sekventiellt, drivet av en positiv utveckling för samtliga segment.
Särskilt bra gick det för Industrial Equipment, som gynnades såväl av en
säsongsmässigt starkare efterfrågan som av en stor fjärrvärmeorder från Kina.
Dvs låter som skral utveckling för två av AL:s tre affärsområden.
//Edit: Vad gör egentligen AL?
SKF är ju lättare att begripa eftersom huvudprodukten där är kul-lager som sitter i det mesta som kan rulla, alltifrån fordon till industrimaskiner (tex pappersmaskiner osv).
AL beskriver sig som ett bolag som gör utrustning inom tre teknikområden:
värmeöverföring
separation
flödeshantering
http://www.alfalaval.com/sv/investerare/i-korthet/
Mer om de tre teknikområdena i AL:s årsredovisning för 2014:
1) Värmeöverföring:
Världsledande inom värmeöverföring
Alfa Laval har varit verksamt inom värmeöverföring sedan 1931, då bolaget började leverera pastöriseringsutrustning till mejeriindustrin.
Idag kan Alfa Laval erbjuda värmeväxlare som optimerar energianvändningen vid
uppvärmning,
nedkylning,
frysning,
ventilering,
förångning
och kondensering.
Erbjudandet omfattar värmeväxlare för arbetsuppgifter i allt från miljöer med lägre tryck och temperaturer till miljöer som kräver hantering av aggressiva vätskor vid höga och föränderliga tryck och temperaturer.
De flesta industriella processer har behov av någon typ av lösning för
värmeöverföring.
Alfa Lavals kunder återfinns därför inom så vitt skilda områden som
kemi,
livsmedels-,
olje-,
gas-
och kraftproduktion,
marinindustri,
byggindustri
och många, många fler.
2) Separation:
Expert på separering sedan 1883
Sedan Alfa Laval grundades 1883 har separeringsteknologin varit en central del av verksamheten.
Tekniken används för att separera
...olika vätskor från varandra
...och fasta partiklar från vätskor.
...Teknologin kan även användas för att separera partiklar och vätskor från gaser.
3) Flödeshantering:
Exakt och effektiv flödeshantering
Att transportera vätskor och styra flöden på ett effektivt och säkert sätt är av central betydelse för många industrier.
Alfa Laval fokuserar på flödeshanteringsprodukter
...för hygieniska applikationer
...samt för den marina industrin och offshoremarknaden.
Livs- och läkemedelsindustrin samt producenter av hälso- och skönhetsprodukter efterfrågar utrustning som kan leva upp till strikta hygieniska krav för att säkerställa att det inte förekommer någon risk för
kontaminering i produktionen.
Inom dessa industrier används Alfa Lavals
pumpar,
ventiler,
installationsmaterial
och tankutrustning
för att producera
drycker,
mejeriprodukter,
livsmedel,
läkemedel
samt hälso- och skönhetsprodukter.
Efter förvärvet av Frank Mohn AS, erbjuds även pumpsystem för den marina industrin och offshoremarknaden.
Applikationsområdena omfattar såväl
...pumpsystem för lastning och lossning av flytande last ombord på produkt- och kemikalietankers,
...som pumpsystem till flytande och stationära olje- och gasplattformar där de ingår i brandsäkerhetslösningar,
...kan förse värmeväxlare med vatten för kylapplikationer, pumpar ballastvatten och även används för att pumpa själva lasten.
Bla används AL:s utrustning (enl årsredovisningen för 2014 i länken ovan) vid hanteringen av frukt och grönsaker.
Enl årsredovisningen bla:
Kreativ förädling av livsmedel
Företag som producerar
livsmedel,
mejeriprodukter
och drycker
är under kontinuerlig press att producera fler, bättre och än mer smakrika produkter.
Samtidigt måste de leva upp till kompromisslösa krav på hygien och säkerhet.
Alfa Lavals innovativa teknologier och lösningar gör att vi ligger i täten för denna accelererande utveckling då vi hjälper tillverkare optimera sin produktion.
