Aktie	Softronic
Kurs vid analystillfället	7.65
Senast betalt	7.05
Kursförändring	-7.8%

Med reservation för att vi kan ha missat något av de riktigt små IT-konsultbolagen så ser det ut som Small Cap-listans Softronic är lägst värderat i branschen. I alla fall om man ser tillbaka på hur det gick under 2009. Då lyckades Softronic tjäna 36 Mkr (65) i rörelsen och räknar vi bort företagets nettokassa på 70 Mkr från börsvärdet på 340 Mkr så innebär det att Softronic handlas till 7,5 gånger fjolårs rörelseresultat. Det är till och med lägre än Know IT som av hävd aldrig handlas till höga multiplar.

Softronic har en lite annorlunda inriktning än många av de andra konsulterna, men vi har svårt att se det som förklaring till den låga värderingen. Det som skiljer ut Softronic är företagets fokus på outsoursing, eller kanske åtaganden är en bättre svensk term. Ungefär 80 procent av företagets intäkter, i fjol totalt 374 Mkr, kommer från långa åtagande-kontrakt och endast 20 procent från ordinär uthyrning av IT-konsulter. Outsoursingmarknaden har sina egenheter. Försäljningsarbetet kan vara mycket tungt initialt, men kontraktens löptid är ofta långa och vanligen av fast-pris-karaktär.

I fjol fick Softronic till exempel uppdrag att sköta IT-drift och support åt Riksteatern (värt 15 Mkr), Stockholms Stads bostadsförmedling (10 Mkr) samt drift och förvaltning av datasystemet bakom IFMetalls A-kassa. Kruxet med sådana åtaganden är att en leverantör som inte håller utlovad servicenivå, exempelvis svarstider i helpdesk eller tillgänglighet på datasystem, drabbas av "böter" och merkostnader. Därför kräver framgångsrika åtagande-affärer lite större marginaler vad gäller bemanning och resurser än resurskonsulting. Dessa relativt höga fasta kostnader är förstås en riskfaktor men i andra vågskålen hägrar desto bättre lönsamhet om allt klaffar. Marginaler på 20 procent är inga omöjligheter. Softronic klarade just under 10 procent i fjol och som bäst 16 procent under 2007.

Man skulle kunna argumentera för att Softronics utsikter inte är riktigt lika goda som de konsulter som jobbar mer mot "spotmarknaden" om konjunkturen nu piggnar till. Ser man till kundstrukturen är dessutom inslaget av konjunkturkänsliga branscher, som kan förväntas öka sina IT-investeringar mest, lågt. Försäkringsbolag, fackföreningar och offentlig sektor dominerar. Företaget bärade en rad kontrakt under fjolåret och frågan är om en del av de affärerna togs till pressade villkor. Konkurrensen var hård om nya affärer under det dystra 2009. Något som dock talar mot det är att fjärde kvartalet inte innebar någon större försvagning. Försäljningen var förvisso ned 16 procent, mot 13 på helåret. Resultatet backade med 32 procent, vilket var mindre än tidigare under 2009 och kvartalets rörelsemarginal på 11 procent var årets bästa.

Värderingen är som sagt inte krävande. Om vi räknar med att företaget återvänder till viss tillväxt i år och höjer marginalen till lite drygt 10 procent, vilket är rimligt givet en konjunkturförbättring, så landar p/e-talet på 10,9. Det är inte billigare än andra konsulter men dra bort kassan på 1,50 kronor per aktie och p/e-talet faller till 8,6. Till aktiens fördelar ska även nämnas direktavkastningen. Softronic delar ut 45 öre per aktie vilket  ger  6,5 procent. Nivån är uthållig trots att utdelningen motsvarade 83 procent av vinsten. Investeringsbehoven är låga, nettokassan betryggande och förra årets vinst var ingen riktig höjdare (2008 tjänade Softronic  97 öre per aktie).

IT-konsulterna värderas i allmänhet lågt och visst finns det en del strukturproblem som kan plågar branschen - som konkurrens från lågkostnadsländer. Vi tror ändå att Softronics koncept att jobba i partnerskaprelationer med mindre kunder, typiskt sett bolag och organisationer med 300-3000 anställda, är bra. Risken ligger i att företaget misslyckas med sina leveranser men i alla fall sedan 2005 har Softronic undvikit minor. Det vimlar inte av tjänsteföretag till p/e 9 och 6,5 procents direktavkastning på börsen, så rådet blir köp på aktien.

---

Den här analysen publicerades ursprungligen i tidningen Börsveckan, nummer 10 den 8 mars 2010. Är du intresserad av att prenumerera på Börsveckan, klicka här.