Spekulativt köp: Xact Bear
2014-05-05 08:59, Edited at: 2014-05-05 15:55Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Börsen kring toppnivåer ger köpläge i Handelsbanken-fonden Xact Bear som stiger i värde när börsen faller.
Nedan text från mån 5 maj 2014 (kursivt):
OMXS30-index:
...jan 2011: topp på drygt 1180
...maj 2011: lägre topp på drygt 1170
...sep 2011: botten på drygt 830
...2 apr 2014: topp på 1382,13
...tis 29 apr 2014: lägre topp på 1371,71
...?
Dvs vad kommer hända härnäst med OMXS30-index?
Nu i fredags 2 maj 2014 slutade det på 1360,19.
Nedan de bolag som väger tyngst i OMXS30-index (per 3 feb 2014).
Någon som har en mer uppdaterad lista?
1. H&M 12,60%
2. Nordea 10,85% (bank)
3. Ericsson 7,44%
4. Atlas Copco 6,51%
5. Teliasonera 6,43%
6. Handelsbanken 5,94% (bank)
7. Swedbank 5,92% (bank)
8. SEB 5,61% (bank)
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/90/90282_omxs30.pdf
Dvs:
...De 8 bolagen svarade då för 61% av OMXS30-index.
...De 4 storbankerna (Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB) svarade för 28%.
H&M
Ett klädföretag med över 3 200 butiker runt om i världen per slutet av mars 2014.
Per slutet av feb 2014 hade H&M 3 192 butiker med följande största länder:
Tyskland 421 st
USA 308 st
Storbritannien 245 st
Kina 228 st
Frankrike 197 st
Sverige 177 st
Spanien 157 st
Holland 130 st
Polen 127 st
Dvs bra gjort att H&M verkar lyckas i princip överallt i världen; i Europa, USA, Kina, Östeuropa osv.
Börsvärde 434 miljarder kr vid börskurs 262,10 kr: http://www.bloomberg.com/quote/HMB:SS
I ett femårsdiagram ser aktien ut att vara i en stigande trend, även om utvecklingen inte är jämn: http://www.bloomberg.com/quote/HMB:SS/chart
För tillfället är trenden fallande från en toppnivå på 300,70 kr i jan 2014 (till nuvarande kurs 262,10 kr).
Dvs under den perioden är aktien -13%.
Härav i och för sig en aktieutdelning på 9,50 kr som avskiljdes från börskursen efter H&M:s bolagsstämma tis 29 apr 2014.
H&M:s ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter:
dec 2011-feb 2012: 28 miljarder kr
mars-maj 2012: 32 miljarder kr
jun-aug 2012: 29 miljarder kr
sep-nov 2012: 33 miljarder kr
dec 2012-feb 2013: 28 miljarder kr (+2%)
mars-maj 2013: 32 miljarder kr (0%)
jun-aug 2013: 32 miljarder kr (+11%)
sep-nov 2013: 36 miljarder kr (+12%)
dec 2013-feb 2014: 32 miljarder kr (+13%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
dec 2012-feb 2013: +6%
mars-maj 2013: +5%
jun-aug 2013: +12%
sep-nov 2013: +13%
dec 2013-feb 2014: +12%
mars 2014: +13%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
dec 2011-feb 2012: 13%
mars-maj 2012: 22%
jun-aug 2012: 17%
sep-nov 2012: 20%
dec 2012-feb 2013: 11%
mars-maj 2013: 19%
jun-aug 2013: 18%
sep-nov 2013: 20%
dec 2013-feb 2014: 11%
Nettoresultat:
dec 2011-feb 2012: 3 miljarder kr
mars-maj 2012: 5 miljarder kr
jun-aug 2012: 4 miljarder kr
sep-nov 2012: 5 miljarder kr
dec 2012-feb 2013: 2 miljarder kr (-10%)
mars-maj 2013: 5 miljarder kr (-11%)
jun-aug 2013: 4 miljarder kr (+22%)
sep-nov 2013: 6 miljarder kr (+6%)
dec 2013-feb 2014: 3 miljarder kr (+8%)
Resultat per aktie:
dec 2011-feb 2012: 1,65 kr
mars-maj 2012: 3,15 kr
jun-aug 2012: 2,19 kr
sep-nov 2012: 3,19 kr
dec 2012-feb 2013: 1,49 kr (-10%)
mars-maj 2013: 2,81 kr (-11%)
jun-aug 2013: 2,68 kr (+22%)
sep-nov 2013: 3,39 kr (+6%)
dec 2013-feb 2014: 1,60 kr (+7%)
Dvs:
...Fina intäktsökningar på 12-13% i årstakt under de tre senaste kvartalen. Det är en prestation för ett så stort bolag som H&M.
