Börsen
2015-07-03 08:46, Edited at: 2015-07-10 00:11Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Hur kommer Stockholmsbörsen att utvecklas framöver?
Utveckling för Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 de senaste åren:
1)
Tisdag 7 mars 2000:
Under dagen når OMXS30-indexet nya toppnivån 1547,87.
Det skulle visa sig vara toppen av den så kallade "IT-bubblan" som blåsts up under en tid då många aktier i bolag inom IT, internet och telekom etc sköt i höjden på aktieinvesterares framtidstro om den teknologiska utvecklingen etc.
2)
Nedgång:
Aktieinvesterarnas optimism skulle visa sig överdriven och IT-bubblan sprack.
//Edit: Tex tv-dokumentär om internetrelaterade bolaget Xcelera.com (drivet av norsk-svensk-uruguyanske affärsmannen Alexander Vik) vars aktiekurs kraschade på Nasdaq-börsen i USA när IT-bubblan sprack: https://www.youtube.com/watch?v=V4tqxzDzf8k
//
Under dagen tors 10 okt 2002 nås bottennivån 413,99 (motsvarande en indexförändring på hela -73% sedan toppnivån under IT-bubblan år 2000).
Brutalt!
3)
Men IT-kraschen skulle visa sig vara inledningen på en otrolig börsuppgång tom den senaste tiden.
Till att börja med noterades en indexförändring på +220% tom toppnivån 1321,56 noterad fre 13 juli 2007.
Orsak bla bra drag i världsekonomin med den så kallad "superkonjunkturen" som aldrig skulle ta slut, driven av "tegelstens-länderna" (BRIC-länderna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina).
4)
Återigen skulle aktieinvesterarnas optimism visa sig vara kraftigt överdriven.
Mer konkret bröt den så kallade globala finanskrisen ut 2008 och 2009 med bla bankkris inledd i USA med Lehman-kraschen osv.
From superkonjunktur-toppen i juli 2007 blev det en indexförändring på -58% tom mån 27 okt 2008.
5)
Ny optimism och uppgång med indexförändring på +112% till topp på 1182,56 (nådd ons 19 jan 2011) tack vare kraftiga stimulansåtgärder i form av sänkta centralbanksräntor osv.
6)
Men även den optimismen skulle visa sig överdriven.
En ny nedgång inleddes med indexförändring -28% till botten 851,14 nådd fre 19 aug 2011.
Orsak bla: Eurokris med oro för statsfinansiella läget i de så kallade "gris-länderna" (PIIGS-länderna Portugal, Italien, Irland, Grekland, Spanien) osv.
7)
Men återigen bet kraftiga stimulansåtgärder från centralbanker etc och börsen började stiga igen med en indexförändring på +67% till toppnivån 1424,22 uppnådd fre 19 sep 2014.
8)
Tillfällig besvikelse och nedgång med indexförändring -12% till en botten på 1246,56 nådd tors 16 okt 2015.
9)
Ny optimism tack vare centralbanker osv.
Indexförändring +38% till rekordnivån 1720,02 uppnådd måndag 27 apr 2015.
10)
Ny eurokris med särskild oro för Grekland.
Indexförändring -11% till en botten på 1537,93 (nådd tis 30 jun 2015).
Därefter har det bara varit två börsdagar (ons 1 juli 2015 och tors 2 juli 2015) med en sammantagen indexförändring på knappt +2%.
Dvs nyckelfråga nu:
...Kommer nedgången i "indexbenet" 10 ovan att fortsätta?
...Eller har en ny uppgångsfas inletts?
Dvs sammanfattning:
1)
mars 2000: topp på 1547,87
2)
okt 2002: botten på 413,99 (-73%)
3)
juli 2007: topp på 1321,56 (+219%)
4)
okt 2008: botten på 556,77 (-58%)
5)
jan 2011: topp på 1182,56 (+112%)
6)
aug 2011: botten på 851,14 (-28%)
7)
sep 2014: topp på 1424,22 (+67%)
8)
okt 2014: botten på 1246,56 (-12%)
9)
apr 2015: topp på 1720,02 (+38%)
10)
jun 2015: botten på 1537,93 (-11%)
tors 2 juli 2015: 1562,10 (+1,6% sedan bottennivån i jun 2015)
I dagsläget är alltså nivån för OMXS30-indexet 1562,10 (slutnivån tors 2 juli 2015).
OMXS30 består ju av de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen (nedan i alfabetisk ordning):
1) ABB
2) Alfa Laval
3) Assa Abloy B
4) Astrazeneca
5) Atlas Copco A
6) Atlas Copco B
7) Boliden
8) Electrolux B
9) Ericsson B
10) Getinge B
11) H&M B
12) Investor B
13) Kinnevik B
14) Lundin Petroleum
15) MTG B
16) Nokia
17) Nordea
18) Sandvik
19) Securitas
20) SEB A
21) Skanska B
22) SKF B
23) SSAB A
24) SCA B
25) Handelsbanken A
26) Swedbank A
27) Swedish Match
28) Tele2 B
29) Teliasonera
30) Volvo B
Kursförändringar i respektive aktie ovan påverkar indexet beroende på aktiens vikt i indexet.
