Hamlet Pharma mot fas II studier

Bolag Hamlet Pharma
Rek. Köp

Hamlet Pharma mot fas II-studier



Hamlet Pharma med forskaresset Catharina Svanborg i spetsen (utsedd till årets forskare 2014) är ett läkemedelsbolag med stark forskningsanknytning som arbetar med naturliga och biologiska substanser. Bolaget utvecklar den verksamma substansen HAMLET, ett tumördödande komplex bestående av protein och fett från vanlig mänsklig bröstmjölk, som har visat sig vara verksam mot mot mer än 40 olika typer av tumörcellinjer. Företaget avser att starta fas II-studier rörande kolon- och blåscancer i höst. Nedan följer en sammanställning av Hamlets forskning och studier på förståelig svenska så ni slipper gå igenom 100-tals sidor på egen hand. Det finns även en ordlista att tillgå längst ner.

Cellens funktioner


Den mänskliga kroppen är en komplex organism, skapad av miljarder av celler och mer än tvåhundra olika celltyper. För att kroppen ska kunna växa och leva måste våra celler ersättas med nya. Cellers livslängd och delningsprocesser varierar, en del celler delar sig dagligen, andra varje månad och vissa inte alls.



Man kan dela in kroppens celler i tre generella grupper:


– de som är permanenta och inte delar sig (som nerver i hjärnan)

– stabila celler som bara delar sig när skada har uppstått (som i körtlar)

– labila celler som delar sig jämt och ständigt (som i huden och tarmarna)



Cancer uppstår oftast i de labila cellerna men kan även vid ovanliga tillfällen uppstå i t.ex nerver.



En orsak till varför cancer kan uppstå



I kroppen finns speciella proteiner som har till uppgift att ge signaler till cellen när den ska dela sig, andra ger signaler att stoppa delningen och en tredje grupp proteiner har som uppgift att reparera skadat DNA.



Om en skada eller mutation uppstår i en cell ska dessa proteiner hantera processen genom att


1. Reparera skadan

2. Sända cellen till programmerad celldöd



En orsak till varför cancer uppstår är att någon av dessa processer har slutat fungera optimalt eller att en mutation skapas som gör det omöjligt för proteiner att reparera skadan. Cellerna kan då utvecklas till att bli cancerceller.



För er som vill gå djupare in i läran om de “cellulära processer” så rekommenderar vi att ni söker efter ”p53” och ”apoptose” (programmerad celldöd). Dessa processer är bara två av väldigt många, men de är väldigt intressanta att läsa om.



Tumörer



Man klassificerar ofta cancer utifrån två typer, benigna (godartade) eller maligna (elakartade). Godartade tumörer infiltrerar oftast inte närliggande vävnad i kroppen, de växer sakta och tillväxten stoppar efter en tid. Många gånger är dessa tumörer inte farliga, dock kan de ibland vara livshotande p.g.a. var de är lokaliserade i kroppen. Elakartade tumörer infiltrerar närliggande vävnad, växer snabbt och sprider sig till andra delar i kroppen. Ibland blir spridningen så pass stor att det tyvärr inte finns någon bot för patienten. Hur snabbt spridningen sker beror på vilka vävnader och organ som är påverkade.



Dagens terapier



Dagens terapier för cancer är bland annat kirurgi, strålning och olika typer kemoterapi (som monoterapi eller kombinationsterapi). Det finns få behandlingar för cancer som enbart behandlar sjukdomen utan att påverka omkringliggande celler. Många  behandlingar skadar tyvärr friskt vävnad och bieffekterna är många. P.g.a detta har forskningen kring bieffekterna fått ett större fokus. Mycket forskning pågår för att direkt kunna attackera tumören och begränsa effekten på frisk vävnad, men det saknas idag goda alternativ till många sjukdomar. En av de stora utmaningarna är att kunna rikta behandlingen enbart mot tumörceller utan att skada närliggande vävnad.



Kemoterapi eller cellgifter



Kemoterapi påverkar celldelningen hos de utsatta cellerna, vilket ger en stor effekt på de labila cellerna som ofta delar sig (exempelvis celler i hud, tarm och slemhinnor). Denna variant av behandling ger bieffekter som hårbortfall, diarre, illamående, anemi (minskning av röda blodkroppar) och blåsor i svalg/mun. En fördel med kemoterapi framför kirurgi och strålning är att kemoterapi kan injiceras i blodet och på så vis sprida sig snabbt runt om i kroppen och även påverka tumörceller som spridit sig, s.k. Metastaser.



