Post entry

Sälj Atlas Copco, Gunnebo

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Är aktierna i industriföretagen Atlas Copco och Gunnebo köpvärda?

Inlägg på tidningen Dagens Industris aktieforum Börssnack av signaturen DAXtrader (idag mån 10 feb 2014, kl 9.10):

_Börsveckan

Atlas Copco och Gunnebo rekas._

_Vad tror panelen?

http://www.tradingportalen.com/borsveckan-koprekar-atlas-copco-och-gunnebo/_

http://borssnack.di.se/?f=1&t=2192286#msg14851751

Dvs aktietidningen Börsveckan har i sitt senaste nummer köprekommendationer för aktierna i bolagen Atlas Copco och Gunnebo.

Min kommentar:

Båda aktierna verkar dyra:

Atlas Copcos A-aktie ligger i 176 kr (i skrivande stund under förmiddagen mån 10 feb 2014).

Atlas Copcos resultat per aktie 9,92 kr under 2013 (-13% från 2012).

Dvs aktiens p/e-tal: 18.

Bolagets orderingång -10% under 2013 (nedgången dämpad något mot slutet av året med -7% under q4).

Gunnebo-aktien i 35,10 kr.

Resultat per aktie 1,29 kr under 2013 (upp från 0,26 kr under 2012).

Dvs aktiens p/e-tal 27.

Gunnebos orderingång +5% under 2013 (+4% exkl strukturförändringar, dvs företagsköp och avyttringar).

Under q4 var orderingången oförändrad men +5% exkl strukturförändringar (företagsköp och avyttringar).

Förhöjd risknivå i Gunnebo-aktien pga att bolaget har ganska hög skuldsättning med nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 1,1 miljarder kr vs börsvärde 2,6 miljarder kr.

Dvs nettoskuldens andel av börsvärdet uppgår till 42%.

Dessutom har Gunnebo ev "luft" i balansräkningen i form av immateriella anläggningstillgångar bokförda till 1,5 miljarder kr (35% av totala tillgångar och 91% av eget kapital).

Kan bli smärtsamt om G framöver tvingas göra nedskrivningar på bokfört värde av immateriella anläggningstillgångar.

Atlas Copco för sin del låg skuldsättning med nettoskuld på 8 miljarder kr vs börsvärde på 211 miljarder kr (dvs nettoskulden utgör bara 4% av börsvärdet).

Dock har Atlas liksom Gunnebo en hel del ev "luft" i balansräkningen i form av stort bokfört värde på abstrakta immateriella anläggningstillgångar.

Hos Atlas uppgår de till 20% av totala tillgångar och 43% av eget kapital vilket innebär förhöjd risknivå i Atlas-aktien.

Om Atlas börjar gå sämre under längre perioder kan bolaget behöva göra nedskrivningar av de immateriella anläggningstillgångarna vilket då ger negativa resultateffekter som i värsta fall kan minska det egna kapitalet med 43%.

Dock är det inte lika allvarligt för Atlas som för Gunnebo eftersom Atlas knappt har någon skuldsättning.

Det är värre om skuldsättningen är hög och bankerna börjar kräva kapitaltillskott från aktieägarna om det egna kapitalet blir för lågt i förhållande till nettoskuldern.

Mer om bolagen

Atlas Copco hade intäkter på 84 miljarder kr under 2013.

Bolagets huvudsakliga affärsidé är luftpumpar (kompressorer) för användning av luft som drivkälla till tex borrar.

Atlas Copco säljer både separata kompressorer men även maskiner (tex bergborrar och byggmaskiner) där kompressorerna är en viktig komponent.

Atlas Copcos affärsområden:

...kompressorteknik (separata kompressorer för industrin)

...industriteknik (fabriksmaskiner)

...gruv- och bergbrytningsteknik (gruvmaskiner)

...bygg- och anläggningsteknik (byggmaskiner)

Fördelning av intäkter under 2013:

kompressorteknik 40%
gruv- och bergbrytningsteknik 34%
bygg- och anläggningsteknik 14%
industriteknik 11%
- - -
Summa 100% (84 miljarder kr)

Intäktsförändring per affärsområde under 2013:

industriteknik -1%
kompressorteknik -3%
bygg- och anläggningsteknik -5%
gruv- och bergbrytningsteknik -15%

- - -

Summa -7% (till 84 miljarder kr)

Dvs fallande intäkter för alla affärsområden, men sämst för gruvmaskinerna.

