| Bolag | Tricorona |
| Rek. | Köp |
| Kurs vid analys | 5.70 |
| Aktuell Kurs | 8 |
| Förändring | +40.4% |
Det kanske inte låter så politiskt korrekt att säga det men faktum är att det verkar finnas riktigt stora pengar att tjäna på klimatproblematiken. Tricorona, som handlar med utsläppsrätter, redovisade en vinst på hela 226 Mkr före skatt förra året vilket inte är långt ifrån de 240 Mkr som bolaget tog in i en emission 2007 för att gå in på detta område på allvar. I år tänker bolaget lämna utdelning för första gången. 70 öre per aktie är föreslaget vilket innebär 100 Mkr till ägarna.
Bakom den här fina utvecklingen ligger en smart affärsidé. Sedan klimatkonferensen i Rio 1992 har FN lett ett arbete för att minska utsläppen av växthusgaser, där koldioxid är den viktigaste. Det har varit många turer fram och tillbaka men sedan 2008 finns ett hyggligt stabilt ramverk på plats. Det fungerar i stora drag så här. De flesta i-länder, med ett väsentligt undantag i form av USA, har åtagit sig att sänka sina utsläpp 5 procent under 1990 års nivå (de stora EU-länderna har satt ribban högre - 8 procents reduktion).
Det är upp till varje land hur detta sker och det har talats mycket om investeringar i mer miljövänlig teknik. Men det som är intressant för Tricorona är de möjligheter som handeln med utsläppsrätter ger. Systemet bygger på att industrin och kraftbolagen tilldelas utsläppsrätter som motsvarar 1990 års utsläpp minus 5 procent eller 8 procent i EU:s fall. De bolag som är duktiga att sänka sina utsläpp, och når under den nivån, kan sedan sälja överblivna rätter till bolag som inte når målet.
Tricoronas nisch är dock att arbeta med en mekanism som infördes i Kyotoprotokollet som involverar utvecklingsländerna i klimatarbetet. Tanken är att åtgärder för minskningar av utsläpp i utvecklingsländer genererar nya utsläppsrätter som industrin i i-världen kan köpa. I och med att problemet är globalt och reduktioner är lika viktiga varhelst de görs, och genom att åtgärderna för att sänka utsläppen i u-länder ofta är mycket billiga, så ska denna mekanism borga för att utsläppen sänks så effektivt som möjligt.
Det kan fungera så här. När bönder på ett fält i Indien skördat så återstår en massa organiskt spillmaterial, kvistar och annat. Man har tidigare bränt detta bara för att bli av med det. Samtidigt genereras regionens el och värme genom kolkraftverk som förstås spyr ut en massa koldioxid. Men om man bygger en anläggning för att förbränna den överblivna biomassan så kan koleldningen minskas vilket i sin tur minskar utsläppen. Här finns alltså en miljövinst att hämta - om bara någon bygger förbränningsanläggningen. Poängen är att bolag som Tricorona kliver in här och åtar sig att köpa de framtida utsläppsreduktioner som anläggningen skulle skapa. Dessa reduktioner har inget värde i Indien - men väl i i-länder där företagens utsläpp har en prislapp. Tricoronas åtagande är grunden för att projektet ska bli av, även om det dessutom måste till pengar för den fysiska investeringen.
Förutom att skapa en marknad för utsläppsreduktioner så tar Tricorona hand om den byråkratiska FN-processen som krävs för att få utsläppsreduktionerna klassade som juridiska utsläppsrätter, så kallade Certified Emission Reductions (CER:s). Det krävs till exempel att Tricorona visar att ingen skulle byggt förbrännningsanläggen även utan deras hjälp och att projektet bidrar till socialt hållbar utveckling i regionen. Dessutom måste man till exempel hålla koll på så det verkligen är överblivet material från fälten som eldas och inte skövlad regnskog eller annat som inte ger miljövinster.
Tricoronas affärsidé är alltså att "skapa utsläppsreduktioner" i utvecklingsländer, certifiera dessa till FN-godkända CER:s och sedan sälja dessa till industrin i i-världen. Bolaget var tidigt ute och har garanterat leveranser av utsläppsrätter från 200 projekt främst i Indien och Kina, där man har ett 30-tal av sina anställda. Totalt väntas projekten leverera 64 miljoner utsläppsrätter fram till 2012, varefter en ny handelsperiod med nya regler träder i kraft (mer om det senare).
Tricoronas börsvärde på 735 Mkr ska till stora delar bäras av värdet på portföljen, även om bolaget också har andra tillgångar. Främst då ett elmäkleri med 20 Mkr i omsättning och 9 Mkr i rörelsevinst samt en nettokassa på 280 Mkr innan utdelning. Den kompetens kring utsläppsprojekt, registrering och trading med utsläppsrätter som finns i den 72 anställda stora organisationen är förstås också värt något. Notabelt är dock koncernens generösa vinstdelningssystem som ger personalen 30-35 procent av vinsten vilket inte står långt efter bonusnivåerna i investmentbankerna.
Tyvärr har värdet på portföljen fallit i takt med att priserna på utsläppsrätter rasat. I fjol låg de mellan 25-15 euro vilket medger fina marginaler för Tricorona som grovt talat har ett anskaffningsvärde kring 8-9 euro per ton utsläppsreduktion i sina projekt. I början av 2009 har priserna fallit ned mot break-even-nivån på 8-9 euro. Skulle de fortsätta ned så börjar Tricoronas portfölj se ut som en förlustbomb.
Nu kommer Tricorona trots det att göra ett hyggligt resultat i år. Dels är 11 procent av portföljen redan såld i tider då priserna var väsentligt högre. Dessa leveranser kommer att generera vinst i år. Dels kan Tricorona till viss del styra när man vill få leverans ur sin portfölj. Taktiken är såklart att flytta fram så mycket leveranser som möjligt in i 2010 och 2011, då priserna förhoppningsvis har repat sig.
Om så sker hänger på konjunkturen. Efterfrågan på koldioxidutsläpp styrs av produktionsnivåer i industrin även om vädret också spelar en viktig roll (är det kallt går kraftproducenterna på högvarv). Men i stort sett följer priserna på utsläppsrätter andra konjunkturkänsliga varor som oljepriset. Men det finns också en politisk komponent. Med priser under 20-25 euro så ger inte utsläppshandeln riktigt tydliga incitament för omställning av produktion från de stora kolkraftverken i England ocgh Tyskland till miljövänligare alternativ. Så från politiskt håll kan det komma påtryckningar om åtgärder för att höja priserna på sikt.
På lite längre sikt är årets klimatmöte i Köpenhamn avgörande. Här ska linjerna dras upp för nästa handelsperiod 2013-2021. Troligen kommer ribban att sänkas ytterligare då. Från EU finns signaler om en reduktion 20 procent under 1990 års nivå men det kan bli mer om USA, Kina och Indien går med i systemet. En central fråga för tricorona är om politikerna sätter en gräns för hur mycket utsläppsrätter som får "importeras" från utvecklingsländer och i så fall vad den blir. Tricorona har redan avtalat om leverans av 68 miljoner utsläppsrätter för perioden 2013-2020 och 46,5 miljoner efter detta.
Troligen dröjer det en bit in i 2010 innan Köpenhamnskonferensens utfall börjar klarna och på kortare sikt lär Tricoronaaktiens öde hänga på prisutvecklingen för utsläppsrätter. Risken är att 2010 blir ett svårt år, men på längre sikt ser det väldigt lovande ut. Aktien har hög risk men klart spännande.