...Resultatutvecklingen har inte varit helt stabil. Ett svagt första halvår under förra bokföringsåret, följt av ett jättestarkt q3, och sedan resultatökningar i lägre takt under q4 och det nya bokföringsårets q1.
Kvartalssiffrorna ovan innebär följande för H&M i årstakt under senast rapporterade 12 mån (dvs för perioden mars 2013-feb 2014):
...intäkter 132 miljarder kr (+9%)
...rörelsemarginal 17% (ned från 18%)
...nettoresultat 17 miljarder kr (+5%)
...resultat per aktie 10,48 kr (+5%)
Dvs vid börskursen i 262,10 kr handlas aktien till ett p/e-tal på 25 (börskurs 262,10 kr delat med resultat per aktie 10,48 kr) beräknat med resultat per aktie för senaste 12 mån.
Intrycket är att H&M har gasat på med kostnader (tex antalet nya butiker runt om i världen) för att öka på intäktstillväxten, fast det på kort sikt har inneburit ökade kostnader så att resultattillväxten ej har hängt med.
Nyckelfråga:
Vem vill köpa en aktie för ett p/e-tal på 25 med en resultattillväxt på 5% per år?
Investerare verkar alltså anta att H&M kommer att öka resultattillväxten framöver.
Om resultattillväxten på 5% per år består är ju inte ett p/e-tal på 25 motiverat.
Aktieanalytikerna räknar i snitt med följande utveckling för H&M:s resultat per aktie de kommande åren:
dec 2012-nov 2013: 10,40 kr
dec 2013-nov 2014: 11,80 kr (+13%)
dec 2014-nov 2015: 13,30 kr (+13%)
dec 2015-nov 2016: 14,60 kr (+10%)
http://www.4-traders.com/H--M-HENNES--MAURITZ-AB-6491104/financials/
Som jämförelse hade analytikerna följande snittförväntningar enl 4-traders.com ur tidigare blogginlägg från 2 mars 2014:
dec 2013-nov 2014: 12,10 kr (+16%)
dec 2014-nov 2015: 13,60 kr (+12%)
dec 2015-nov 2016: 15,20 kr (+12%)
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-1
Dvs analytikerna har under de senaste två månaderna tvingats nedjustera sina förväntningar med 2-3% vad gäller H&M:s resultat per aktie för innevarande bokföringsår dec 2013-nov 2014.
Analytikernas justeringar de senaste två månaderna av prognoserna för H&M:s resultat per aktie:
dec 2013-nov 2014: -2%
dec 2014-nov 2015: -2%
dec 2015-nov 2016: -4%
Som nämnt ovan har H&M:s q2 (mars-maj 2014) börjat bra med en intäktsförändring på +13% i mars 2014 exkl valutaeffekter.
Men har det kunnat uppnås med en resultattillväxt i samma takt?
Nästa hållpunkt är intäktsförändringen för apr 2014 (som ska presenteras 15 maj 2014).
Även med analytikernas förväntade resultat per aktie 14,60 kr för bokföringsåret dec 2015-nov 2016 (dvs om 2-3 år) handlas H&M-aktien vid börskurs 262,10 kr till p/e 18 vilket inte är billigt med H&M:s resultatutveckling på sistone.
I och för sig räknar analytikerna med en bättre resultatutveckling framöver, men på sistone har de tvingats nedjustera sina prognoser efterhand som H&M:s faktiska utveckling offentliggjorts.