Det handlar helt enkelt om att maximera råvaruanvändningen och
samtidigt minimera påverkan på miljön.
Och tex:
Chili con care
Att bibehålla fräschören hos frukt och grönsaker, efter de skördats, är nyckeln till framgång för livsmedelstillverkare världen över.
Ta chili till exempel.
Efter att chilifrukterna torkats måste denna starka krydda varsamt förvaras i kyllager för att behålla sin arom.
...Rätt temperatur och luftfuktighet är avgörande.
...Liksom att energiförbrukningen minimeras.
Den självklara lösningen: teknologi och utrustning från Alfa Laval.
Vårt innovativa tänkande leder vägen för chiliprocessen.
En symbol för vår omtanke.
Dvs positivt om en stor del av AL:s intäkter kommer ifrån livsmedelsindustrin eftersom den ju inte är särskilt konjunkturkänslig.
Och AL anser sig ha starka marknadsandelar inom sina nischer i dessa tre teknikområden:
värmeöverföring: över 30%
separation: 25-30%
flödeshantering: 10-12%
http://www.alfalaval.com/sv/investerare/i-korthet/
Dvs hög marknadsandel är positivt eftersom det underlättar för ett bolag att sätta höga priser, vilket då ger högre lönsamhet.
//Edit: I och för sig ligger SKF inte så tokigt till vad gäller marknadsandel inom sin bransch (kul-lager).
Men där verkar det finnas flera konkurrenter med i stort sett likadana produkter.
Enl SKF:s hemsida säljs det kul-lager för totalt 330-340 miljarder kr per år i världen från alla tillverkare.
Under 2014 var den världsmarknaden +4% från 2013.
SKF säger sig vara största tillverkaren i världen i branschen:
SKF är världsledande på marknaden för lager.
Andra stora internationella leverantörer är
Schaeffler-koncernen (hemland Tyskland)
Timken, (USA)
NSK, (Japan)
NTN (Japan)
och JTEKT. (Japan)
SKF bedömer att
...världens sex största lagertillverkare står för runt 60% av den globala rullningslagermarknaden,
...medan gruppen kinesiska lagerföretag, inklusive små och stora tillverkare, representerar mindre än 20% på världsbasis, med
mer än 80% av försäljningen i Asien,
mindre än 10% i Europa
och mindre än 7% i Nord- och Latinamerika.
Resterande (ovannämnda?) 20% av kinesiska lagerföretag omfattar flera mindre regionala konkurrenter.
http://www.skf.com/se/investors/lager
Även enl SKF om världsmarknaden för kul-lager:
...De industriella marknaderna stod för nästan 40% av världsefterfrågan och omfattar
tillverkare av lätt och tung maskinutrustning för industri
samt tillverkare inom
flygindustri,
tunga arbetsfordon
och järnvägsfordon.
...Försäljning via återförsäljare (industriell distribution och den oberoende fordonseftermarknaden) svarade tillsammans för runt 30% av den globala lagerförsäljningen, varav runt 30% gick till fordonseftermarknaden och runt 70% till industrimarknaden.
...Marknaden för lager till tillverkare inom fordonssegmentet, inklusive två- och fyrhjulingar, stod för över 30%.
http://www.skf.com/se/investors/lager
Och enl SKF:s hemsida om kul-lagermarknadens geografiska uppdelning:
...Europa står för 25% av världsmarknaden och Tyskland ensamt för nästan 10%.
...Nord- och Latinamerika representerar idag drygt 20% av den globala efterfrågan, varav USA, Kanada och Mexiko tillsammans står för runt 80%.
I Latinamerika är Brasilien den dominerande marknaden med mer än 60% av den regionala efterfrågan.
...Asiens andel av världsmarknaden för lager var relativt oförändrad och stod för nästan 50% jämfört med knappt 30% för tio år sedan.
Och inom Asien:
Kinas andel av världens totala lagermarknad minskade något till cirka 25%.
