Aktiestrategi

2013-12-20 09:12, Edited at: 2013-12-23 15:29

Hur blir man rik på aktier?

Det finns väl inga säkra vägar för att bli rik på aktier.

Men visst finns det sätt att öka sannolikheten för det.

Ett sätt är att titta på folk som har blivit rika på aktier och hur de har lyckats med det.

Tex amerikanska investeraren Warren Buffett (som nu är 83 år).

• I mitten av 1950-talet började han med 100 dollar på fickan.

• Idag är världens fjärde rikaste person med en förmögenhet på 58,5 miljarder dollar per sep 2013 enl tidningen Forbes: http://www.forbes.com/profile/warren-buffett/

Med nuvarande dollarkurs på 6,59 kr blir det en förmögenhet på 386 miljarder kr (dvs knappt 400 miljarder kr).

Buffett har väl det mesta av sin förmögenhet i investmentbolaget Berkshire Hathaway som han varit vd för i flera decennier.

BH är nu värt 287 miljarder dollar på New York-börsen enl Bloomberg.com (dvs nästan 1 900 miljarder kr).

De senaste åren har BH-aktien haft en stabil uppgång från ca 45 dollar i början av år 2009 till nuvarande kursnivå på ca 116 dollar: http://www.bloomberg.com/quote/BRK+B:US/chart

//Edit: Det avser BH:s B-aktie.

Den traditionella BH-aktien är dock A-aktien som har haft följande utveckling:

• 1965: 18 dollar

• 2001: ca 69 100 dollar

• nu: ca 174 649 dollar

http://www.bloomberg.com/quote/BRK%2FA:US

Dvs A-aktiens börskurs har ökat från ca 120 kr år 1965 till nästan 1,2 miljoner kr idag.

//

Hur har Buffett lyckats så bra?

Tex videoklipp med honom från år 2001 (under ett framträdande inför studenter på University of Georgia): http://www.youtube.com/watch?v=2a9Lx9J8uSs

Klippet är totalt på nästan 1 tim 20 min.

Nedan referat av vissa valda delar (mellan streckade linjer).

- - -Här inleds referat av ett par avsnitt ur klippet- - -

När är det läge att köpa aktier?

Beskrivning nedan av amerikanska aktiemarknadens utveckling under 1900-talet.

Den kan delas in i 6 stora perioder (3 uppgångsperioder och 3 sämre perioder):

1)

1900-1921: Det amerikanska börsindexet Dow Jones steg under perioden från 66 till 71.

Dvs det var en uppgång med mindre än 10% på 20 år

Det blir i snitt mindre än 0,5% per år (i och för sig plus aktieutdelningar).

2)

1921-1929: DJ steg från 71 till 381.

Dvs det innebär +500% tom sep 1929.

3)

Sep 1929-slutet av 1948: DJ-index föll från 381 till 180, dvs en halvering på 18 år.

4)

1948-1965: DJ-index steg från 180 till nästan 1 000.

Det innebar +500% under perioden.

5)

1965-1981: DJ-index sjönk.

6)

Den sista perioden: DJ-index steg markant till 11 000.

Dvs totalt sett under 1900-talet steg 1 000 dollar investerat i DJ-index år 1900 till 180 000 dollar år 2000.

Men de 100 åren kan delas in enl följande:

• 43-44 år: Stora uppgångsperioder.

• 56-57 år: Sämre börsperioder.

Summa 100 år

Samtidigt under dessa 100 år var bnp per person i USA +610%.

Och bnp per person steg under varje enskilt decennium under 1900-talet, även under 1930-talet då det var ekonomisk depression.

Decennierna kan bla delas in enl följande vad gäller utvecklingen för bnp per person i USA:

• 1910-talet hade sämst utveckling.

• 1930-talet innebar trots allt +13%.

• 1940-talet var bäst med +36%.

Hur kommer det då sig att börsen hade så stora svängningar trots att den underliggande ekonomin i USA hade en förhållandevis stabilt positiv utveckling långsiktigt?

Orsaken är att investerare beter sig mänskligt och blir upphetsade när börsen stiger.

Man tittar i backspegeln och konstaterar att man tjänade pengar på aktier i fjol och vill tjäna ännu mera i år och kommer börja köpa aktier för lånade pengar.

Eller tex att man inte ägde aktier i fjol, medan grannen som är dummare än jag tjänade pengar på aktier, så nu kommer jag börja köpa aktier i år.

Dvs man tittar i backspegeln och ser att många tjänade mycket pengar de senaste åren, så därför börjar man köpa mera nu och pressar upp aktiekurserna högre och högre.

