Sälj Aspiro-aktien
2013-12-07 17:59, Edited at: 2013-12-08 18:27Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Börsbolaget Aspiros internetbaserade musiktjänst Wimp är säkert bra, men de fortsatta storförlusterna oroar.
Sammanfattning
Aspiro har en intressant affärsidé med internetbaserade musiktjänsten Wimp.
Den som vill kan bli Wimp-abonnent för ca 100 kr i månaden och får då lyssna på de över 20 miljoner låtar som ingår i Wimp.
Dyrare abonnemang finns, tex Wimp Hifi för 200 kr i månaden med bättre ljudkvalitet.
Aspiro hade 450 000 betalande Wimp-abonnenter per slutet av sep 2013.
Under senast rapporterade 12 mån hade Aspiro intäkter på drygt 200 miljoner kr.
Bolagets resultat uppgår till en förlust på 80-90 miljoner kr i årstakt.
Aspiro är värt drygt 300 miljoner kr på börsen vid börskurs 0,90 kr.
Då ingår även bolagets kassa på nästan 80 miljoner kr per slutet av sep 2013.
Men om förlusterna fortsätter kommer kassan snart vara förbrukad och bolaget måste återigen be om nytt kapitaltillskott från aktieägarna, tex genom att nya Aspiro-aktier säljs ut till aktieägarna via nyemission.
Tex under 2012 såldes nya Aspiro-aktier ut för över 100 miljoner kr.
Det var nästan 140 miljoner aktier som såldes ut för 0,75 kr per st.
Det totala antalet utestående Aspiro-aktier ökade därmed från drygt 200 miljoner st till över 340 miljoner st, dvs det blev en rejäl utspädning av tidigare aktier.
Men hittills har det ändå varit en bra affär för de som köpte nya Aspiro-aktier då eftersom börskursen nu ligger i 0,90 kr.
En nyckelfråga är utvecklingen av Aspiros intäkter.
De ökade kraftigt en bit in i 2012 för att därefter ha dämpats och till och med börjat sjunka en bit in i 2013.
Under senaste kvartalet (q3/2013) blev det dock en ökning med 8%.
Men det verkar ännu vara långt kvar tills intäkterna ökats så pass att Aspiro börjar visa vinst.
Huvudscenariot lär därför vara att Aspiro snart kommer att behöva be aktieägarna om mer pengar vilket då ger ytterligare utspädning av befintliga aktier (dvs Aspiros ev framtida vinster måste då delas mellan ännu flera aktier) och Aspiro-aktien lär falla om bolaget måste be aktieägarna om mera pengar.
Stora, norska mediakoncernen Schibsted (som även äger Svenska Dagbladet och Aftonbladet) är dominerande ägare i Aspiro med en ägarandel på nästan 80%.
Schibsted har vid flera tillfällen försökt köpa ut Aspiro från börsen, men har fått nobben av övriga aktieägare.
Dock i efterhand har det varit positivt för Schibsted eftersom Aspiros börskurs fortsatt falla.
Men enl konspirationsteori är det Schibsted som efter nobben istället försöker "svälta ut" övriga aktieägare.
Positivt att skarpe finansmannen Johan Thorell finns med bland Aspiros storägare med en ägarandel på 0,5%.
Ev hoppas han på att Schibsted ska lägga fram ett nytt bud på Aspiro.
Under 2005 la Schibsted ett bud på 3,25 kr per Aspiro-aktie och i början av 2012 ett bud på 1,65 kr per aktie.
Nuvarande börskurs alltså 0,90 kr.
Ett flertal konkurrenter finns internationellt till Aspiros musiktjänst Wimp.
Ev störst är Spotify med 6 miljoner abonnenter per sep 2013, jämfört med Wimps 450 000 abonnenter.
Och Spotify går med ökande förluster men värderas ändå till 35 miljarder kr.
Det blir nästan 6 000 kr per abonnent.
Om Aspiro värderades efter samma måttstock skulle Aspiro värderas till 2-3 miljarder kr (jämfört med nuvarande börsvärde på drygt 300 miljoner kr).