I och för sig är H&M konjunktur-okänsligt.
God intäktsutveckling på sistone.
Stark finansiell ställning med 11 miljarder kr i kassan per slutet av feb 2014 och inga räntebärande skulder utom pensionsskulder.
Något skakig resultatutveckling på sistone där resultattillväxten ej har hängt med intäktstillväxten.
Tillväxtaktier som H&M är särskilt känsliga för ränteförändringar. Stigande räntor innebär lägre motiverat p/e-tal.
H&M-aktien verkar alltså åtminstone ej vara något fynd vid rådande börskurs 262,10 kr.
Bankerna
Som nämnt ovan svarar de fyra svenska storbankerna (Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB) för så mycket som 28% av OMXS30-index per början av feb 2014.
Flera av dessa aktier har berörts på sistone i bloggen:
1)
Säljrek för SEB 10 apr 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/salj-seb-aktien-0
Det var till och med SEB:s resultatrapport för q4/2013.
...Då låg SEB:s A-aktie i 89,05 kr.
...Nu 89,45 kr.
2)
Säljrek för Swedbank 28 apr 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/swedbank/swedbank-aik-fotboll-mavshack
...Då låg Swedbank-aktien i 170,20 kr.
...Nu 172,40 kr (per fre 2 maj 2014).
I det blogginlägget även uppdatering med SEB:s q1/2014 som kom 25 apr 2014.
3)
Säljrek för Handelsbanken 30 apr 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/shb/handelsbanken-concentric
...Då låg Handelsbankens A-aktie i 327,20 kr.
...Nu 324,80 kr (per fre 2 maj 2014).
Hur är det då med Nordea?
Nordeas verkar lunka på stabilt med ett resultat per aktie kring 0,20 euro per kvartal:
q1/2012: 0,19 euro
q2/2012: 0,21 euro
q3/2012: 0,17 euro
q4/2012: 0,21 euro
q1/2013: 0,20 euro (+5%)
q2/2013: 0,19 euro (-10%)
q3/2013: 0,19 euro (+12%)
q4/2013: 0,19 euro (-10%)
q1/2014: 0,21 euro (+5%)
Utifrån det blir utvecklingen följande för senast rapporterade 12 mån (dvs apr 2013-mars 2014):
...0,78 euro (-1%)
Dock har Nordea avtalat om att sälja sin verksamhet i Polen.
Exkl Polen-verksamheten blir utvecklingen av resultatet per aktie följande:
q1/2012: 0,19 euro
q2/2012: 0,20 euro
q3/2012: 0,17 euro
q4/2012: 0,21 euro
q1/2013: 0,19 euro (0%)
q2/2013: 0,20 euro (0%)
q3/2013: 0,19 euro (+12%)
q4/2013: 0,19 euro (-10%)
q1/2014: 0,21 euro (+11%)
Det blir följande för senaste 12 mån:
...0,79 euro (+3%)
Som jämförelse ligger Nordea-aktien i 10,15 euro (91,70 kr) vilket därmed blir ett p/e-tal på 13 (börskurs 10,15 euro delat med resultat per aktie 0,79 euro i årstakt).
Motiverat eller ej för ett bolag med en resultattillväxt på 3% per år?
Snarare innebär det väl att Nordea-aktien är fullvärderad.
Dock hög risk då Nordea per slutet av q1/2014 bara hade ett eget kapital på 28 miljarder euro för att täcka upp ev kreditförluster på Nordeas totala lån på 346 miljarder euro.
Det blir en eget kapital-andel av utlåningen på 8%.
