Kapitalisera på Big Data och internetleverantörernas fall

2015-05-30 16:47

Det är lite skrämmande när man tänker efter på hur det kommer att vända världen upp och ner men samtidigt ser den finansiella uppsidan brutalt stor ut. För att inte tala om den samhällsnytta som det kommer tillföra. Mekaniken kommer överträffa allt annat vi har sett.

Inlägget i fullständigt form med bilder, listor och filmer finns på http://borstankar.se/ . Trevlig Läsning.

Har fått upp ögonen lite för Bahnhof. Men inlägget kommer inte handla om det. Tack vare de tankar och idéer som spridits på sociala medier har jag tagit väckt ett gammalt case. Jag ansåg där och då att jag var på tok för okunnig och att det var ett väldigt nytt fenomen år 2010.

Uppväckelsen som jag väljer att kalla den kom till mig i början av året. Jag var och lyssnade på en företagspresentation av Teliasonera. Inte jätteimponerad och tror att jag har skrivit om den förr. Hur som helst så väcktes det en tanke inom mig som började gro. Jag har funderat och känt efter. Vid ett annat tillfälle var jag i en diskussion på Shareville om Telia, inoformationsskapande och datalagring om jag inte minns det helt fel. Även detta vill jag minnas finns publicerat på bloggen. Senare tog debatten om Bahnhof vid. Fint företag och jag tror det var Gottodix (Gottodix.blogspot.com) som skrev ett inlägg om det. Vidare följe en snabb diskussion på Twitter. Jag är egentligen inte intresserad av utvecklingen av fiber eller bredbandsleverantörernas hastighet. Missförstå mig rätt, Bahnhof är ett fint företag. Själv så har jag det i Communityportföljen. Nu har jag dock valt att fokusera på mig själv. Den här investeringen sträcker kanske sig över decennier och kanske ända till min pension.

Jag talar om att investera i hanteringen av Big Data.

Vad är Big Data? Det finns ingen Svensk översättning av det begreppet så vi kallar det bara ”Big Data”.

Big data är ett begrepp som innefattar en hel del. Förkortat kan man säga att det är precis vad det låter, stor data, jätte stor data. Datan i sig kommer från bland annat internet, kamror och alla tänkbara digitala system. Man kan säga att det är all information man kan få tag på i den digitala världen.

De flesta av er är bekanta med begreppen kring data massa och storlek. (Mega, giga osv.)
Men vi radar upp dem för att få en förståelse för vad vi jobbar med här.

SI-PREFIX SI-SYMBOL 10N 1000N NAMN DECIMALTAL SEDANYottaY102410008Kvadriljon1 000 000 000 000 000 000 000 0001991ZettaZ102110007Triljard1 000 000 000 000 000 000 0001991ExaE101810006Triljon1 000 000 000 000 000 0001975PetaP101510005Biljard1 000 000 000 000 0001975TeraT101210004Biljon1 000 000 000 0001960GigaG10910003Miljard1 000 000 0001960MegaM10610002Miljon1 000 0001960Kilok10310001Tusen1 0001795Hektoh10210002/3Hundra1001795Dekada10110001/3Tio101795(Saknas)****(Saknas)****100****10000****Ett****1****–****Decid10−11000−1/3Tiondel0,11795Centic10−21000−2/3Hundradel0,011795Millim10−31000−1Tusendel0,0011795Mikroµ10−61000−2Miljondel0,000 0011960Nanon10−91000−3Miljarddel0,000 000 0011960Pikop10−121000−4Biljondel0,000 000 000 0011960Femtof10−151000−5Biljarddel0,000 000 000 000 0011964Attoa10−181000−6Triljondel0,000 000 000 000 000 0011964Zeptoz10−211000−7Triljarddel0,000 000 000 000 000 000 0011991Yoktoy10−241000−8Kvadriljondel0,000 000 000 000 000 000 000 0011991MULTIPLER AV BYTESI-PREFIXBINÄRA PREFIXNAMNSYMBOLFAKTORNAMNSYMBOLFAKTORKilobytekB103KibibyteKiB (KB)210MegabyteMB106MebibyteMiB220GigabyteGB109GibibyteGiB230TerabyteTB1012TebibyteTiB240PetabytePB1015PebibytePiB250ExabyteEB1018ExbibyteEiB260ZettabyteZB1021ZebibyteZiB270YottabyteYB1024YobibyteYiB280Det här känner ni säkerligen igen, om inte alla men några i alla fall.