Här är ändå slutsatsen att Aspiro-aktien får rekommendationen "sälj" mot bakgrund av Aspiros resultatutveckling i relation till börsvärde och kassa osv.
Även om Spotify och Wimp kan tyckas vara liknande musiktjänster på pappret så anses väl Spotify vara störst i världen på denna typ av tjänst, och satsar på en bred, global expansion medan Aspiro finns lite i Norden och söker sig lite ut i Europa med Wimp etc.
Men visst kan man tycka att Spotify är extremt övervärderat på 35 miljarder kr utifrån Spotifys resultatutveckling, men ändå finns det investerare som vill pumpa in mera pengar i Spotify till den värderingsnivån.
Bla har Coca Cola och amerikanska fondbolaget Fidelity investerat i Spotify till en värdering på 20 miljarder kr.
Grattis till Spotify-grundarna Daniel Ek och Martin Lorenzon som fortfarande har kvar stora ägarandelar i Spotify.
Tidningsartikel
Artikel i Aftonbladet idag lör 7 dec 2013:
_"Lyssna på Idol-vinnarens låt – först i Wimp!
Kevin Walker med vinnarlåten 'Belong' "_
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/idol/article17980574.ab
Dvs bra publicitet för Aspiros musiktjänst Wimp.
//Edit: Aspiros huvudägare är ju norska mediakoncernen Schibsted som bla äger Aftonbladet, dvs är detta en "planterad" artikel från Schibsted?
Det spelar ju egentligen ingen roll eftersom den ändå ger positiv publicitet om Wimp.
//
Är Aspiro-aktien köpvärd?
Vad gör egentligen Aspiro?
Bolagets hemsida: http://www.aspiro.com/
Där bla om bolaget:
_"Aspiro is a growth company, focused on streamed music and our WiMP music service."
"Aspiro is a leading streaming company with its primary focus on the WiMP music service.
WiMP is delivered direct to consumers and through partners such as operators and TV distributors.
With WiMP, Aspiro is thinking globally but working locally, with editorial services and in-house teams tailoring the service for each country.
Aspiro has 14 years’ experience of digital services and is a growth company with high ambitions."_
http://www.aspiro.com/en/Aspiro-Group/
http://www.aspiro.com/en/Aspiro-Group/Aspiro-Group/Aspiro-in-a-minute/
Aspiro är baserat i Malmö.
Bolaget hade drygt 90 pers anställda per slutet av sep 2013.
Aktien
Börsvärde drygt 300 miljoner kr vid börskurs 0,90 kr.
Ganska trist diagram för börskursens utveckling de senaste fem åren:
...Aktien låg i knappt 0,90 kr för fem år sedan (dvs i dec 2008).
...Därefter kursuppgång till nästan 2 kr i mars 2010.
...Kursnedgång till 0,70-0,80 kr i dec 2010.
...Toppar kring 1,50 kr vid ett par tillfällen under 2011 och även någon gång under 2012.
...Men därefter har luften gått ur och en botten på 0,70 kr nåddes nu i nov 2013.
...Uppgång till 0,95 kr i början av dec 2013.
...Och nu ligger kursen alltså i 0,90 kr (slutkurs fre 6 dec 2013).
http://www.bloomberg.com/quote/ASP:SS/chart
Ekonomisk utveckling
Aspiros ekonomiska utveckling de senaste kvartalen (avser Aspiros kvarvarande verksamhet):
Intäkter:
q1/2011: 31 miljoner kr
q2/2011: 41 miljoner kr
q3/2011: 49 miljoner kr
q4/2011: 56 miljoner kr
q1/2012: 58 miljoner kr (+88%)
q2/2012: 59 miljoner kr (+45%)
q3/2012: 59 miljoner kr (+20%)
q4/2012: 56 miljoner kr (+1%)
q1/2013: 58 miljoner kr (-1%)
q2/2013: 57 miljoner kr (-3%)
q3/2013: 64 miljoner kr (+8%)
Dvs god intäktsutveckling fram till andra halvan av 2012 då en avmattning skedde (dock efter tidigare kraftiga ökningar).