När man å andra sidan tittar i backspegeln och ser att inga pengar har tjänats tidigare år på aktier, så drar man slutsatsen att det är dåligt att köpa aktier. Då bryr sig ingen om hur det egentligen går för börsbolagen.

Det är överraskande, men den psykologin öppnar stora möjligheter för aktieinvesterare.

Buffett själv var professionell aktieinvesterare under ca halva 1900-talet.

Han var bla med om den dåliga börsperioden 1965-1982 (17 år), men skrev tex en artikel i Forbes 1979 och ifrågasatte varför börsen gick så dåligt.

• De amerikanska försäkringsbolagen var optimistiska om aktier 1970 och köpte aktier för alla nya pengar som kom in i bolagen.

• 1978 när aktiekurserna fallit och aktier var mycket billigare, satte försäkringsbolagen bara in 9% av sina nya pengar i aktier.

Dvs folk beter sig väldigt märkligt som reaktion eftersom de är mänskliga.

De blir upphetsade när andra blir upphetsade.

Det blir giriga när andra blir giriga.

De blir rädda när andra blir rädda.

Och det beteendemönstret kommer att fortsätta.

Som utomstående betraktare kommer man att få se saker som man inte tror är sant under sin livstid på värdepappersmarknaderna.

Ett land kan klara sig väldigt bra långsiktigt men på börsen kommer man att se de enorma vågorna.

Och om man kan klara av att hålla huvudet kallt och vara objektiv, och frigöra sig själv mentalt från folkmassan, så kommer man att bli väldigt rik - utan att behöva vara särskilt smart.

Det krävs inte intelligens. Det kräver bara rätt inställning.

Det krävs förmågan att kunna sitta ner och titta på något.

När Buffett inledde sin investerarbana 1950 kunde han hitta aktier som värderades till ett p/e-tal på 2, och det var fina bolag.

Men folk ville inte köpa aktier i dem.

Alla visste att det var bolag som skulle finnas kvar långsiktigt, men ingen ville köpa aktier i dem för ens ett p/e-tal på 2.

Ändå var det när räntenivån bara låg på 2,5% per år.

När Buffett var 21 år blev han aktiemäklare.

Försäkringsbolaget Kansas City Life Insurance Company (KCL) var då ett stort bolag i Omaha.

KCL:s egna livförsäkringar gav en ränta på 2% per år.

Samtidigt handlades bolagets aktie till ett p/e-tal under 3.

Man fick alltså 35% avkastning per år om man köpte den aktien.

Och bolaget var i gott skick.

Buffett gick till det lokala KCL-kontoret.

Buffett tänkte att åtminstone kontorschefen (Mr Moose, dvs "Herr Älg") borde vilja köpa några KCL-aktier.

Buffett sa: "Mr Moose, du säljer de här livförsäkringarna som ger en ränta på 2% per år. Kanske dina egna familjemedlemmar har dem. Men du kan köpa KCL-aktier som ger 35% per år."

Mr Moose svarade: "Aktier är ingen bra investering" och ville inte köpa några KCL-aktier.

Buffett anser sig i och för sig själv ha varit en dålig säljare, men förbluffades över Mr Mooses inställning.

Buffett började undra om det var Buffett själv som var knäpp.

1964 slutade det amerikanska börsindexet Dow Jones (DJ) i 864.

1981 (17 år senare) slutade DJ i 865.

Det var alltså en ökning med 1 indexpunkt på 17 år vilket inte var särskilt mycket.

Men idag är det svårt att förstå hur ointresserade folk var av aktier under de 17 åren.

Ändå så förbättrades folks levnadsstandard samtidigt.

Dvs det kan under långa perioder finnas trender som inte är logiska.

Men förr eller senare upphör de.

Tex internetbubblan på börsen kring år 2000: Då fanns det internetrelaterade bolag med börsvärden på flera miljarder dollar utan att de egentligen hade några förutsättningar att tjäna pengar. Det var en bubbla.

Men talesätt från Herb Stein: "Allt som inte kan pågå i evighet kommer att ha sitt slut."

Dvs det är värt att fundera på, särskilt nästa gång man tänker köpa aktier bara för att börsen har stigit en hel del på sistone och dina grannar har tjänat pengar på det etc.

//Edit: Herb Stein var en amerikansk fotbollsspelare som gick bort år 1980.

Hans storhetstid var under 1920-talet.

http://en.wikipedia.org/wiki/Herb_Stein

//

Man måste försöka tänka objektivt och fundera kring aktier om man skulle vilja köpa hela det börsbolag man tänker köpa aktier i.

