Veckans baissar-inlägg
2015-02-13 23:31, Edited at: 2015-02-17 11:12Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Ju mer börsen stiger, desto mera köpvärd blir Handelsbankens pessimismfond Xact Bear.
Det är åtminstone uppfattningen här i bloggen.
Här är uppfattningen att börsen hade blivit övervärderad redan i aug 2013 då Xact Bear för första gången fick köprekommendation: http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
...Då låg börsens storbolagsindex OMXS30 i indexnivån 1249,22.
...Och Xact Bears fondandelskurs låg i 150 kr.
//Edit: Förenklat gäller ju följande:
...Om OMXS30-indexet är +1,0% under en börsdag
...så är Xact Bears fondandelskurs -1,5%.
Och:
...om OMXS30-indexet är -1,0% under en börsdag
...så är Xact Bears fondandelskurs +1,5%.
//
Vad har då hänt sedan aug 2013?
Idag fre 13 feb 2015
...nådde OMXS30 nya toppnivån 1643,84
...samtidigt som Xact Bear nådde nya bottennivån 90,80 kr.
Dvs på ca 1,5 år från blogginlägget i aug 2013 tom ovannämnda nuvarande nivåer är
...OMXS30 +32%
...Xact Bear -39%
Sedan blev slutnivåerna följande fre 13 feb 2015:
...OMXS30 1638,55
...Xact Bear 90,95 kr
Dvs from blogginlägget i aug 2013 tom dessa nivåer blir förändringarna följande:
...OMXS30 +31%
...Xact Bear -39%
Var det därmed fel att ge Xact Bear köprekommendation i aug 2013?
Inte om man antar att börsen var övervärderad redan då.
I så fall är det som har hänt (förenklat och allt annat lika) bara att:
...börsen har blivit ännu mera övervärderad
...samtidigt som Xact Bear blivit ännu mera köpvärd.
Visst kan man tex invända att den generella räntenivån fallit en hel del sedan i aug 2013.
Tex:
...i aug 2013 låg Riksbankens styrränta i 1% per år.
...idag (per fre 13 feb 2015) ligger den i -0,10% per år.
//Edit: Oroväckande i sig med minusränta eftersom det kan anses ha att göra med att vi nu har deflation (dvs prisfall) i ekonomin generellt.
Bla kan det skapa en ond cirkel på så sätt av att hela konjunkturen bromsas upp bara för att alla väntar på lägre priser.
Även risker eftersom det innebär att bolag med stor skuldsättning blir sittande med stora skulder på samma nivå, men fallande intäkter och resultat.
Tex tidigare blogginlägg från 2 och 3 feb 2015 om telefonibolaget Teliasonera:
http://www.redeye.se/aktiebloggen/telia-sonera/salj-teliasonera-aktien
http://www.redeye.se/aktiebloggen/telia-sonera/salj-teliasonera-aktien-del-2
Enl de inläggen har Teliasonera
...en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på nästan 60 miljarder kr
...ett börsvärde på drygt 220 miljarder kr vid börskurs drygt 50 kr (dvs en nettoskuld på 25-30% av börsvärdet)
...intäkter på drygt 100 miljarder kr per år
...ett nettoresultat på 15 miljarder kr per år
Dvs risk för att deflation leder till
...långsiktig nedgång i Teliasoneras intäkter och nettoresultat
...samtidigt som nettoskulden ligger kvar på ovannämnda höga nivå
?
I och för sig innebär väl deflation även låga räntekostnader för nettoskulden, men vad hjälper det när låneavtalen för nettoskulden ska förlängas när intäkter och resultat har fortsatt falla?
Inflationen i Sverige de senaste åren:
2000: 1,0%
2001: 2,4%
2002: 2,2%
2003: 1,9%
2004: 0,4%
2005: 0,5%
2006: 1,4%
2007: 2,2%
2008: 3,4%
2009: -0,3%
2010: 1,3%
2011: 2,6%
2012: 0,9%
2013: 0,0%
2014: -0,2%
Källa: Statistiska centralbyrån http://www.scb.se/
Det blir i snitt en inflation på 1% per år under de 15 åren (2000-2014).