Under första halvåret 2013 började intäkterna till och med falla, men viss ökning igen under senaste kvartalet.
Rörelsemarginal:
q1/2011: -35%
q2/2011: -30%
q3/2011: -11%
q4/2011: -13%
q1/2012: -31%
q2/2012: -41%
q3/2012: -44%
q4/2012: -95%
q1/2013: -32%
q2/2013: -32%
q3/2013: -32%
Dvs stora rörelseförluster som andel av intäkterna.
Det ser inte alls bra ut.
Hur länge kan Aspiro hålla ut med så stora förluster?
Nettoresultat:
q1/2011: -11 miljoner kr
q2/2011: -10 miljoner kr
q3/2011: -5 miljoner kr
q4/2011: -10 miljoner kr
q1/2012: -17 miljoner kr
q2/2012: -22 miljoner kr
q3/2012: -29 miljoner kr
q4/2012: -51 miljoner kr
q1/2013: -22 miljoner kr
q2/2013: -18 miljoner kr
q3/2013: -23 miljoner kr
Dvs samma för nettoresultatet som för rörelsemarginalen: Ingen direkt minskning i sikte vad gäller förlustnivån.
Utifrån kvartalssiffrorna ovan har Aspiros ekonomiska utveckling varit följande under senast rapporterade 12 mån (okt 2012-sep 2013):
...intäkter 235 miljoner kr (+1% från okt 2011-sep 2012)
...rörelsemarginal -47% (jämfört med -33% under okt 2011-sep 2012)
...nettoresultat -115 miljoner kr (jämfört med -79 miljoner kr under okt 2011-sep 2012)
Rörelsemarginalen och nettoresultatet verkar ha belastats med en del engångskostnader i q4/2012.
Tar man nettoresultatet för jan-sep 2013 i årstakt (dvs delat med tre gånger fyra) blir nivån -84 miljoner kr vilket är mycket ändå.
Balansräkning
Skuldsättning
Per slutet av sep 2013 hade Aspiro 79 miljoner kr i kassan.
Några räntebärande skulder anges ej enl q3/2013-resultatrapporten.
Dvs om det innebär att nettokassan (kassa minus räntebärande skulder) uppgår till 79 miljoner kr, räcker kassan i ett knappt år när Aspiros förlusttakt ligger på drygt 80 miljoner kr per år.
Därefter kommer bolaget behöva kapitaltillskott tex genom utförsäljning av nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då leder till utspädning av befintliga aktier och trolig kursnedgång.
I tex sep 2012 fick Aspiro ett kapitaltillskott på drygt 100 miljoner kr från aktieägarna.
Den gången sålde Aspiro ut nästan 140 miljoner nya aktier för en teckningskurs på 0,75 kr per st.
Det totala antalet aktier ökade därmed från drygt 200 miljoner st till över 340 miljoner st, dvs det blev en rejäl utspädning av de tidigare aktierna.
För de aktieinvesterare som då köpte nya Aspiro-aktier för 0,75 kr per st har det dock varit en hygglig affär ännu så länge eftersom börskursen ligger i 0,90 kr.
Immateriella anläggningstillgångar
Per slutet av sep 2013 hade Aspiro totala tillgångar bokförda till 186 miljoner kr.
Tillgångarna var finansierade med:
...skulder på 133 miljoner kr (71% av tillgångarna)
...eget kapital på 53 miljoner kr (29% av tillgångarna
Av tillgångarna fanns ev "luft" i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar bokförda till 35 miljoner kr (motsvarande 19% av tillgångarna och 65% av eget kapital).
Om Aspiro fortsätter att gå ekonomiskt dåligt finns risk att bolaget måste skriva ned de immateriella anläggningstillgångarna till noll kr.
Det innebär i så fall en resultateffekt på -35 miljoner kr som då kommer att urholka det egna kapitalet med lika mycket.