Tex ett internetbolag kan ha 100 miljoner utestående aktier som handlas i 100 dollar per st vilket ger ett börsvärde på 10 miljarder dollar.

Kan bolaget verkligen vara värt 10 miljarder dollar (om det är bara du som äger hela bolaget)?

För att vara värt 10 miljarder dollar måste bolaget tex ge dig en nettovinst på 700-800 miljoner dollar nästa år (om man har ett avkastningskrav så att man generellt är villig att köpa aktier för ett p/e-tal kring 12-14).

Och om det inte gör det måste det ge tex 10% mer än så under året därefter osv.

Det finns inte många bolag som klarar av det.

Men folk blir helt enkelt galna och köper sådana aktier under vissa perioder.

Och det kan ge god underhållning.

Det är som skyltar man kan se hos aktiemäklarfirmor där det står: "Undvik baksmällor. Var berusad hela tiden."

Dvs folk kan tycka att det helt enkelt är så kul att hålla på och spela på börsen.

Men man måste göra förnuftiga saker för att nå resultat med sina aktieinvesteringar.

Vilka aktier ska man köpa?

Buffett har en gammalmodig inställning som innebär att han bara tror sig kunna tjäna pengar på aktier i bolag han kan förstå.

Det handlar inte om att förstå hur ett bolags produkter fungerar eller så.

Det handlar om att förstå hur ett bolags ekonomiska utveckling kan tänkas se ut på 10 eller 20 års sikt.

Tex vet Buffett i grova drag hur den ekonomiska utvecklingen för tuggummi-bolaget Wrigley's kommer att se ut de kommande 10 åren.

Internet kommer inte att förändra hur folk tuggar tuggummin.

Det kommer inte att förändra vilket tuggummi folk tuggar.

Om ett bolag dominerar tuggummi-marknaden och har olika tuggummi-sorter (double-mint, spearmint, juicy fruit osv), så kommer de produkterna att finnas kvar även om 10 år.

Det går inte att förutspå exakt hur siffrorna kommer att se ut om 10 år, men Buffett kommer inte att ligga långt ifrån om han försöker att spå det.

Att bedöma ett sådant bolag är vad Buffett anser ligger inom hans kompetens-område.

Han förstår vad de gör, deras ekonomiska utveckling, konkurrentsituationen osv.

Det finns alla möjliga sorters bolag som kan ha fantastiska framtidsutsikter, men det är svårt att veta vilka bolag det är.

Bilbranschen

Buffett brukar ha med sig ett dokument på 70 sidor som visar en lista på 2 000 st bolag som tillverkade bilar.

I början av 1900-talet kunde man se vilken stor förändring bilen skulle innebära för USA och landets invånare (inkl kommande generationer).

Nu i efterhand kan man se att bilen förändrade hela landet.

Men av de från början 2 000 biltillverkarna var det bara 3 st som överlevde.

Och de 3 som överlevde har ändå inte klarat sig särskilt bra för det mesta.

Dvs hur ska man kunna pricka de 3 vinnarna av från början 2 000 bolag att välja bland?

Det är inte så enkelt (även om det kan tyckas enkelt med facit i hand).

Man kunde ha haft helrätt om bilbranschens utveckling om man i början av 1900-talet förutsåg den stora betydelsen bilen skulle få.

Inte ens det skulle nog ha gått att spå.

Men även om man då köpte aktier i alla biltillverkarna, så skulle man inte ha tjänat pengar på det.

Biltillverkarnas ekonomiska förutsättningar var inte så lätta att bedöma.

Det är lättare att bedöma vilken bransch som blir förlorare.

Om man i början av 1900-talet förutspådde bilens kommande jätteomvälvning, borde man istället ha försökt tjäna pengar på kommande sämre tider för hästbranschen.

Det fanns 20 miljoner hästar i USA år 1900 och ca 100 år senare fanns det 4 miljoner st.

Det är alltså lättare att tjäna pengar på att förutspå vilka branscher som blir förlorare på en ny utveckling.

När bilen kom blev hästen förlorare.

Bilen blev generell vinnare, men av de 2 000 biltillverkarna gick nästan alla omkull.

Det fanns 3 börsnoterade biltillverkare som ingick i börsindexet Dow Jones under 1920- och 1930-talen:

Studebaker
Nash Culvinator
Hudson Motor

Det är namn som Buffett och ev en del andra känner igen, men det är inte längre biltillverkare.

De tjänade inga pengar.