Aktiens vikt i indexet är ju förenklat
...respektive akties börsvärde (antal utestående aktier per aktieslag ovan gånger aktiens börskurs)
delat med
...summan av alla OMXS30-aktiernas börsvärden
Tex enl Stockholmsbörsen var indexvikten per aktieslag ovan följande per slutet av 4 maj 2015:
1) H&M B: 11,94%
2) Nordea: 10,58%
3) Ericsson B: 6,85%
4) Handelsbanken A: 5,91%
5) SEB A: 5,65%
6) Teliasonera: 5,54%
7) Swedbank A: 5,41%
8) Atlas Copco A: 5,38%
9) Volvo B: 4,56%
10) Assa Abloy B: 4,19%
11) Investor B: 3,81%
12) Sandvik: 3,24%
13) SCA B: 3,22%
14) ABB: 2,55%
15) Atlas Copco B: 2,23%
16) SKF B: 2,10%
17) Astrazeneca: 2,09%
18) Electrolux B: 1,85%
19) Skanska B: 1,83%
20) Kinnevik B: 1,67%
21) Alfa Laval: 1,61%
22) Swedish Match: 1,27%
23) Boliden: 1,22%
24) Tele2 B: 1,17%
25) Getinge B: 1,11%
26) Securitas B: 1,07%
27) Lundin Petroleum: 1,03%
28) MTG B: 0,42%
29) SSAB A: 0,38%
30) Nokia: 0,13%
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/98/98637_omxs30.pdf
Dvs om tex H&M B är +1% under en börsdag, så gör det att OMXS30-indexet förändras med
...+1%
gånger
...indexvikten 11,94% för H&M B
= ca 0,12%
Nokia var dock aktien med lägst vikt 4 maj 2015, dvs om Nokia-aktien då var +1% påverkade det indexet med bara
...+1%
gånger
...indexvikten 0,13% för Nokia
= 0,0013%
Dvs det får knappt någon inverkan alls på indexet som helhet.
Och i takt med att respektive aktie rör sig, så förändrar ju det också hela tiden aktiens vikt i indexet:
...Dvs om aktien stiger höjer det aktiens vikt i indexet i motsvarande mån.
...Och om aktien faller sänker det aktiens vikt i indexet.
Osv.
Dvs indexvikterna tom nu (per slutet av tors 2 juli 2015) har ju förändrat sig i takt med börskursernas förändringar sedan 4 maj 2015.
Men grovt sett kan man i alla fall se att ett fåtal börsbolag har stor vikt i indexet, och därmed stor betydelse för indexets utveckling:
1) H&M:s indexvikt 11,94%
2) Nordea 10,58%
3) Atlas Copco 7,61% (A-aktien + B-aktien)
Summa indexvikt 30,13% för bara dessa 3 börsbolag.
För att bedöma indexets framtida utveckling, kan det alltså vara värt att bara se på potentialen i dessa 3 börsbolag.
Man kan även notera att banker har en stor vikt i indexet.
De fyra svenska storbankerna har följande indexvikter:
Nordea 10,58%
Handelsbanken 5,91%
SEB 5,65%
Swedbank 5,41%
Summa 27,55%
Det kan tyckas vara riskabelt eftersom banker historiskt sett visat sig vara mycket konjunkturkänsliga med stora fluktuationer i bankernas börskurser.
Det kan tex mätas med aktiernas så kallade "betavärden" (ett statistiskt mått för hur mycket en aktie rör sig i förhållande till börsindexet).
Bankaktiernas betavärden (beräknat på månadsdata för de 4 senaste åren enl aktiemäklarfirman Avanzas hemsida):
Swedbank A: 1,43
SEB A: 1,28
Handelsbanken A: 1,14
Nordea: 1,04
Dvs tex Swedbanks A-aktie har ett betavärde på 1,43 vilket innebär att den i snitt rört sig 43% mer än börsen som helhet:
...Om börsen är +1% under en börsdag, så har Swedbank-aktien i snitt varit +1,43% under samma börsdag.
...Om börsen är -1% under en börsdag, så är Swedbank-aktien -1,43% under samma börsdag.
Osv.
Det finns även många aktier i industriföretag i OMXS30-indexet, och industriföretag kan ju sägas vara utsatta för världskonjunkturens svängningar osv.
Industriföretag i OMXS30 tex med respektive akties indexvikt:
1) Atlas Copco 7,61%
2) Ericsson 6,85%
3) Volvo 4,56%
4) Assa Abloy 4,19%
5) Sandvik 3,24%
6) SCA 3,22%
7) ABB 2,55%
8) SKF 2,10%
9) Electrolux 1,85%
10) Alfa Laval 1,61%
11) SSAB 0,38%
12) Nokia 0,13%
Summa indexvikt 38,29% för dessa 12 industriföretag.
...Tex ABB är ju en jättekoncern men ingår väl i Stockholmsbörsens OMXS30-index bara med börsvärdet för de ABB-aktier som handlas på Stockholmsbörsen.