Kirurgi



Kirurgi kan som många andra behandlingar orsaka bieffekter. Detta beror på vilken typ av kirurgi man utför och vilka delar av kroppen som är drabbade. Beroende på vilken kirurgi du utsätts för så kan du få problem med till exempel kost, möjligheten att vara fysiskt aktiv, kroppsuppfattning, eller sexuell och reproduktiv hälsa.



Cancerkirurgi har som alla typer av behandlingar sina fördelar, risker och bieffekter. De vanligaste bieffekterna idag är bland annat smärta, utmattning, aptitlöshet, svullnad runt operationssår, dränering av vätska, blödningar, infektioner, ödem och i värsta fall organsvikt. Allt detta beror givetvis på vilken form av kirurgi och var ingreppet utförs. Idag finns inga andra metoder att behandla koloncancer på än med kirurgi, och i många fall måste man ta bort små eller stora delar av tarmen. Behandlingar, diagnostik och överlevnad har blivit mycket bättre de sista 10-20 åren men ännu saknas ändå bra behandlingar vid många sjukdomstillstånd.



Strålbehandning



Höga doser av strålning används idag för att ta livet av cancerceller. Bieffekter uppstår på grund av att strålningen också skadar friska celler och omkringliggande vävnad. Idag finns mycket avancerad teknik som möjliggör mer precis strålning, vilket leder till mindre bieffekter. För vissa patienter har strålning väldigt få eller inga bieffekter. För andra är effekterna mer allvarliga. Listan med bieffekter är lång, men vanligt är hudproblem, utmattning och självklart långsiktiga bieffekter, då behandling med strålning ofta behöver genomföras under långa perioder.



HAMLET – hur fungerar det?



HAMLET är ett komplex av ett protein och en fettsyra som har visat sig döda tumörceller och omogna celler, men skonar samtidigt närliggande vävnad. Catharina Svanborg och hennes forskarteam upptäckte aktiviteten av HAMLET när de undersökte effekten av bröstmjölk hos växande bakterier i tumörceller. De såg att tumörceller påverkades av bröstmjölken och genomgick strukturella förändringar.



Tidiga in vitro experiment har visat att HAMLET har en bred anti-tumöraktivitet som selektivt söker upp tumörer. Man har även kunnat identifiera egenskaper som gör att tumörceller är mottagliga för HAMLET.



Svanborg och hennes team har med hjälp av avancerad teknik undersökt HAMLET och visat effekt på mer än 40 olika tumörceller in vitro, oberoende av celltyp, art eller vävnadens ursprung. I kliniska studier har HAMLET visat sig ha en terapeutisk effekt mot hud-papillom och mycket goda effekter hos blåscancerpatienter.



Då denna analys är tänkt att vara lättförståelig även för läsare utan förkunskaper har vi valt att att inte fördjupa oss i strukturen och verkningsmekanismen bakom HAMLET, även om detta är en mycket viktig del i forskningen och de studier som har publicerats.



Kliniska studier med goda resultat



Vi har summerat de få kliniska studier med HAMLET som har blivit publicerade. Vad som är värt att nämna är att två studier har utförts på människa och det är på urinblåsa och papillomcancer. Studierna visade fantastiska resultat och den enda bieffekten som blev nämnd i blåsstudien var obehag av kateter. Det negativa med studien var att den endast pågick i fem dagar. Catharina Svanborg och hennes team väljer nu att satsa helhjärtat på fas II-studier för blås- och koloncancer och vi räknar med att få lika bra resultat. Kolon-cancerstudien har visat att HAMLET är ett möjligt terapeutisk medel för drabbade människor och glioblastomstudien visade även den fantastiska resultat. Båda studierna utfördes på möss. Resultaten öppnar för enorma möjligheter att fortsätta den kliniska forskningen på människor och som vi vet gillar Svanborg och hennes team att göra allt by-the-book, som det ska vara.



Nedan följer en kort sammanfattning av de studier som blivit publicerade.