En gång i tiden var de alla 3 med i börsindexet för de 30 allra största bolagen i USA.

De hörde till eliten i det amerikanska näringslivet.

Men nu finns de inte längre kvar.

Dvs att få klart för sig de ekonomiska förutsättningarna och hitta vinnarna är inte lätt, även om en bransch som helhet är fantastisk.

Flygbranschen

Ett annat exempel är flygbranschen.

Den kan sägas ha inletts med Orville och Wilburs flygningar i Kitty Hawk i North Carolina (eller egentligen så var det Orville som flög och Wilbur som tittade på).

//Edit: Buffett menar bröderna Orville och Wilbur Wright:

The Wright brothers:

...Orville (August 19, 1871 – January 30, 1948)

and

...Wilbur (April 16, 1867 – May 30, 1912)

were two American brothers, inventors, and aviation pioneers who were credited with inventing and building the world's first successful airplane and making the first controlled, powered and sustained heavier-than-air human flight, on December 17, 1903.

http://en.wikipedia.org/wiki/Orville_Wright

//

Tänk om man kunde förutspått vilken stor förändring flygbolags-branschen skulle innebära i världen därefter.

Det skulle ha gjort folk chockade.

Folk har fascinerats av det sedan dess.

Men som kapitalist borde man ha skjutit ner Orville när han lyckades flyga, för rent ekonomiskt har flyget bara kostat pengar sedan dess.

Det fanns 400 börsnoterade flygplans-tillverkare i USA under 1920- och 1930-talen.

Flera av dem var baserade i Omaha, Nebraska. Det var dåtidens "Silicon Valley" för flygbranschen.

Men ingen av dessa 400 flygplanstillverkare finns kvar idag.

Det var en otroligt dålig bransch.

Från Orvilles premiärflygning tom tex år 1991 investerades många miljarder dollar i flygbranschen.

Men summan av de ekonomiska resultaten för alla flygbolag tom dess innebar en förlust, trots att antalet passagerare ökade varje år.

Och flygbranschens betydelse generellt ökade dramatiskt för varje decennium.

Men ingen tjänade pengar på det.

Dvs det gäller att lista ut de ekonomiska förutsättningarna.

Tv-apparats-branschen

Ett ytterligare exempel är branschen för tv-apparater.

Bara i USA säljs det 20-25 miljoner nya tv-apparater varje år, men ingen av dem tillverkas längre i USA.

Innan hade man kunnat tro att branschen för tv-apparat-tillverkare skulle bli fantastisk för aktieinvesterare:

• År 1945-1950 var det ingen som hade tv-apparat.

• Idag har alla flera tv-apparater hemma.

Men ingen i USA har tjänat pengar på det.

Tv-apparats-tillverkarna i USA har alla gått omkull; Magnavox, RCA osv.

Och innan dess var radioapparats-tillverkare en stor bransch.

Det fanns 500 börsnoterade tillverkare av radioapparater under 1920-talet.

Men tex Coca-Cola finns kvar.

Bolaget bildades 1884 på en bondgård (Jacob's Farm) där någon uppfann Coca-Cola.

Visst har det varit många bolag som försökt kopiera Coca-Cola genom åren.

Men idag säljer Coca-Cola över 1 miljard 8-ounce-läskedrycker om dagen runt om i världen (inkl Coca-Colas övriga läskedrycker såsom Sprite etc), fast det har gått mer än 100 år sedan bolaget startade.

Dvs att spå ett bolags framtida ekonomiska utveckling är något annat än att spå att en bransch kommer att ha en fantastiskt god utveckling framöver.

Tex om man ser på internetbolag och högteknologiska bolag kan man tycka att det är fantastiskt, och att det är kul att leka med datorn och beställa böcker från Amazon etc.

Men man vet inte vilka bolag som kommer att bli vinnare i de branscherna.

Och även om man i förväg vet vilka som blir vinnare, är det ingen mening med att köpa aktier i dem.

Men det kan vara roligt att sitta och leka med datorn.

Som aktieinvesterare gäller det alltså att hitta sitt kompetens-område.

Det handlar inte om hur stort kompetens-område man har.

Man behöver inte vara expert på allt, men att veta vad som ligger innanför respektive utanför kompetens-området (och att hålla sig innanför) är avgörande för att lyckas som aktieinvesterare.

Tom Watson grundade amerikanska datortillverkaren IBM.

Han skrev en bok där han skrev följande:

"Jag är inget geni men jag är smart på vissa områden och jag håller mig till de områdena."

Det är nyckeln till framgång.