Köper du de största hårddiskarna i detaljhandeln idag så tror jag du kommer upp till några Terabyte i alla fall. Övre tabellen visar vilka olika ”storlekar” vi har att jobba med. Nedre tabellen visar en multipler av ”Byte”(B) inte att förväxla med ”Bit”(b) vilket ofta görs i den vanliga världen om vi kallar den så.

Lite fakta kring Bit och Byte:

Både Bit och Byte är informationsenheter. Bit är en binär informationslängd. Vilket grundar sig på binära talsystemet. Det binära talsystemet grundas i sin tur på siffrorna 0 och 1. Vilket används i nästan alla datorer eftersom datorer använder sig av något som kallas digital elektronik. Djupare än så går vi inte på Bit.

Byte är också en informationslängd som används i datorsammanhang, kanske framförallt som en måttenhet för informationsstorlek. De namnen hittar ni i den nedre tabellens vänstra spalt.
Byte används ofta för att beskriva hur stor minneskapaciteten på ex. en hårddisk är. När vi istället kopplar upp oss på ett datanätverk (Datorer, routrar, nätverksväxlar o.s.v.) använder vi oss oftast utav bit (bps, bit/s). Enheten Byte kan kombineras med alla SI-Prefix från kilo och uppåt.

Låt oss fortsätta den här bloggen handlar om ekonomi och pengar, inte datakunskap. Dock som så många gånger förr så predikar jag om att känna till sina investeringar. Jag har inte slutat upp med att titta på siffror det gör jag det också. Men ibland gäller det att se möjligheterna bakom den verksamhet som finns. Även om det kan anses vara mer spekulativt än nyckeltalen så kan jag även hävda att det är tvärt om. Nåväl.

Hur använder man teknik i företags strategi och hur utvecklas företagen medan tekniken utvecklas?

Det svaret har jag nog inte, inte än i alla fall.

Så vi går tillbaka till experterna. Det här tillfället så lär vi oss om Bruce Henderson och hans tankar kring strategi. Hans strategi kallas ”The experience curve”.

Hela iden utvecklade Henderson i mitten av 60 talet med Boston Counsulting Group (BCG). Där arbetade han med tillverkare som gjorde halvledare (semiconductors). Det Henderson upptäckte var att varje gång tillverkaren dubblerade sin tillverkade volym så föll produktionskostnaderna med cirka 25 %.
Av detta kom då den så kallade ”The experience curve”

Men vi slutar inte där med historia. Låt oss titta på Michael Porters ”Value Chain”.

Hela kedjan i sig beskriver vilka aktiviteter som ett företag gör för att kunna leverera en produkt. Porter delar upp dem i två olika delar:

Primära och stöttande aktiviteter.

Det primära aktiviteterna är följande:

• Inbound Logistics: arranging the inbound movement of materials, parts, and/or finished inventory from suppliers to manufacturing or assembly plants, warehouses, or retail stores
• Operations: concerned with managing the process that converts inputs (in the forms of raw materials, labor, and energy) into outputs (in the form of goods and/or services).
• Outbound Logistics: is the process related to the storage and movement of the final product and the related information flows from the end of the production line to the end user
• Marketing and Sales: selling a product or service and processes for creating, communicating, delivering, and exchanging offerings that have value for customers, clients, partners, and society at large.
• Service: includes all the activities required to keep the product/service working effectively for the buyer after it is sold and delivered.