Studie – Gliablastom

Human α-lactalbumin made lethal to tumor cells (HAMLET) kills human glioblastoma cells in brain xenografts by an apotosis-like mechanism and prolongs survival



Walter Fischer, Lotta Gustafsson,Ann-Kristin Mossberg, Janne Gronli, Sverre Mork, Rolf Bjerkvig, and Catharina Svanborg



Mål: Undersöka om HAMLET hade en terapeutisk effekt in vitro (i levande vävnad/organ i sin naturliga form) efter effekten blivit påvisad in vitro (i provrör). Målet var att se om HAMLET hade en stagnerade effekt på tumörprogression och förlängde livet hos möss och om det visade toxicitet. Studien utfördes i tre olika delar, in vivo, in vitro och slutligen HAMLETs effekt på frisk hjärnvävnad.



Resultat: Hamlet orsakar programmerad celldöd hos glioblastomceller i provrör. Hamlet hämmar växten av glioblastom xenograft (glioblastom överfört till möss). HAMLET visar terapeutisk effekt vid glioblastom. HAMLET injicerat i hjärnan visar sig sprida sig över hela hjärnhemisfären efter 12 timmar.



Slutsats: HAMLET visade sig ha två intressanta egenskaper. Det dödar maligna tumörceller, men lämnar friska fullt utvecklade celler orörda. Det aktiverar programmerad celldöd, framför att lämna nekrotisk vävnad. Studien visar att HAMLET behåller dessa egenskaper både i provrör och i levande vävnad, men skonar frisk hjärnvävnad. I tillägg visade HAMLET sig ha en terapeutisk effekt i glioblastom då det förlängde tiden för tumörtillväxten och fördröjde tidpunkten för när symptom uppstod.



Studie – Papillom

Treatment of Skin Papillomas with Topical a-Lactalbumin-Oleic Acid



Lotta Gustafsson, M.Sc., Irene Leijonhufvud, R.N., Annika Aronsson, M.D., Ann-Kristin Mossberg, B.Sc., and Catharina Svanborg, M.D., Ph.D. 



Mål: Undersöka effekten av topisk applicering HAMLET på hudpapillom för att bevisa principen att alfa-laktalbumin-oleic acid dödar transformerade celler men inte friska utvecklade celler.



Studiedesign: Fyrtio patienter med kutana papillom som var resistenta mot konventionell behandling inkluderas i en randomiserad, placebokontrollerad, dubbelblindad studie där HAMLET eller saltlösning applicerades dagligen under tre veckor. Förändringar i volym av varje papillom registrerades. Efter den första fasen av studien med 40 patienter, deltog 34 patienter i i den andra fasen. Cirka två år efter den öppna studien följdes 38 av de ursprungliga 40 patienterna upp och blev undersökta och data inhämtades.



Resultat: Efter den första fasen av studien, hade volymen av papillomen minskat med 75% eller mer hos alla 20 patienter som blev behandlade med HAMLET (88 av 92 papillom). I placebogruppen var en liknande effekt uppenbar hos 3 av 20 patienter (15 av 74 papillom), vilket var statiskt signifikant. Efter att patienterna i den ursprungliga placebogruppen blev behandlade med HAMLET i den andra fasen av studien, kunde en median reduktion i volym påvisas med 82%. Vid uppföljning två år efter avslut av den andra fasen, hade 83% av alla papillom som behandlats med HAMLET försvunnit. Det var en signifikant skillnad i behandlingen av papillom hos de som ursprungligen fick HAMLET i den första fasen, jämfört med de som fick den i andra fasen av behandlingen (2.4 vs 9.9 månader). Inga biverkningar rapporterades, och ingen skillnad förelåg i resultat av behandling mellan immunkompetenta och de med nedsatt immunförsvar.



Slutsats: Behandling med HAMLET har en gynnsam och varaktig effekt på hudpapillom. 



Studie – tjocktarmscancer 

Prevention and treatment of colon cancer by peroral administration of HAMLET



Manoj Puthia, Petter Storm, Aftab Nadeem, Sabrina Hsiung, Catharina Svanborg 



Mål: Undersöka om HAMLET kan användas för koloncancerterapi och prevention.



Studiedesign: HAMLET gavs peroralt (via munnen) i terapeutisk och profylaktisk regime. Tumörer och överlevnad undersöktes hos möss som behandlades med HAMLET och hos en kontrollgrupp.