Dvs om man begriper några få saker och håller sig till det området, så kommer man att klara sig rätt bra.

Men om man inte förstår sig på ett område men blir alldeles upphetsad för att tex grannarna snackar om det och börsen generellt stiger osv, och börjar röra sig i okänd mark, så kommer man förr eller senare åka på en smäll (vilket man i så fall då förtjänar).

Vilket pris är det värt att betala för ett bolag (en aktie)?

Det motiverade värdet är det man kommer fram till om man antar att man kan förutspå bolagets framtid och allt kassaflöde bolaget kommer att generera från idag fram till jordens undergång, diskonterat till ett nuvärde idag med ett rimligt avkastningskrav.

Då får man fram bolagets motiverade värde.

Dvs det enda skälet för att betala pengar för att köpa aktier idag är om man kan få tillbaka mera pengar i framtiden. Det är vad investeringar går ut på.

För en obligation (tex en amerikansk statsobligation) är det lätt att bedöma hur mycket pengar man kommer att få tillbaka, eftersom det står på obligationen.

Det står när man ska få sina ränteutbetalningar och återbetalning av utlånat belopp.

Så det är lätt att bedöma det motiverade värdet på en obligation.

Det värdet kan förändras imorgon om den allmänna räntenivån förändras, men obligationens framtida kassaflöden står på obligationen.

På en aktie i ett börsnoterat bolag står det inte vilka framtida kassaflöden börsbolaget kommer att generera.

Det är analytikernas jobb att bedöma de kassaflödena och på så sätt betrakta aktien som en obligation utifrån att börsbolaget väntas ge vissa framtida kassaflöden.

När Buffett ska besluta om köp av en ny maskin till tex matt-tillverkaren Shaw (som ägs av Berkshire Hathaway), så bedöms maskinens effekter på Shaws kassaflöden.

Det är sådant man lär sig om man läser ekonomi på universitetet.

Men det är samma princip för att bedöma värdet på stora bolag, tex Coca-Cola.

Coca-Cola hade år 2001 ett börsvärde på 110-115 miljarder dollar.

Frågan är då om man själv som aktieinvesterare (om man teoretiskt sett hade 110-115 miljarder dollar) skulle vilja köpa hela Coca-Cola för det beloppet, utifrån de kassaflöden som man skulle få från Coca-Cola under de kommande 200-300 åren.

Det är det enda som spelar någon roll, dvs inte hur många köprekommendationer analytikerna ger Coca-Cola-aktien ger, hur stor handeln i Coca-Cola-aktien är på börsen, eller hur Coca-Cola-aktiens historiska kursutveckling ser ut.

Det enda som betyder något är hur mycket pengar man kommer att få ut från Coca-Cola som ägare av hela Coca-Cola.

Samma princip gäller om man ska köpa en bondgård, ett lägenhetshus; alla finansiella tillgångar. Även tex oljefyndigheter.

Alla sådana investeringar handlar om hur mycket man behöver investera idag och hur mycket man kommer att få tillbaka senare.

Och för de pengar man kommer att få tillbaka senare är de relevanta frågorna:

...Hur mycket?

...När?

...Med vilken sannolikhet?

När Buffett bedömer det motiverade värdet på ett bolag, och när BH köper bolag eller en ägarandel i ett bolag, betraktar han det som ett beslut om han ska köpa hela bolaget eller ej.

De avgörande frågorna är hur mycket pengar som bolaget kommer att generera, och när.

Helst vill man att ett bolag självt ska kunna använda och återinvestera de pengar bolaget tjänar, så att bolaget kommer att tjäna ännu mera längre fram.

Tex BH har aldrig gett någon aktieutdelning till sina aktieägare, men BH:s förmåga att ge framtida aktieutdelningar stiger i takt med att värdena på de bolag som BH äger stiger.

År 2001 låg BH:s börsvärde i ca 105 miljarder dollar.

Om man som aktieinvesterare antar att man då skulle ha köpt hela BH för 105 miljarder dollar, skulle då BH kunna ge dig tillräckligt med pengar tillräckligt snart för att göra en sådan affär motiverad givet då rådande ränteläge?

Det är vad det handlar om.

Om man inte kan svara på det bör man inte köpa aktien.

Man kan "gambla" i aktien om man vill eller dina grannar kan köpa den, men om man inte kan besvara frågan bör man avstå.

Buffett själv kan tex inte svara på den frågan vad gäller internetrelaterade bolag.

Det finns många bolag för vilka han inte kan svara på frågan.

Då gäller det att helt enkelt avstå från de aktierna.