(Annars är väl Zürichbörsen i Schweiz ABB:s huvudbörs.)
...Även Nokia-aktien ingår väl i OMXS30 bara med de Nokia-aktier som handlas på Stockholmsbörsen medan Helsingforsbörsen i Finland är Nokias huvudbörs.
//Edit: På samma sätt med Astrazeneca-aktien som väl har Londonbörsen som huvudbörs.
Börsvärden (antal utestående aktier gånger börskurs per slutet av tors 2 juli 2015, omräknat till svenska kronor):
Astrazeneca ca 700 miljarder kr
H&M över 500 miljarder kr
ABB drygt 400 miljarder kr
Nokia drygt 200 miljarder kr
Men som nämnt ingår Astrazeneca, ABB och Nokia inte med dessa fulla börsvärden som vikter i OMXS30-indexet, utan det verkar som att det bara är vikten motsvarande antal aktier i dessa bolag som handlas på Stockholmsbörsen.
//
Tidigare blogginlägg (från 28 jun 2015) om ABB: http://www.redeye.se/aktiebloggen/abb/abb-maktkamp
...ABB-aktien fick där rekommendationen "fullvärderad" vid dåvarande börskurs 180,20 kr (slutkursen fre 26 jun 2015).
...Och nu står aktien i 175,70 kr (slutkursen tors 2 juli 2015).
Dvs aktien är hittills ner 2-3% på en knapp vecka.
Betavärden för de 12 ovannämnda industriföretagens aktier:
1) Volvo B: 1,54
2) Sandvik: 1,21
3) Electrolux B: 1,14
4) SKF B: 1,13
5) Alfa Laval: 1,07
6) Atlas Copco A: 1,07
7) Nokia: 1,00
8) Assa Abloy B: 0,91
9) SCA B: 0,89
10) ABB: 0,80
11) Ericsson B: 0,78
SSAB A: (Ingen uppgift.)
...Dvs de flesta av industriföretagen har betavärden över 1, och i vissa fall klart över 1 (som Volvo och Sandvik).
...Dock även flera industriföretag mer mera stabila aktier (Ericsson, ABB och SCA).
Ju högre betavärde, desto större kursrörelser har alltså aktien haft historiskt.
Och ju större kursrörelser, desto lägre bör aktien värderas (allt annat lika) tex med ett lägre p/e-tal än om betavärdet varit lägre.
OMXS30-aktiernas kursutveckling hittills under 2015 (tom tors 2 juli 2015):
1) SCA B: +26,58%
2) Lundin Petroleum: +26,07%
3) Boliden: +24,38%
4) Volvo B: +23,02%
5) Securitas B: +22,39%
6) Sandvik: +20,81%
7) Assa Abloy B: +16,58%
8) Nordea: +16,06%
9) SKF B: +15,52%
10) Getinge B: +14,90%
11) Investor B: +11,87%
12) Atlas Copco A: +7,97%
OMXS30 +6,66%
13) SEB A: +6,18%
14) ABB: +5,91%
15) Atlas Copco B: +5,53%
16) Kinnevik B: +4,94%
17) Electrolux B: +2,62%
18) Skanska B: +1,49%
19) Tele2 B: +0,84%
20) Astrazeneca: +0,64%
21) Alfa Laval: +0,54%
22) H&M B: -0,18%
23) Handelsbanken A: -0,57%
24) Swedbank A: -1,59%
25) Teliasonera: -1,94%
26) Swedish Match: -2,12%
27) SSAB A: -3,64%
28) Ericsson B: -7,37%
29) Nokia: -7,67%
30) MTG B: -7,92%
...Overperformers (dvs OMXS30-aktier som gått bättre än OMXS30-indexet hittills under 2015): 12 st
...Underperformers: 18 st
(Ovan är ju förenklat eftersom det bara är kursförändringarna exkl de aktieutdelningar börsbolagen betalat ut till aktieägarna hittills under 2015.)
Ett tema verkar vara dollarn, dvs
...bolag med stor andel intäkter i dollar och låg andel kostnader dollar, har gynnats mest av den senaste tidens dollaruppgången mot kronan.
...men bolag med liten andel dollarintäkter med stor andel dollarkostnader, påverkas medst negativt av dollaruppgången.
Dollarns utveckling mot kronan på senare år:
Genomsnittlig dollarkurs per år/period:
2012: 6,7754 kr
2013: 6,5140 kr (-4%)
2014: 6,8577 kr (+5%)
2015 (6 mån): 8,3781 kr (+22% från snittnivån helåret 2014)
Och i skrivande stund ligger dollarn i 8,4425 kr per under morgonen fre 3 juli 2015.
Verkar som att dollarn hade en topp på 8,8844 kr mån 13 apr 2015 och sedan dess fallit tillbaka något därefter: https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/19000/usd-sek
...Är det värt att gå in tungt på börsen och köpa stora mängder aktier nu?
...Eller bör man sälja av sina aktier?
Tex tidigare blogginlägg från 1 jun 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hur-blir-man-rik-pa-aktier
Som det står där är slutsatsen enl finansvetenskapen att all info alltid är fullt inbakad i börskurserna.