Orderingången ligger dock före intäkterna och så här fördelade sig förändringen av orderingången per Atlas Copcos affärsområden under 2013:

industriteknik +2%
kompressorteknik -5%
bygg- och anläggningsteknik -4%
gruv- och bergbrytningsteknik -22%

- - -

Summa -10% (till 81 miljarder kr)

Dvs utvecklingen för Atlas Copco verkar ha försämrats under 2013 med gruvmaskinerna som största sänke.

Ser man bara på orderingången för det senast rapporterade kvartalet (q4/2013) fördelade sig dess förändring enl följande per Atlas Copco-affärsområde:

industriteknik +13%
kompressorteknik -1%
bygg- och anläggningsteknik -2%
gruv- och bergbrytningsteknik -20%

- - -

Summa -7% (till 20 miljarder kr)

Dvs positivt att fabriksmaskinerna verkar någorlunda starkt och att kompressorer och byggmaskiner ej hade särskilt stora minskningar.

Men fortsatt stor försämring för gruvmaskinerna alltså.

Aktieinvesterare verkar hoppas på att Atlas Copcos resultat kommer att stiga kraftigt om den generella globala konjunkturen börjar stärkas.

Men:

1)

Historiskt sett har Atlas Copcos resultat per aktie inte legat särskilt mycket högre än nu.

Bolagets resultat per aktie de senaste åren:

2008: 8,33 kr
2009: 5,13 kr
2010: 8,15 kr
2011: 10,62 kr
2012: 11,43 kr
2013: 9,92 kr

Dvs i samband med den globala finanskrisen sjönk resultatet per aktie till en årstakt på 5 kr som lägst 2009.

Men i övrigt var nivån på 11-12 kr 2012 den högsta på senare år.

Även med en sådan resultatnivå ligger aktiens p/e-tal på relativt höga 15 vid nuvarande börskurs 176 kr.

Och:

2)

Just nu syns inte mycket av någon sådan konjunkturförbättring i Atlas Copcos siffror totalt sett.

Tex skrev bolaget följande i q4/2013-resultatrapporten (som kom 30 jan 2014):

Marknadsutsikter på kort sikt

Den totala efterfrågan på Gruppens produkter och tjänster förväntas ligga kvar på nuvarande nivå.

http://www.atlascopco.se/Images/140130%20-s-%20Q4_tcm40-3546572.pdf

Hur är det med lönsamheten per affärsområde?

Under 2013 uppgick rörelsemarginalen per Atlas Copco-affärsområde till följande nivåer:

kompressorteknik 23%
industriteknik 23%
gruv- och bergbrytningsteknik 21%
bygg- och anläggningsteknik 10%

- - -

Summa 20%

Dvs höga nivåer utom för byggmaskinerna (som enl ovan dock bara svarade för 14% av AC:s totala intäkter 2013).

Rörelsemarginalerna var ungefär oförändrade från 2012 till 2013 för alla affärsområden utom för gruvmaskinerna där det var en minskning från 25% till 21%.

Men positivt att rörelsemarginalen där ändå höll sig uppe på en så hög nivå trots att affärsområdets intäkter var -15% från 2012 till 2013.

Geografiskt fördelade sig Atlas Copcos totala orderingång på 81 miljarder kr under 2013 enl följande per geografisk region:

Europa 32%
Asien, Australien 27%
Nordamerika 20%
Afrika, Mellanöstern 11%
Sydamerika 10%
- - -
Summa 100%

Dvs positivt att "tillväxtmarknaderna" utgjorde nästan hälften av orderingången, medan de mogna regionerna Europa och Sydamerika svarade för drygt hälften.

Dock innebär det även en risk eftersom konjunkturen i tillväxtländer brukar svänga kraftigare än i mogna regioner.

Förändring av orderingången per region från 2012 till 2013:

Europa -1%
Nordamerika -10%
Afrika, Mellanöstern -10%
Asien, Australien -16%
Sydamerika -18%

- - -

Summa -10%

Dvs bara det gamla, trista Europa lyckades bibehålla ungefär oförändrad orderingång.

Negativt att även det mogna Nordamerika tappade ganska kraftigt.

Men framför allt negativt att alla tillväxtregioner hade ganska kraftiga minskningar.

Atlas Copco hade drygt 40 000 pers anställda per slutet av 2013 och är baserat i Stockholmsförorten Nacka (sydost om Stockholm).

Gunnebo är lite mindre och har 5 000-6 000 pers anställda och är baserat i Göteborg.

Som jämförelse är Atlas Copco som nämnt ovan värt 211 miljarder kr på börsen medan Gunnebo bara är värt 2-3 miljarder kr.

