Nasdaq-0.38%
Stockholm
0.37%
0.37%
Aktiestinensen berattar i DI att han forlorat 80 miljoner kronor under krisen. Han har kvar cirka 50 miljoner och han borjar sakta kopa. Bland annat Industrivarden, Oresund och Investor.
Man skall alltid lyssna till Aktiestinsen. Hans erfarenhet och duktighet och framgang ar enorm.
Han var ocksa en av de fa som sommaren 2007 gick ut och sa att det kommer en svar kris och aktierna kommer att ga ned. Han skulle dock ligga kvar. Det har han ocksa gjort.
Han ar optimistisk och tror pa en bors-topp 2012.
Han berattar att han kopt SEB men de har varit en besvikelse.
Jag har lange forstatt att inte ens de mest erfarna aktieinvesterarna inser allvaret i SEB.
1) Forlusterna i Baltikum kan bli uppat 50 miljarder kronor for SEB. Skall svenska skattebetalare betala detta sa blir ju allt bra for SEB och deras aktieagare. Men ar klimatet sadant i Sverige att Reinfeldt och Borg kan ta pa sig allt ansvar for SEB?
2) SEB kan gora forluster pa derivat pa 20 000 miljarder kronor. Summan ar sa otroligt att det inte gar att forestalla sig.
Kommer svenska skattebetalarna att betala detta for att familjen Wallenberg skall fa sitta kvar i orubbat bo. Jag tror inte detta. Tiderna har andrat sig.
Amerikanska skattebetalare fick forra veckan betala forsakringsbolaget AIG:s derviatnota som bestod av forsakringar for andra bankers och staters och kommuners derivatinnehav.
Kostnad 250 000 miljader dollar.
Det var bara en brakdel av varldens derivat som forsvann ur bankernas och kommunernas bokslut.
I amerikansk TV horde jag i gar:
1) Stort brak mellan Tyskland pa ena sidan och Frankrike och Storbritannien pa den andra. Tyskland vill halla pa en stark Euro pa samma satt som de varnade om tyska D-marken. Tyskland har lart fran 1930-talet och vet att den kan dyka upp en ny Hitler om valutan forsvagas.
2) Frankrike och Storbritannien vill bara elda pa som Obama. Framtida medborgare skall under 50 ar framat betala av skulderna.
3) Tyskland ar fly forbannade pa Grekland och Irland som fortsatter att misskota sin ekonomi och darmed hota Euron.
4) Tyskland antyder att Grekland och Irland kan ga i statskonkurs under aret.
5) George Sorros tror att England ar sa illa ute att det blir statskonkurs dar. Internationella Valuta-fonden kommer att fa baila-out Storbritannien. Ar det en for vagad gissning att Sorros skall gora om tricket fran 1982 nar han fallde det brittiska pundet och blev en av varldens rikaste manniskor.
6) Varldens mest inflyteserika tidskrift The Economist ar djupt misstanksamma mot Obamas USA-politik. Det finns ingen affarsman bland radgivarna. Bara teoretiker.
De ar helt i handerna pa Wall-street bankierna som lurar Obama att radda bankerna och deras derivat.
- Stor och farlig inkompetens i Obamas-administration, skriver the Economist.
7) Losningen for USA och deras bankderivat blir ett nytt clearings-institut dar alla derivat skall regestreras och darmed kontrolleras.
(Inte for standardiserade borsderivat som redan har clearingsinstitut, sjalva borsen).
8) Forre FED-chefen Alan Grenspann skrev i Financial Times att det redan finns tillrackligt med kontroll. Det ar inte losningen. Trots all kontroll upptacktes inte bankernas svara situation.
Min bloggkommentar: Svensk riksbank visste vad som komma skulle, det visste Finansinspektionen. Ingen av dessa institutioner sa nagot till oss medborgare. Vi skulle inte oroas! Vad ar det da for mening med kontroll-organ.
9) Jag ser att Pressens Pensionskassa som ger varldigt manga journalister sin pension har forlorat 100 miljoner pa den senaste svenska fondskandalen. Pressens Pensionskassa satsade pengarna i april 2008. For ett ar sedan, alltsa. Mitt under pagaende kris.
Fonden stod under full kontroll av bade brittisk och svensk finansinspektion. Blev Pressens Pensionskassa varnade? Svaret ar givetvis NEJ!
Sammanfattning: Vad vill jag saga med denna blogg dedikerad till 92-arige Aktiesinsen.
Jag tror vi ar i ett ekonomiskt lage som inte ens aktiestinsen har upplevt under sina 92 ar.