De stöttande är följande:

• Procurement: the acquisition of goods, services or works from an outside external source
• Human Resources Management: consists of all activities involved in recruiting, hiring, training, developing, compensating and (if necessary) dismissing or laying off personnel.
• Technological Development: pertains to the equipment, hardware, software, procedures and technical knowledge brought to bear in the firm’s transformation of inputs into outputs.
• Infrastructure: consists of activities such as accounting, legal, finance, control, public relations, quality assurance and general (strategic) management.

Källa: Wikipedia

Till en början kan det vara mycket att ta in och svårt att förstå. Men efter att man läst igenom det några gånger och studerat bilderna så förstår man sammanhanget.

Vidare till mina investeringar. Ni kanske undrar vart jag är på väg just nu. Det kommer ska ni se. Men först tycker jag att vi hoppar tillbaka till teknikens värld och tittar på vad som har hänt med information och data senaste åren.

Någon som hört talas om Britannica? Inte? hur som helst det är eller man ska kanske säga var världens mest kända engelskspråkiga encyklopedin. Någon kanske minns Nationalencyklopedin?

Den kommer ni nog ihåg i alla fall. Det var svenska svaret på Britannica. Vad hände med Britannica under de senaste 20 åren? En bild som Philip Evans tagit fram visar Britannicas nedrustning och Wikipedias upprustning. Evans kallar det ”digital revolution”.

Kanske bara en tillfällighet att en produkt byttes ut mot en annan?

Tittar vi tillbaka på ett inlägg jag skrev om Sveriges Sociala Kris (http://borstankar.se/sveriges-sociala-kris/) så talar jag där om tillgänglighet. Här är ett exempel på att tekniken tagit överhanden och bokstavligt talat monterat ner ett steg i ”Value Chain” för att öka tillgängligheten för individen.

Även detta beskrivs som ett hot i Porters bok:
”Competitive Advantage: Creating and Sustaining Superior Performance”

Till Porters idéer presenteras där ibland en competitive strategy som definierar de fem krafter som påverkar verksamhetens lönsamhet.

I det här fallet så har det varit så att tekniken har skapat ett byte av tjänst. Vilket inte gör Britannica värdelöst, utan tvärt om. Formen av Britannica idag är mer tillgänglig som Wikipedia. Hade Britannica varit i ständig anpassning av företaget så hade chansen för dem att knäcka koden om tillgänglighet för uppslagsverk varit större. För gemene man spelar det ingen roll vem som producerar produkten bara den är tillgänglig. Tekniken vände den här branschen upp och ner vilket var nästan en omöjlighet att inse. Därav ersattes Britannica i stor del av Wikipedia.

I samband med att Brittanica avrustades och Wikipedia rustades upp hände något helt annat i informationsvärlden. Eller Big data världen. Från att ha varit ett analogt samhälle började vi nu vandra över till att bli digitala, Big data skapades. Evans har även tagit fram grafik på hur det sett ut.

Här ser vi utvecklingen av digital data samtidigt som den negativa utvecklingen av analog data. Skapandet av data har skett lavinartat. Mer och mer data registreras, tolkas och utvärderas varje dag. Hur kan vi räkna ihop det här? Hur många mönster kan vi se?

Idag kan vi kartlägga DNA och det till ett pris som inte ens är i närheten av vad det var för 15 år sedan. James Watson drev ”Human Genome Project” och publicerade efter ca. 10 års arbete och 200 Miljoner Dollar för att: ”determining the sequence of chemical base pairs which make up human DNA, and of identifying and mapping all of the genesof the human genome from both a physical and functional standpoint.”

I juli 2014 rapporterades det att en ”mapping” av DNA kostade i genomsnitt $4,905. Dessutom ska det finnas teknink för att köra det mot en kostnad av cirka $1000. Dessutom på mycket kort tid. Det öppnar för individuell medicin. Blandar man all data man har ock utvärderar den så kan man hitta mönster som man tidigare inte har upptäckt. Detta är endast ett exempel av många.