Dvs utifrån det ligger börskurserna alltid på en nivå som innebär att aktieinvesterare får en förväntad framtida avkastning (totalavkastning, dvs kursförändring + aktieutdelningar etc) som är motiverad givet respektive akties risknivå.
För börsen som helhet (tex mätt som OMXS30-indexet) innebär det att man (enl den så kallade CAPM-modellen) får en förväntad avkastning på motsvarande
...den riskfria räntan (tex räntan på svenska statsobligationer)
+
...en "riskpremie" (det påslag aktieinvesterare kräver för att de ska vilja köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet, lika gärna som en "riskfri" svensk statsobligation)
Tex statsobligationsräntan kan normalt sett antas ligga på 4-6% per år (givet en inflationstakt på 2-3% per år + en realränta på 2-3% per år).
Riskpremien kan antas ligga på 5-6% per år.
Riskpremien är ju för övrigt enkel att mäta historiskt.
Det är bara att se på
...var statsobligationsräntan (för statsobligationer med en viss löptid, tex långfristiga statsobligationer med en löptid på 5 år eller 10 år) har legat
...och vad börsen har gett för totalavkastning per år.
Sedan får man då den historiska riskpremien beräknad som
...börsens totalavkastning
minus
...statsobligationsräntan.
Givet ovannämnda antaganden kan man (om man idag köper en aktieportfölj motsvarande tex OMXS30-index) antas få en totalavkastning på
...riskfri ränta 4-6% per år
plus
...en riskpremie på 5-6% per år
Summa förväntad avkastning 9-12% per år.
Och mittnivån i det intervallet blir då 10,5% per år.
Dvs köper man en aktieportfölj motsvarande OMXS30-index på nuvarande indexnivå 1562,10 kan man långsiktigt antas få en totalavkastning på 10,5% per år i snitt (motsvarande det avkastningskrav aktieinvesterarna anser är motiverat givet börsens risknivå).
Dvs
...vid indexnivån 1562,10
...får aktieinvesterare (givet ovannämnda antaganden) en förväntad långsiktig avkastning i nivå med avkastningskravet 10,5%.
Det ger även vilken p/e-tals nivå (genomsnittlig nivå för börskurserna delat med börsbolagens resultat per aktie) som är motiverad för börsen som helhet.
Antag tex att börsbolagens intäkter och resultat kommer att öka med 2-3% (mittnivå 2,5%) per år (i nivå med världsekonomin som helhet på lång sikt).
Då blir det motiverade p/e-talet följande för en genomsnittlig aktie på börsen:
...1
delat med
...0,105 minus 0,025
= motiverat p/e-tal 12-13 (mittpunkt 12,5) för börsen som helhet.
Men det innebär även att förändringar i avkastningskravet
//Edit:
...Ska man vara noga blir snittaktiens motiverade p/e-tal 12,5 räknat på förväntat resultat per aktie för kommande 12 mån.
...Räknar man på uppnått resultat per aktie för gångna 12 mån (dvs TTM; Trailing Twelve Months) blir det motiverade p/e-talet (med samma förutsättningar) 12,81.
Dvs tex:
Ett bolag har genererat ett nettoresultat (resultat efter skatt) på 10 kr per aktie under föreg 12 mån.
Vad blir aktiens motiverade värde givet följande förutsättningar:
...Bolaget genererade ett nettoresultat per aktie på 10 kr under gångna 12 mån och väntas ha en resultattillväxt på 2,5% per år.
...Den riskfria räntan (räntan på långfristiga statsobligationer) ligger på 5% per år.
...Börsriskpremien ligger på 5,5%.
...Bolagets aktie har ett betavärde på 1 (dvs aktiekursen rör sig i snitt som börsen som helhet).
Vad blir aktiens motiverade värde?
Svar (förenklat):
Givet ovannämnda förutsättningar kommer aktieinvesterare kräva en avkastning på 5% + (5,5%*1) = 10,5% per år för att köpa aktien.
/Edit: Det är enl den så kallade CAPM-modellen (Capital Asset Pricing Model) som innebär att aktieinvesterarna kommer att fastställa avkastningskravet för en aktie som
den riskfria räntan (räntan på statsobligationer med lång löptid, tex 10 år)
plus
(börsriskpremien) gånger (aktiens betavärde)
https://en.wikipedia.org/wiki/Capital_asset_pricing_model
Amerikanska finansforskaren William "Bill" Sharpe är en av de som formulerade CAPM: https://en.wikipedia.org/wiki/William_F._Sharpe
År 1990 vann han Nobelpriset i ekonomi.
Videoklipp där han kortfattat berättar om CAPM: https://www.youtube.com/watch?v=hk13eB1Eix8
Han säger där bla att innebörden av CAPM är att
1)
det bästa som rationell aktieinvesterare är att helt enkelt äga en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet, vilket gav upphov till så kallade indexfonder etc.
2)
enda sättet att försöka nå en högre förväntad avkastning, är att våga äga aktier som kan gå riktigt dåligt i dåliga tider (dvs aktier med högt betavärde).