Så Buffetts enda värderingsmetod för att bedöma om ett aktier i ett bolag är köpvärt eller ej, är att beräkna nuvärdet av bolagets framtida, förväntade kassaflöden.

Greken Aesop

Buffett har tex tagit fasta på den gamla greken Aesop som år 600 före kristi födelse myntade ordspråket att "en fågel i handen är lika mycket värt som två fåglar i busken".

Enl Buffett är det dock inte ett helt komplett uttryck eftersom frågan även är:

...vilken sannolikhet det finns för att det finns två fåglar i busken

...hur länge man måste vänta för att få ut dem

Men Aesop kom i alla fall halvvägs i sitt resonemang redan 600 år före kristi födelse.

Det är vad investeringar handlar om:

...hur många fåglar finns det i busken

...när kommer man att få ut dem

...hur säker är man på att lyckas med det

• Med ett avkastningskrav på 15% per år måste man få ut 2 fåglar från busken inom ca 5 år för att det ska motsvara 1 fågel i handen idag.

• Men med ett avkastningskrav på 3% per år och man kan få ut 2 fåglar inom 20 år, så är det i det fallet motiverat att välja det istället för 1 fågel i handen idag.

Orsaken är att det beror på diskonteringen till ett nuvärde idag utifrån rådande avkastningskrav (dvs den årliga ränta man vill ha på sin investering).

//Edit: Mer om "nuvärdes-metoden": http://sv.wikipedia.org/wiki/Nuvärdesmetoden

//

Ofta vet man dock inte tex hur många fåglar det finns i busken.

Och tex för internetbolagen fanns det inga fåglar alls i busken.

Men de tog ändå den fågel man hade i handen idag.

Buffetts misstag

Även Buffett har gjort stora misstag vad gäller investeringar:

1) Köpet av Berkshire Hathaway

Tex Berkshire Hathaway var från början ett textilföretag som gick dåligt.

Buffett lyckades köpa BH billigt.

"Fimp-strategin"

Han hade lärt sig av en tidigare chef under 1940- och 1950-talen att se sig omkring och köpa saker som är billiga.

Det gjorde ett stort intryck på Buffett, så han letade efter aktier som kan liknas vid använda cigarrett-fimpar.

Strategin är då att man går omkring på gatan och letar efter gamla cigarrett-fimpar.

Till slut hittar man ev en sorglig liten fimp som duger till ett sista bloss.

Det är inte ett särskilt bra bloss men det är i alla fall gratis (dvs billigt).

Sedan letar man vidare efter flera liknande fimpar.

Så gjorde även Buffett i ett antal år när han letade efter vilka aktier han skulle köpa.

Nu har han kommit fram till att det var ett misstag.

Man kan tjäna pengar på den strategin, men det blir inga stora pengar.

Det är så mycket lättare att köpa väldigt fina bolag.

Buffetts inriktning nu är därför bara att köpa väldigt fina bolag till rimliga priser (hellre än att köpa rimligt bra bolag till fantastiskt lågt pris).

Men tidigare så köpte Buffett bara billiga aktier.

BH var ett sådant.

Bolagets börsvärde var lägre än dess rörelsekapital (dvs förenklat varulager plus kundfordringar minus leverantörsskulder).

Man fick fabrikerna gratis och maskinerna gratis.

Man fick varulagret och kundfordringarna med rabatt.

Det var billigt.

Så Buffett köpte BH.

Men 20 år senare var BH fortfarande ett dåligt bolag, och de investerade pengarna förräntade sig inte.

• Man vill därför hellre äga ett väldigt fint bolag eftersom tiden då alltid är på din sida.

Dina investerade pengar förräntar sig och blir allt större och du tjänar mer och mer.

• Äger du ett dåligt bolag är tiden istället din fiende.

Buffett kunde ha sålt BH eller lagt ner bolaget och gjort en snabb liten vinst (ett sista "cigarrett-bloss").

Men att sitta och fortsätta äga sådana dåliga bolag är ett stort misstag.

Så Buffett lärde sig en del av det misstaget.

Med BH som plattform började Buffett sedan köpa bättre bolag, startade försäkringsbolag, godisbolag (Cease Candy?) etc.

Men i efterhand konstaterar han att han skulle ha klarat sig mycket bättre med alla de nya verksamheterna om han istället startat ett helt nytt moderbolag som plattform istället för att ha använt BH som den plattformen.

Ändå har han haft mycket roligt med BH och allt i livet verkar utvecklas till något bra i slutändan.

Så han klagar inte.