Inflationstakten de senaste månaderna:
jan 2014: -0,2%
feb 2014: -0,2%
mar 2014: -0,6%
apr 2014: 0,0%
maj 2014: -0,2%
jun 2014: 0,2%
juli 2014: 0,0%
aug 2014: -0,2%
sep 2014: -0,4%
okt 2014: -0,1%
nov 2014: -0,2%
dec 2014: -0,3%
jan 2014: -0,2%
Källa: Statistiska centralbyrån http://www.scb.se/
(Verkar vara förändringen av den generella prisnivån i Sverige jämfört med motsvarande månad ett år tidigare.)
Dvs för närvarande har vi deflation (negativ inflation) i Sverige.
//Edit: Exkl ränteförändringar råder dock inflation:
jan 2014: 0,4%
feb 2014: 0,4%
mars 2014: 0,0%
apr 2014: 0,5%
maj 2014: 0,4%
juni 2014: 0,8%
juli 2014: 0,6%
aug 2014: 0,5%
sep 2014: 0,3%
okt 2014: 0,6%
nov 2014: 0,6%
dec 2014: 0,5%
jan 2015: 0,6%
Källa: Statistiska centralbyrån www.scb.se
Dvs det är den fallande räntan som gjort att vi har deflation på sistone.
...Som jämförelse med ovannämnda inflationstakt på 0,6% i jan 2015
...så ligger räntan på tioåriga svenska statsobligationer för närvarande i 0,49%: www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
Dvs förenklat och bortsett från ränteförändringar så får man i så fall inte ens kompensation för inflationen, om man köper sådana statsobligationer.
//
Även tal om bankpanik vid deflation för att folk då tar ut pengar från sina bankkonton för att slippa "betala" (negativ) ränta för att ha pengarna där.
Det leder då i sin tur till att bankerna får brist på pengar att låna ut till låntagare, vilket då kan hämma konjunkturen.
Sveriges Radios radioprogram "Ekonomiekot lördag" från lör 14 feb 2015 på temat "Minusränta, och efter det?": http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/501357?programid=3626
I programmet bla Swedbanks vd Michael Wolf nedan på frågan om Riksbanken skulle sänka sin styrränta till negativ nivå.
(Wolf uttalade sig i samband med att Swedbank 28 jan 2015 presenterade sin resultatrapport för q4/2014, dvs innan Riksbanken kom med besked 12 feb 2015 om att styrräntan sänks från 0% till -0,10%.)
Michael Wolf enl radioprogrammet (mina tillägg i icke-kursiv stil):
Jag tror inte att negativ ränta skulle få önskvärd styreffekt.
Jag tror inte att hushållen kommer att aktivera (dvs börja spendera) sina besparingsmedel.
Och risken är att det blir kontraktivt (dvs att det försämrar konjunkturen).
Så att jag hoppas att finanspolitiska åtgärder vidtas (dvs att det istället kommer stimulansåtgärder i form av att staten börjar spendera mera pengar).
Infrastrukturinvesteringar behöver vi för att kunna öka bostadsbyggandet i Sverige, och det driver reell tillväxt och det är det Sverige behöver.
Programledaren Pär Ivarsson: Om det nu blev någon form av negativ ränta (hur man nu väljer att lägga det hela), vad skulle det kunna betyda för sparpengarna som kunderna har inne hos er?
Ja, det är ju det vi måste titta på.
Vi vill ju självklart se till att våra småsparare skyddas.
Och det är klart att det blir också en intäktspress för banksystemet.
Och får vi en intäktspress i banksystemet så har vi inte lika stora buffertar för sämre tider.
Så att det kan alltså leda till att bankerna måste fundera på sin utlåning och så vidare.
Och därför finns det risk att det här inte får önskvärd effekt utan snarare blir kontraktivt.
Pär Ivarsson: Men inlåningen då?
Ja, vi kan ju inte sia om framtiden utan vi vill ju se till att spararna skyddas.
Och det är klart att en negativ ränta kan ju leda till att folk vill ta ut pengarna och kanske lägga dem i madrassen.
Och det är ju inte önskvärt.
Så att så långt som möjligt vill vi skydda småspararna.