Ett längre videoklipp (från okt 2009) på ca 1,5 timme där Sharpe pratar om investeringsstrategier etc: https://www.youtube.com/watch?v=pGIzygsvqck
Det är i arrangemang av USA-universitetet Stanford i Kalifornien där Sharpe haft sin bas.
Sharpe börjar prata först 14-15 min in i det klippet.
...I skrivande stund (i juli 2015) är Sharpe 81 år,
...dvs i klippet är han 75 år.
...Och när han vann Nobelpriset år 1990 var han 56 år.
/
Bolaget väntas generera följande nettoresultat per aktie:
År 0 (dvs föreg 12 mån): 10,00 kr
År 1 (dvs kommande 12 mån): 10,25 kr (+2,5%)
År 2: ca 10,51 kr (+2,5%)
År 3: ca 10,77 kr (+2,5%)
År 4: ca 11,04 kr (+2,5%)
År 5: ca 11,31 kr (+2,5%)
Osv +2,5% per år därefter.
Som nämnt ovan kan man räkna ut att aktiens motiverade värde blir:
...p/e ca 12,81 gånger nettoresultatet per aktie för år 0 (dvs 10,00 kr) = ca 128,13 kr.
eller
...p/e 12,5 gånger nettoresultatet per aktie för år 1 (dvs 10,25 kr) = ca 128,13 kr.
=> Om man köper aktien för börskurs 128,13 kr får man en förväntad totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar etc) på 10,5% per år i linje med aktieinvesterarnas avkastningskrav för aktien.
Dvs vid den kursnivån (128,13 kr) är aktien rättvärderad.
Vad händer om aktien ej ligger på denna börskurs,
...tex (alternativ 1) om aktien ligger över 128,13 kr?
Då kommer aktieinvesterare snabbt strömma till och sälja av aktien tills börskursen faller ner till exakt 128,13 kr.
...tex (alternativ 2) om aktien ligger under 128,13 kr?
Då kommer aktieinvesterare snabbt strömma till och köpa aktien tills börskursen stiger till exakt ca 128,13 kr.
Det är alltså i en perfekt värld där "EMH" (Efficient Market Hypothesis) gäller enl finansvetenskapen (beskrivet i tidigare blogginlägg från 1 jun 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hur-blir-man-rik-pa-aktier ).
Dvs
...där all relevant info om bolaget alltid direkt finns inbakad i bolagets börskurs,
...så att den börskurs man köper aktien för alltid ger en avkastning som är motiverad givet aktiens risknivå (dvs givet aktiens betavärde).
Risker med aktien
Med risker i aktien avses alltså hur stor sannolikheten är för avvikelser mellan
...den avkastning aktien kommer att ge framöver
...och aktieinvesterarnas avkastningskrav för aktien.
1)
I den beskrivna världen ovan är det alltså bara aktiens betavärde (aktiens "systematiska" risk eller aktiens "marknadsrisk") som är den enda relevanta risken med aktien som aktieinvesterare tar hänsyn till.
2)
Därutöver finns tex en radda företagsspecifika risker i aktien, tex att en ny produkt bolaget håller på att utveckla inte kommer att sälja bra när den lanseras osv.
Sådana företagsspecifika risker finns i alla aktier, men det är inget som aktieinvesterarna tar hänsyn till vid värderingen av aktien (dvs vid avgörandet av avkastningskravet för aktien) eftersom sådana företagsspecifika risker diversifieras bort i aktieportföljer med många aktieinnehav.
Dvs då blir det alltid några aktier med företagsspecifika risker som utfaller bättre än väntat, och några som utfaller sämre än väntat.
Men i snitt tar de ut varandra (om man alltid köper dem för den börskurs som är motiverad givet aktiens avkastningskrav).
Däremot går den systematiska risken (risken med aktiens betavärde) inte att diversifiera bort, så därför tar aktieinvesterare hänsyn till den när en akties avkastningskrav bestäms.
Dvs:
...Ju högre betavärde en aktie har, desto högre avkastningskrav har aktieinvesterare för aktien.
...Ju lägre betavärde en aktie har, desto lägre avkastningskrav har aktieinvesterare för aktien.
Men om en aktie har mer eller mindre övrig företagsspecifik risk är inget som i denna värld beaktas vid faststllandet av aktiens avkastningskrav.
//
Resonemanget ovan innebär då att förändringar i tex statsobligationsräntan påverkar börsens (OMXS30-indexets) motiverade nivå.
Vad händer tex om statsobligationsräntan sjunker från 5% per år till 4% per år?
Då gör det att avkastningskravet för börsen sjunker från 10,5% per år till 9,5% per år.
Och då gör det att snittaktiens motiverade p/e-tal stiger från 12,5 till ca 14,3 (räknat på förväntat resultat per aktie för kommande 12 mån).
Tex om börsen vid indexnivån 1562,10 värderas till ett p/e-tal på 12,5
=> snittaktien ligger i 1562,10 kr med ett årligt nettoresultat (resultat efter skatt) på 1562,10 kr delat med p/e 12,5 = ca 124,97 kr.