Resultat: Peroral administrering av HAMLET minskade tumörprogression och dödlighet. HAMLET ackumulerades specifikt i tumörvävnad och minskade tumörmarkörer. Hos möss med mutation och utvecklad koloncancer förändrade HAMLET integriteten och lokaliseringen av ett protein genom jonkanal-signalering. Anmärkningsvärt var att tumörutvecklingen minskades signifikant genom att tillföra HAMLET till dricksvattnet efter att mössen slutat amma.

Slutsats: Datan visar att HAMLET kan vara ett nytt, peroralt medel för att förebygga koloncancer och behandling, särskilt viktigt hos personer med mutationer där koloncancer förblir en ledande dödsorsak. 



Världshälsoorganisationen WHO rapporterar idag att cirka 600 000 människor dör varje år av cancer i kolon. Kirurgi är idag det enda alternativet till att behandla fullt utvecklad koloncancer hos människor som är utsatta. Studien visar att HAMLET kan vara ett möjligt terapeutiskt effektivt medel.



Studie – Blåscancer

Bladder cancers response to intravesical instillation of HAMLET (human α- lactalbumin made lethal to tumor cells)



Ann-Kristin Mossberg, Yuchuan Hou, Majlis Svensson, Bo Holmqvist and Catharina Svanborg



Mål: Att undersöka om cancer i urinblåsan svarar på HAMLET och om det kan användas för att selektivt avstöta tumörceller in vivo.



Studiedesign: För att undersöka effekt in vivo på urinblåscancer utfördes studien på nio manliga patienter som stod i kö för operation. Sju av patienterna hade blivit diagnoserade med en invasiv cancer, två av patienterna med cancer in situ. Fem patienter användes som kontrollgrupp. Man använde sig av HAMLET, natriumklorid eller fosfatbuffrad saltlösning och naivt alfa-laktalbumin som behandling.

Resultat: HAMLET stimulerade en snabb ökning av utsöndring av tumörceller i urinen. Detta pågick under de fem dagar patienterna fick behandling. Effekten var specifik för HAMLET. Varken NaCl, fosfatbuffrad saltlösning eller naivt alfa-laktalbumin ökade cellavstötningen. De flesta av de utsöndrade cellerna var döda och en apoptotisk respons upptäcktes i 6 av 9 patienter.  Vid efterföljande kirurgi såg man morfologiska förändringar av tumörcellerna och en reduktion i storlek hos 8 av 9 patienter. Närliggande frisk vävnad visade inga tecken på apoptotisk eller toxisk respons. Den enda biverkning som nämnts var ett visst obehag av katetern.



Slutsats: Resultaten tyder på att HAMLET utövar en direkt och selektiv effekt på tumörceller i urinblåsan in vivo, och att lokal HAMLET administrering kan vara ett effektivt medel i framtida behandling av blåscancer.

HAMLETS verkningsmekanism



Flera studier har blivit publicerade gällande verkningsmekanismen för HAMLET. Vi summerar här några av resultaten. Då flera av studierna är på relativt hög teknisk nivå gällande språk och förståelse för biologiska processer vill vi inte gå in i dessa i detalj utan håller det kort.



Möjliga verkningsmekanismer som har publicerats gällande HAMLETs tumoricida effekter är bland annat att det påverkar metabolismen och integriteten till cellmembranet. Tumörceller har en förändrad metabolism och kräver därför mer energi. HAMLET har visat sig kunna stå emot detta, vilket man menar är en viktig del i HAMLETs verkningsmekanism(1).


Samma studie visade att HAMLET binder sig till ett protein som minskar sensivitiveteten för HAMLET och därmed klarar att inducera programmerad celldöd av tumörcellen – därmed påverkas inte friska celler då proteinet är uttryckt på tumörcellen som har en förändrad metabolism.



Efter behandling med HAMLET visade en annan studie på en förändring av metabolismen av fettsyror och aminosyror(2). Studien stödjer de resultat som tidigare har visats, att HAMLET påverkar metabolismen och cellers energiförsörjning.