En positiv effekt av att Riksbanken sänkt till negativ styrränta kan vara att
...det minskar utländska investerares intresse för att investera i Sverige (pga lägre ränta här)
...vilket i sin tur dämpar intresset för att köpa svenska kronor (och ev gör att de även säljer av svenska kronor)
...vilket i så fall inverkar negativt på svenska kronans valutakurs gentemot utländska valutor
...vilket innebär höjda utländska valutor gentemot kronan
...vilket är positivt för svenska börsbolag med utländska intäkter
Dvs i det korta loppet innebär det för sådana svenska börsbolag:
sänkt avkastningskrav hos aktieinvesterarna
höjda intäkter och resultat omräknat i svenska kronor
Förenklat och alt annat lika är ju det positivt på kort sikt för aktiekurserna i sådana bolag.
Osv.
//
Räntenivån för svenska statsobligationer med löptid 10 år:
...aug 2013: ca 2,20% per år
...nu (fre 13 feb 2015): 0,49% per år
//Edit: Varför har räntenivån betydelse för börsens värderingsnivå?
Det har väl då att göra med att räntenivån visar vad investerare kan får för avkastningsnivå om man inte köper aktier, dvs aktieinvesterarnas alternativa avkastningsmöjligheter:
...Ju högre ränta investerarna kan få utanför börsen, desto lägre måste börskurserna vara för att aktier ska vara intressanta att köpa.
...Ju lägre ränta investerarna kan få utanför börsen, desto högre kan börskurserna vara utan att aktier blir mindre intressanta för investerare att köpa.
Mer specifikt tex:
Antag följande:
...Ett bolag genererar ett nettoresultat (resultat efter skatt) på 10 kr per aktie och år (under ett normalår).
...Bolagets intäkter och nettoresultat väntas öka med 2,5% per år i evighet framöver.
...Bolaget har en normal konjunkturkänslighet, dvs förenklat: Bolagets aktie har ett betavärde på 1 (dvs aktien rör sig som börsen som helhet vid upp- och nedgångar).
...Den "riskfria räntan" (räntenivån för statsobligationer med lång löptid) ligger på 5% per år.
Vad blir då aktiens motiverade värde?
Förenklat:
Aktiens motiverade värde blir:
...aktiens motiverade p/e-tal (börskurs delat med en normalårsnivå för bolagets nettoresultat per aktie)
gånger
...normalårsnivån för bolagets nettoresultat per aktie
Vad är då aktiens motiverade p/e-tal?
nettoresultatet per aktie 10 kr
delat med
(aktieinvesterarnas krav på årlig avkastning för att köpa bolagets aktie) minus (den förväntade tillväxttakten i bolagets nettoresultat)
Vad blir då aktieinvesterarnas avkastningskrav för aktien?
riskfria räntan 0,05
plus
(börsens riskpremie) gånger (aktiens betavärde 1)
Börsens riskpremie är ju då den årliga meravkastning som aktieinvesterare kräver för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen, istället för att köpa statsobligationer med lång löptid.
Dvs vilken riskpremie krävs det för att akteinvesterare ska tycka det är lika bra
...att köpa en börsaktieportfölj
jämfört med
...att köpa statsobligationer?
Det är bara att mäta riskpremiens nivåer historiskt som
...totalavkastningen (kursförändringar plus aktieutdelningar) man fått av att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet
minus
...räntenivån för statsobligationer med lång löptid (tex tio år)
Säg här förenklat att börsens riskpremie ligger på 5,5% per år.
Dvs med ovannämnda förutsättningar kräver aktieinvesterare en totalavkastning på 10,5% per år beräknat som
...statsobligationsräntan 5% per år
plus
...börsens riskpremie 5,5% per år
för att tycka det är lika bra att köpa börsaktieportföljen jämfört med att köpa statsobligationer.
Vilket avkastningskrav har då aktieinvesterare för att tycka att det är lika bra
...att köpa en enskild aktie
som
...att köpa statsobligationer
?
Det beror på aktiens betavärde (dvs hur mycket aktien rör sig i förhållande till börsen, dvs förenklat; hur pass konjunkturkänsligt bolaget är).
...Aktier i konjunkturkänsliga bolag (tex stålbolag, gruvbolag, papperstillverkare, biltillverkare): Har kanske p/e-tal på 1,5-2.
...Aktier i konjunktur-okänsliga bolag (tex läkemedelsbolag, livsmedelsbolag, tobaksbolag, kasinobolag): Har kanske p/e-tal på 0,5-0,8.
I det ovannämnda exemplet antogs ju bolagets aktie ha ett betavärde på 1.
Dvs i det fallet blir aktieinvesterarnas avkastningskrav för bolagets aktie 10,5% per år (dvs detsamma som för börsen som helhet).
