Var tog alla vägen?

Stängde du av internet och mobiltelefon under sommarsemestern? Då gjorde du helt rätt och betraktat den klena handeln verkar det som om förra årets hårresande amerikanska sommardramatik just fi ck de fl esta investerarna att i år sticka huvudet i sanden. De tappra stackare som satt kvar och handlade valde dock, i kontrast mot förra årets baisse, en lite mer positiv inställning till den ekonomiska verkligheten.

Sedan mitten på juni är börsen upp dryga 10 procent, detta till trots verkar marknaden för tillfället ses som en obskyr kajplats för kapital i allmänhet. Totalt gjorde nätmäklarna i snitt 40 300 aktieaffärer per dag i juli, 17 procent lägre än månaden innan och 17 procent lägre jämfört med motsvarande period i fjol, visar statistik från Avanza. Den totala omsättningen på Stockholmsbörsen är dessutom ned i runda slängar om cirka 25 procent jämfört med förra året. Enskilda handelsdagar har volymen smugit sig ned under 5 miljarder kronor. Handeln i många småbolag har därtill varit bedrövlig. Flertalet bolag på de mindre listorna har under långa perioder helt saknat omsättning.

I en krönika i Dagens Industri behandlasbedrövelsen med det skrala intresset för direkt aktieägande bland det svenska folket ytterligare. I texten framgår det att bara 11,2 procent av börsen ägs av den svenska befolkningen. Avståndet till det sena sjuttiotalets börsoptimism, då ägandet uppgick till knappa 50 procent, är således enormt.

För svenska aktiespararnas intresseorganisation med samma namn styrker statistiken också den allmänt gängse inställningen till börsen. Sedan toppåret 2000 har antalet medlemmar mer än halverats från 140 000 till knappt 65 000, räknat från förra året är nedgången omkring 10 procent. Den enda ljusglimten är att flödet in i aktiefonder efter en tung vår och försommar nu har vänt. Under maj och juni var nettoutflödet dryga 20 miljarder kronor, under juli svängde pendeln till ett nettoinflöde på 1,5 miljarder. Det krävs ingen större tankeverksamhet för att koppla ihop det svaga intresset för aktiemarknaden med den börsmässiga bergochdalbana som förskräckt aktieägare under de senaste åren, men frågan är om volatiliteten som de ständiga makronojorna ger upphov till verkligen är hela förklaringen till det sviktande intresset.

Jag tror att mycket kan ligga i ett gängse fenomen signerad modern svensk samtid - saftig nettoskuldsättning, som per automatik innebär att bruttosparandet blir marginaliserat. Vi kastar in allt mer och intecknar allt större del av vår framtida inkomst i bostäder. Intresset för de få kronor som blir över när räntor och andra utgifter är betalda minskar således löpande. Och sannolikt har långivaren redan gjort anspråk på dem genom en uppgörelse som innebär lite lägre ränta mot att slantarna ligger och dammar i en egen fond eller på ett lågräntekonto. Det måste till incitament för att återskapa den svenska sparmentaliteten, varför inte börja med att sänka både ränteavdrag och kapitalvinstskatt?

Krönikan publicerades ursprungligen i Redeyes börstidning Trends.