Men i efterhand tycker han att det var ett dumt sätt att agera på.

2) US Air

Ett annat exempel är att han köpte preferensaktier i US Air år 1989.

Så fort Buffett betalat för de aktierna, började US Air gå dåligt och gick till slut omkull.

Nu i efterhand tyckte han att det var riktigt dumt att köpa de aktierna.

Nu ringer han ett särskilt nödtelefonnummer när han är på väg att köpa flygbolags-aktier.

Han kan ringa dit när som helst på dygnet och berätta att han är flygentusiast och funderar på att köpa aktier i olika flygbolag, men blir då avrådd.

Det kan bli telefonsamtal som ibland tar flera timmar, men enl Buffett är det värt det.

Om någon funderar på att köpa flygbolags-aktier är man välkommen att ringa Buffett för att få telefonnumret, för man bör avstå anser han.

Dock slutade även US Air-aktieköpet bra men Buffett anser att det var ett dumt beslut att köpa dem från början.

3) Ägarandel i en bensinmack

Hans ev största misstag mätt som alternativkostnad var att köpa hälften av en bensinstation när han var 20 år.

Buffett hade då totalt 10 000 dollar och investerade 2 000 dollar i bensinstationen.

Men hela den investeringen gick förlorad.

Det var alltså 20% av Buffetts hela dåvarande förmögenhet.

Räknat år 2001 uppgick alternativkostnaden för den dåliga investeringen till 6 miljarder dollar (eftersom Buffetts totala förmögenhet uppgick till 30 miljarder dollar år 2001?).

Buffett gillar därför när BH-aktien faller eftersom det innebär att alternativkostnaden för det misstaget sjunker.

4) Fannie Mae

Generellt anser Buffett att hans största misstag är affärer han avstått ifrån men som i efterhand visat sig skulle ha blivit bra.

Det finns sådana missade affärer som han såg möjligheten att göra och som låg inom hans kompetens-område, men han valde istället att "suga på sin tumme" (dvs vara passiv och avstå).

Det är sådana misstag som smärtar i efterhand även om det inte står om dem någonstans.

Tex bedömer BH att han gått miste om en vinst på 5 miljarder dollar för att han kring år 1980 hade chansen att köpa hela bolaget Fannie Mae som då hade problem och kunde köpas för nästan ingenting.

Han oroar sig inte för att tex ha missat kursuppgångar i bolag som Microsoft eftersom det inte ligger inom hans kompetens-område.

Han har inget skäl att tro att han förtjänar att tjäna pengar på sådana aktier, eller på aktier i bolag verksamma inom kakao-bönor etc.

Men han visste tillräckligt för att begripa sig på Fannie Mae men missade den affären.

Det är inget som syns i BH:s bokföring sedan dess, men Buffett går och gruvar sig över den missade värdeökningen.

Det är vad han anser vara sina stora misstag, och det finns många sådana säger han.

Om han inte berättar om det i tex BH:s årsredovisning så är det ingen som vet om det eftersom det inte är något som syns i den normala bokföringen för BH osv.

//Edit: Fannie Mae kan förenklat beskrivas som en amerikansk bank som lånar ut bolån:

The Federal National Mortgage Association (FNMA), commonly known as Fannie Mae, was founded in 1938 during the Great Depression as part of the New Deal.

It is a government-sponsored enterprise (GSE), though it has been a publicly traded company since 1968.

The corporation's purpose is to expand the secondary mortgage market by securitizing mortgages in the form of mortgage-backed securities (MBS) allowing lenders to reinvest their assets into more lending and in effect increasing the number of lenders in the mortgage market by reducing the reliance on locally-based savings and loan associations (aka "thrifts").

http://en.wikipedia.org/wiki/Fannie_Mae

Även om Buffett år 2001 (när han gjorde framträdandet i klippet ovan) ångrade att han inte köpte Fannie Mae i början på 1980-talet, kanske han dock idag ev ej är så ledsen över det eftersom banken hamnade i rejäl kris under den generella finanskrisen 2008/2009.

//

Enl Buffett måste man ta vara på de stora chanserna man får i livet.

Man får inte så många chanser, men när man väl får chansen att göra något rätt och stort så måste man göra det.

Att bara göra det i liten skala är nästan ett lika stort misstag som att inte göra det alls.

Man måste ta vara på sådana chanser när de kommer, för man kommer inte att få 500 bra chanser under sin livstid.

Tex kan man se det som att man efter sin utbildning får en kupong med plats för 20 hål och att man gör 1 hål per varje stort ekonomiskt beslut man tar under sin livstid.