Japans andel av den globala lagermarknaden ligger på lite drygt 10%.
Övriga asiatiska marknader med ansenlig lagertillverkning står för 10% och här ingår
Indien,
Thailand,
Indonesien,
Malaysia
och Sydkorea.
Den kinesiska lagermarknaden, som fortfarande är den största tillväxtmarknaden, är mycket fragmenterad.
...Stora internationella lagerföretag svarar för runt en tredjedel av marknaden,
...medan en mängd lokala tillverkare svarar för de övriga två tredjedelarna.
Bland de största räknas:
Wafangdian (ZWZ),
Luoyang (LYC),
Harbin (HRB),
Zhejiang Tianma (TMB),
Wanxiang Qianchao
och C&U.
Den indiska lagermarknaden står för mindre än 5% av världsmarknaden.
Aktörerna här omfattar internationella såväl som ett antal lokala tillverkare såsom
NEI,
NRB,
ABC
och TATA.
http://www.skf.com/se/investors/lager
//
AL:s utrustning verkar mest sitta i kundernas fabriker.
Enl AL:s hemsida:
Vision
Att bidra till att skapa en bättre vardag för människor genom att erbjuda effektiva och miljömässigt ansvarsfulla produkter och lösningar inom
värmeöverföring,
separation
och flödeshantering.
Affärsidé
Med avstamp i de tre nyckelteknologierna,
värmeöverföring,
separation
och flödeshantering,
erbjuder Alfa Laval produkter och lösningar i linje med affärsidén – ”att optimera prestanda i kundernas processer – om och om igen”.
Alfa Laval ska med andra ord hjälpa kunderna att bli mer
produktiva,
energieffektiva
och konkurrenskraftiga.
http://www.alfalaval.com/sv/investerare/i-korthet/affarsmodell-vision-och-strategi/
Alfa Lavals orderingång de senaste kvartalen:
Orderingång:
q3/2013: 7,4 miljarder kr
q4/2013: 8,1 miljarder kr
q1/2014: 7,5 miljarder kr
q2/2014: 9,0 miljarder kr
q3/2014: 9,7 miljarder kr (+31%)
q4/2014: 10,5 miljarder kr (+29%)
q1/2015: 9,8 miljarder kr (+32%)
q2/2015: 9,1 miljarder kr (+2%)
Orderingångsförändring exkl valutaeffekter:
q3/2014: +26%
q4/2014: +22%
q1/2015: +19%
q2/2015: -7%
Dvs tidigare fina orderingångsökningar även exkl valutaeffekter.
Nedgång i q2/2015 men ev kommer AL:s ordrar i stora klumpar.
//Edit: AL:s orderingångsförändring ovan verkar vara inkl företagsköp.
Dvs då är ju goda ökningar inte lika mycket värda ur aktieinvesterares synvinkel, eftersom det är lätt att köpa ett bolag och därmed visa god tillväxt.
Men det är desto svårare att visa god tillväxt exkl företagsköp.
Framför allt verkar det ha varit norska pumpföretaget Frank Mohn som AL köpte under 2014 och därmed bidragit till de ovannämnda kraftiga orderingångs-ökningarna.
Nedan ur AL:s årsredovisning för 2014 om Frank Mohn:
Om vad som hände i AL under apr 2014:
Alfa Laval tecknar avtal om att förvärva Frank Mohn AS
Frank Mohn AS är en ledande leverantör av dränkta pumpsystem till den marina industrin och offshoremarknaden.
Förvärvet stärker Alfa Lavals produktportfölj inom flödeshantering genom att
addera en unik pumpsystemsteknologi, samt befäster bolagets ställning som en ledande leverantör till marin och offshore.
Och om vad som hände i maj 2014:
Vidare erhölls godkännande från konkurrensmyndigheter avseende förvärvet av Frank Mohn, som konsoliderades per den 22 maj.
Dvs Frank Mohn ingår i AL from 22 maj 2014.