Aktiens motiverade p/e-tal blir då:
1
delat med
0,105 minus 0,025
=
12,5
Och eftersom bolagets normalårsresultat per aktie var 10 kr, innebär det att aktiens motiverade värde blir
...10 kr
gånger
...motiverat p/e-tal 12,5
=
motiverad börskurs 125 kr.
Det är alltså när statsobligationsräntan ligger på 5% per år.
Men vad händer om statsobligationsräntan sjunker till 4%?
Då blir avkastningskravet för aktien istället 9,5% per år beräknat som:
...statsobligationsränta 4%
plus
(börsens riskpremie 5,5%) gånger (aktiens betavärde 1)
=
9,5%
Och då blir aktiens motiverade p/e-tal:
1
delat med
0,095 minus 0,025
=
ca 14,3
Och då blir aktiens motiverade värde alltså ca 143 kr.
Dvs:
...en höjning av räntan med 1 procentenhet, gjorde att aktiens motiverade värde förändrades med ca +14%.
...Och på motsvarande sätt kan man räkna ut att en förändring av räntan med -1 procentenhet, gör att aktiens motiverade värde förändras med -11%.
Visst gör alltså en lägre räntenivå, att en börsuppgång är motiverad i sig.
Men hur blir det om räntenedgången bara är tillfällig, och att räntan snart (inom åtminstone några år) kommer att återgå till normala nivåer igen?
Tex aktieexperten Peter Malmqvist skriver i debattinlägg från 12 feb 2015 att
...statsobligationsräntan (i Sverige) ligger för närvarande på 0,70% per år
...medan en långsiktigt normal nivå snarare lär ligga på 3-4% per år.
http://www.di.se/artiklar/2015/2/12/debatt-negativ-ranta-ar-meningslost/
Så här skriver han:
Vad är rätt räntenivå i en ekonomi?
...Granskar vi de senaste 20 åren i de utvecklade industriländerna
...samt analyserar trenden under 1950- och 60-talen
...liksom jämför med långsiktig BNP-tillväxt och inflation
blir svaret ofta att en normal ränta på statens tioåriga obligationer bör ligga mellan 3 och 4 procent.
I dag är den väsentligt lägre.
I exempelvis Sverige är den 0,7 procent, i Tyskland 0,4 och i Danmark 0,2.
I Schweiz var den nyligen häpnadsväckande minus 0,3 procent, men har nu flutit upp till noll.
Här i bloggen är uppfattningen att en normal statsobligationsränta snarare ligger på 4-6% per år beräknat som summan av
...en årlig inflationstakt på 2-3%
...en kompensation till obligationsinnehavarna på därutöver 2-3% per år som "realränta"
- - -
Summa 4-6% per år i motiverad normal nivå för statsobligationsräntan
Riksbanken har ju stort inflytande över räntenivån, genom den styrränta (reporänta) som Riksbanken sätter (vilket är den ränta som bankerna får när de sätter in pengar hos Riksbanken).
Som nämnt:
...Riksbankens styrränta i aug 2013: 1% per år.
...Riksbankens styrränta idag (feb 2015): -0,10% per år.
Och enl Riksbankens senaste prognos (från 12 feb 2015) väntas
...Riksbanken börja höja styrräntan from andra halvåret 2016
...så att den from början av 2018 (dvs inom tre år) når 1,5%
Så sent som igår (tors 12 feb 2015) pratade Riksbankschefen Stefan Ingves om att en långsiktigt normal styrräntenivå ligger på 4% per år (även om han räknar med att det blir en lägre nivå än så under de närmaste åren):
Nu kommer vi att ha en låg ränta under kommande år.
En normal reporänta kring fyra procent ligger ganska många år framåt i tiden.
Tex de nationalekonomiska experterna på Konjunkturinstitutet räknar med följande utveckling för den tioåriga svenska statsobligationsräntan de kommande åren:
2015: 1,40%
2016: 2,10%
2017: 2,70%
2018: 3,30%
2019: 3,90%
2020: 4,20%
2021: 4,40%
2022: 4,50%
2023: 4,60%
2024: 4,60%
Dvs det är ju i nivå med den i exemplet ovan antagna räntenivån 5% som gjorde att normalaktiens motiverade p/e-tal hamnade på 12,5.
