W-formad kurva för svensk ekonomi

Under krisvintern sköts många kapitalinköp upp och lager avvecklades. Nu går utvecklingen åt andra hållet vilket resulterar i en tillfällig rekyl upp, påspädd av många länders expansiva penning- och finanspolitik. Dessa effekter klingar emellertid av under nästa år, samtidigt som arbetslösheten fortsätter att öka. Den hägrande återhämtningen i den svenska ekonomin sker därför endast långsamt.

En svag konsumtionstillväxt är den viktigaste förklaringen till att den svenska ekonomin bromsat hårdare än många andra västeuropeiska länder. När osäkerheten om jobben är stor väljer många svenskar att öka sitt sparande för att bygga upp en buffert inför sämre tider - före krisen hade inte ens hälften av svenskarna finansiella tillgångar som överskred 50 000 kr. När osäkerheten om jobben skingras kommer emellertid många att ha råd att spendera något mer. Det finns därmed potential för en bättre utveckling av den svenska privatkonsumtionen, även om den ökande arbetslösheten förblir en hämsko.

En rad förtroendeindikatorer, som exempelvis inköpschefsindex samt konsumentförtroende, pekar på att den internationella konjunkturen har påbörjat en successiv återhämtning. Liknande tendenser ser vi i resultaten från Svenskt Näringslivs senaste Företagarpanel. Det är dock viktigt att komma ihåg att den här typen av indikatorer bygger på människors förväntningar - och förhoppningar - om bättre tider.

Samtidigt talar dock ett antal faktorer för att en vändning av världsekonomin faktiskt är på gång. För det första har många industriföretag kraftigt reducerat sina lager under det senaste året. När lagren nu står i princip tomma, samtidigt som det trots allt finns en viss efterfrågan, finns det starka skäl för att återigen sätta igång produktionen. I termer av ökad tillväxt får detta dock ses som en tillfällig effekt.

För det andra för många länder för närvarande en extremt expansiv finanspolitik, bestående av såväl skattesänkningar som ökade offentliga utgifter. Den här typen av politik kommer förr eller senare att ge resultat i form av ökad konsumtion och investeringar. Även denna tillväxteffekt är dock av tillfällig karaktär; de underfinansierade åtgärderna kommer att behöva betalas tillbaka. Den svenska regeringens skattesänkningar, inte minst jobbskatteavdraget, kan dock ge en mer långsiktig effekt då dessa redan är fullt finansierade.

För det tredje har centralbanker världen runt sedan snart ett år tillbaka gradvis vridit på kranarna till sedelpressarna. Den svenska reporäntan är exempelvis mer än fyra procentenheter lägre idag jämfört med för ett år sedan. Den expansiva penningpolitiken kan också väntas påverka tillväxten positivt - på kort sikt. På lite längre sikt är emellertid risken för inflationistiska tendenser stor, antingen via stigande konsumentpriser eller via stigande tillgångspriser vilket i sin tur kan resultera i uppbyggnaden av en ny spekulationsbubbla. Enligt vår prognos kommer Riksbanken påbörja en serie räntehöjningar under slutet av 2010, delvis för att stävja inflationen.

En fjärde faktor - som kan väntas ge en mer permanent effekt - finner vi i Asien och särskilt i Kina. Under det senaste decenniet har den kinesiska privatkonsumtionen, som andel av BNP, minskat från 47 till 36 procent, samtidigt som reallöneökningarna i genomsnitt har uppgått till 13 procent per år. Detta vittnar om ett betydande utrymme för de kinesiska hushållen att öka sin konsumtion. Under sommarmånaderna har den kinesiska detaljhandelsförsäljningen ökat med 17-18 procent i årstakt, justerat för inflation. Då en växande andel av konsumtionen består av importerade varor och tjänster kommer även västerländska företag kunna dra nytta av konsumtionsboomen. Kinas inköpschefsindex stärker bilden av en växande inhemsk efterfrågan. Under de senaste fem månaderna har detta index konsekvent legat på en nivå över 50, vilket indikerar tillväxt.

Många svenska exportföretag har lyckats kapa kostnader under det senaste året och ser nu en gradvis ökande orderingång från utlandet. I samband med finanskrisen har banker och andra finansiella institutioner varit ytterst försiktiga med såväl kreditgivning som kreditförsäkringar, vilket för många svenska exportföretag har resulterat i uteblivna affärer trots att det har funnits en underliggande efterfrågan. I takt med att de finansiella institutionernas risktagningsförmåga successivt stärks kan den uppdämda efterfrågan på svenska exportprodukter återigen tillgodoses. Detta sker dock från mycket låga nivåer samtidigt som kronan stärks gentemot euron och efterfrågan i omvärlden förblir relativt svag.

Enligt vår prognos kommer den svenska ekonomin minska med fem procent i år, vilket följs av en svag tillväxt om cirka en procent nästa år. Vi räknar med att tillväxten kommer att uppgå till nästan tre procent under 2011, men detta till trots väntas den samlade produktionen under detta år vara lägre än under högkonjunkturåret 2007.