Hoppfull om att hitta rätt molekyl i tid

Det har nu gått 6 månader sedan beskedet om att ni lägger ned INP-341 lämnades. Du sa då att detta innebar en försening på 6-12 månader. Gäller det fortfarande?


Ulf Boberg: Vi har nu kommit en bra väg i vår utvärdering av de olika projekten och som du vet mötte inte peptidprojektet från McMaster våra kriterier utan avslutades nyligen. I naturproduktprojektet från Griffith University har vi däremot konfirmerat de positiva resultat som de rapporterat tidigare. Vi har även fyllt på med ytterligare ett externt projekt, denna gång småmolekyler, från University Wisconsin, Milwaukee som vi nu utvärderar i våra olika ex vivo assays. Jag är fortsatt hoppfull om att vi ska kunnat välja en ny lead substans inom den tid som jag tidigare angivit, men det gäller samtidigt att välja rätt molekyl. I längden spar det både tid och pengar.



Rapporten för det brutna räkenskapsåret 2009/2010 visade att ni inte bränner så mycket pengar. Hur kommer kassaflödet se ut de närmaste 12 månaderna?


Ulf Boberg: Den underliggande kassaförbränningen ligger på knappt 1 miljon kr/månad. Jag räknar med att de externa kostnaderna ökar succesivt när vi för våra projekt framåt eftersom vi då kommer att anlita externa kontraktslaboratorier för syntes, formulering, säkerhetsstudier och tillverkning.



Samarbetet med McMaster University i Kanada har redan avslutats. Varför då?


Ulf Boberg: Den dokumentation som vi fick från McMaster var så entydig och klar att vi inte hade någon anledning att ifrågasätta den inhiberande effekten av peptiderna på Pseudomonas aeruginosa och T3SS. Vi blev därför mycket förvånade när vi redan i det inledande laboratoriearbetet fann att peptiderna inte var speciellt lätta att lösa i de media som vi använder för våra försök. När vi sedan genomförde våra ex vivo tester kunde vi helt enkelt inte återupprepa den inhiberande effekt som prof. Mahony såg i sitt laboratorium. Vi gjorde upprepade försök med olika koncentrationer och vidtalade även peptidexpertis i Sverige men kunde trots detta inte konfirmera prof. Mahonys resultat. Under studiens gång utvecklade vi några nya ex vivo assays för Pseudomonas-bakterien och med dessa kan vi nu mycket snabbt och enkelt utvärdera potentiella substanser för tydlig biologisk aktivitet. 


 
Ni har både ett internt och ett externt spår när det gäller att hitta en ersättare till INP-341. Kan du beskriva vilka aktiviteter ni gör och hur ni ligger till?


Ulf Boberg: Det interna arbetet bygger dels på våra tidigare klasser av småmolekyler (bla INP-1750 som vi nämnt tidigare), dels på de naturproduktmolekyler som vi extraherat ut ur Griffith Universities naturproduktsbibliotek. När det gäller småmolekylerna arbetar vi med en expert inom medicinsk kemi (specialiserad vetenskap för att förstå på förhand om molekyler är lämpliga för att utvecklas till läkemedel). Vi har testat knappt 200 analoger (närbesläktade molekyler) till 3 substansklasser för att hitta lämpliga molekyler med avseende på biologisk aktivitet. Alla substanser är kontrollerade för toxicitet samt vissa viktiga kemisk/fysikaliska egenskaper så som löslighet. Just nu utvärderar vi resultaten från dessa tester för att gå vidare och optimera nya substanser. I naturproduktprojektet arbetar vi just nu med att förstå hur molekylen som vi är mest intresserad av skall extraheras ur den växt (buske) där molekylen först hittades. Här jobbar vi med externa konsulter som är experter just på att utvinna substanser ur växter.
 Det externa spåret kan exemplifieras av McMaster-projektet som nyligen avslutades. Vi har dock redan ersatt det med ett småmolekyl-projekt från Dr Yang vid University Wisconsin, Milwaukee. Dessutom utvärderar vi som du vet ett bakteriofagprojekt från ett norskt bolag.


