Tronskifte i världsekonomin

Paradigmskifte är ett ord man ska nyttja med måtta. Kunskapsteoretikern Thomas Kuhns berömda uttryck från 1962 leder idag mest tankarna till overheadbilder från managementkonsulter på 80-talet och floskelbingo. Men frågan är om inte just paradigmskifte - "när människans och samhällets relation till vår verklighet runt omkring oss radikalt förändras" - är det som bäst beskriver vad som sker i världen just nu.

Det finns nämligen tecken på att det håller på att ske en gradvis maktförskjutning i världsekonomin. Asiens tre miljarder konsumenter verkar växa utan större hänsyn till konjunkturoron i väst. Man investerar stort i infrastruktur och produktion. Samtidigt står ett högbelånat USA för hälften av världens investeringar i vapenindustrin i något som allt mer börjar likna desperata ansträngningar att behålla sin status som supermakt.

Att demokraternas förändringsbenägne presidentkandidat Barack Obamas senaste bok på sängbordet är Fareed Zakarias The Post-American World är följaktligen ett tecken helt i tidens anda. Newsweeks chefredaktör visar hur USA visserligen fortfarande dominerar inom forskning och teknologi samt militärt. Men i huvudgrenen ekonomi krymper nu avstånden. Kina och Indien knappar in. Efter "the rise of the West" kommer nu "the rise of the rest" skriver Zakaria.

Den nuvarande konjunkturnedgången kan alltså ha strukturella orsaker snarare än klassiskt cykliska. De skenande råvarupriserna på allt från spannmål och animalier till basmetaller och energi stöder den uppfattningen. Vi i väst är vana vid att betrakta världen utifrån ett självupptaget anglosaxiskt perspektiv. Kreditkris, stigande räntor och fallande priser på våra bostäder har gjort oss fullt upptagna med att oroa oss för en vanlig lågkonjunktur. Men världens inflationssiffror talar ett annat språk: utanför väst är det högtryck.

Det finns fler som delar åsikten att något är på gång. Och jag finner dem, intressant nog, inte bland politiker och historiker, utan bland några av världens bästa investerare. Men det har sin egen logik. Fritt kapital är nämligen flyktigare än en välrörd Dry Martini. Fritt kapital känner ingen hemvist utan söker sig till bästa avkastningen. Så genom att följa pengaspåret kan man ana vad som sker i världen.

På Skagen Fonder känner man vittringen av en maktförskjutning. "Mycket tyder på att vi genomgår en extrem strukturell omvandling av världsekonomin, snarare än en normal cyklisk korrektion", skriver Skagen i sitt nyhetsbrev. Den skuldsatta västvärlden kommer framöver att få en allt mindre betydelse för världsekonomin. "Att tio miljoner amerikaner får trubbel med amorteringar är en bagatell jämfört med de hundratals miljoner asiater och afrikaner som väntar på energi, infrastruktur, hus och välfärd", säger Kristoffer Stensrud.

En annan som sett solen gå upp i öster är investerarlegenden Jim Rogers som inte bara tidigt förutsåg den heta råvarumarknaden i boken Hot Commodities utan som även tror starkt på Kina som en ny supermakt, vilket han beskriver i boken A Bull in China . Jim Rogers är 64 år men har ändå valt att sälja sitt townhouse på Manhattan (för 100 miljoner kronor) och flytta till Singapore. Hans femåriga dotter har ett kinesiskt namn och talar både engelska och Mandarin. Jim Rogers undviker alla typer av dollartillgångar. Till och med Warren Buffett, som aldrig varit en global investerare, har börjat investera i Kina.

Andra iakttagelser är tongångarna som hörs från de svenska verkstadsföretagen. "Det sker en strukturell förändring i framför allt länder som Ryssland, Kina, Indien och Brasilien, där man är på väg in i en investeringsekonomi som är mer inhemsk än exportorienterad", säger Atlas Copcos VD Gunnar Brock. "Det finns ett enormt behov av infrastrukturinvesteringar i utvecklingsländer, som vägar, järnvägar, flygplatser och dammar."

Bland kuriosa iakttagelser noterar jag att världens högsta byggnad, största pariserhjul, lyxigaste hotell samt väldigaste casino inte längre finns i USA. De finns i Asien. Även sommarens rykte om att den kinesiska biltillverkararen Chery Auto vill köpa ut Volvo personvagnar från Ford är helt symptomatiskt med tidens anda. Amerikansk bilindustri är på dekis. Idag värderas hela GM lägre än vad Ford betalade för Volvo 1999. Världens största företag mätt som börsvärde? Det är PetroChina.

Men även om USA är en supermakt på dekis ska vi inte underskatta "världens mest konkurrenskraftiga ekonomi" (World Economic Forums rankning). Försvarskostnaderna är stora men inte mer än 4,1 procent av BNP. De har varit mer än dubbelt så stora. USA får fortfarande fram fler Nobelpristagare än något annat land. USA har också hälften av de femtio högst rankade universiteten i världen. Åtta av världens tio bästa universitet finns i USA, som utexaminerar fler ingenjörer per capita än både Kina och Indien.

USA är på många sätt ett brutalt land, men därmed samtidigt också ett dynamiskt land. Amerikaner är vana vid att förlora både jobb och hus. Men kriser verkar absorberas och omvandlas till en ny start. Positivt tänkande har sin vagga i USA. De fyra sista bokstäverna i "American" är som bekant "I can". The Economist beskriver det märkliga landet så här: "USA har alltid haft en förunderlig förmåga att återuppfinna och förbättra sig självt".

En gradvis maktförskjutning mot öst samtidigt som USA behåller sin särställning är goda nyheter för världsekonomin. Så trots växande kritik på sistone mot decoupling-teorin (att tillväxtländerna kan fortsätta att växa trots konjunkturnedgången i USA och Europa) är det ändå ett troligt scenario. Strukturförändring snarare än lågkonjunktur alltså. De svenska bolagsrapporterna för andra kvartalet stöder detta. Cykliskt och verkstad går bra. SKF släppte en kanonrapport, liksom Scania, ABB, Atlas Copco och Trelleborg. Stålindustrin går som tåget liksom många av gruv- och råvarubolagen.

Den vaksamme investeraren bör följaktligen hålla ett öppet och fördomsfritt öga på vad som sker i världen och leta bland de bolag som kan dra nytta av utvecklingen. Tänk inte lågkonjunktur. Tänk industrialisering och en växande medelklass av tre miljarder asiater. Leta bland klassiska, välskötta svenska verkstadsföretag, liksom stål- och råvaruföretag.

» Läs fler krönikor - klicka här.