Atlas Copco hade intäkter på 84 miljarder kr 2013 medan Gunnebo hade intäkter på drygt 5 miljarder kr.

Atlas Copco hade en rörelsemarginal på höga 20% medan Gunnebos rörelsemarginal bara blev 4%.

Atlas Copco-aktien värderas till 18 gånger 2013 års resultat per aktie (dvs aktiens p/e-tal =18) medan Gunnebo-aktiens motsvarande p/e-tal ligger på 27.

Risknivån högre i Gunnebo-aktien pga att bolaget har en nettoskuld på 42% av börsvärdet medan Atlas Copcos motsvarande skuldsättning bara uppgår till 4% av börsvärdet.

Även risk i Gunnebo-aktien pga att bolaget har ev "luft" i balansräkningen i form av abstrakta immateriella anläggningstillgångar bokförda till 35% av totala tillgångar och 91% av eget kapital.

Även viss sådan risk i Atlas Copco-aktien pga immateriella anläggningstillgångar bokförda till 20% av totala tillgångar och 43% av eget kapital.

Så här beskriver sig Gunnebo i bolagets q4/2013-resultatrapport:

Säkerhetskoncernen Gunnebo är en världsledande leverantör av:

_säkerhetsskåp
valv
tillträdeskontroll
elektronisk säkerhet

till

banker
handeln
värdetransportföretag
kollektivtrafik
offentliga- och kommersiella fastigheter
industri- och högriskanläggningar_

Koncernen har en årlig omsättning på 5 300 Mkr och 5 600 anställda i
33 länder i (Gunnebos tre geografiska regioner):

Europe, Middle East & Africa
Asia-Pacific
Americas

samt ett nätverk av distributörer på ytterligare 100 marknader.

Vi gör din värld säkrare.

http://www.gunnebogroup.com/sv/GunneboDocuments/Gunnebo-delårsrapport-fjärde-kvartalet-2013.pdf

Mer om Gunnebo

Geografisk fördelning av Gunnebos orderingång 2013:

Europa, Mellanöstern, Afrika 65%
Asien inkl Stillahavsregionen 19%
Amerika 17%

- - -

Summa 100% (5,5 miljarder kr)

Geografisk fördelning av Gunnebos orderingångs-förändring under 2013:

Amerika +39%
Asien inkl Stillahavsregionen +18%
Europa, Mellanöstern, Afrika -4%

- - -

Summa Gunnebo +5% (till 5,5 miljarder kr)

Dvs stora geografiska skillnader i förändringstakten.

Dessutom stora geografiska skillnader vad gäller Gunnebos lönsamhet mätt som rörelsemarginalen 2013:

Amerika 15% (ner från 16% 2012)
Asien inkl Stillahavsregionen 14% (upp från 13% 2012)
Europa, Mellanöstern, Afrika 1% (oförändrat från 2012)

- - -

Summa Gunnebo 6% (upp från 5% under 2012)

De rörelsemarginalerna är exkl engångsposter.

Totalt hade Gunnebo engångsposter på -84 miljoner kr under 2013.

Dvs inkl dem uppgick rörelsemarginalen till 4%.

Det mesta av engångsposterna hörde till region Europa, Mellanöstern, Afrika.

Inkl engångsposterna uppgick rörelsemarginalen för den regionen till -1% under 2013 (dvs förlust).

Som nämnt ovan är regionen Europa, Mellanöstern, Afrika (EMEA) den största inom Gunnebo.

Den är i sin tur indelad i 8 delregioner:

Norden
Centraleuropa
Sydeuropa
Storbritannien, Irland
Frankrike
Östeuropa
Mellanöstern
Afrika

Inom region EMEA erbjuder Gunnebo följande produktsortiment:

kontanthantering
säkerhetsskåp
valv
tillträdeskontroll
elektronisk säkerhet
säkerhetsrelaterad service

Gunnebos kundsegment inom EMEA:

bank
handeln
värdetransportföretag
kollektivtrafik
offentliga och kommersiella fastigheter
industri- och högriskanläggningar

Region Asien, Stillahavsregionen är indelad i följande delregioner:

Indien
Kina
Australien/Nya Zeeland
Sydostasien

Gunnebos produktsortiment i regionen:

...försäljning av säkerhetsskåp och valv till banksektorn

...tillträdeskontroll till offentliga och kommersiella fastigheter samt industri- och högriskanläggningar och kollektivtrafik

...säkerhetsrelaterad service

...kontanthantering

Region Amerika är indelad i de två delregionerna Nordamerika och Latinamerika.