Så även om börsuppgången på sistone bla orsakats av en lägre räntenivå, så finns risk för att det inte kommer att hålla långsiktigt om räntenivån framöver återår till "normala" högre nivåer.
Det som samtidigt har bidragit till börsuppgången är dock positiva valutaeffekter i form av stigande utländska valutor i förhållande till svenska kronan.
Det gör att bolag med en stor andel intäkter utomlands, får högre intäkter och nettoresultat när man räknar om det till svenska kronor.
Tex under 2014 var de genomsnittliga valutakurserna följande för euron och dollarn:
...euro 9,10 kr
...dollar 6,86 kr
Men i skrivande stund (per slutet av fre 13 feb 2015) är nivåerna följande:
...euro 9,59 kr
...dollar 8,42 kr
Det innebär följande förändring (från snittnivåerna 2014 till nuvarande nivåer):
...euro +5%
...dollar +23%
Särskilt bra blir dessa valutaeffekter för bolag som har tillverkning i Sverige men försäljning utomlands (särskilt i USA).
Men det blir (förenklat) även bra för svenska bolag som har både tillverkning och försäljning utomlands (tex USA).
Här i bloggen är dock uppfattningen att valutaeffekter bara är en engångseffekt om man antar att de utländska valutorna inte kommer att fortsätta stiga.
Därför är den långsiktiga effekten av den här typen av valutakursrörelser, begränsad för börsen och börskurserna kan man tycka.
Tvärtom finns risk för att valutakurserna framöver istället rör sig åt andra hållet.
Det finns ju tex något som heter "Big Mac-index" som mäter priset i olika länder för McDonalds-hamburgaren Big Mac i samma valuta.
Förenklat kan ju samma produkt inte i längden kosta olika i olika länder.
Det är brittiska tidskriften Economist som gör Big Mac-indexet.
Den senaste mätningen är tydligen per 22 jan 2015: http://www.economist.com/content/big-mac-index
Som det framstår där är kronan ca rättvärderad eftersom en Big Mac här kostar ca samma som i USA (mätt i dollar).
Däremot verkar schweizerfrancen och norska kronan klart övervärderade.
Men valutorna i tex Ryssland, Indien och Kina klart undervärderade.
Även frågetecken för världskonjunkturens utveckling.
Bla var det ju inte stark konjunktur i Europa, utan svag konjunktur där som gjorde att europeiska centralbanken ECB (med italienska chefen Mario Draghi i spetsen) presenterade enorma stimulansåtgärder i jan 2015 för att få fart på konjunkturen i Europa.
Även tal om skral konjunktur i tidigare "tillväxtländer" som Kina, Brasilien, Ryssland och Kina.
Visst hopp tydligen i USA.
Tex enl tidigare blogginlägg från 4 feb 2015 är efterfrågan på lastbilar en god indikator för konjunkturen per land eller region:
...I Europa uppgick totalmarknaden till 228 000 st sålda tunga lastbilar under 2014 (-5% från 2013).
...Där räknar Volvo med en totalmarknad på 240 000 st under 2015 (+5% från 2014).
...I Nordamerika uppgick totalmarknaden till 270 000 st sålda tunga lastbilar under 2014 (+14% från 2013).
...Där räknar Volvo med en totalmarknad på 310 000 st under 2015 (+15% från 2014).
...I Brasilien var totalmarknaden -11% under 2014.
...Och där räknar alltså Volvo med -19% till 75 000 st 2015.
Det alltså enl Volvos q4/2014-resultatrapport från 5 feb 2015: http://www3.volvo.com/investors/finrep/interim/2014/q4/q4_2014_sve.pdf
Dvs i Europa väntas i alla fall ett hyggligt 2015 och i Nordamerika en fortsatt stark utveckling.
Men fortsatt försämring i Brasilien.
Större än alla de marknaderna är dock Kina.
...Där såldes 744 000 st tunga lastbilar under 2014 (-4% från 2013).
...Och för 2015 räknar Volvo med en fortsatt fallande totalmarknad där till 730 000 st (-1%).
Dvs fortsatt nedgång fast ännu mera dämpad jämfört med 2014.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-update
Artikel från Bloomberg (13 feb 2015) om att den stärka konjunkturen i USA väntas leda till att USA:s centralbank Federal Reserve snart kommer att börja höja sin styrränta (från nuvarande nivå 0,25%), men att det även innebär risker: http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-02-13/-9-trillion-question-is-how-tighter-fed-will-impact-world
Bla nämns risk i form av att utlänningar har dollarlån på 9 000 miljarder dollar.
