Redeye Börskrönika
Tronskifte i världsekonomin
Jonas Bernhardsson 2008-07-31 kl 10:54
Paradigmskifte är ett ord man ska nyttja med måtta.
Kunskapsteoretikern Thomas Kuhns berömda uttryck från 1962 leder
idag mest
tankarna till overheadbilder från managementkonsulter på 80-talet
och
floskelbingo. Men frågan är om inte just paradigmskifte -
"när människans och
samhällets relation till vår verklighet runt omkring oss radikalt
förändras" -
är det som bäst beskriver vad som sker i världen just nu.
Det finns nämligen tecken på att det håller på att
ske en gradvis
maktförskjutning i världsekonomin. Asiens tre miljarder konsumenter
verkar växa
utan större hänsyn till konjunkturoron i väst. Man investerar
stort i
infrastruktur och produktion. Samtidigt står ett högbelånat
USA för hälften av
världens investeringar i vapenindustrin i något som allt mer
börjar likna
desperata ansträngningar att behålla sin status som supermakt.
Att demokraternas förändringsbenägne presidentkandidat
Barack Obamas senaste bok på sängbordet är Fareed Zakarias
The Post-American World
är följaktligen ett tecken helt i tidens
anda.
Newsweeks
chefredaktör visar
hur USA visserligen fortfarande dominerar inom forskning och teknologi samt
militärt. Men i huvudgrenen ekonomi krymper nu avstånden. Kina och
Indien
knappar in. Efter "the rise of
the West" kommer nu "the rise of the rest" skriver Zakaria.
Den nuvarande konjunkturnedgången kan alltså ha strukturella
orsaker snarare än klassiskt cykliska. De skenande råvarupriserna
på allt från
spannmål och animalier till basmetaller och energi stöder den
uppfattningen. Vi
i väst är vana vid att betrakta världen utifrån ett
självupptaget anglosaxiskt
perspektiv. Kreditkris, stigande räntor och fallande priser på
våra bostäder
har gjort oss fullt upptagna med att oroa oss för en vanlig
lågkonjunktur. Men
världens inflationssiffror talar ett annat språk: utanför
väst är det högtryck.
Det finns fler som delar åsikten att något är på
gång. Och
jag finner dem, intressant nog, inte bland politiker och historiker, utan
bland
några av världens bästa investerare. Men det har sin egen
logik. Fritt kapital
är nämligen flyktigare än en välrörd Dry Martini.
Fritt kapital känner ingen
hemvist utan söker sig till bästa avkastningen. Så genom att
följa pengaspåret
kan man ana vad som sker i världen.
På Skagen Fonder känner man vittringen av en
maktförskjutning. "Mycket tyder på att vi genomgår en
extrem strukturell
omvandling av världsekonomin, snarare än en normal cyklisk
korrektion", skriver
Skagen i sitt nyhetsbrev. Den skuldsatta västvärlden kommer
framöver att få en
allt mindre betydelse för världsekonomin. "Att tio miljoner
amerikaner får
trubbel med amorteringar är en bagatell jämfört med de
hundratals miljoner
asiater och afrikaner som väntar på energi, infrastruktur, hus och
välfärd",
säger Kristoffer Stensrud.
En annan som sett solen gå upp i öster är
investerarlegenden
Jim Rogers som inte bara tidigt förutsåg den heta
råvarumarknaden i boken
Hot Commodities
utan som även tror
starkt på Kina som en ny supermakt, vilket han beskriver i boken
A Bull in China
. Jim Rogers är 64 år men
har ändå valt att sälja sitt townhouse på Manhattan
(för 100 miljoner kronor)
och flytta till Singapore. Hans femåriga dotter har ett kinesiskt namn
och
talar både engelska och Mandarin. Jim Rogers undviker alla typer av
dollartillgångar.
Till och med Warren Buffett, som aldrig varit en global investerare, har
börjat
investera i Kina.
Andra iakttagelser är tongångarna som hörs från de
svenska
verkstadsföretagen. "Det sker en strukturell förändring i
framför allt länder
som Ryssland, Kina, Indien och Brasilien, där man är på
väg in i en
investeringsekonomi som är mer inhemsk än exportorienterad",
säger Atlas Copcos
VD Gunnar Brock. "Det finns ett enormt behov av infrastrukturinvesteringar
i
utvecklingsländer, som vägar, järnvägar, flygplatser och
dammar."