Nagon topp 2012 tror jag inte pa!. Tidigar har jag skrivt att det blir battre 2014. Nu vill jag flytta fram detta till 2020!
Jag ser personligen att jag far sankt pension fran Svenska Staten ar 2010. SPP(har sankt) och ALECTA ger ingen hojning i ar. Pressens Pensionskassa lar inte hoja (se tidigare i bloggen).
AMF har sankt men darifran jag inga pengar.
Svenska kronan har gatt ned med 40 procent utomlands. Medan danskarna har fatt sin kop-kraft hojd med lika mycket.
(Danska medborgare kanner sig mycket rika utomlands. Aven finnarna. Jag laste i blogg har pa Redeyea att signaturen iTrader nastan skams nar han kommer till Stockholm fran Aland och ser vad han kan handla for. Ar det nagon stockholmare som kommer ihag nar det gick att handla livsmedel billigt pa Aland for stockholmarna).
iTrader tyckte synd i tidigare blogg om svenskarna som hamnat i denna situation.
Ar det bara jag och iTrader som ser vad som haller pa att handa svenskarna.
Tidigare aktieguren, stinsen, gor det uppenbarligen inte langre.
Det enda som skulle fa upp svenska aktiekurser ar en riktigt dunder-inflation. Men ar det dit vi vill komma. Och inflations-drivna formogenheter ar inte okad rikedom. Det ar ett noll-summespel.
Denna text är skriven av vårt forums användare. Det är insändaren - och inte REDEYE - som ansvarar för inläggets innehåll. Det är således den enskilda signaturen som är ansvarig för inläggets innehåll och trovärdighet. Läsarna av inlägg uppmanas att på egen hand kritiskt analysera och granska informationen.
Kommentarer
Hade vi stått bättre skodda om vi haft Euron?
Är aktiesinsen verkligen "duktig"? Jag tycker snarare att Aktiestinsen utmärker sig för uthållighet, och att han försöker resonera sunt.
Den 30:e Oktober 2008, klargjorde han i Dagens Industri att det blir inte alls lika illa som på 30-talet.
Lennart Israelsson jämför med hur det då gick för de han känner:
Hans släkting förlorade nästan allt i Krügerkraschen på 1930-talet, när världen led under Depressionen. Men dagens kris blir inte alls lika mörk som 30-talets, tror 92-årige aktiemiljonären Lennart Israelsson.
"Nej, den är inte så farlig nu, den här krisen. Vi har mycket mer resurser att möta den nu. Och räntorna faller, vilket är bra för många", säger Lennart Israelsson, som gärna själv refererar till det smeknamn som han fick under sina år som aktieintresserad SJ-anställd – ”Aktiestinsen”.
"80 procent av befolkningen, de som har lån, vinner rent av på krisen genom att de får sänkta räntor. 20 procent förlorar. Det är de stora aktieägarna och de som mister arbetet som förlorar nu. Denna lågkonjunktur är inte annorlunda är de föregående", säger "Stinsen", som vidhåller konjunkturprincipen "5 år upp, 2 år ned".
Under 1930-talets krisår bodde Lennart Israelssons familj i en liten by på den småländska landsbygden. Den egna gården hade kor, grisar och höns och var i princip självförsörjande. I tidningarna stod att läsa om depressionen, men familjerna på landet var sällan belånade och märkte på så sätt inte mycket av de dåliga tiderna, säger Lennart Israelsson.
"Men min mor hade en släkting som förlorade mycket. Han hade satsat på Ivar Krüger. Jag tror att han köpte aktier när de stod i 300 kronor. Sedan föll de till 3 kronor. Han hade ett glasbruk som slog igen. Men han hade också en liten gård, så han klarade sig."
Lennart Israelsson tillägger, apropå de kraschade Krügeraktierna:
"Tänk att Ericsson gjorde samma bravad runt år 2000. Det är ganska konstigt att allt tokigt går igen."
Det orimliga risktagandet och bankernas och konsumenternas beredvillighet till överbelåning är andra ”tokigheter” som Israelsson tycker sig se upprepas gång efter annan.
"Det mest konstiga är att man har kunnat köpa bostad utan egen insats. Jag begriper det inte. Vi har många här nu som sitter illa till. På 80-talet var det likadant. Och det kom ju en krasch efter utlåningsfesten då också."
En skillnad mellan krisen på 30-talet och dagens, tycker Lennart Israelsson, är graden av ansvarstagande från dem som ”ställt till det”.
”Ivar Krüger tjänade ingenting och tog ansvar för sina handlingar. Dagens skojare tar inget ansvar. De får tvärtom bonusar och låter staten hjälpa till. De är mycket fräckare.”