Inte underligt då att orderingången lyftes under
q3/2014
q4/2014
q1/2015
men i mindre grad under q2/2015 (eftersom FM då ingick under åtminstone en del av jämförelsekvartalet q2/2014).
Även om FM i AL:s årsredovisning för 2014:
Frank Mohn AS – vårt största förvärv
För några år sedan beslutade styrelse och ledning att växa inom industriella flödesprodukter genom att inkludera dessa i vårt erbjudande till kunder där Alfa Laval redan har en stark position.
Vårt förstahandsval var Frank Mohn AS, som vi i maj (2014) fick möjlighet att förvärva.
Bolaget är en världsledande leverantör av dränkta pumpsystem till marin och offshore.
Inom den marina industrin används systemen för lastning och lossning av flytande last ombord på produkt- och kemikalietankers.
Systemen är kritiska för den verksamhet som bedrivs ombord och höjer produktivitet och intjäningsförmåga.
Bolagets produkterbjudande kompletterade vårt befintliga inom flödeshantering, där vi hittills främst fokuserat på hygieniska pumpar
och ventiler.
Vi är väl bekanta med Frank Mohn AS kunder.
Slutligen, de har en mycket stor orderstock att leverera de kommande
åren.
Frank Mohn AS, som nu utgör segmentet Marine & Offshore Pumping Systems inom Marine & Dieseldivisionen, adderade 3,8 respektive 3,3 miljarder kronor till vår orderingång och omsättning.
Under 2014 hade AL
...en orderingång på 37 miljarder kr (+22% från 2013)
...och intäkter på 35 miljarder kr (+18% från 2013)
Men enl ovan ingick alltså i det följande siffror från FM:
...4 miljarder kr i orderingången
...3 miljarder kr i intäkterna
Dvs exkl FM skulle AL haft följande förändringstal för 2014:
...orderingång +9%
...intäkter +7%
Och frågan är då hur stor del av de ökningarna som berodde på valutaeffekter.
Enl AL:s q4/2014-resultatrapport:
Under hela 2014 hade AL följande siffror:
...orderingång 37 miljarder kr (+21% från 2013)
...intäkter 35 miljarder kr (+18% från 2013)
Men exkl valutaeffekter var förändringarna följande:
...orderingång +18%
...intäkter +14%
För övrigt kan man skatta FM:s orderingång och intäkter i årstakt enl följande:
Under 22 maj-31 dec 2014 (dvs på drygt 7 månader) hade FM
...en orderingång på 4 miljarder kr
...intäkter på 3 miljarder kr
Tar man sedan de siffrorna delat med drygt 7 månader gånger 12 månader får man följande siffror för FM i årstakt:
...en orderingång på drygt 6 miljarder kr per år
...intäkter på 5-6 miljarder kr per år
Dvs det är ganska mycket i relation till att hela AL (inkl FM) haft en orderingång och intäkter på knappt 40 miljarder kr i årstakt under senast rapporterade 12 mån (juli 2014-juni 2015).
AL betalade 13 miljarder norska kronor kontant för Frank Mohn.
Och det alltså för ett bolag som genererar intäkter på 5-6 miljarder kr per år.
Men enl AL har FM en lönsamhet (rörelsemarginal) som ligger "väsentligt högre" än vad AL hade före FM-förvärvet.
//
De ordrar AL har leverat och fakturerat har lett till följande bokförda intäkter:
Intäkter:
q3/2013: 7,2 miljarder kr
q4/2013: 8,6 miljarder kr
q1/2014: 6,6 miljarder kr
q2/2014: 8,4 miljarder kr
q3/2014: 9,3 miljarder kr (+29%)
q4/2014: 10,8 miljarder kr (+25%)
q1/2015: 9,1 miljarder kr (+38%)
q2/2015: 10,2 miljarder kr (+21%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
q3/2014: +24%
q4/2014: +19%
q1/2015: +24%
q2/2015: +11%
Dvs god utveckling, men eftersom orderingången (… [content has been truncated]