Det egna kapitalet kommer att då minska från 53 miljoner kr till 19 miljoner kr vilket är lite väl litet i relation till tillgångar på 152 miljoner kr (exkl de immateriella anläggningstillgångarna) och skulder på 133 miljoner kr.
Dvs det lilla egna kapitalet (knappt 20 miljoner kr) som blir kvar efter nedskrivning av de immateriella anläggningstillgångarna till noll kr, lär vara så litet att det i sig kräver kapitaltillskott från aktieägarna via tex nyemission - särskilt om förlust-takten på över 80 miljoner kr per år fortsätter.
Ägarbild, styrelse, vd
Norska mediakoncernen Schibsted (som bla äger de svenska tidningarna Svenska Dagbladet och Aftonbladet) är huvudägare i Aspiro med en ägarandel på 76% per slutet av sep 2013 (via bolaget Streaming Media A/S): http://www.aspiro.com/en/Aspiro-Group/Investorrelations/The-share-and-stockholders/Stockholders/
Schibsted har flera gånger försökt köpa ut Aspiro från börsen men fått nobben av övriga aktieägare.
Under 2005 hade Schibsted en ägarandel på 44% och la ett bud på 3,25 kr per Aspiro-aktie: http://www.dn.se/ekonomi/schibsted-lagger-bud-pa-aspiro-1/
I början av 2012 var det dags igen.
Då la Schibsted ett bud på 1,65 kr per Aspiro-aktie: https://www.gp.se/ekonomi/1.824972-schibsted-lagger-bud-pa-aspiro
Som jämförelse ligger aktien nu i 0,90 kr på börsen, så med facit i hand borde Schibsted inte vara missnöjt med att de tidigare buden misslyckats.
Å andra sidan är en misstanke att Schibsted som storägare i Aspiro tycker att Aspiro är ett kanonföretag med goda framtidsutsikter, men låter Aspiro gå dåligt så att Schibsted ska kunna komma över resterande aktier billigt.
Så länge Aspiro fortsätter gå dåligt och bolaget behöver ytterligare kapitaltillskott kan ju Schibsted successivt öka sin ägarandel billigt tills Aspiro till slut blir helägt av Schibsted.
Av Schibsteds styrelse på 8 pers kommer 4 pers från Schibsted.
Styrelseordförande är Schibsteds finanschef Trond Berger: http://www.aspiro.com/en/Aspiro-Group/Corporate-governace/Board-members/
Aspiros vd är norrmannen Peter Tonstad (fyller 41 år under 2013): http://www.aspiro.com/en/Aspiro-Group/Corporate-governace/Management-Group/
Enl Linkedin kom han till Aspiro i aug 2010 för att bli chef för Aspiros mobiltelefoni-tjänster.
Därefter blev han Aspiros finanschef i okt 2011, och tydligen vd från dec 2012.
Dvs därmed har han varit Aspiros vd nu i 1 år.
Tydligen var det 1 dec 2012 som Tonstad tillträdde som ny Aspiro-vd:
http://www.dagensmedia.se/nyheter/dig/article3562028.ece
Föregående börsdag (dvs 30 nov 2012) slutade Aspiro-aktien i 0,81 kr.
Dvs hittills är aktien +11% sedan Tonstad tillträdde för ett drygt år sedan.
Det är väl ett hyfsat "vd-track record" ännu så länge.
En potential är att finansmannen Johan Thorell finns med på listan bland Aspiros största aktieägare.
Hans ägarandel uppgick till 0,5% per slutet av sep 2013.
Ägarandelen är därmed värd ca 1,6 miljoner kr med nuvarande Aspiro-börskurs på 0,90 kr.
Det är inte så jättemycket för honom som tex per slutet av 2012 ägde aktier i fastighetsbolaget Sagax värda över 18 miljoner kr vid nuvarande börskurser.
Men ändå; vad ser Thorell för potential i Aspiro?