Då skulle man bli väldigt förmögen eftersom man skulle tänka igenom sina ekonomiska beslut mycket noggrannare.

Man kanske går på ett cocktail-party där någon pratar om ett bolag som man ej ens förstår vad de gör och man kan inte uttala bolagets namn.

Personen tjänade ev lite pengar på sina aktier i bolaget under den gångna veckan, och någon annan i sällskapet säger sig ev också gilla bolaget.

Men om man säger sig att man bara får göra 20 stora ekonomiska beslut under sin livstid, skulle man inte köpa aktier i ett sådant bolag.

Man lockas lätt att slarva runt med sina aktieinvesteringar, särskilt under perioder av börsuppgångar.

Det är lätt gjort med aktieaffärer, särskilt nu när man själv kan köpa och sälja aktier via internet.

Det är bara att klicka för att köpa en aktie som då ev stiger lite så att man blir upphetsad över det och köper en annan aktie nästa dag osv.

Över tiden det går inte att tjäna pengar på det sättet.

Men om man hade en kupong med bara 20 hål och man inte skulle få fler under resten av sitt liv, så skulle man tänka länge över varje investeringsbeslut.

Då skulle man klara av att göra stora, bra investeringar.

Förmodligen skulle man inte ens behöva använda alla 20 hål under sin livstid.

- - -Slut på referat av Buffetts framträdande i klippet- - -

Slutsats:

Stockholmsbörsen har stigit kraftigt i flera år, och det verkar vara på väg att bli den typ av bubbla som Buffett varnar för att det kan uppstå då och då.

Indexet har mer eller mindre stigit oavbrutet de senaste fem åren från en indexnivå på drygt 600 i nov 2008 till nuvarande nivå på kring 1300.

Enda större undantaget var under 2011 i och med Greklands-krisen etc då indexet föll från 1100-1200 under våren till en botten på ca 900 under hösten, för att därefter ta nya tag uppåt igen.

Därför blir här rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear-andelar som stiger i värde när börsen faller.

Förenklat så gäller följande:

• Om OMXS30-index (Stockholmsbörsens index för de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen) är +1% under dag, så är Xact Bear -1,5% samma dag.

• Om OMXS30 är -1% under en dag, så är Xact Bear +1,5% samma dag.

Här i bloggen har Xact Bear fått rekommendationen "spekulativt köp" vid ett par tidigare tillfällen tidigare under 2013:

• 8 aug 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear

• 2 okt 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-0

• 22 nov 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/varning-borsintroduktioner

I de blogginläggen finns mer info om bla Xact Bear och OMXS30-indexets sammansättning av börsbolag etc.

Så här låg OMXS30-index och Xact Bear-kursen enl de tidigare blogginläggen:

• 8 aug 2013: Xact Bear i motsvarande 150 kr vid indexnivån 1249,22.

• 2 okt 2013: Xact Bear i motsvarande 147,50 kr vid indexnivån 1260,24.

• 21 nov 2013: Xact Bear i 142,40 kr vid indexnivån 1290,50.

Och i skrivande stund (under förmiddagen fre 20 dec 2013) är nivåerna följande:

• 20 dec 2013: Xact Bear i 140,60 kr 1299,54

//Tillägg 23 dec 2013

Ev blir Kina det som utlöser en börsnedgång även på Stockholmsbörsen.

Deutsche Banks aktiestrateg John-Paul Smith förutspådde börskraschen i Ryssland 1998 och befarar nu en liknande börskrasch i Kina enl artikel på Bloomberg.com 23 dec 2013:

Deutsche Bank's Smith Thinks China May Crash Like Russia in '98

Russia Crisis Haunts Deutsche Bank’s Smith Seeing China Bust

_China’s push to open up its economy is winning praise from Goldman Sachs Group Inc. to Morgan Stanley and Jefferies Group LLC, which predicted last month a “massive” multiyear bull run for stocks.

John-Paul Smith doesn’t share the enthusiasm.

When the Deutsche Bank AG equity strategist looks at the country, he says he detects some of the same signs of a financial meltdown that led him to predict Russia’s 1998 stock market crash months in advance._

http://www.bloomberg.com/news/2013-12-22/russia-98-crisis-haunts-deutsche-bank-s-smith-seeing-china-bust.html

Bla pekar Smith där på att Kinas tillväxt drivs av företagens ökade skuldsättning och att det kan leda till en börskrasch i landet redan 2014.

//

- - -

Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan/strongpp bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear vid en kurs på 140,60 kr (strax efter kl 9 fre 20 dec 2013).