Men om det motiverade p/e-talet stiger från 12,5 till 14,3 gör det att börsens motiverade indexnivå därmed stiger
...från 1562,10 (p/e 12,5 gånger årligt nettoresultat 124,97 kr per aktie)
...till p/e 14,3 gånger 124,97 kr = 1785,26.
Dvs en förändring av räntan med -1 procentenhet
=> en motiverad indexförändring med +14% (från 1562,10 till 1785,26)!
Men omvänt:
...Om statsobligationsräntan stiger från 5% till 6%,
=> leder det till en sänkning av det motiverade p/e-talet till ca 11.
=> en motiverad indexförändring med -11% (från 1562,10 till 1388,53).
I dagsläget är dock räntan onormalt låg med en nivå på bara 0,95% per år för svenska statsobligationer med en löptid på 10 år: https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
...Även om den räntan kan antas stiga inom några år till en normalnivå på 5%,
...gör dagens låga nivå (även inkl en successiv ökning till 5% inom några år)
...att det motiverade p/e-talet för börsen som helhet bör ligga högre än ovannämnda 12,5.
//Edit: Man kan tex (förenklat) räkna ut att aktien i ett bolag med
...riskfri ränta 5% per år
...riskpremie 5,5%
...betavärde 1 (dvs som börsen som helhet)
...långsiktig resultattillväxt 2,5% per år
=> motiverat p/e-tal 12,5 för aktien.
/Edit: Dvs som nämnt ska man ta p/e-talet 12,5 gånger förväntat resultat per aktie för kommande 12 mån för att få motiverad börskurs.
Men p/e 12,81 gånger uppnått resultat per aktie för gångna 12 mån för att få motiverad börskurs räknat på resultatet per aktie för gångna 12 mån.
/
Men om man istället antar att den riskfria räntan i dagsläget är 0,95% men väntas stiga till normalnivån 5% inom 5 år
=> aktiens motiverade p/e-tal 13,7 (med resultat per aktie för gångna 12 mån).
Dvs givet dessa antaganden kan börsen ses som
...ett bolags aktie med en börskurs på 1562,10 kr
...och att bolaget genererar ett nettoresultat per aktie på 1562,10 kr delat med p/e 13,7 = 113,79 kr per år.
=> aktiens p/e-tal: börskurs 1562,10 kr delat med nettoresultat 113,79 kr per år = p/e 13,7.
(Det är beräknat som p/e för intjänat nettoresultat per aktie under föregående 12 mån.)
//
Orsaken till dagens låga räntenivå är väl bla den svenska centralbanken Riksbankens aggressiva stimulanspolitik genom att Riksbanken sänkt sin styrränta kraftigt i flera omgångar, bla på sistone:
...jul 2014: Sänker styrräntan från 0,75% till 0,25%.
...okt 2014: Sänker styrräntan från 0,25% till 0%.
...feb 2015: Sänker styrräntan från 0% till -0,10%.
...mars 2015: Sänker styrräntan från -0,10% till -0,25%.
...och nu senast tors 2 juli 2015: Sänker styrräntan från -0,25% till -0,35%.
Sänkt styrränta kan antas innebära sänkt långfristig statsobligationsränta.
=> I sin tur att aktieinvesterarna kan sänka sitt avkastningskrav för att vilja köpa aktier.
=> Börsen kan stiga.
Sänkt ränta kan även antas
=> ett kapitalflöde ut från svenska kronor och in i tex dollar
=> en dollaruppgång
=> ytterligare positiva kurseffekter för de aktier som gynnas av stigande dollar (vilket visar sig i stigande nettoresultat per aktie för dessa bolag).
För dem blir det alltså en dubbelt positiv effekt:
1) Sänkt ränta => sänkt avkastningskrav => stigande p/e-tal => stigande motiverad börskurs.
2) Sänkt ränta => stigande dollar => stigande nettoresultat per aktie => stigande motiverad börskurs.
Dock samtidigt ytterligare negativa kurseffekter för de aktier som missgynnas av stigande dollar.
För dem blir det då en positiv effekt av fallande ränta, men negativ effekt av stigande dollar.
Vilka p/e-talsnivåer ligger då OMXS30-aktierna på för närvarande?
Som nämnt ovan har följande 3 börsbolag störst indexvikt i OMXS30:
1) H&M:s indexvikt 11,94%
2) Nordea 10,58%
3) Atlas Copco 7,61% (A-aktien + B-aktien)
Summa indexvikt 30,13% för bara dessa 3 börsbolag.
Börskurser (slutkurser tors 2 juli 2015):
H&M B: 325 kr
Atlas Copco A: 235,80 kr
Nordea: 105,50 kr
Nettoresultat per aktie under senast rapporterade 12 mån:
H&M B: 13,04 kr
Atlas Copco A: 10,41 kr
Nordea: 8,31 kr
(Källa: Bloomberg.com. För Nordea har nettoresultatet räknats om från euro till kronor med genomsnittliga valutakurser per månad.)