Det är bla:
...Kina 1 100 miljarder dollar
...Brasilien 300 miljarder dollar
Och räntan på de lånen ökar om Fed börjar höja sin styrränta.
Dvs risk för att det skapar kris bland de låntagarna, och därmed bland de långivare som har lånat ut de pengarna.
Risken förstärks av att dollarn stigit så kraftigt på sistone, vilket gör utlänningarnas räntekostnader desto större mätt i deras lokala valutor.
Enl Bloomberg är frågan vad dessa internationella dollarlån kommer att få för effekt på världskonjunkturen.
//Tillägg mån 16 feb 2015
Tal om att centralbankerna i både USA och Storbritannien är på gång att höja sina styrräntor:
UK and US market borrowing costs could increase this year on the back of possible interest rate rises by the Federal Reserve and Bank of England, the experts reckoned.
Mr Reeves said wage inflation in the US and UK would “push up government bond yields around the world — and probably quicker than people think because everyone has got so bearish.”
De "experter" som omnämns är folk som Financial Times pratat med angående effekten av negativa räntor.
Martin Reeves i artikeln anges vara chef för högränteobligationer på bolaget Legal & General Investments.
//
I tidigare blogginlägg från 4 feb 2015 bla oro kring de enorma pengar som tex europeiska centralbanken nu pumpar ut för att stimulera konjunkturen i regionen: http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-update
Även artikel i Financial Times (från 13 feb 2015) på det temat:
The easy money offered by central banks is not without dangers
http://www.ft.com/intl/cms/s/0/406a6b9a-b2c5-11e4-a058-00144feab7de.html#axzz3Rf3cB7RB
Enl artikeln är USA-konjunkturen inte särskilt stark med en bnp-tillväxt på 2% i årstakt, samt intäkter och resultat för de 500 största bolagen i S&P500-börsindexet som bara väntas ligga ca oförändrat under 2015.
Det står även att privatkonsumtionen i USA verkar skral.
Det finns en hel del överskottskapacitet i USA:s ekonomin.
Och lönerna stiger knappt ens just pga den sköra konjunkturen i landet.
Företagen ligger lågt med att investera i sina egna verksamheter, och använder hellre sina pengar till att återköpa egna aktier eller till att köpa andra företag.
Det kan tolkas som att de stimulansåtgärder som Fed haft hittills (med bla låg styrränta) inte verkar ha fått fart på USA-konjunkturen.
Samtidigt står det enl artikeln att det finns nackdelar med att i längden ha en låg styrränta, eftersom det gör att sparare inte får någon uppmuntran för att spara pengar.
Det kan leda till lägre pensionssparande vilket på sikt minskar efterfrågan i ekonomin.
Enl artikeln bla:
If deflation really is more of a risk than inflation (precisely because wages and therefore demand remain weak) then the real burden of debt becomes heavier and investors should expect defaults to pick up.
http://www.ft.com/intl/cms/s/0/406a6b9a-b2c5-11e4-a058-00144feab7de.html#axzz3Rf3cB7RB
Det är ju precis som resonemanget tidigare i detta blogginlägg om att deflation riskerar leda till att bolag sitter med stora skuldberg men krympande intäkter och resultat (även om räntekostnaderna också är låga).
FT-artikeln frågar sig om det fallande oljepriset beror på
...överutbud av olja pga överproduktion hos Opec-länderna och nya energikällor
eller
...överutbud pga lägre efterfrågan i en allt mindre oljeberoende världsekonomi
Artikeln handlar om att
...det inte längre är någon mening med att försöka bedöma aktiers motiverade värden på vanligt sätt
...utan att det enda relevanta nuförtiden för aktieinvesterare är att försöka gissa hur Fed kommer att förändra sin styrränta framöver.
Dvs enl artikeln är det det sistnämnda som snarare påverkar börskurserna nuförtiden, än vad aktier egentligen är värda.
Och artikeln ställer följande fråga på sin spets:
Om aktier bara är så högt värderade för att Fed har så stora stimulansåtgärder; vad kommer i så fall hända med aktiernas värderingsnivå om Fed definitivt börjar upphöra med stimulansåtgärderna och istället tom börjar vidta dämpande åtgärder?