Vi försöker koppla tillbaka det här till en diskussion jag hade på Shareville om informationshantering och Big data.

Från tidigare blogginlägg (http://borstankar.se/tradingavsnitt-april/):

Jag kommenterar alla mina innehav på Shareville direkt och då undrade Gottodix ( http://gottodix.blogspot.se/ ) mycket kompetent bloggare. Skriver numera också på Nordnetbloggen. Ja men vi kör väl en läsrek av Gottodix blogg. Intressanta tankar och kvalitativa fakta bakom. Känner igen mig i hans tänk kring långsiktiga innehav. Nåväl han undrade vilka tankar som låg bakom. Mitt mycket flummiga svar löd såhär:

Jag har själv varit negativ till Telia ganska länge. Bra utdelning men inte särskilt lönsamt. Lyssnade på en företagspresentation av Telia för ett tag sedan. Det var väldigt intressant. Men jag var inte mer positiv till att köpa aktier i bolaget efter, snarare mer positiv innan. Men nu i efterhand ser jag andra värden i bolaget. Jag är dessutom själv teliakund och man kan säga vad man vill men deras fiber levererar riktigt bra. Ska inte dra hela min framtidsvision om fiber och dataöverföring. Har inte alla siffror i huvudet nu men vi skapar runt 2.5 exabytes! Data varje dag. 90 % av all data som finns sägs vara skapade de senaste 2 åren! Och vi blir hela tiden mer och mer benägna till att dela data mellan olika användare. Dessutom ska det gå fort. Jag skrev tidigare två inlägg om Sveriges sociala kris, där skriver jag om att vi hela tiden vill ha en mer tillgänglig värld. http://borstankar.se/sveriges-sociala-kris/ Vi ska hela tiden vara mer och mer tillgängliga oavsett vad vi gör. Tänk på det själv, vi har flyttat in bilen i sovrummet och casino i vardagsrummet. Det är nu helt självklart för nya bilägare att kunna ställa in motorvärmaren i bilen via sin app så du slipper skrapa rutan på morgonen. Casinospelen har flyttat från stan till en suck, sträckning och en situp från soffan till soffbordet där surfplattan ligger. Telias massiva satsningar är endast en glims av framtiden. Nu känns det som ett steg in men jag tror endast det här är början. Så småningom kommer självklarheter då vara diffusa visioner idag. Tillbaka till aktien, nu fick du en liten släng av min vision ändå. Hög utdelning och bra framtidsutsikter. Det är definitivt en aktie man kan äga och aldrig behöva sälja. Ska bara slänga in att Tele2 lyckades med sin prissättningsstrategi. Telia är väl på samma spår. Men tror man kommer behöva rita om den kartan mer än ett par gånger bara kommande 10 åren. Telia har varit med i gamet länge. Nu handlar racet i telekombranschen om vem som knäcker ekvationen Vinst=Tillgänglighet-Pris, sen är inget så enkelt men summan av allt tror jag kommer landa i tillgänglighet i det långa loppet. Ska tilläggas att jag tror på utlandsinnehaven (utanför Norden). Tror det finns en större möjlighet att påverka marknadens utveckling i eurasia eller vad de nu kallar det området. Liksom det går att hoppa vissa steg av utvecklingen och gå direkt till 4G eller liknande. Tror det finns enormt fina marginaler att göra i de länderna. Men det är som sagt bara rena spekulationer. Jag har dock inte Telia som mobiloperatör men har via mitt arbete varit på de flesta av vårt lands mest avskilda delar och bedömningen är att de som har Telia har bättre täckning på avskilda platser. Vilket kanske är helt meningslöst då alla ändå ska bo i stan nuförtiden.”

