Nasdaq-0.13%
Stockholm
0.19%
0.19%
Jag läser dagligen bloggarna flutetankar.blogspot.com och cornupot.blogspot.com.
Få bloggar är så intressanta som dessa. Utom när de diskuterar bostadspriser.
Flutetankar har verkligen i många år skrämt mig och många andra läsare om hur hemskt det skall bli. Han illustrerar och bevisar med svenska diagram.
Cornubot har diagram från USA som han överför till svenska förhållande och det kommer inte bli roligt i detta landet när det gäller bostadspriser. Enligt Cornubot.
Låt mig säga först att jag var med under bostadskrisen under 1990-talet. Den berodde på att Sverige hade regleringar. Vi kunde inte köpa hus i utlandet. Utlänningar kunde inte köpa hus i Sverige.
Bostadspriserna byggdes upp kontinuerligt under alla år.
Så vips så togs all reglering bort av regeringen Ingvar Carlsson. Finansminister Kjell-Olof Feldt var ansvarig liksom riksbankschefen Bengt Dennis.
Det orsakade krasch i systemet. Avregleringen var helt rätt men den togs i fel ordning.
Resultat blev en KRASCH. Jag vet kollegor som förlorade många hundra tusen på sina bostadsrätter. Det är mycket pengar i dag. Men enorma summor då.
De fick betala i flera år framåt när de sålt sin bostad med förlust. DI:s ekonomireporter Hans Bolander berättar i DI-TV när han gjorde liknande förlust på sin bostad.
Anledningen var också att tidigare kunde man dra av 100 procent av räntekostnaderna på räntan. Den underbara natten med finansminister Rolf Wirthén och statsminister Carl Bildt i ledningen såg till att mindre procent fick dras av.
Undra på att bostäderna sjönk.
Har vi den situationen i dag. Ja om ränteavdraget tas bort. Då kommer alla att få se på nedgång.
Eller kanske inte. Ty om ränteavdraget tas bort då kommer också räntorna på bankkonto och aktieutdelningar att bli skattefria. I logikens namn.
Många tror i dag att ränteavdraget är ett bidrag från staten. Men jämför ett bostadsbolag som betalar hyreintäkter som skattebelagd inkomst men givetvis får räntekostnaderna dras bort från inkomsten innan den beskattas.
I dag säger många att privatpersoner lånar för mycket.
Men är inte detta bra.
Folk lånar till en investering (bostad) inte till konsumtion
Bankerna tjänar pengar på bostadslånen. Inte en förlust här i Sverige trots vad bankerna förlorat på annan verksamhet.
Visst har lånen till privatpersoner ökat. Men det beror ju främst på rotavdraget. Jag har bekant i Stockholm som har hittills olånad bostadsrätt i Stockholms innerstad och sommarstuga likaså olånad.
Men nu lånar han några hundra tusen för att byta kök, lägga om golv, sätta in air-condition i sommarstugan o.s.v.
Precis så här hade regering och riksdag funderat ut att det skulle gå till. Det är toppen.
Det innebär inte att vanliga knegare belånat sig för mycket för att köpa miljonlägenheter inom tullarna.
Kommentarer
Enligt din logik borde jag som privat person få dra av alla levnadskostnader före jag betalar skatt på lönen.Lustigt nog skulle de nog bli 0Kr kvar för majoriteten.
Tycker inte du att det är fel att man skapar konstgjord tillväxt i ett fåtal större städer genom ränteavdraget.Ränteavdraget är pengapress nr1
Jo det är precis vad det innebär... Vanliga dödliga med normala löner köper visst det fina lägenheter och hus.
I förrgår var det inte mindre än tre personer som berättade för mig hur smart det är att köpa bostad med syfte att dels spekulera och dels hyra ut. Vilka var då dessa? Jo det var: 1. Min bror som har en studieskuld på 700 000 kr till följd av pilotstudier i USA. 2. Min frisör. 3. Min polare som är snickare.
Sen kan man ju fråga sig vem som egentligen lånar ut pengar? För vem vill låna ut till en dålig utlåningsränta? Jo det är ju pappa staten som flödar systemet med pengar.
Sen förstår jag inte vad du menar när du säger att folk lånar till investeringar osv. De lånar visst det till konsumtion. Säg att du har en lägenhet till värdet 1 miljon, ja sen har det blivit bostadsbubbla så din lägenhet e plötsligt värd 2 miljoner ett par år efter att du köpt den. Kanon tänker du, nu kan du ju låna upp mer pengar med lägenheten som säkerhet. Pengar som sen används till konsumtion...