=> Aktiernas p/e-tal (rådande börskurs delat med nettoresultat per aktie för senast rapporterade 12 mån):
H&M B: P/e 24,92
Atlas Copco A: P/e 22,65
Nordea: P/e 12,70
Dvs
...är dessa aktiers nuvarande kursnivåer motiverade
...givet att de innebär de ovannämnda p/e-talen
?
Som jämförelse alltså enl ovan:
..."Standard-aktien" (med bla betavärde 1) har ett motiverat p/e-tal som kan beräknas till 12,8 (beräknat som börskurs delat med nettoresultat per aktie för föreg 12 mån).
...Beaktar man att räntan idag är låg men kan antas stiga till normalnivå inom 5 år, blir standard-aktiens motiverade p/e-tal 13,7 (börskurs delat med nettoresultat per aktie för föreg 12 mån).
Vad är då orsaken till att de tre aktierna ovan har p/e-tal som skiljer sig från ovannämnda 13,7?
...Som nämnt gäller ju enl ovan att ju lägre betavärde en aktie har, desto högre blir aktiens motiverade p/e-tal.
...Även gäller att ju högre förväntad, framtida resultattillväxt ett bolag har, desto högre blir aktiens motiverade p/e-tal.
De 3 ovannämnda aktiernas betavärden:
Atlas Copco A: 1,07
Nordea: 1,04
H&M B: 0,78
Dvs både Atlas Copco och Nordea har ett betavärde kring 1.
H&M ligger däremot en bit under, vilket motiverar ett högre p/e-tal än annars.
Och Nordea har ett betavärde kring 1 men ett p/e-tal på 12,7 (mot standardaktiens motiverade p/e 13,7).
Snarast verkar Nordea-aktien i så fall köpvärd.
Men ev har aktieinvesterare begränsade förväntningar på Nordeas resultattillväxt framöver.
För Atlas Copco måste aktieinvesterarna dock räkna med goda resultatökningar framöver, eftersom aktien har ett betavärde kring 1 men ett p/e på 22-23 (jämfört med standardaktiens motiverade p/e 13-14 vid beta 1).
//Edit: Dvs det enda som påverkar en akties motiverade börskurs är ju
...bolagets framtida resultattillväxt
...vilket avkastningskrav aktieinvesterarna har för att köpa bolagets aktie (vilket i sin tur styrs betavärdet om man antar att statsobligationsräntan och riskpremien är desamma för alla bolag).
//
Aktieanalytikernas snittprognoser för bolagens nettoresultat per aktie framöver:
H&M:
dec 2013-nov 2014 (faktiskt utfall): 12,10 kr
dec 2014-nov 2015: 13,20 kr (+9%)
dec 2015-nov 2016: 14,50 kr (+10%)
dec 2016-nov 2017): 16,00 kr (+10%)
http://www.4-traders.com/H--M-HENNES--MAURITZ-AB-6491104/financials/
Atlas Copco:
2014 (faktiskt utfall): 9,99 kr
2015: 12,00 kr (+20%)
2016: 13,00 kr (+8%)
2017: 14,10 kr (+8%)
http://www.4-traders.com/ATLAS-COPCO-AB-22213274/financials/
Nordea:
2014 (faktiskt utfall): 7,55 kr
2015: 8,60 kr (+14%)
2016: 8,80 kr (+2%)
2017: 9,27 kr (+5%)
http://www.4-traders.com/NORDEA-BANK-AB-6491090/financials/
1)
Dvs stabil resultattillväxt på 9-10% per år väntas för H&M.
Frågetecken dock för om det kommer att kunna nås pga
Dollaruppgången (H&M drabbas negativt av dollaruppgång pga stora klädinköp i dollar).
Ökad konkurrens från tex brittiska klädföretaget Primark.
2)
Som nämnt krävs stora resultatuppgångar i Atlas Copco framöver för att motivera nuvarande p/e 22-23 vid börskurs 235,80 kr.
Och tex för i år (2015) väntas kraftig resultatuppgång följt av två fortsatt goda år 2016 och 2017.
Frågetecken för om det kommer att kunna nås givet skral utveckling för gruvbolag som är en stor kundgrupp för Atlas Copcos gruvutrustning.
Dock gynnas väl Atlas av dollaruppgången tack vare stor verksamhet i USA osv.
3)
Mest positivt att Nordea trots allt väntas få hyggligt god resultattillväxt de kommande åren, särskilt 2015.
Varför värderas aktien då bara till p/e 12-13 om standardaktiens motiverade p/e ligger på 13-15 givet beta 1 (vilket Nordea har)?
Verkar alltså utifrån ovan som frågetecken för H&M- och Atlas Copco-aktiernas rådande kursnivåer.
Men att det kan finnas uppgångspotential i Nordea-aktien.
//Edit: Men även frågetecken kring Nordea:
1)
...En banks viktigaste intäktskälla är ju räntenettot (ränteintäkter minus räntekostnader), och frågetecken för om det blir press på räntenettot framöver pga Riksbankens sänkta styrränta.
2)
...Även faktum att Nordea historiskt sett visat sig kraftigt konjunkturkänsligt och tex hamnade i djup kris 2008/2009 och var tvungen att be aktieägarna om stort kapitaltillskott.