HAMLET inducerar celldöd genom att påverka proteiner som är knutna till apoptose och celldelning(3). Tidigare studier visar att HAMLET ackumuleras i cellkärnan hos tumörceller, men inte hos friska utvecklade celler. Man tror att tumörceller uttrycker proteiner som inte friska celler gör och detta leder till att HAMLET klarar av att translokera sig in i cellkärnan och verka.



En studie har undersökt hur HAMLET påverkar cellmembranet(4). Det blev noterat att HAMLET påverkar kanaler i cellmembranet som ökar flödet av joner. Forskarna tolkar det som att HAMLET stör det normala flödet och påverkar därför integriteten av membranet. Man har under åren undersökt flera olika tumörcelltyper och alla svarade på HAMLET genom celldöd.



En liknande studie undersökte HAMLETs påverkan på cellmembranet(5). I denna studie såg man att det bildades utskott och blåsor på de platser där HAMLET hade ackumulerat, HAMLET integrerades i cellmembranet. Man såg detta enbart i tumörceller och inte friska celler.



PATENT



Informationen om bolagets patentportfölj är hämtad från Hamlets Pharmas hemsida.

Rättigheterna omfattar bl. a. patent avseende tillverkning och användning av HAMLET samt andra generationens HAMLET-molekyler och tillverkningsmetoder. Patent har bevilats i USA, Europa, Asien och Australien



Tillverkning av HAMLET genom sammanföring av alfa-laktalbumin med fettsyra



Patentfamiljen skyddar ett viktigt produktionssteg för framställning av HAMLET och därmed också produkterna som framställs i processen. Samtliga patent i patentfamiljen är godkända och gäller i USA och i åtta Europeiska länder. Patenten är för närvarande giltiga t.o.m. 23 november 2018.



Användning av HAMLET för behandling av Papillom



Patentfamiljen skyddar ett användningsområde för HAMLET, behandling av papillom. Patentet har godkänts i USA, Australien och i åtta Europeiska länder. Patenten är för närvarande giltiga t.o.m. 8 maj 2023.



Produktion av rekombinant HAMLET



Patentfamiljen skyddar produktion av en speciellt fördelaktig rekombinant variant av HAMLET benämnd all-ALA. Denna typ av rekombinant HAMLET är förhållandevis enkel att producera. Patentet har knutits till substansens möjliga allmänna verkan mot cancer med speciellt omnämnande av urinblåsecancer och glioblastom. I ansökan nämns urinablåsecancer och glioblastom. I ansökan nämns också möjligheten att använda delar av proteinet (två peptider). Patentet har godkänts i USA, Japan och i sju Europeiska länder. Ansökan behandlas fortfarande i Australien, Canada och i Indien. De patent som godkänts är giltiga t.o.m. 8 januari 2030.



Nästa generation läkemedelssubstans, peptidläkemedel

Patentfamiljen skyddar ytterligare en variant av HAMLET som har produktionsfördelar men beskriver också de två peptiderna som ger möjlighet att utveckla en andra generationens produk
då de har visat sig kunna ha signifikanta fördelar i förhållande till HAMLET själv. Ansökan inkluderar också en beskrivning och claims som relaterar till några av verksamhetsmekanismerna. Patent är beviljat i USA och ansökan är under behandling av EPO för ett europeiskt patent. Där patentet beviljas kommer det att vara giltigt t.o.m. 24 november 2031.



Användning av HAMLET som profylax (förebyggande)

Ytterligare två patentansökningar har inlämnats rörande möjligheten att använda HAMLET och besläktade proteiner som profylax. Den första ansökan täcker en ny och viktig upptäckt avseende användningen av HAMLET och alla dess möjliga varianter som preventiv behandling vilket kan öppna marknaden för preventiv behandling av friska individer, speciellt de som genetiskt är predestinerade att bli sjuka. Den andra ansökan ger möjlighet till en förhållandevis enkel produktion av en aktiv substans som skulle kunna göras tillgänglig för den stora s.k. neutraceutical marknaden. Ansökningarna lämnades in i augusti 2013 och eventuella patent kommer därmed att vara giltiga till augusti 2033.



Bland de senaste finns patent och patentansökningar som skyddar produktion och användandet av ett nytt rekombinant framtaget HAMLET, nästa generations HAMLET (peptidläkemedel), och olika patent och patentansökningar omfattande skydd av användandet av HAMLET för profylaktisk behandling.