Bland kuriosa iakttagelser noterar jag att världens högsta
byggnad, största pariserhjul, lyxigaste hotell samt väldigaste casino
inte
längre finns i USA. De finns i Asien. Även sommarens rykte om att den
kinesiska
biltillverkararen Chery Auto vill köpa ut Volvo personvagnar från
Ford är helt
symptomatiskt med tidens anda. Amerikansk bilindustri är på dekis.
Idag
värderas hela GM lägre än vad Ford betalade för Volvo 1999.
Världens största
företag mätt som börsvärde? Det är PetroChina.
Men även om USA är en supermakt på dekis ska vi inte
underskatta "världens mest konkurrenskraftiga ekonomi" (World
Economic Forums
rankning). Försvarskostnaderna är stora men inte mer än 4,1
procent av BNP. De
har varit mer än dubbelt så stora. USA får fortfarande fram
fler
Nobelpristagare än något annat land. USA har också
hälften av de femtio högst
rankade universiteten i världen. Åtta av världens tio
bästa universitet finns i
USA, som utexaminerar fler ingenjörer per capita än både Kina
och Indien.
USA är på många sätt ett brutalt land, men
därmed samtidigt
också ett dynamiskt land. Amerikaner är vana vid att förlora
både jobb och hus.
Men kriser verkar absorberas och omvandlas till en ny start. Positivt
tänkande
har sin vagga i USA. De fyra sista bokstäverna i "American"
är som bekant "I
can".
The Economist
beskriver det
märkliga landet så här: "USA har alltid haft en
förunderlig förmåga att
återuppfinna och förbättra sig självt".
En gradvis maktförskjutning mot öst samtidigt som USA
behåller sin särställning är goda nyheter för
världsekonomin. Så trots växande
kritik på sistone mot decoupling-teorin (att tillväxtländerna
kan fortsätta att
växa trots konjunkturnedgången i USA och Europa) är det
ändå ett troligt
scenario. Strukturförändring snarare än lågkonjunktur
alltså. De svenska
bolagsrapporterna för andra kvartalet stöder detta. Cykliskt och
verkstad går
bra. SKF släppte en kanonrapport, liksom Scania, ABB, Atlas Copco och
Trelleborg. Stålindustrin går som tåget liksom många av
gruv- och råvarubolagen.
Den vaksamme investeraren bör följaktligen hålla ett
öppet
och fördomsfritt öga på vad som sker i världen och leta
bland de bolag som kan
dra nytta av utvecklingen. Tänk inte lågkonjunktur. Tänk
industrialisering och
en växande medelklass av tre miljarder asiater. Leta bland klassiska,
välskötta
svenska verkstadsföretag, liksom stål- och
råvaruföretag.
Redeye har rätt, samt är till vissa delar skyldig, att ta bort text på diskussionssidorna som är opassande. Läs våra forumregler.


Tipsa en vän
» Tipsa en vän om denna analys.
Betyg
Snittbetyg:Du måste vara inloggad medlem för att kunna betygsätta.
tredjemannen - 2008-07-31
Personligen tycker jag Peter Schiff förklarar det bäst med sin historia om 6 människor på en öde ö, där amerikanen får stå för att äta, sova och ta det lugnt emedan de andra arbetar för att försörja amerikanen.
Jag tror att mycket spännande kan hända i världens ekonomier den kommande tiden, själv känner jag mig förberedd med olja, guld och globala tillväxtfonder - vi får se hur det går helt enkelt.
Själv tror jag på att usa kraschar, dollarn går under och ersätts med amero - i samband med att north american union skapas efter EU's modell.
Sydamerika blir union, asien är påväg, afrika delvis, eu är etablerad.
Jag tror Afrika kommer fortsätta vara den fattiga världsdelen. Det enda jag inte klurat ut är var Australien hör hemma.
Betänk att detta vare sig är särskilt realistiskt något som kommer hända de närmaste veckorna, är mer ett scenario jag väljer att ha i åtanke - som scouterna säger : Alltid redo.
Välskriven krönika!
cribbon - 2008-07-31