Jämförelse med de övriga svenska storbankerna:
...SEB 8,9% (eget kapital 119 miljarder kr delat med utlåning till allmänheten 1 330 miljarder kr)
...Nordea 8,1% (eget kapital 252 miljarder kr delat med utlåning till allmänheten 3 100 miljarder kr)
...Swedbank 8,0% (102 miljarder kr delat med 1 279 miljarder kr)
...Handelsbanken 6,2% (108 miljarder kr delat med 1 727 miljarder kr)
Aktieanalytikerna räknar i snitt med följande utveckling för N:s resultat per aktie de kommande åren:
2013 (faktiskt utfall): 0,77 euro
2014: 0,89 euro (+16%)
2015: 0,96 euro (+8%)
2016: 1,02 euro (+6%)
http://www.4-traders.com/NORDEA-BANK-AB-6491090/financials/
Som jämförelse blev utfallet under q1/2014 alltså 0,21 euro (+5% och om man exkluderar Polen blev det +11%).
Dvs även exkl Polen nådde resultatförändringen ej upp till den höga förändringstakt som analytikernas prognos för helåret 2014 innebär.
//Edit:
Swedbanks resultateffekt per år av kreditförluster de senaste åren:
2006: 205 miljoner kr
2007: -619 miljoner kr
2008: -3 156 miljoner kr
2009: -24 641 miljoner kr
2010: -2 810 miljoner kr
2011: 1 911 miljoner kr
2012: 185 miljoner kr
2013: -60 miljoner kr
Swedbank blev tvunget att be aktieägarna om stora kapitaltillskott:
2008: 12 miljarder kr
2009: 15 miljarder kr
SEB:s resultateffekt per år av kreditförluster:
2006: -562 miljoner kr
2007: -950 miljoner kr
2008: -3 155 miljoner kr
2009: -11 370 miljoner kr
2010: -1 609 miljoner kr
2011: 778 miljoner kr
2012: -937 miljoner kr
2013: -1 155 miljoner kr
Även SEB blev tvunget att be aktieägarna om stort kapitaltillskott:
2009: 15 miljarder kr
Handelsbankens resultateffekt per år av kreditförluster:
2006: 55 miljoner kr
2007: -27 miljoner kr
2008: -1 605 miljoner kr
2009: -3 392 miljoner kr
2010: -1 507 miljoner kr
2011: -816 miljoner kr
2012: - 1 251 miljoner kr
2013: - 1 195 miljoner kr
Handelsbanken har ej behövt be aktieägarna om kapitaltillskott under dessa år.
Nordeas resultateffekt per år av kreditförluster:
2006: 257 miljoner euro
2007: 60 miljoner euro
2008: -466 miljoner euro
2009: -1 486 miljoner euro
2010: -879 miljoner euro
2011: -735 miljoner euro
2012: -895 miljoner euro
2013: -735 miljoner euro
Negativt för Nordea att kreditförlusterna i och för sig hade en topp år 2009 men legat kvar på en hög nivå även åren därefter.
Resultateffekten av Nordeas kreditförluster per år motsvarar följande belopp i svenska kr (beräknat med genomsnittliga valutakurser per år för kronan mot euron):
2006: 2 379 miljoner kr
2007: 555 miljoner kr
2008: -4 476 miljoner kr
2009: -15 783 miljoner kr
2010: -8 387 miljoner kr
2011: -6 640 miljoner kr
2012: -7 791 miljoner kr
2013: -6 357 miljoner kr
Nordea blev tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder euro under våren 2009.
Det motsvarade ca 27 miljarder kr vid dåvarande eurokurs mot kronan.
Ovannämnda kreditförluster kan jämföras med att bankerna har följande börsvärden vid rådande börskurser:
Nordea 369 miljarder kr (vid börskurs 91,10 kr)
Handelsbanken 205 miljarder kr (vid börskurs 324 kr)
SEB 195 miljarder kr (vid börskurs 88,75 kr)
Swedbank 193 miljarder kr (vid börskurs 170,70 kr)
Bankernas sammanlagda kreditförluster under de sex åren 2008-2013:
Nordea 49 miljarder kr
Swedbank 29 miljarder kr
SEB 17 miljarder kr
Handelsbanken 10 miljarder kr
Kreditförluster 2008-2013 som andel av nuvarande börsvärde:
Swedbank 15%
Nordea 13%
SEB 9%
Handelsbanken 5%
...En uppfattning är väl att den avbränningen blev turligt låg tack vare att krisen kunde botas snabbt tack vare enorma stimulansåtgärder från flera länder.