Då tillgången på humant alfa-laktalbumin är begränsad utgör användandet av rekombinant HAMLET inte bara en förutsättning för att ta fram tillräcklig mängd substans för storskalig produktion av farmaceutiska produkter utan också en förutsättning för att göra kliniska prövningar. Detta gör de patent som sökts och beviljats rörande rekombinant HAMLET vid sidan om de ansökningar och patent som rör nästa generation HAMLET.



Patentansökningarna avseende produktion och användande av rekombinant HAMLET lämnades in 2010. Hamlet Pharma avser fortsätta en aktiv patentansökningsstrategi och ser att det med utökade resurser finns möjlighet att ytterligare förstärka skyddet runt den befintliga teknologin och nästa generation HAMLET. Bolagets patentansökningar hanteras av den brittiska patentbyrån C.P. Greaves & Co.



Inför kommande fas II-studier



Hamlet som case är konkret, enkelt att förstå och vi kan se resultat i människa i två olika studier med fantastisk utgång. Man förstår att potentialen är stor med bevisad effekt på 40 olika tumörcellinjer. Hamlet kommer inom kort kliva in i en fas II-studie i blåscancer. Det väntas också inledas en fas II studie inom kolon cancer snarast. Med tanke på de positiva utfall som redan finns dokumenterade så känner vi oss tillfreds med att även fas II:orna ska gå vägen.



Inför kommande urinblåsestudier har man slutit avtal med professor Marek Babjuk, som kommer att vara klinisk prövare i den kommande fas II-studien av cancer i urinblåsan. Babjuk är ordförande för European Cancer Society  och man förväntar sig att hans klinik i Prag ska kunna rekrytera de patienter som ska ingå i den kommande fas II-studien.

Man har också ett samarbete med NEOX Clinical Research, som har ett fokus på fas II och III studier i länder som Tyskland, Tjeckien, Slovakien m.fl. Kliniken på universitetssjukhuset i Prag förväntas kunna rekrytera samtliga patienter till blåscancerstudien. 



Hamlet Pharma har redan genomfört ett omfattande regulatoriskt arbete och har erfarenhet av kliniska studier. Man har haft rådgivande diskussioner med läkemedelsverket och valt Liansa Consulting som sin partner inom det regulatoriska området. Liansa är experter på strategier och kommunikation med berörda nationella och internationella myndigheter och kommer bistå Hamlet med den kunskap som behövs inför kommande studier.



I mitten av december 2015 skrev man avtal med Biovian om att ta fram storskalig produktion av rekombinant HAMLET. Biovians uppgift blir att genomföra analyser, lagring och ytterligare steg som krävs för att etablera en cellbank som kan GMP-certifieras (Good Manufacturing Practices). Detta är en mycket viktigt process för bolaget och en stor trigger för oss aktieägare.

Den 6 februari 2017 annonserade Hamlet Pharma att man har påbörjat en storskallig produktion av peptiden alfa1H som är tänkt att användas till de kommande studierna. Man meddelar också att produktionen framgår helt enligt den uppgjorda tidsplanen. 



Styrelse och ledning



Hamlet Pharma har en styrelse som består av ordförande Catharina Svanborg som utsågs till årets forskare 2014 och är mottagare av flertalet internationella och nationella priser. Avdelningschef vid MIG i Lund. I styrelsen sitter även Bengt Westermark som under flera år var ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och Bengt Furberg som är expert på kliniska studier och är författare till flera vetenskapliga artiklar. Mats Persson är boagets VD, med många års erfarenhet av läkemedelsutveckling, bl.a inom AstraZeneca.



Sammanfattning och egna reflektioner



I Hamlet får man ett bolag med en läkemedelskandidat som har visat effekt i människa, verkar selektivt mot tumörceller och som kan verka terapeutiskt.



Vi har studerat de flesta av HAMLETs studier de senaste veckorna och vi tycker att det är tydligt att Svanborg och hennes team har något stort på gång. Studierna visar på att HAMLET har en bred verkningsmekanism. HAMLET har i flera studier visat sig påverka integriteten av tumörcellers cellmembran, inducera apoptose och selektivt binda tumörceller men samtidigt skona friska celler. Det bör utföras fler studier för att klargöra denna verkningsmekanism. De studier som startar till hösten kommer bli mycket intressant att följa.