Thorell hade en ägarandel på 0,5% av Aspiro även per slutet av 2012: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/1E/EC/25/wkr0006.pdf
//Edit:
1)
Enl Aspiros nyemissionsprospekt (daterat 14 aug 2012) hade Johan Thorell en ägarandel på 0,8% per slutet av juni 2012.
Det var med ett aktieinnehav på 1 657 868 Aspiro-aktier.
http://www.aspiro.com/Global/About%20Aspiro/Investor%20Relations/Aspiro_sv_locked.pdf
2)
Enl årsredovisningen för 2012 hade han en ägarandel på 0,51%.
Men det var med ett aktieinnehav på 1 763 113 Aspiro-aktier.
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/1E/EC/25/wkr0006.pdf
Dvs under andra halvåret 2012 köpte han på sig 105 245 ytterligare Aspiro-aktier.
Att ägarandelen minskade trots att Thorell ökade sitt Aspiro-aktieinnehav kan tolkas som att Thorell ej tecknade sig fullt ut i den nyemission som Aspiro genomförde under hösten 2012 (då Aspiro sålde ut nya aktier i samband med att bolaget bad aktieägarna om ett kapitaltillskott på drygt 100 miljoner kr).
Hade han tecknat sig fullt ut hade ju hans ägarandel legat kvar på 0,8%.
Nyemissionen innebar att aktieägarna erbjöds köpa 2 nya Aspiro-aktier för varje 3-tal gamla aktier.
Om Thorell hade köpt nya Aspiro-aktier fullt ut i enlighet med vad Aspiro bad om, skulle han alltså ha köpt 2/3 gånger sitt tidigare aktieinnehav 1 657 878 st Aspiro-aktier = ca 1 105 245,333 st nya Aspiro-aktier.
Men hans aktieinnehav har bara ökat med 105 245 nya Aspiro-aktier vilket alltså kan tolkas som att han långt ifrån tecknade sig fullt ut i nyemissionen.
Alternativt så gjorde han det men sålde senare av 1 miljon Aspiro-aktier.
Hur som helst kan det indikera att han då inte trodde jättemycket på Aspiro-aktiens framtida utveckling.
3)
Och nu enl Aspiros hemsida har han fortfarande en ägarandel på 0,5% med 1 763 113 Aspiro-aktier per slutet av sep 2013.
http://www.aspiro.com/sv/Aspiro-AB/Investor-Relations/Aktien-och-agare/Aktieagare/
//
//Edit 2: Mer om Johan Thorell bla i tidigare blogginlägg (från 10 dec 2011) om bolaget Lightlab ("Skarp finanshjärna i Lightlab"): http://www.redeye.se/aktiebloggen/lightlab/skarp-finanshjarna-i-lightlab
//
Mer om Aspiro och Wimp
Ur Aspiros q3/2013-resultatrapport (som kom 29 okt 2013):
Per slutet av sep 2013 fanns det 450 000 betalande Wimp-abonnenter.
Dvs tydligen är upplägget så att man tex kan abonnera på Wimp och får då lyssna till all den musik som Wimp tillhandahåller (via internet etc) om man betalar en månadsavgift.
Som jämförelse fanns det 370 000 Wimp-abonnenter per slutet av 2012.
Per slutet av 2011 fanns det 350 000 Wimp-abonnenter i Norge, Sverige, Danmark och Portugal.
Härav hörde 80 000 abonnenter till Portugal där Aspiros samarbete med Portugal Telecom senare upphörde varvid dessa abonnenter försvann.
Men exkl Portugal-abonnenterna ökade antalet Wimp-abonnenter med 60 000 pers under 2012.
Och under jan-sep 2013 har antalet alltså tydligen fortsatt öka med 80 000 pers.
Det är alltså god underliggande tillväxt för Wimp.
Pressmeddelanden om Wimp på sistone bla:
18 jun 2013: Aspiro ingår avtal om Wimp med telekom-operatör: http://www.aspiro.com/sv/Aspiro-AB/Press/Pressreleaser/?encID=3mYQm6kNrDPYmqXWhM6TNYf78kW1Peg898K1Vma8ZMY/lt/6T0sXoJN/MhhVr1XgwMFc7FYYtL3pcwO6xWTJqkls3viLP613?releaseid=782710
Avtalet väntas ge Aspiro intäkter på minst 40 miljoner kr under 24 månader.