...Å andra sidan har det inneburit att många länder nu i efterhand pga stimulansåtgärderna blivit sittande med stora statsskulder vilket i sig innebär risker för världsekonomin.
Och det gör i sin tur att ländernas förmåga att parera en ev ny finanskris begränsas.
Tex Handelsbankens vd Pär Boman varnar nu för att en ny generell finanskris kan vara på gång (enl artikel i Di.se 30 apr 2014 med hänvisning till nyhetsbyrån TT):
Bankchef varnar för finanskris
Handelsbankens vd Pär Boman varnar för en ny finanskris.
Han ser tendenser som påminner om åren före den omfattande finanskrisen 2008.
Signalerna han refererar till är den rekordlåga prisskillnaden mellan kreditrisker, alltså att ränteskillnaden mellan att låna ut till högriskprojekt bara är marginellt större än att låna ut till säkrare låntagare.
(...)
Grundorsaken är att det finns så mycket pengar i omlopp på de europeiska kapitalmarknaderna som letar avkastning.
Osv.
http://www.di.se/artiklar/2014/4/30/bankchef-varnar-for-finanskris/
//
Ericsson
Ericsson-aktien fick rek "sälj" i ett tidigare blogginlägg från 28 mars 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ericsson/salj-ericsson-scn
...Då låg aktien i 85,55 kr.
...Aktiens kursnivå 78,30 kr (per fre 2 maj 2014).
Dvs aktien är hittills -8% på drygt en månad.
I och för sig har Ericsson under perioden haft bolagsstämma varvid aktieutdelningen för 2013 (3 kr per aktie) har skiljts av.
Men även exkl det är aktien under perioden -5%.
Under perioden har Ericsson även presenterat sin q1/2014-resultatrapport 23 apr 2014.
Ericssons ekonomiska utveckling de senaste kvartalen inkl q1/2014:
Intäkter:
q1/2011: 53 miljarder kr
q2/2011: 55 miljarder kr
q3/2011: 56 miljarder kr
q4/2011: 64 miljarder kr
q1/2012: 51 miljarder kr (-4%)
q2/2012: 55 miljarder kr (+1%)
q3/2012: 55 miljarder kr (-2%)
q4/2012: 67 miljarder kr (+5%)
q1/2013: 52 miljarder kr (+2%)
q2/2013: 55 miljarder kr (0%)
q3/2013: 53 miljarder kr (-3%)
q4/2013: 67 miljarder kr (0%)
q1/2014: 48 miljarder kr (-9%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
q1/2012: -6%
q2/2012: -6%
q3/2012: -4%
q4/2012: +5%
q1/2013: +7%
q2/2013: +7%
q3/2013: +3%
q4/2013: +4%
q1/2014: -7%
Resultat per aktie:
q1/2012: 3,14 kr
q2/2012: 0,78 kr
q3/2012: 1,04 kr
q4/2012: -1,40 kr
q1/2013: 0,99 kr (-68%)
q2/2013: 0,88 kr (+13%)
q3/2013: 1,31 kr (+26%)
q4/2013: 2,42 kr
q1/2014: 0,90 kr (-9%)
Dvs q1/2014 var ett dåligt kvartal för Ericsson.
För senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014) blir bolagets resultat per aktie 5,51 kr.
Aktiens p/e-tal utifrån det: 78,30 kr delat med 5,51 kr = 14.
Dvs lägre än för många andra börsbolag, men högt om den dåliga resultatutvecklingen fortsätter.
Aktieanalytikerna räknar i snitt med följande utveckling för Ericssons resultat per aktie de kommande åren:
2013 (faktiskt utfall): 3,69 kr
2014: 4,22 kr (+14%)
2015: 5,13 kr (+22%)
2016: 5,63 kr (+10%)
http://www.4-traders.com/ERICSSON-6494918/financials/
Det är när resultatet per aktie beräknas enl de så kallade IFRS-reglerna.