Gunnebos produktsortiment i Amerika:

• Nordamerika:

...Kanada: säkerhetsrelaterad service, säkerhetsskåp och valv till bank och handeln.

...USA: säkerhetsskåp och valv, tillträdeskontroll samt elektroniska säkerhetslösningar till banker och offentliga- och kommersiella
fastigheter.

• Latinamerika: Elektronisk säkerhet och kontanthantering till
handeln, säkerhetsrelaterad service och elektronisk säkerhet till den
mexikanska banksektorn.

Positivt att Gunnebos totala orderingång var +5% under q4/2013 (organiskt dvs exkl strukturförändringar, dvs företagsköp, avyttringar och nedläggningar etc).

...Härav var den organiska förändringen +6% i EMEA (varav bla -12% i Norden pga tidigare stortorder under jämförelsekvartalet q4/2012, men över +100% i Afrika).

...I Asien, Stillahavsregionen var den organiska förändringen +26%.

...I region Amerika var den organiska förändringen -16% (varav störst nedgång i USA pga den offentliga sektorns besparingar).

Dvs trots allt positivt med god utveckling för Gunnebo på vissa geografiska regioner.

Men totalt sett verkar Gunnebos verksamhet vara seg och historiskt ett har den inte visat särskilt bra ekonomisk utveckling.

Gunnebos resultat per aktie de senaste åren:

2008: 1,93 kr
2009: -3,42 kr
2010: 2,35 kr
2011: 3,00 kr
2012: 0,23 kr
2013: 1,29 kr

Det inkluderar i och för sig en del verksamhet som Gunnebo sedan dess har avyttrat.

Men siffrorna visar på att Gunnebo är konjunkturkänsligt och drabbades av brakförlust i samband med den globala finanskrisen 2009.

Och som bäst har resultatet per aktie nått 3 kr per år under de senaste åren (att jämföra med nuvarande börskurs på 35 kr).

Om Gunnebo får lite bättre ordning på lönsamheten (rörelsemarginalen) framöver, i kombination med fortsatt tillväxt i vissa geografiska regioner, lär det gynna Gunnebos börskurs.

Men det återstår att se hur det blir med det.

Dessutom som nämnt hög risk pga skuldsättning, immateriella anläggningstillgångar och historisk konjunkturkänslighet.

Här blir sammantaget aktierekommendationerna följande i detta blogginlägg:

• Atlas Copco-aktien: "Sälj" vid börskurs 176 kr.

• Gunnebo-aktien: "Sälj" vid börskurs 35,10 kr.

Det var rådande börskurser i dessa aktier under förmiddagen mån 10 feb 2013.

För Atlas Copco avsåg det bolagets A-aktie som är den mest handlade av bolagets två aktieslag (A-aktien och B-aktien).

Vem får rätt; tidningen Börsveckan (som gav köprekommendation för dessa aktier idag) eller denna blogg?

//Tillägg 10 feb 2014

Bland Gunnebos tidigare pressmeddelanden:

9 jan 2014: Bolagets q4/2013-resultat belastas av en engångskostnad på 5 miljoner euro pga tidigare såld verksamhet:

Avyttring av fordringar och aktier samt nedskrivning av fordringar avseende Perimeter Protection

Gunnebokoncernens resultat i fjärde kvartalet 2013 kommer att belastas med sammanlagt 5 MEUR avseende avyttring samt nedskrivning av lånefordringar hänförliga till den under 2011 genomförda avyttringen av Perimeter Protection (”Perimeter”) till Procuritas Capital Investors IV (”Procuritas”).

http://www.gunnebogroup.com/sv/press/pressmeddelanden/pressmeddelande?feedurl=http://feed.ne.cision.com/client/gunnebo/release/rss/rssdetail20.aspx?releaseid=843117

Som jämförelse hade Gunnebo under helåret 2013 ett totalt nettoresultat på 102 miljoner kr (motsvarande 1,29 kr per aktie).

Resultatet före skatt uppgick till 147 miljoner kr.

Med euron i 8,8433 kr motsvaras 5 miljoner euro av 44 miljoner kr.

Dvs utifrån ovanstående skulle i så fall Gunnebos resultat före skatt ha uppgått till 147 miljoner kr plus 44 miljoner kr = 191 miljoner kr exkl den ovannämnda engångskostnaden.

Förenklat innebär det att resultatet per aktie skulle ha uppgått till 1,68 kr (istället för 1,29 kr), och då blir aktiens p/e-tal 21 vid börskurs 35,10 kr.