Så lät svaret då. Men hur kopplar vi ihop det med Teliasonera?
Telias lönsamhet i värdekedjan kan jag inte riktigt peka ut. Men skulle jag få spekulera tror jag att det ligger i att kunna erbjuda datahastighet till ett visst pris. Samma gäller samtliga leverantörer av bredband. Vilket jag tror kan komma att dö ut i framtiden. Vi plockar fram bilden från Porters fem krafter igen:

Låt oss säga att Telia konkurrerar med ett par andra leverantörer så som Bahnhof, Comhem o.s.v.. Den bästa tillgängligheten idag bör vara trådlöst det kan vi alla komma överrens om. Men kvaliten är bäst med fiber. Nu när fiber kommer så slår det ut telelinan (Ny produkt tillverkad av teknikens utveckling). Telia satsar enormt mycket pengar just nu på fiber. Men det är inte på Fiberkabeln de tjänar pengar utan på data som färdas genom den. Efterhand som fiber i allt större utsträckning ökar och informationen ökar i mängd så kommer det bli standard med snabbare lösningar. Hur som helst, Telias marginal verkar ligga i att de kan ta betalt för data som transporteras. Vad händer sen?

Eftersom allt mer och mer data tillkommer så kommer det transporteras mer och mer data emellan användare. Kan då leverantörerna hålla kvar den marginal de har? Troligtvis inte. Det som kan komma att ske är prispress mellan konkurrenter. Vid ett antagande att det inte kommer ett utbyte av produkten. Låt oss spekulera att det inte gör det, än. Jag tror man kommer få se liknande saker i dataöverföring som man ser i elektronikhandeln idag och även i finansbranschen(transaktionsavgifter som försvinner). Efterhand som dataöverföringen blir större och större samtidigt som den prispressas så kommer marginalerna för leverantörerna att försvinna. Kunderna blir så eftertraktade att man helt enkelt är tvungen att sätta lägre pris för att kunna konkurrera. Visserligen skulle man kunna argumentera för att några har stabilare uppkoppling än andra. I framtiden tror jag att det kommer skilja så pass lite att man inte märker skillnaden.

Oavsett så kommer andelen data fortsätta skapas i mängder och överföras mellan olika användare. Nu kommer vi till investeringperspektivet i det här inlägget.

Efterhand som det ökar mer mer och mer Big data så kan vi inte räkna ut allt som vi vill. Det tar helt enkelt för lång tid för de datorer vi har idag att hitta nya mönster som vi inte ser idag. I dagens ”enkla” datorer är det inte möjligt att göra dessa beräkningar. Det krävs avancerade algoritmer och kvantdatorer. 2010 som jag nämnde innan fick jag upp ögonen för kvantdatorer och deras möjligheter. Men som sagt för långt ifrån en lösning och på tok för dåliga investeringsmöjligheter. Så jag har väntat och nu så börjar det öppna sig ett läge för att kunna göra efterforskningar för min hittills längsta investeringshorisont. Nu ska vi prata om kvantdatorer.

Vad är en kvantdator?
Ja det kan jag faktiskt inte svara på. Så smart och lärd är jag inte. Men kort och koncist kan man säga att en kvantdator kan göra fler beräkningar samtidigt medans en ”vanlig” dator endast kan göra en beräkning i taget.

För att bättre förstå vad en kvantdator är så förklaras det i filmen nedan:

Efterhand som mer data skapas och för att kunna dra nytta av de fördelar som finns med kvantdatorer så tycker jag det är väl värt att titta på. Inte bara för att tjäna pengar utan också för att det kommer med all största sannolikhet även hjälpa människor med fysik, medicin och allt annat som vi behöver. Det är en del av något mycket större. Kanske inte något vi kommer dra jätte mycket nytta av men kanske våra barn eller barn barn.