Det är högst troligt, enligt vår mening, att vi får lyckade fas II-studier. Detta skulle innebära att HAMLET är ett framtida alternativ till strålning, kemoterapi eller kirurgi som enskild eller kombinationsbehandling av cancer.



Man kan argumentera att de studier som vi valt att nämna har för få patienter, eller att de behandlats endast under en kort period. Det är dock viktigt att tänka på att forskning tar tid och är extremt känslig avseende gällande regelverk och framförallt att det är dyrt. Hamlet Pharma sitter dock på en mycket bra, stabil kassa.



Det är svårt att säga vilka möjliga biverkningar HAMLET skulle kunna ge under fas II-studier. Per idag har det inte funnits några speciella biverkningar utöver en obehagskänsla orsakad av kateteren i blåscancerstudien. D.v.s ingen närliggande vävnad har skadats vid behandling.



HAMLET har även visat effekt på resistenta bakterier där Anders Håkansson drev forskningen. Projektet ligger ej under Hamlet, men visar att det kan finnas ytterligare potential utöver cancer.



I bolagsrapporten från Q1 2016 kunde man läsa att man utvecklat ett samarbete med specialister på hjärntumörer vid Imperial College, London. Detta skulle kunna innebära att man har en tredje indikation att inrikta sig mot framöver.



Men för att utveckla samarbeten och kunna licensiera ut andra indikationer och ta klivet in i fas II-studier (ex. hudpapillom, glioblastom) måste man tillsammans med Biovian få till en storskalig produktion av HAMLET.



Hamlet Pharma är i ett skede där det är dags att binda ihop säcken och lägga ihop de sista pusselbitarna. Lyckas man med det så har vi svårt att se något annat biotech-case på de mindre listorna som kan erbjuda det Hamlet Pharma kan göra och med sådan tyngd.



Vi vill slutlige även tillägga att bägge skribenterna äger aktier och är långsiktiga ägare i Hamlet Pharma, och att det vi skriver här är våra egna åsikter och inga investeringsråd.



Följ oss på twitter:


@aktie-alkemisten

@babyrageee



 

Liten ordlista

Lipid – Samlingsnamn på en stor grupp ämnen bestående av fetter och fettliknande ämnen


Apoptos – Programerad celldöd (utan inflammation)


Nekros – Sjuklig cell/vävnadsdöd (med inflammation)


Labila celler – blodceller


Stabila celler – Körtelceller


Permanenta celler – Muskel, nerve celler


Bening – Godartad


Malign – Elakartad


Morfologi – Läran om organismers form och uppbyggnad


In situ – Intakt cell eller vävnad


In vivo – Biologiska processer i levande celler och vävnader, i sin naturliga plats i hela organismer


In vitro – Biologisk process utanför levande cell eller organism, exempelvis i provrör, odlingsskål eller dylikt


Metabolism – Även kallat ämnesomsättning, är ett sammanfattande namn på de processer där näringsämnen och läkemedel tas upp, omvandlas, bryts ner i kroppen, omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen


Tumoricidal – Tumördödande


Referenser

1  Conserved features of cancer cell define their sensitivity of HAMLET-induced death; c-Myc

2  and glycolysis – Oncogene. 2011 Dec 1;30(48):4765-79.

3  Lipids as tumoricidal components of Human α-lactalbumin made lethal to tumor cells (HAMLET) – J Biol Chem. 2013 Jun 14;288(24):17460-71

4  HAMLET triggers apoptosis but tumor cell death is independent of caspases, Bcl-2 and p53 – Apoptosis. 2006 Feb;11(2):221-33

5  A unifying mechanism for cancer cell death through ion channel activation by HAMLET – PLoS One. 2013;8(3):e58578

Protein receptor-independent plasma membrane remodeling by HAMLET: a tumoricidal protein-lipid complex – Sci Rep. 2015 Nov 12;5:16432

Denna text är skriven av vårt forums användare. Det är insändaren - och inte REDEYE - som ansvarar för inläggets innehåll. Det är således den enskilda signaturen som är ansvarig för inläggets innehåll och trovärdighet. Läsarna av inlägg uppmanas att på egen hand kritiskt analysera och granska informationen.