I rapporten öppnar ni upp för andra indikationer än de som ni tidigare talat om. Vad har föranlett detta?


Ulf Boberg: Jag förutsätter att du här syftar på vårt samarbete med Syngene. Som vi tidigare har rapporterat har Syngene stora problem att hitta en relevant diarrémodell med små gnagare. Detta har föranlett dem att titta på andra områden där Gram-negativa bakterier är ett stort problem. Cystisk fibros är ett sådant område som har diskuterats och där finns idag fungerade djurmodeller. Gram-negativa bakterier är ett av våra specifika kunskapsområden.


Pfizer, en av de stora spelarna inom antibiotika, meddelade för en kort tid sedan att antibiotikaforskning inte längre är ett prioriterat område. Kommentar?


Jag har ingen vidare information eller kommentar varför Pfizer gör detta val, men jag tycker det är viktigt att påpeka att de även väljer bort många andra områden som urologi, respirationssjukdomar och allergi. Jag tycker det däremot är intressant att GSK är aktiva och licensierar in projekt från Anacor för behandling av Gram-negativa bakterier, att Genentech nu har tagit steget in i antinfektion och ”microbial pathogenesis” via inlicensiering av en substans från AMRI med sitt ursprung från en naturprodukt, att Cubist fått bra resultat i en fas-II studie och att både Novartis och Astellas är aktiva inom området.


Hur tycker du annars att marknaden för nya antibiotika har utvecklats de senaste 12 månaderna, i samband med olika kontakter som du haft med olika spelare?

Ulf Boberg: När Sverige var ordförandeland i EU drev man antibiotika och resistensfrågan mycket hårt. Som du vet resulterade det i initiativet mellan US och EU för att 10 nya antibiotika skulle utvecklas av industrin före 2020. Jag har varit på några internationella seminarier där detta arbete redovisas och det går framåt men kanske inte så fort som alla hoppas. Jag tror att denna politiska lobbying måste få ta sin tid och jag tror att vi kommer att se ett ökat engagemang såväl från både politiska organisationer som från läkemedelsindustri framöver. Mitt intryck från ICAAC (årliga infektionsmötet i US) i höstas är att många nya angreppsvinklar för behandling av bakterieinfektioner är under utredning samtidigt som en mer nyanserad förskrivning alltid förespråkas. Jag träffade David J Payne, Director and Head of Microbiology in Infectious Diseases, GSK, i höstas vid några tillfällen och det var intressant att höra honom prata om behovet av smalspektrum-antibiotika istället för ytterligare satsning på bredspektrum-antibiotika. Samtidigt efterlyser alla behovet av snabba, robusta och tillförlitliga diagnostiska metoder för att ge patienten rätt behandling.



Siktar ni fortfarande på att återuppta brännskadeprojektet samt att ansöka om särläkemedelsstatus för ett sådant projekt? 


Ulf Boberg: Så fort vi har en molekyl som möter våra krav kommer vi att ansöka om särläkemedelstatus för den substansen. Det är viktigt att komma ihåg att indikationen svåra brännskador fortfarande är ett område där det saknas bra behandling för multiresistenta Gram-negativa bakterier.



Den stora marknaden för antibiotika avser sjukhusmarknaden med intravenös administration av läkemedlet. Kommer ni, efter val av CD, driva att ta fram en sådan formulering?


Ulf Boberg: Bolagets strategi är att visa ”proof-of-concept” och kommer att välja den indikation och behandlingsform som tar oss fortast till målet. Jag tror att en särläkemedelsstatus för brännskador med topikal behandling fortfarande kan vara den rätta vägen. Jag tror att det är oerhört viktigt att visa i en klinisk relevant situation att blockad av T3SS fungerar. Eftersom en infektion i brännsår kan leda till sepsis kommer vi parallellt att utveckla formuleringar för intravenöst administration av två skäl, dels finns en större marknad för en sådan produkt, dels är min bedömning att myndigheten kommer att vilja se en sådan formulering i utvecklingsarbetet med den topikala produkten.