GREKLAND: VALSEGER FÖR NY DEMOKRATI KÖPER TID - SHB:S ENLUND

STOCKHOLM (Direkt) Läget är osäkert inför söndagens nyval i Grekland även om det stödpaketsvänliga Ny demokrati ser ut att kunna bli största parti, vilket bäddar för en koalitionsregering med Pasok. Detta vore det bästa ur marknadens synvinkel och skulle köpa tid i den fortsatta hanteringen av skuldkrisen. Oavsett utgången kan man räkna med stora marknadsrörelser.

Det säger Martin Enlund, senior strateg vid Handelsbanken, till Nyhetsbyrån Direkt.

"Antingen kommer man att kunna prisa bort grek-exitrisken i närtid rätt betydligt, om Ny demokrati och Pasok ser ut att få en solid majoritet. Alternativet är att osäkerheten om Greklands framtid i eurosamarbetet ökar rejält om Syriza skulle vinna. Oavsett utfall kommer det nog att bli en hel del marknadsrörelser", säger han.

Ny demokrati och Pasok ställer sig båda bakom uppgörelsen i Greklands stödpaket, medan Syriza vill riva upp stödpaketet och omförhandla villkoren med de internationella långivarna i trojkan.

"Man tänker sig att om Syriza vinner bådar det för väldigt hårda förhandlingar med trojkan, där förhandlingarna mycket väl kan kollapsa och Grekland slängs ut ur eurosystemet, skärs av från likviditetsstöd och inte längre kan finansiera sitt underskott. Det är marknadens värsta huvudscenario på kort sikt", säger Martin Enlund.

Han påpekar dock att man inte ska utesluta att Syriza, vid en eventuell valseger, skulle kunna förhandla fram en ny uppgörelse med långivarna i trojkan.

"Om Ny demokrati och Pasok vinner minskar risken för att Grekland tvingas ut ur eurosamarbetet på kort sikt, vilket minskar risken för bank runs i andra problemtyngda länder. För marknaderna skulle det vara skönt, men det betyder inte på något sätt att skuldkrisen är över. De flesta tror ändå att Grekland förr eller senare kommer att kasta in handduken", säger Martin Enlund.

En valseger för Ny demokrati/Pasok skulle dock köpa ytterligare värdefull tid.

"Det skulle inte lösa någonting för Spanien, Italien och Portugal, men det köper tid och tiden läker alla sår, om man ska vara lite optimistisk", säger han.

En möjlighet är också att det senaste valresultatet upprepar sig och att inte heller nyvalet utmynnar i någon stabil majoritet.

"Det är inte helt omöjligt. Opinionsundersökningar tyder på att småpartierna har gått tillbaka, vilket minskar risken för en parlamentarisk situation med en oklar majoritet, men sannolikheten finns där och flera småpartier har bildat nya koalitioner för att komma in i parlamentet", säger Martin Enlund.

I Grekland får inga opinionsundersökningar publiceras två veckor före ett val och de sista undersökningarna, för knappa två veckor sedan, visade på ett ganska jämnt läge.

"Opinionsundersökningarna har inte varit helt entydiga, men de flesta pekade mot att Ny demokrati skulle vinna. Baserat på detta har vi sedan tidigare menat att marknaden nog överskattar risken för att Syriza skulle vinna, men osäkerheten är jättehög", säger Martin Enlund.

Man kan notera att oddsen hos vadslagningsfirmorna tyder på att Ny demokrati blir största parti. Ett spel på Ny demokrati blir störst ger 1,36 gånger pengarna hos Ladbrokes medan en Syriza-seger ger 2,87 gånger pengarna, och oddsen är liknande hos andra spelföretag. På prediktionsmarknaden Intrade är sannolikheten på fredag eftermiddag 74,0 procent för att Ny demokrati blir valets största parti jämfört med 34,8 procent för Syriza.

Den grekiska aktiemarknaden har också blivit mer positivt inställd till det grekiska valet de senaste dagarna. Börsen steg hela 10 procent på torsdagen, med bankaktier upp närmare 25 procent, och på fredag eftermiddag är den grekiska börsen upp ytterligare någon procent.

Martin Enlund säger också att den senaste veckans anekdotiska uppgifter om att grekerna tömmer sina bankkonton av rädsla för ett euroutträde borde minska sannolikheten för en seger för Syriza.

"Om de anekdotiska rapporterna stämmer kan man fråga sig om grekerna verkligen skulle rösta för den kataklysm de är rädda för", säger Martin Enlund.

De senaste dagarna har spekulationerna tagit fart om att världens centralbanker och regeringar står reda att agera vid behov efter det grekiska valet. Enligt Reuters förbereder sig världens ledande centralbanker för koordinerade åtgärder för att utöka likviditeten i den globala ekonomin och på torsdagskvällen presenterade Storbritanniens finansminister George Osborne och Bank of Englands chef Mervyn King planer på åtgärder för att stimulera ökad utlåning från bankerna.

På onsdag i nästa vecka lämnar Federal Reserve räntebesked, där många tror att det kommer nya stimulanser.

"Det viktiga är hur stora stimulanserna blir. Jag lutar åt att om det blir något så blir det nog en tummetott, men det kan nog göra marknaderna glada tillfälligt", säger Martin Enlund.

Samtidigt menar han att ECB har svårare att agera eftersom de delvis är bakbundna av den politiska processen, där centralbanken har skickat signaler om att den anser sig sakna ett politiskt mandat för stora ingripanden.

"Börjar det gå riktigt åt skogen kommer de att rycka in, men kommer de undan med att inte göra något kommer de inte heller att göra något. Det förklarar varför ECB inte har köpt några statsobligationer de senaste veckorna, trots mycket spekulationer om att det snart kommer", säger Martin Enlund.

Han menar att om ECB ska agera mer kraftfullt måste centralbanken först blidkas av att politikerna gör mer. Det optimistiska scenariot är att Europas ledare vid kommande toppmöten de närmaste veckorna kan ta fram en hygglig färdplan för euroområdets framtid, vilket får ECB att känna att de har det politiska mandat centralbanken i dag saknar. Det handlar framför allt om att Tyskland kan tänka sig att gå längre och säga ja till en delvis delad skuldbörda i egna tyska förslaget om en "redemption fund".

"Det kanske skulle vara nog för att släppa lös ECB på banan, då skulle tillväxtutsikterna kunna förbättras, vilket vore otroligt trevligt. ECB har en gigantiskt stor ammunitionslåda som är långt ifrån uttömd", säger Martin Enlund.

Enligt Handelsbankens egen modell för ECB:s agerande, baserad bland annat på arbetsmarknadsutvecklingen, borde ECB sänka styrräntan de kommande månaderna till -1 procent, vilket enbart låter sig göras genom räntesänkningar i kombination med icke-konventionella åtgärder som nya långa repor och kanske även kvantitativa lättnader.

"Ska man vara optimist tror man att tyskarna till slut kommer att säga ja till något mer än att bara köpa ytterligare några månaders tid", säger Handelsbankens Martin Enlund.