Dvs upplägget är tydligen att Aspiro tillhandahåller Wimp åt telekom-operatörer som i sin tur erbjuder Wimp åt sina abonnenter.
25 sep 2013: Aspiro kan även erhålla intäkter genom att tillhandahålla Wimp till tex hotellkedjor.
I detta pressmeddelande från 25 sep 2013 kom besked om att Aspiro tillhandahåller Wimp till norska hotell- och restaurangkedjan Olav Thon (som i sin tur använder Wimp till sina gäster): http://www.aspiro.com/sv/Aspiro-AB/Press/Pressreleaser/?encID=3mYQm6kNrDPYmqXWhM6TNYf78kW1Peg898K1Vma8ZMY/lt/6T0sXoJN/MhhVr1XgwMFc7FYYtL3pcwO6xWTJqkls3viLP613?releaseid=811145
1 okt 2013: Aspiro kämpar hårt för att man ska kunna lyssna på musik med hög ljudkvalitet via Wimp.
Enl pressmeddelande från 1 okt 2013 lanserar Aspiro tjänsten Wimp Hifi som innebär extrahög ljudkvalitet.
Abonnemanget på Wimp Hifi kostar ca 200 kr i månaden.
Man kan provlyssna på Wimp Hifi tex här: www.wimpmusic.se/hifi
Tidigare kom Aspiro med besked tex 13 feb 2013 om bättre ljudkvalitet på den musik man lyssnar på via Wimp: http://www.aspiro.com/sv/Aspiro-AB/Press/Pressreleaser/?encID=3mYQm6kNrDPYmqXWhM6TNYf78kW1Peg898K1Vma8ZMY/lt/6T0sXoJN/MhhVr1XgwMFc7FYYtL3pcwO6xWTJqkls3viLP613?releaseid=742976
Där uppgavs ljudkvaliteten uppgå till "CD-kvalitet".
29 okt 2013: Har man en "smartphone" kan man surfa på internet med mobiltelefonen och ladda ner datorprogram (så kallade "appar") som gör särskilda finesser möjliga i mobiltelefonen.
Enl pressmeddelande 29 okt 2013 lanserade Wimp sin Wimp-app för mobiltelefoner och datorer som använder Microsofts operativsystem Windows.
Wimp-appen för detta användningsområde kan laddas ner i Microsofts internetbaserade "app-butik" Windows Store.
Som jämförelse finns sedan tidigare en Wimp-app för Apples mobitlelefoner, och tex enl pressmeddelande från 2 maj 2013 kom en ny Wimp-app med förbättrade funktioner för Apple: http://www.aspiro.com/sv/Aspiro-AB/Press/Pressreleaser/?encID=3mYQm6kNrDPYmqXWhM6TNYf78kW1Peg898K1Vma8ZMY/lt/6T0sXoJN/MhhVr1XgwMFc7FYYtL3pcwO6xWTJqkls3viLP613?releaseid=769311
Dvs förenklat finns smartphones med tre olika typer av operativsystem:
...Apples operativsystem iOS
...Googles operativsystem Android
...Microsofts operativsystem Windows
Och för att en app ska fungera måste den anpassas för respektive operativsystem.
Som nämnt ovan erbjuder Aspiro sin Wimp-tjänst till telekom-operatörer (bla mobiltelefoni-operatörer som tillhandahåller mobiltelefoni-abonnemang åt sina kunder via särskilda mobiltelefoni-nät).
Bla 30 apr 2013 kom pressmeddelande om att Aspiro inleder samarbete med svenska mobiltelefoni-operatören Tre: http://www.aspiro.com/sv/Aspiro-AB/Press/Pressreleaser/?encID=3mYQm6kNrDPYmqXWhM6TNYf78kW1Peg898K1Vma8ZMY/lt/6T0sXoJN/MhhVr1XgwMFc7FYYtL3pcwO6xWTJqkls3viLP613?releaseid=768583
Enl samarbetet ska Aspiro bla erbjuda Wimp-abonnemanget Wimp Premium via Tre.