Artikeln varnar istället för att Feds agerande kan bli kontraproduktivt och skapa bubblor och krascher på finansmarknaderna, istället för att främja stabilitet:
(...) if the Fed continues to be the biggest reason to take risk, when the Fed finally turns, what happens to all that risk?
Central bankers are meant to encourage financial stability not to be cheerleaders for inflated asset prices.
http://www.ft.com/intl/cms/s/0/406a6b9a-b2c5-11e4-a058-00144feab7de.html#axzz3Rf3cB7RB
Det var samma tema som i tidigare blogginlägg från 23 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear-0
Då handlade det bla
alternativ 1: om länder bör föra en aktiv konjunkturparerande politik
alternativ 2: eller om man bara bör föra en passiv konjunkturpolitik ("normpolitik") som fastställer spelreglerna:
http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear-0
Här i bloggen är uppfattningen att det blivit alltför mycket av alternativ 1 vilket riskerar leda till att man skjuter sig i foten.
De bolag som har störst betydelse för OMXS30-indexets utveckling var följande per 3 nov 2014 enl Stockholmsbörsen:
H&M: 12,16%
Nordea: 10,87%
Ericsson: 7,50%
Atlas Copco: 7,23%
Swedbank: 6,26%
Teliasonera: 6,26%
Handelsbanken: 6,22%
SEB: 5,82%
Assa Abloy: 3,90%
Volvo: 3,89%
Investor: 3,41%
SCA: 2,89%
Sandvik: 2,88%
ABB: 2,64%
Astraeneca: 2,26%
Alfa Laval: 1,80%
Electrolux: 1,79%
SKF: 1,75%
Skanska: 1,70%
Kinnevik: 1,56%
Swedish Match 1,36%
Tele 2: 1,13%
Getinge: 1,08%
Boliden: 0,94%
Lundin Petroleum: 0,94%
Securitas: 0,80%
MTG: 0,40%
SSAB: 0,37%
Nokia: 0,20%
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/95/95786_omxs30.pdf
Dvs tex klädföretaget H&M svarade för drygt 12% av indexet.
Så om H&M-aktien var +1% så skulle det påverka indexet med 12% av 1% (=+0,12%).
Osv.
Om Nordea-aktien i tidigare blogginlägg från 4 feb 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-update
Om Teliasonera-aktien i tidigare blogginlägg från 2 och 3 feb 2015:
http://www.redeye.se/aktiebloggen/telia-sonera/salj-teliasonera-aktien
http://www.redeye.se/aktiebloggen/telia-sonera/salj-teliasonera-aktien-del-2
Om Volvo-aktien i tidigare blogginlägg från 9 feb 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/volvo/gardells-vagspel-i-volvo
Men "kungen" bland börsbolagen är ändå H&M som är värt mest av alla.
Nya toppnivån 345,30 kr för H&M-aktien fre 13 feb 2015.
Vid den kursnivån är H&M värt över 570 miljarder kr på börsen.
För det får man då ett bolag som haft följande ekonomiska utveckling:
Intäkter:
dec 2012-nov 2013: 129 miljarder kr
dec 2013-nov 2014: 151 miljarder kr (+18%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
dec 2012-nov 2013:
dec 2013-nov 2014: +14%
dec 2014: +15%
jan 2015: +14%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
dec 2012-nov 2013: 17%
dec 2013-nov 2014: 17%
Nettoresultat:
dec 2012-nov 2013: 17 miljarder kr
dec 2013-nov 2014: 20 miljarder kr (+17%)
Nettoresultat per aktie:
dec 2012-nov 2013: 10,33 kr
dec 2013-nov 2014: 12,07 kr (+17%)
Dvs vid börskursen 345,30 kr blir aktiens p/e-tal 28-29.
Här i bloggen är uppfattningen att det långsiktigt sett är en alldeles för hög värdering.
Snarare skulle p/e på max 15-20 vara motiverat vid normal räntenivå osv.