Enl IFRS blev Ericssons resultat per aktie följande de senaste kvartalen:
q1/2012: 2,76 kr
q2/2012: 0,34 kr
q3/2012: 0,67 kr
q4/2012: -1,99 kr
q1/2013: 0,37 kr
q2/2013: 0,45 kr
q3/2013: 0,90 kr
q4/2013: 1,97 kr
q1/2014: 0,65 kr
Utifrån det blev resultatet per aktie 3,97 kr för senast rapporterade 12 mån.
Och utifrån det blir aktiens p/e-tal 78,30 kr delat med 3,97 kr = 20 vilket är högt.
Positivt att Ericsson är finansiellt starkt med en nettokassa (kassa minus räntebärande lån) på 44 miljarder kr per slutet av q1/2014.
Det motsvarar hela 17% av börsvärdet på 258 miljarder kr vid börskurs 78,15 kr.
Av börskursen svarar alltså nettokassan för 13-14 kr.
Men risknivån i teknologiföretag som Ericsson är hög.
Kring millennieskiftet år 2000 såg läget rekordbra ut för Ericsson men bara ett par år senare hamnade bolaget i djup kris och var tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 30 miljarder kr.
Börskursen 78,30 kr exkl nettokassan på 13,21 kr per aktie blir 68,09 kr.
Och utifrån 68,09 kr blir aktiens p/e-tal 68,09 kr delat med 13,21 kr = 16.
Dvs det är lägre än p/e 20 men ändå inte jättelågt.
Dessutom bör man nog ej räkna med nettokassan som en "extratillgång" som ej behövs i Ericssons verksamhet med tanke på den höga risknivån för teknologiföretag och vad som hänt historiskt då Ericsson behövde ett jättekapitaltillskott år 2002 osv.
Det kan snabbt komma stora teknologiskiften som gör att Ericssons teknologi blir värdelös så att bolaget måste satsa jättebelopp på ny teknologi.
//Edit: På typ 1970-talet under dåvarande vd Björn Svedberg gjorde väl tex Ericsson försök att slå sig in på marknaden för pc-datorer.
Det misslyckades men Ericssons räddning blev istället den nya digitala telefonväxeln AXE (för fasta telefoninät).
//
Ericsson satsar redan jättebelopp på forskning och utveckling:
...Både 2012 och 2013 har satsningarna inneburit kostnader på 32-33 miljarder kr per år.
...Det motsvarade 14-15% av intäkterna på 227-228 miljarder kr per år.
Bla ur avsnittet om "riskfaktorer" i Ericssons årsredovisning för 2013 (som var daterad 5 mars 2014):
Vi är utsatta för hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, bland annat IT-företag som tar sig in på
telekommarknaden, vilket kan få en väsentlig negativ inverkan
på vårt resultat.
De marknader där vi har verksamhet präglas av hård konkurrens
när det gäller:
pris
funktionalitet
servicekvalitet
kundanpassning
tidsenlig utveckling
introduktion av nya produkter och tjänster
Vi möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrentföretag,
varav många är mycket stora och har omfattande tekniska och
ekonomiska resurser och väletablerade relationer med operatörerna.
Dessutom har vissa konkurrenter, framför allt kinesiska företag,
vuxit sig relativt starkare på senare år.
Vi kan också komma att möta ökad konkurrens från:
nya marknadsaktörer
alternativ teknik
eller genom att industristandarderna utvecklas.
Framför allt kan vi utsättas för konkurrens från stora IT-företag som tar sig
in på telekommarknaden och som kan dra nytta av skalfördelar
tack vare att de har verksamhet i flera branscher.
Det är inte säkert att vi kan konkurrera framgångsrikt med sådana företag.
Våra konkurrenter kan komma att införa ny teknik före oss eller
erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster och lösningar eller
andra incitament än vi erbjuder.
Vissa av våra konkurrenter kan också ha större resurser än vi inom vissa branschsegment eller på vissa geografiska marknader.
Ökad konkurrens kan leda till:
lägre vinstmarginaler
förlorade marknadsandelar
ökade kostnader för forskning och utveckling såväl som för försäljning och marknadsföring
Trafikutvecklingen inom mobiltelefonnäten kan påverkas om mer trafik flyttas över till trådlösa nät.