2 maj 2013 kom besked om att Andy Chen blir ny Wimp-chef på Aspiro: http://www.aspiro.com/sv/Aspiro-AB/Press/Pressreleaser/?encID=3mYQm6kNrDPYmqXWhM6TNYf78kW1Peg898K1Vma8ZMY/lt/6T0sXoJN/MhhVr1XgwMFc7FYYtL3pcwO6xWTJqkls3viLP613?releaseid=769015
I och med att Aspiro i princip endast utgörs av Wimp är Chen därmed en viktig nyckelperson.
Konkurrenter
Bla är svensk-startade bolaget Spotify en konkurrent till Wimp.
Tex enl jämförelse från sep 2013 kostar de båda ca 10 pund i månaden att abonnera på.
Och båda uppges ha över 20 miljoner låtar man kan lyssna på.
https://www.foresightlinux.se/spotify-deezer-grooveshark-wimp-rdio/
Enl den länken finns det även flera andra konkurrenter såsom Deezer, Grooveshark och Rdio.
De kostar alla 10 pund i månaden (dvs 100-110 kr i månaden) men av de fem konkurrenterna uppges Deezer ha flest låtar (över 25 miljoner st).
Dvs det är väl svårt att konurrera med en musiktjänst som Wimp eftersom det är lättkopierat för konkurrenter.
Det finns alltid någon konkurrent som erbjuder en bättre/billigare musiktjänst.
Värdering av Spotify vs Aspiro
Enl Veckans Affärer-artikel från sep 2013 hade Spotify då 6 miljoner betalande abonnenter och Spotify värderades till 35 miljarder kr: http://www.va.se/nyheter/spotify-545315
Det innebär förenklat en värdering till nästan 6 000 kr per abonnent.
Om Aspiro med sina 450 000 abonnenter skulle värderas efter samma mått, skulle det innebära ett värde på 2-3 miljarder kr för Aspiro.
Som jämförelse har alltså Aspiro nu ett börsvärde på drygt 300 miljoner kr vid börskurs 0,90 kr.
Men en skillnad är väl att Spotify var först med att satsa på en bred, global lansering och är klart störst globalt med sin inriktning.
Dock har Spotify ännu så länge dålig lönsamhet med ökande förluster enl VA-artikeln.
Videoklipp
Videoklipp från Wimp i Norge: http://www.youtube.com/user/wimpnorge/videos
Bla videoklipp (upplagt i nov 2012) om en funktion som innebär att man kan låta mobiltelefonen lyssna på en låt man hör tex på en restaurang, varvid mobiltelefonen då kan känna igen låten så att man kan lyssna på den via Wimp: http://www.youtube.com/watch?v=IieWYjVDVVs
Årsredovisning för 2012
Enl Aspiros årsredovisning för 2012 avslutades bolagets verksamhet med Wimp i Portugal under året, men samtidigt inleddes verksamhet med Wimp i bla Tyskland, Holland och Polen.
En uppdaterad version av Wimp lanserades under 2012 för Apple-produkter (iPhone och iPad) samt Android.
Ur årsredovisningen om Aspiros upplägg med Wimp:
"Slutkonsumenten betalar en månadsavgift för WiMP, som delas mellan:
...Aspiro
...partners
...skivbolag
...rättighetsinnehavare
Operatörer och andra partners betalar oftast:
...en startavgift
...en månatlig driftsavgift
...samt i vissa fall intäktsdelning baserat på antalet prenumeranter på tjänsten
Partners kan antingen köpa WiMP och erbjuda det som en del av sitt existerande utbud, eller vara en distributionsparter.
Under slutet av 2012 lanserade Aspiro en ny affärsmodell för WiMP som innebär att konsumenter erbjuds att pröva tjänsten gratis under en viss tidsperiod.