//Edit: Det är ändå högt jämfört med andra aktier (tex motiverat p/e 12,5 för snittaktien längre upp i blogginlägget), men kan ändå tyckas vara motiverat tack vare positiva egenskaper för H&M och H&M-aktien:
konjunktur-okänslighet
lång historik av god tillväxt i intäkter och resultat
//
Tex har H&M haft följande inte jätteimponerande utveckling av nettoresultatet per aktie de tidigare senaste åren:
dec 2008-nov 2009: +7%
dec 2009-nov 2010: +14%
dec 2010-nov 2011: -15%
dec 2011-nov 2012: +7%
dec 2012-nov 2013: +2%
Effekten av den skakiga resultatutvecklingen är att H&M:s nettoresultat per aktie låg ca oförändrat i sex års tid tom 2012/2013.
Visst har det berott på bla:
stark svensk krona
högt bomullspris
ogynnsamt väder
offensiv expansion med vissa inledande kostnader
Dvs delvis ogynnsamma externa faktorer.
Man kan samtidigt säga att det senaste årets starka utveckling delvis beror på gynnsama externa faktorer och inte på H&M:s egen förmåga.
Men visst har H&M haft en hög och stabil underliggande tillväxt i sin verksamhet, tex vad gäller antalet H&M-butiker runt om i världen per slutet av nov varje bokföringsår:
nov 2009: 1 988 st
nov 2010: 2 206 st (+11%)
nov 2011: 2 472 st (+12%)
nov 2012: 2 776 st (+12%)
nov 2013: 3 132 st (+13%)
nov 2014: 3 511 st (+12%)
nov 2015: 3 911 st* (+11%)
*Bolagets prognos.
//Edit: Av de totalt 3 511 st H&M-butikerna runt om i världen hade följande länder flest H&M-butiker:
Tyskland 440 st
USA 356 st
Kina 291 st
Storbritannien 253 st
Frankrike 205 st
Sverige 176 st
Spanien 159 st
Polen 140 st
Holland 135 st
Italien 132 st
Norge 118 st
Det motsvarade följande andelar av det totala antalet H&M-butiker:
Tyskland 13%
USA 10%
Kina 8%
Storbritannien 7%
Frankrike 6%
Sverige 5%
Spanien 5%
Polen 4%
Holland 4%
Italien 4%
11: Norge 3%
Summa 68%
Dvs dessa elva länder svarar tillsammans för nästan 70% av det totala antalet H&M-butiker.
Förändring av antalet H&M-butiker i dessa elva länder (från slutet av nov 2013 till slutet av nov 2014):
1. Kina +42%
2. USA +17%
3. Polen +15%
4. Italien +14%
Tyskland +5%
Frankrike +4%
Holland +4%
Norge +4%
Storbritannien +3%
Spanien +2%
Sverige -1%
Dvs riskabelt att ökningen till så stor del ligger på några få länder?
Risk för att det blir svårt att upprepa i längden?
Tidigare blogginlägg där Xact Bear fått rekommendationen "spekulativt köp":
1) 8 aug 2013: OMXS30-index i 1249,22 (Xact Bear i 150 kr).
2) 2 okt 2013: 1260,24 (147,50 kr).
3) 21 nov 2013: 1290,50 (142,40 kr).
4) 20 dec 2013: 1299,54 (140,60 kr).
5) 27 dec 2013: 1334,42 (135,30 kr).
6) 28 feb 2014: 1369,13 (129,80 kr).
7) 3 mars 2014: (133,45 kr).
8) 11 mars 2014: (130,75 kr).
9) 20 mars 2014: 1360,48 (130,60 kr).
10) 24 apr 2014: 1365,27 (125,20 kr).
11) 5 maj 2014: 1360,19 (125,20 kr)
12) 16 maj 2014: 1382,14 (121,05 kr).
13) 25 maj 2014: 1392,28 (119,80 kr).
14) 30 maj 2014: 1402,08 (118,45 kr).
15) 4 juli 2014: 1399,94 (118,45 kr).
16) 27 aug 2014: 1397,18 (118,75 kr).
17) 19 sep 2014: 1421,48 (115,55 kr).
18) 25 nov 2014: 1467,36 (109,30 kr).
19) 22 jan 2015: 1523,80 (102,20 kr).
20) 3 feb 2015: 1593,42 (95,35 kr).
21) 13 feb 2015: 1638,55 (90,95 kr).
Länkar till dessa tidigare blogginlägg här: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear-0
Och här: http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-update
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear vid kursnivån 90,95 kr.
Det var slutkursen för Xact Bear fre 13 feb 2015.