Dessutom kan alternativa tjänster som levereras som OTT-tjänster (over-the-top) påverka operatörsintäkterna för röstsamtal/SMS kraftigt, vilket kan leda till minskade investeringar.
Vi har verksamhet på marknader som kännetecknas av snabba
tekniska förändringar.
Detta leder till ständigt sjunkande priser och hårdare priskonkurrens för våra produkter och tjänster.
Om våra motåtgärder, inklusive förbättrade produkter och affärsmodeller
eller kostnadsminskningar, inte kan genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan vår verksamhet, vårt resultat, vår ekonomiska ställning och vår marknadsandel påverkas negativt.
Och i avsnittet om riskfaktorer ur Ericssons q1/2014-resultatrapport (som kom 23 apr 2014):
Effekter av den pågående omstruktureringen i branschen med samgåenden mellan kunder såväl som mellan våra största konkurrenter kan exempelvis leda till senarelagda operatörsinvesteringar och ökad priskonkurrens.
http://www.ericsson.com/res/investors/docs/q-reports/2014/03month14-sv.pdf
Ericssons paradområde är ju utrustning för mobiltelefoninät.
Positivt att Ericsson är störst i världen på det området, och det är ju mobiltelefonin som haft den stora tillväxten i världen på telekommarknaden de senaste decennierna.
Dock som indikeras i Ericsson-texten ovan verkar konkurrensen hårdna vilket drabbar Ericsson negativt.
//Edit: Ericssons globala marknadsandel på marknaden för utrustning för mobiltelefoninät:
2012: 35%
2013: 35%
www.avanza.se/placera/telegram/2014/03/13/ericsson-marknadsandel-mobilnat-var-oforandrat-35-2013.html
//
//Tilläg 5 maj 2014
Ratinginstitutet Moody's sänker sitt kreditbetyg för Ericsson från A3 till Baa1.
www.avanza.se/placera/telegram/2014/05/05/ericsson-moodys-sanker-betyg-till-baa1-stabila-utsikterny.html
Ur artikeln i länken från nyhetsbyrån Direkt:
Moody's anser att (Ericssons) återhämtning varit svagare än väntat och att det finns osäkerhet kring kommande förbättringar i branschen.
"Vi räknar inte längre med att Ericsson kommer att uppnå de starka lönsamhetsnivåerna som rapporterades fram till 2007", skriver Moody´s och hänvisar till:
...en hård konkurrens bland tillverkare av telekomutrustning
...och bolagets stora exponering mot (kunder i form av) teleoperatörer, som pressar (inköps)priserna (på utrustning från tex Ericsson)."
...Ericsson anser att Moody's betygssänkning var väntad eftersom Moody's länge haft "negativa utsikter" för Ericssons kreditbetyg.
...När nu sänkningen väl är genomförd pekar Ericsson på att Ericsson inte påverkas av det, och att Moody's nu har "stabila utsikter" för det lägre betyget.
//
Sammantagen slutsats
Börsen är för högt uppblåst och det är dags för en större nedgång efter den kraftiga uppgången som varit sedan sep 2011.
H&M med en indexvikt på 12-13% väger tungt i stortbolagsindexet OMXS30 och H&M-aktien verkar enl ovan ej lockande.
Inte heller bankerna som svarar för nästan 30% av index.
...Handelsbanken-fonden Xact Bear är +1,5% för varje börsdag som OMXS30-index är -1%.
...Omvänt är Xact Bear -1,5% för varje börsdag som OMXS30-index är +1%.
I detta blogginlägg fick alltså Xact Bear rekommendationen "spekulativt köp" vid fondandelskurs 125,20 kr (vilket var andelskursen per slutet av fre 2 maj 2014).
Samtidigt låg OMXS30-indexet i 1360,19.
Utlösande faktor för en börsnedgång skulle tex kunna vara:
...ekonomiska problem för Ryssland pga alla sanktioner mot Ryssland efter Ukraina-krisen osv (och/eller ökad militär oro i och kring Ukraina).