Denna affärsmodell har än så länge bara lanserats i Sverige, Danmark och Polen."
"WiMP marknadsförs både direkt av Aspiro och genom partners, exempelvis:
...Telenor
...Canal Digital
...Platekompaniet
...tidningen Politiken i Danmark
...tidningen Aftonbladet i Sverige
Canal Digital är Aspiros enskilt viktigaste parter och erbjuder WiMP inkluderat i tv-abonnemanget till sina 700 000 kunder.
Genom detta partnerskap har WiMP över 200 000 betalande användare.
De marknader som WiMP är etablerad på med egen redaktion och aktiv marknadsbearbetning är:
...Norge
...Sverige
...Danmark
...Tyskland
...Polen
I Holland är WiMP representerade genom ett partnerskap med operatören Ziggo."
"(...) Aspiros musiktjänst WiMP som levererar streamad musik direkt till konsumenter och företagskunder.
Aspiro utvecklar kontinuerligt nya och uppdaterade applikationer av WiMP som fungerar på:
...datorer
...mobiltelefoner
...läsplattor
...digitala stereoanläggningar
...tv-boxar"
"Utöver att tillhandahålla streamad musik genom WiMP, förses konsumenterna också med redaktionellt innehåll som skapas av lokala redaktioner i de enskilda länderna där WiMP marknadsförs.
För att erbjuda streamad musik samarbetatar Aspiro med internationella och lokala skivbolag och innehållsleverantörer såsom:
...Universal Music
...Sony Music
...EMI
...Warner Music
Härutöver har Aspiro också avtal med rättighetsorganisationer såsom:
...STIM
...TONO
...Koda
...som betalar ut arvoden till låtskrivare."
http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/1E/EC/25/wkr0006.pdf
Även ur årsredovisningen för 2012:
"Musikstreaming
Verksamheten utgörs av utveckling och försäljning av kompletta musiklösningar för streaming och nedladdning, dels direkt till konsumenter, dels till företagsmarknaden.
Plattformen för dessa tjänster är WiMP, som erbjuds i applikationer för alla relevanta hårdvaror, t ex Mac, PC, Smartphones och Läsplattor.
Via WiMP erbjuds utöver musiken också redaktionellt innehåll och guidning för att användarna ska få ut mer av sin musikupplevelse.
På alla marknaderna som WiMP erbjuds på finns därför också en lokal redaktion som skapar innehållet till denna del av tjänsten."
Wimps hemsida
Wimp har en särskild hemsida: http://wimpmusic.com/wweb/index/
Där står det bla att Wimp i dagsläget finns tillgängligt för folk i fem länder:
Norge
Sverige
Danmark
Tyskland
Polen
Så här beskrivs Wimp på den hemsidan:
"WiMP is a music streaming service focusing on inspiring users to find new music and old favorites.
Through local editorial teams in each country, WiMP provides daily recommendations, tips and playlists for any occasion.
The ad-free service is available on computers, mobiles, tablets and network players."
Att det särskilt nämns att Wimps musiktjänst är reklamfri har väl att göra med att Spotify från början hade som affärsidé att erbjuda folk att lyssna på musik om man först hörde på en reklamsnutt.
Klickar man på "Sverige" kommer det bla reklam för Wimp Hifi.
Därefter ser man bilder på olika musikartister osv.
I avsnittet "Om Wimp" står det bla:
_"MUSIKTJÄNSTEN FÖR DIG SOM ÄLSKAR MUSIK
WiMP är en ny musiktjänst som inspirerar dig till att hitta ny musik och gamla favoriter._
Med lokala redaktioner i varje land ger WiMP dig dagliga tips, rekommendationer och spellistor till alla tillfällen."
Därefter kommer en stor ruta där det står "Skaffa Wimp nu" som man kan klicka på.
Man kan klicka på en särskild länk för att få prova Wimp gratis under en tid osv.
- - -
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan/strongpp bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "sälj" för Aspiro-aktien vid börskurs 0,90 kr (aktiens slutkurs fre 6 dec 2013).