Längst fram i ledet står företaget D-Wave Systems Inc. från Kanada.
Företaget är ännu inte listat på någon marknad utan har endast tagit pengar från privata investerare. Enligt flertalet rykten så börjar det gro i företaget om en börsnotering.

http://blogs.wsj.com/venturecapital/2015/01/29/d-wave-systems-raises-c29-million-to-build-quantum-computing-software/

http://www.ft.com/intl/cms/s/0/4069d852-0a9a-11e4-ac2a-00144feabdc0.html#axzz3bd93MkQj

Nedan följer en kort PDF från företaget innehållandes information om produkt och nuvarande kunder(Google, NASA, Lockheed Martin).

D-Wave-Investor Presentation-Web100814-2

Slutligen tycker jag att det är en möjlighet att hålla ögonen på och jag väntar på IPO. Det är dock ett klassiskt case för Haussande och man får kanske helt enkelt vänta till nästa börskrasch innan man ger sig in. Med tidsperspektivet jag har så tror jag att det inte spelar så stor roll i slutända ändå.

Allra sist så kommer spekulationsspalten.
Ja hur blir det när prispressen på dataöverföring har rullats ut och det blir mer regel än undantag att dataöverföring är nästan kostnadsfritt. Det öppnar upp för enorma mängder data att flöda till system som vi idag inte har tillverkat. Men för att kunna utläsa data kommer det krävas kvantmekanik som kan hitta de mönster vi vill kunna se. Dels inom finans men också inom medicin och andra viktiga delar. Det är ytterligare ett steg till att lära känna universum säger man. Kunna göra uträkningar som vi tidigare inte kunnat drömma om och förvandla allt vi har till något mer tillgängligt. Frågan är om världen egentligen skulle klara av den förvandlingen. Kvantdatorer kommer vända det samhälle vi har idag upp och ner, det är ny teknik som rullar över hela världen. Det kommer få Googles sökmotor idag att framstå som något så gammalt och förlegat så det idag inte finns något att jämföra med. Men Hendersons och Porters idéer står sig nog. Ju mer vi gör av något desto billigare blir det. Så när vi tänker tillbaka på televerkets gamla orangea bilar så kommer våra barn barn tänka på bredbandsleverantörernas 100/MBs erbjudanden. Men även då kommer det finnas något nytt som står för dörren och hotar kvantmekaniken.

Kommentar angående Bahnhof:

Självklart måste jag också kommentera Bahnhof. De anses ju vara mer integritetsskyddande än andra leverantörer. För min del ser jag det som en skön nisch som kommer visa sig vara väldigt stor i framtiden när folk inser att hela deras integritet har försvunnit. På något sätt måste vi värna om den och jag tror Bahnhof är på rätt spår där. Sen kan man argumentera mot och för det men det är inget jag tänker göra i min egen text. Alla är välkomna med tankar och idéer bland kommentarer och sociala medier. Tills dess håller jag kvar Bahnhof i Communityportföljen. I väntan på D-Waves IPO så letar jag vidare bland andra investeringsalternativ. Hur som helst så är det nu närmre än 2010 att kunna investera i framtiden. Förhoppningsvis är även jag på rätt spår.

Vad tror du?

Mvh

Källor:

http://www.economist.com/node/14298944

http://sv.wikipedia.org/wiki/Byte

http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix#Dataenheter.2C_bin.C3.A4ra_prefix

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mall:Multipler_av_bit

http://sv.wikipedia.org/wiki/Datorn%C3%A4tverk

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bit

http://en.wikipedia.org/wiki/Bruce_Henderson

http://en.wikipedia.org/wiki/Experience_curve_effects

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/9/92/Experience_curve_example_Ford_Model_T.jpg

http://en.wikipedia.org/wiki/Human_Genome_Project

http://www.factcheck.org/2015/01/obama-juices-the-genome-numbers/

http://blogs.wsj.com/venturecapital/2015/01/29/d-wave-systems-raises-c29-million-to-build-quantum-computing-software/

http://www.ft.com/intl/cms/s/0/4069d852-0a9a-11e4-ac2a-00144feabdc0.html#axzz3bd93MkQ