Ekvationen lyder: (vanliga människor med vanliga löner köper lägenheter mitt i centrala Sthlm) x ränta går upp = "small people" har inte råd att betala 5-10% ränta av 3 000 000 + "small people förlorar sina jobb" = KATASTROF
Helt otroligt. Jag känner folk med helt vanliga jobb som får lånelöfte för några miljoner. Är det banker som gör fel eller "the small people" ???
Fattar inte!!!!
När jag lånade till min nuvarande lägenhet räknade banken med 8% ränta. De räknade med elkostnader, bredband, studielån och avgiften. När allt det var betalt skulle jag ha en 1/3 kvar av lönen. Enligt mig är det en säker kalkylering om jag inte förlorar jobbet. Utöver det tror jag att stockholm är ett unikum i Sverige där bostadspriserna är relativt fasta liksom New York i USA.
Statens BostadsKreditnämnd skriver följande:
Bostaden en kreditkälla Hushållen har med bostaden som säkerhet kunnat låna stora belopp under 00-talet. Den utestående bostadslånestocken var vid 90-talets slut drygt 600 mdkr för att vid slutet av 00-talet uppgå till hela 1850 mdkr. Bostadslånen har på 10 år ökat med 1250 mdkr. Ökningen är mycket stor och motsvarar nästan ett helt års genomsnittlig privat konsumtion under perioden mellan 2000 och 2009. Och då är det värt att notera att vi inte talar om hela befolkningen utan om den ungefärliga hälft som äger sin bostad. Mätt som andel av privat konsumtion har den genomsnittliga ökningen av bostadslånen under åren 2000 till 2009 fördubblats jämfört med perioden mellan 1975 och 1999. Vad har då dessa pengar använts till? Det första man kommer att tänka på som pengarna har använts till är till köp av bostad, ombyggnad, underhåll och reparationer. I detta sammanhang är det viktigt att skilja på de pengar som varaktigt stannar kvar inom bostadssektorn och går till bostadsinvesteringar enligt nationalräkenskaperna och de pengar som använts till annat (uttag av eget kapital). Ett köp av bostad är oftast ingen investering eftersom de flesta bostadsaffärer bara innebär att bostaden byter ägare. För det enskilda hus-hållet är ett köp även av en befintlig bostad en investering, men inte sett till samtliga hushåll eftersom köparens investering motsvaras av att säljaren gör en desinvestering. Därför är ett bostadsköp en investering enligt national-räkenskaperna endast då köpet rör en nyproducerad bostad. Bostadsinvesteringar är också ombyggnad och stadigvarande förbättringar av befintliga hus. Reparationer och löpande underhåll är däremot inte investeringar. Det är därför rimligt att tänka sig att dessa utgifter under normala omständigheter tas ur hushållens löpande disponibla inkomster.
Ytterligare något att betänka angående kvarstående värden !
Uttaget av eget kapital (skillnaden mellan ökningen av bostadslånen och bostadsinvesteringarna i ägda bostäder) sedan 2000 summerar till realt sett totalt närmare 800 mdkr. Som jämförelse kan nämnas att de reala disponibla inkomsterna ökade med knappt 400 mdkr under samma period. Av den totala ökningen i bostadslåne-stocken på 1250 mdkr har ungefär en tredjedel gått till bostadsinvesteringar medan hela två tredjedelar har gått till annat. Sedan 2000 har hushållen därför plockat ut ungefär 80 mdr kr per år i form av minskat eget kapital att jämföra med att man ökade det egna kapitalet med 3 mdkr per år under åren mellan 1975 och 1999. Annorlunda uttryckt så tog man tidigare en del av de egna disponibla inkomsterna till reparationer och underhåll av den egna bostaden medan det tycks som om hushållen under senare år även har lånat till reparationer och underhåll av bostäderna.
/Några ytterligare funderingar kring investering/kvarstående värden?
Man kan kverulera om detta i en oändlighet. Faktum kvarstår att man inte kan vältra över bostadspriserna på nästkommande generationer i en oändlighet. De får bära ett allt tyngre lass med lån de troligen aldrig kommer kunna amortera av. För att inte prata om det inhemska köptrycket på svensk ekonomi med en lägre möjlig disponibel inkomst