Märkligt att Gunnebo tidigare gick ut med ett liknande pressmeddelande 20 dec 2012 om en motsvarande engångskostnad som då skulle belasta q4/2012:

_Nedskrivning av fordringar och aktier avseende Perimeter Protection

Gunnebo-koncernens resultat i fjärde kvartalet 2012 kommer att belastas av en nedskrivning av lånefordringar om 4,6 MEUR hänförliga till den under 2011 genomförda avyttringen av Perimeter Protection (”Perimeter”) till Procuritas Capital Investors IV._

Därutöver kommer koncernens aktieinnehav i Perimeter att skrivas ned i sin helhet, vilket kommer att belasta resultatet med 0,5 MEUR.

Den sammanlagda resultateffekten om 5,1 MEUR kommer att redovisas som en finansiell kostnad.

http://www.gunnebogroup.com/sv/press/pressmeddelanden/pressmeddelande?feedurl=http://feed.ne.cision.com/client/gunnebo/release/rss/rssdetail20.aspx?releaseid=731352

Dvs ska man tolka det som att det är en total engångskostnad på 10 miljoner euro (som belastat både q4/2012 och q4/2013) pga detta?

Eller är det en och samma engångskostnad som omskrivits vid två olika tillfällen?

Om det är en total engångskostnad på 10 miljoner euro är det ju skumt att Gunnebo i q4/2012 framställde det som den slutliga utrensningen av detta trots att det därefter blev ytterligare kostnader i q4/2013.

Tyvärr har Gunnebo historiskt drabbats av ständiga engångskostnader i samband med omstruktureringar etc.

Som nämnt ovan hade Gunnebo totala engångskostnader på 84 miljoner kr som belastade rörelseresultatet med lika mycket 2013.

Och under 2012 uppgick engångskostnaderna till 87 miljoner kr, dvs nästan exakt lika mycket.

Dvs positivt om det verkligen är engångskostnader som ej kommer att uppstå framöver, men historiskt verkar Gunnebo alltid ha haft stora engångskostnader.

Enl pressmeddelande från sep 2012 hade Gunnebo en presentationsdag för analytiker och investerare, där vd Per Borgvall pratade om bolagets nya strategiplan "Leverans 2013-2014": http://www.gunnebogroup.com/sv/press/pressmeddelanden/pressmeddelande?feedurl=http://feed.ne.cision.com/client/gunnebo/release/rss/rssdetail20.aspx?releaseid=699039

Då uppgavs planen vara att Gunnebo ska nå en rörelsemarginal på över 7% av intäkterna.

Som nämnt ovan hade Gunnebo en rörelsemarginal på 6% under 2013 (exkl engångskostnader) och 4% inkl engångskostnader.

I det pressmeddelandet nämndes även att Gunnebo då nyligen (i aug 2012) hade förvärvat bolaget Hamilton Safe Companies.

Bolaget hade då ca 300 pers anställda och intäkter kring 500 miljoner kr per år.

Hamilton beskrevs enl följande:

"USA:s näst största tillverkare och leverantör av fysiska säkerhetsprodukter till banker och myndigheter"

http://www.aktuellsakerhet.se/index.php?option=com_content&task=view&id=1333&Itemid=66

Prislappen var ganska hög och uppgick till 400-500 miljoner kr.

Enl en annan artikel var priset drygt 400 miljoner kr och att bolaget hade intäkter på drygt 400 miljoner kr i årstakt: https://www.gp.se/ekonomi/1.1029024-gunnebo-koper-usa-bolag

Där beskrevs Hamiltons verksamhet enl följande:

Det rör sig om säkerhetsskåp, bankfack, valv, valvdörrar, system för tillträdeskontroll och rörpostsystem.

Gunnebos vd Per Borgvall konstaterade då bla att Hamilton hade en rörelsemarginal som översteg Gunnebos målnivå.

Pressmeddelandet om Hamilton-förvärvet kom 8 aug 2012: http://www.gunnebogroup.com/sv/press/pressmeddelanden/pressmeddelande?feedurl=http://feed.ne.cision.com/client/gunnebo/release/rss/rssdetail20.aspx?releaseid=687570

Gunnebos vd Per Borgvall kommenterade Hamilton-förvärvet i videoklipp upplagt 8 aug 2012: http://www.youtube.com/watch?v=ja24w7QBthA

I tex pressmeddelande från mars 2012 beskrevs Gunnebos kontanthanteringssystem Safepay: http://www.gunnebogroup.com/sv/press/pressmeddelanden/pressmeddelande?feedurl=http://feed.ne.cision.com/client/gunnebo/release/rss/rssdetail20.aspx?releaseid=647668

Systemet lanserades i nov 2002 och Gunnebo ser enl pressmeddelandet fortsatt tillväxtpotential för Safepay:

Gunnebo har gjort stora marknadssatsningar på SafePay sedan systemet lanserades i november 2002.