Kreditkrisen har berövat Lennart Israelsson 100 miljoner kronor i aktievärde. Men aktier köper han fortfarande - i fredags 2.000 Svolderaktier för 41,90 kronor styck, till exempel. För en månad sedan köpte han 4.000 Industrivärdenaktier för cirka 61 kronor vardera.
”Industrivärden hade fallit med 60 procent och det tyckte jag var en bra rabatt. Nu har de sjunkit ännu mer. Det är svårt att träffa botten. Men jag tar det med ro. Med de nya aktierna är jag ändå med när det vänder upp igen.”
Ett aktieköp under det senaste året är ”Aktiestinsen” dock inte särskilt glad över – köpet i Atlas Copco ett år tillbaka. Sedan köpet har aktiernas värde halverats.
”Det var bankens rekommendation att köpa. Jag litar inte på experterna längre”, säger Lennart Israelsson och skrattar.
”Jag brukar inte lyda experterna. Men de är så skickliga försäljare och talar så fint att även jag åker dit på det ibland.”
Sparar du på sparkonto?
”Nej, det gör jag inte. Jag har lite växelpengar, några hundra tusen, på banken. Det är en trygghet att ha det. Men jag har aldrig sparat regelbundet på konto”, säger Israelsson, som dock tycker att dagens unga för sin egen skull borde fatta vitsen med att spara.
”När jag köpte mina första aktier hade jag sparat ihop 600 kronor på konto. Men ingen vill spara idag. Folk sparar i och för sig i fonder, men det är inte världens bästa. De vill njuta av livet och ha rätt byxor, kalsonger och bilmärken. Ungdomar har för stora skulder idag. Då kan de inte spara. Och det går inte att få dem att göra det heller.”
Lennart Israelsson är en efterfrågad talare och berättar entusiastiskt om talaruppdrag som har fört honom till hundratals platser i Sverige under de senaste åren. På frågan om vad han begär i talararvode svarar han förvånat:
”Jag har inte fått något betalt. Jag har gjort det för att det varit roligt. Jag är ingen affärsman. Men jag ser att andra tar väldiga arvoden, som Göran Persson.”
http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FO%3DRSS%26ArticleId%3D2008%255C10%255C29%255C308754
Det kan vara av intresse att känna till att Lennart Israelson, aktiestinsen, har haft olika placeringsstrategier genom åren.
En granskning av hans placeringsstrategi, avslöjade följande:
(Citat:)
"Jag konstaterar att Lennart idag handlat med aktier i ca 61 år, varav 30 med en helt annan strategi än den han idag själv menar att han använt sig av hela livet. Han lånar rätt friskt med pengar med tanke på sin inkomst och investerar i "billiga" aktier i absoluta tal sett - och säljer när han "känner" att aktierna står på topp (något oklart hur han känner det). " (Slut på citat.)
Källa: "Så blev aktiestinsen rik"
http://www.pratompengar.se/viewtopic.php?t=726&postdays=0&postorder=asc&start=0
...
Om han är så extremt duktig är väl mer tveksamt. Men han är ett bra bevis på att man kan nå långt genom att vara långsiktig. Hans mantra är att investera i bolag med hög utdelning och lågt pris på eget kapital. Jag gjorde en inspelning med honom för något år sedan i Skärholmen (södra Stockholm) men tyvärr har jag inte kvar den.
Klart att Stinsen har rätt med en topp 2011/2012 - det som nu sker bäddar för super inflation 2011 till 2020 det tog räntan 10 år att bottna och tror man lite på cykler torde vi se 10 år av hyper inflation som skapar en värre situation än den vi nu är i. Men först ska vi såklart ha en liten uppgång på 2-3 år så Stinsen är nog rätt på det - vore helt osannolikt om inte sedel pressarna fick verkan till slut och när det väl sätter fart går det nog helt obefogat högt upp.
Jag har träffat Lennart ett tiotal gånger hittils, och precis som nämns ovan så tittar han mycket på direktavkastning, p/e tal etc. när han köper aktier. Givetvis har han varit duktig, men han har kanske egentligen bara använt sunt förnuft och långsiktighet i sina placeringar. Däremot vet jag inte om någon kan svara på hur mycket hans portfölj ökat per år i genomsnitt. Det skulle vara intressant att veta.
Stinsen har dock plockat ut lite pengar från sin portfölj för att kunna investera i en Bandyhall, "Stinsen Arena". Dessutom har han donerat pengar till stipendiefonder på gymnasieskolor.