...dålig konjunkturstatistik för Kina, samt finanskris i Kina med stora kreditförluster osv.
//Edit: Tex mån 5 maj 2014 uppdaterad info om utvecklingen för inköpschefsindex i Kina:
mars 2014: 48,0
apr 2014: 48,1
http://www.di.se/artiklar/2014/5/5/okad-optimism-bland-kinas-inkopschefer/?qr=senaste-veckan
En indexnivå under 50 indikerar (förenklat uttryckt) försämrad konjunktur.
//
Track record
I ärlighetens namn bör nämnas att Xact Bear fått rek "spekulativt köp" här i bloggen flera gånger tidigare, vilket hittills varit fel eftersom OMXS30-index fortsatt stiga.
Tidigare blogginlägg där Xact Bear fått rek "spekulativt köp":
1) 8 aug 2013: Xact Bear i 150,00 kr vid indexnivån 1249,22 för OMXS30.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
2) 2 okt 2013: Xact Bear i 147,50 kr vid indexnivån 1260,24.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-0
3) 21 nov 2013: Xact Bear i 142,40 kr vid indexnivån 1290,50.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/varning-borsintroduktioner
4) 20 dec 2013: Xact Bear i 140,60 kr vid indexnivån 1299,54.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/aktiestrategi
5) 27 dec 2013: Xact Bear i 135,30 kr vid indexnivån 1334,42.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/vad-talar-en-borsnedgang
6) 28 feb 2014: Xact Bear i 129,80 kr vid indexnivån 1369,13.
7) 3 mars 2014: Xact Bear i 133,45 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-1
8) 11 mars 2014: Xact Bear i 130,75 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/xact-bear-saab-svedbergs
9) 20 mars 2014: Xact Bear i 130,60 kr vid indexnivån 1360,48.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-molnen-tornar-upp-sig
10) 24 apr 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1365,27.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/investor-gult-kort-seb
Och nu:
11) 5 maj 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1360,19.
Köprekarna har alltså gjorts sedan aug 2013 då Xact Bear låg i 150 kr och OMXS30-index kring 1250.
Till och med nu ca nio månader senare har förändringen varit följande:
...Xact Bear -17%
...OMX30-index +9%
Om man leker med tanken att man köpt 100 st Xact Bear vid varje rektillfälle ovan, hade utvecklingen blivit följande:
1) 8 aug 2013: 100 st köpta för 150 kr = köpeskilling 15 000 kr.
2) 2 okt 2013: 100 st köpta för 147,50 kr = köpeskilling 14 750 kr.
3) 21 nov 2013: 100 st köpta för 142,40 kr = köpeskilling 14 240 kr.
4) 20 dec 2013: 100 st köpta för 140,60 kr = köpeskilling 14 060 kr.
5) 27 dec 2013: 100 st köpta för 135,30 kr = köpeskilling 13 530 kr.
6) 28 feb 2014: 100 st köpta för 129,80 kr = köpeskilling 12 980 kr.
7) 3 mars 2014: 100 st köpta för 133,45 kr = köpeskilling 13 345 kr.
8) 11 mars 2014: 100 st köpta för 130,75 kr = köpeskilling 13 075 kr.
9) 20 mars 2014: 100 st köpta för 130,60 kr = köpeskilling 13 060 kr.
10) 24 apr 2014: 100 st köpta för 125,20 kr = köpeskilling 12 520 kr.
11) 5 maj 2014 (eller egentligen fre 2 maj 2014): 100 st köpta för 125,20 kr = köpeskilling 12 520 kr
Summa 1 100 st Xact Bear inköpta för totalt 149 080 kr
Värde idag 137 720 kr
Total värdeförändring under perioden -11 360 kr (-8%)
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear vid fondandelskurs 125,20 kr.
Det var slutkursen fre 2 maj 2014 då OMXS30-indexet slutade i 1360,19.
//Edit: I den inledande handeln mån 5 maj 2014 är nivåerna följande:
...Xact Bear 124,50 kr
...OMXS30-index 1361,66
//