Intresset för lösningen har ökat för varje år och vi har idag samarbete med ett antal stora butikskedjor såväl i norra som i södra Europa.

_För att få ett stärkt fokus, och för att markera att vi fortsätter satsa på systemet, har vi beslutat att utöka vår lista med prioriteringar för 2012 med just Marknadssatsningar på SafePay.”

”Systemet har haft en hel del barnsjukdomar, men nu är det dokumenterat stabilt._

Under 2011 gjordes en översyn av SafePays industriella plattform.

Det innebär att vi inte bara har gjort ytterligare kvalitetssäkringar i produktionsledet utan även har möjlighet att snabbt skala upp produktionen för att möta en ökad efterfrågan.

Systemet innebär ju alltså att butiker har särskilda lådor där kunderna direkt stoppar mynt etc vilket minskar stöldrisk osv.

Tidigare fanns ett separat börsbolag (Cashguard) med samma inriktning som Safepay.

Cashguard gick under 2008 samman med norska bolaget PSI där Cashguards aktieägare fick en ägarandel på drygt hälften.

I dagsläget är PSI värt drygt 200 miljoner norska kr på Oslobörsen: http://www.bloomberg.com/quote/PSI:NO

PSI-aktien har varit en besvikelse de senaste åren och har fallit från över 15 norska kr under våren 2009 till nuvarande kurs på drygt 5 nok.

5 sep 2008 kom besked om att Per Borgvall skulle tillträda som Gunnebos nya vd from våren 2009: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/0D/1A/B9/wkr0003.pdf

Han var innan dess bla vd för börsnoterade belysningsföretaget Fagerhult.

Det står att Borgvall har bakgrund som ingenjör och var då i sep 2008 50 år.

Sedan dess har det gått 5-6 år och en fråga är hur länge Borgvall sitter kvar.

Gunnebo-aktien verkar ha haft en långsiktigt stigande trend under Borgvalls tid, från en bottennivå kring 12 kr i mars 2009.

I och för sig gynnas jämförelsen av att det då var mörk finanskris globalt vilket sedan dess lättat upp.

Dessutom besvikelse att Gunnebo-aktien sköt i höjden till en topp på 54-55 kr i början av 2011 när Borgvall blivit varm i kläderna som vd för bolaget.

Men sedan dess verkar aktieinvesterare ha blivit besvikna över utvecklingen eftersom börskursen idag bara ligger kring 35 kr.

Under sitt första år som Gunnebo-vd tvingades Borgvall under hösten 2009 be aktieinvesterare om ett kapitaltillskott på ca 500 miljoner kr för att stärka upp Gunnebos finansiella ställning: http://www.privataaffarer.se/borsguiden/nyemission-for-gunnebo-92896

Kapitaltillskottet erhölls genom att Gunnebo sålde ut ca 30 miljoner nya aktier för 16,50 kr per st (dvs i backspegeln en god affär för aktieinvesterarna som köpte då jämfört med nuvarande börskurs kring 35 kr).

Men det ledde till stor utspädning eftersom Gunnebos totala antalet utestående aktier ökade från ca 46 miljoner st till ca 76 miljoner st.

(Gunnebo har än idag totalt ca 76 miljoner utestående aktier.)

I samband med kapitaltillskottet utlovades kostnadsbesparingar som skulle sänka Gunnebos årliga kostnadsnivå med 500 miljoner kr (efter inledande engångskostnader på 400 miljoner kr för att genomföra besparingarna).

Besparingarna skulle genomföras under perioden 2010-2012.

Dvs ev blev aktieinvesterarna därefter besvikna över att besparingarna ej fick större genomslag än de fått.

Så här sa Gunnebos vd Per Borgvall om sina förväntningar kring 2014 (i samband med att bolaget presenterade sin q4/2013-resultatrapport 31 jan 2014):

Gunnebo ser optimistiskt på 2014

Gunnebo räknar med en svagt positiv marknadsutveckling 2014.

Enl Borgvall till Direkt:

Det pekar sammantaget svagt uppåt för de marknader vi är verksamma på.

Den sammantagna bilden är

...ett stabilt Nordamerika

...en fortsatt bra tillväxt i Asien

...ett Europa som med stor sannolikhet håller på att stabiliseras efter 4-5 år av minskande affärer för oss. Den minskningstakten har definitivt avtagit.

www.avanza.se/placera/redaktionellt/2014/01/31/gunnebo-ser-optimistiskt-pa-2014.html

Borgvall pekar där även på att Gunnebos engångskostnader 2014 väntas uppgå till samma nivå som under 2013 (dvs 80-90 miljoner kr) pga bla fortsatta effektiviseringsåtgärder av Gunnebos verksamhet i Europa:

_För Europa gäller fortsatta svångremmar i en överdimensionerad kostym, och fortsatta kostnader för omstruktureringar - främst uppsägningar av kontors- och fabrikspersonal i Frankrike, Tyskland och Spanien - är att vänta.

Enligt Per Borgvall lär dessa hamna i nivå med fjolårets 84 miljoner kronor._

Samtidigt räknar han med att Gunnebo kommer att nå sitt rörelsemarginalmål på 7% under 2014 om man mäter före engångskostnader.

Och Borgvall räknar med att engångskostnaderna kommer att ebba ut under de kommande fem åren.

I Direkt-artikeln står även att Gunnebo gynnades i q4/2013 av att skattesatsen bara blev 8%.

Men det uppges ha varit tillfälligt och att Gunnebo långsiktigt räknar med en skattesats på 33%.

//

//Tillägg 10 feb 2014

Så här beskriver sig Atlas Copco i sin q4/2013-resultatrapport:

Det här är Atlas Copco

Atlas Copco är en världsledande leverantör av hållbara
produktivitetslösningar.

Gruppen erbjuder kunder innovativa:

kompressorer
vakuumlösningar
luftbehandlingssystem
anläggnings- och gruvutrusning
industriverktyg
monteringssystem

Atlas Copco utvecklar produkter och service med fokus på:

produktivitet
energieffektivitet
säkerhet
ergonomi

Företaget grundades 1873, har huvudkontor i Stockholm och kunder i fler än 180 länder.

Under 2013 hade Atlas Copco en omsättning på 84 miljarder kronor och fler än 40 000 anställda.

Affärsområden

Atlas Copco har fyra affärsområden.

Varje affärsområde ansvarar för att utveckla sin respektive verksamhet genom att implementera och följa upp strategier och mål för att uppnå en
hållbar, lönsam utveckling.

Atlas Copcos affärsområde Kompressorteknik erbjuder:

industrikompressorer
vakuumlösningar
gas- och processkompressorer
expansionsturbiner
utrustning för luft- och gasbehandling
styrsystem för tryckluft

Affärsområdet har ett globalt servicenätverk och bedriver utveckling för
hållbar produktivitet inom tillverknings-, olje-, gas- och
processindustrierna.

De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i:

Belgien
Tyskland
USA
Kina
Indien

Atlas Copcos affärsområde Industriteknik erbjuder:

industriverktyg
monteringssystem
produkter för kvalitetssäkring
mjukvaror
service

genom ett globalt nätverk.

Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet för
kunder inom:

fordons- och flygindustrierna
industriell tillverkning och underhåll
fordonsservice

De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i:

Sverige
Frankrike
Japan

Atlas Copcos affärsområde Gruv- och bergbrytningsteknik erbjuder:

utrustning för borrning och bergbrytning
ett komplett sortiment av tillhörande förbrukningsvaror
service

genom ett globalt nätverk.

Affärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet i:

gruvor ovan och under jord
infrastruktur
anläggningsarbeten
brunnsborrning
markarbeten

De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i:

Sverige
USA
Kanada
Kina
Indien

Atlas Copcos affärsområde Bygg- och anläggningsteknik erbjuder:

entreprenadverktyg
portabla kompressorer
pumpar
generatorer
ljustorn
asfalterings- och kompakteringsutrustning

Affärsområdet erbjuder specialiserad uthyrning av utrustning och tillhandahåller service genom ett globalt nätverk.

Bygg- och anläggningsteknik bedriver utveckling för hållbar produktivitet inom:

infrastrukturprojekt
anläggningsarbeten
olja och gas
energi
borrning
vägbyggen

De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i:

Belgien
Tyskland
Sverige
USA
Kina
Indien
Brasilien

http://www.atlascopco.se/Images/140130%20-s-%20Q4_tcm40-3546572.pppdf

Företagsköp

Atlas Copco brukar regelbundet komplettera sin verksamhet med företagsköp.

Ett större företagsköp på senare tid är av brittiska bolaget Edwards.

Företagsköpet offentliggjordes 19 aug 2013.

9 jan 2014 kom besked om att berörda myndigheter godkänt företagsköpet och att det slutförs av Atlas Copco.

Edwards är (enl Atlas Copco) "teknik- och marknadsledare inom sofistikerade vakuumprodukter och reningssystem".

"Produkterna och relaterad service (som Edwards erbjuder) är viktiga inom tillverkningsprocesser av t.ex. halvledare och platta bildskärmar och de används inom ett växande antal industriella applikationer."

Som nämnt ovan hade Atlas Copco intäkter på 84 miljarder kr under 2013.

Edwards hade intäkter på 7 miljarder kr med en ebitda-marginal på 24%.

Prislappen för Edwards uppgår till 8 miljarder kr (tillgångsvärde 10 miljarder kr minus en nettoskuld på 2 miljarder kr).

Edwards ingår i Atlas Copcos affärsområde kompressorteknik.

Så här sa Atlas Copcos vd Ronnie Leten om bolagets q4/2013 (i samband med att q4/2013-resultatrapporten presenterades 30 jan 2014):

Ett blandat kvartal avslutade året.

Efterfrågan för vår industriutrustning var god, och serviceverksamheten fortsatte i positiv riktning.

Gruvverksamheten fortsatte att vara utmanande.

http://www.atlascopco.com/se/News/CorporateNews/140130_ceo_comments.aspx

Atlas Copcos vd Ronnie Leten är från Belgien.

Han är född år 1956 (dvs fyller 58 år under 2014).

http://www.atlascopco.se/se/AtlasCopcogroup/organisation/Management/ronnieleten.aspx

Leten har tidigare varit i AC i många år, bla som chef för affärsområde Kompressorteknik under åren 2006-2009.

Som vd för hela AC tillträdde han 1 jun 2009.

Börsdagen innan slutade AC:s A-aktie i 76 kr.

Och nu ligger den alltså i 176 kr.

Dvs på 4-5 år är aktien +132%.

Det ger en kursförändring på goda +20% per år under Letens vd-tid.

Därtill har Atlas Copco utbetalat aktieutdelningar på sammanlagt 17,50 kr per aktie hittills under Letens vd-tid:

2009 (utbetalt våren 2010): 3,00 kr
2010 (utbetalt våren 2011): 4,00 kr
2011 (utbetalt våren 2012): 5,00 kr
2012 (utbetalt våren 2013): 5,50 kr

- - -

Summa 17,50 kr

(För 2013 har AC föreslagit en aktieutdelning på 5,50 kr att utbetalas nu under våren 2014.)

Dvs med utbetalade aktieutdelningar på hittills 17,50 kr har i själva verket en Atlas Copco-aktie köpt för 76 kr när Leten tillträdde, vuxit till 176 kr + 17,50 kr = 193,50 kr.

Det ger en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelning) på +155% motsvarande i snitt +22% per år.

Vilket track record.

I och för sig gynnas Leten över att världen under 2008/2009 var i ekonomisk kris pga den globala finanskrisen med nedtryckta börskurser, och att världskonjunkturen (och börsklimatet) sedan dess successivt förbättrats.

Börsen som helhet är under Letens vd-tid för AC i snitt +16% per år, dvs AC-aktien har outperformat börsen med ganska god marginal under perioden.

Trots framgångarna verkar Leten ändå ha en ganska "laid back" stil.

Tex här kommenterar han AC:s köp av ovannämnda brittiska bolaget Edwards i ett videoklipp från aug 2013: http://www.youtube.com/watch?v=fcScBx-VjQA

Han pratar där bla om att AC valde Edwards för att komplettera AC:s sortiment med vakuumteknik, och att Edwards har en stark ställning inom det området.

Han säger att fördelarna med företagsköpet ej främst är kostnadssynergier (sänkta gemensamma kostnader) utan snarare potentialen till intäktssynergier (att uppnå högre intäkter tillsammans).

//

- - -

Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan/strongpp bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg blev alltså aktierekommendationerna följande:

• Atlas Copco-aktien: "Sälj" vid börskurs 176 kr.

• Gunnebo-aktien: "Sälj" vid börskurs 35,10 kr.

Det var rådande börskurser i dessa aktier under förmiddagen mån 10 feb 2013.

För Atlas Copco avsåg det bolagets A-aktie som är den mest handlade av bolagets två aktieslag (A-aktien och B-aktien).

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?