Dvs även om Nordea-aktiens beta ligger kring 1 de senaste åren, kanske det verkliga betavärdet ligger klart högre?
I mars 2009 var Nordea tvungen att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 26 miljarder kr genom utförsäljning av nya Nordea-aktier för 20,75 kr per st.
Och Nordea-aktien har fluktuerat kraftigt genom åren:
...Efter en topp kring 90 kr under våren 2007
...föll Nordea-aktien ner till en botten kring 30 kr hösten 2008.
...Och därifrån har den återhämtat sig till 105,50 kr (slutkursen tors 2 juli 2015).
Dock är väl det inte lika kraftiga kursrörelser som övriga svenska bankaktier under samma period.
//
Sammantagen reflektion
Utifrån allt som framkommit i detta blogginlägg:
Trots en viss kursnedgång på sistone (-9%
...från toppnivån 1720,02 i apr 2015
...till 1562,10 per slutet av tors 2 juli 2015)
verkar börsen fortfarande ligga högt
=> risk för fortsatt kursnedgång.
Tex hur ska det gå med Greklandskrisen och folkomröstningen i Grekland nu på sön 5 juli 2015 om Grekland ska ingå en skulduppgörelse med EU etc eller ej?
Risk för ett nej till skulduppgörelse leder till att Grekland lämnar euron och allmän kalabalik utbryter etc?
Och om Grekland slipper betala en stor del av sina skulder; finns det då risk för att andra länder med betydligt större skulder (Spanien, Italien etc?) också kommer att vilja slippa betala sina skulder?
//Edit: Några länders statsskulder som andel av ländernas årliga bruttonationalprodukt enl senaste statistiken:
Japan 230%
Grekland 177%
Italien 132%
Portugal 130%
Belgien 107%
USA 102%
Singapore 99%
Spanien 98%
Frankrike 95%
(Euroländerna 92%)
Storbritannien 89%
Kanada 87%
Österrike 85%
Tyskland 75%
Holland 69%
Finland 59%
Polen 50%
Danmark 45%
Sverige 44%
Schweiz 34%
Sydkorea 34%
Norge 26%
Kina 22%
Ryssland 18%
http://www.tradingeconomics.com/
Ur Aftonbladet-artikel 8 juli 2015:
Grekland har en internationell skuld på 340 miljarder euro som landet lånat de senaste fem åren.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21088908.ab
Med nuvarande eurokurs på 9,3633 kr blir det en internationell skuld på nästan 3 200 miljarder kr.
//
Här blir rekommendationen "spekulativt köp" för Handelsbankens pessimistfond Xact Bear vid fondandelskursen 91,35 kr: https://www.avanza.se/borshandlade-produkter/etf-torg/om-fonden.html/12251/xact-bear
Det var fondens slutkurs tors 2 juli 2015 (då OMXS30-indexet slutade i 1562,10).
//Tillägg 4 juli 2015
Utveckling fre 3 juli 2015:
...Xact Bear +0,93% till 92,20 kr
...OMXS30 -0,54% till 1553,60.
//
Förenklat gäller följande:
...Om OMXS30-indexet är +1% under en börsdag, är Xact Bear -1,5% under samma dag.
...Om OMXS30-indexet är -1% under en börsdag, är Xact Bear +1,5% under samma dag.
//Edit:
Tex
...mån 27 apr 2015 när OMXS30-index nådde toppnivån 1720,02
...hade Xact Bear en bottennivå på 81,40 kr.
Tom slutet av tis 30 jun 2015 hade sedan förändring skett
...av OMXS30-index till bottennivån 1537,93 (-11%)
...samtidigt som Xact Bear stigit till 93,85 kr (+15%) som högst samma dag.
...(Av någon anledning noterade Xact Bear faktiskt den ännu högre kursniivån 93,90 kr dagen innan, dvs mån 29 jun 2015
...fast OMXS30 då bara nådde ner till 1545,58.)
//
Förändringar i betavärdet
Ovan nämndes ett motiverat p/e-tal på 13,7 för en standardaktie givet
...en riskfri långränta på 0,95% som stiger till 5% inom 5 år
...en börsriskpremie på 5,5%
...ett betavärde på 1
...en långsiktig resultattillväxt på 2,5% per år
Hur förändras det motiverade p/e-talet vid förändringar av betavärdet?
1)
Tex vad blir det motiverade p/e-talet om aktiens betavärde sänks till 0,8?
Man kan då räkna ut att det motiverade p/e-talet stiger till 15,94.
2)
Alternativt:
Vad händer om betavärdet istället är 1,2?
Då sjunker det motiverade p/e-talet till 12,05.
//Edit: Dessa känslighetsanalyser för betavärdet är bla beräknade givet att avkastningskravet för en aktie beräknas som:
...den riskfria räntan
plus
...börsriskpremien gånger aktiens betavärde
Tex med
...den riskfria räntan (räntan på svenska statsobligationer med löptid 10 år) 5%
...börsriskpremien 5,5%
...betavärde 1
blir avkastningskravet för aktien
5% + (5,5*1) = 10,5%
Dvs med en risk i form av beta 1 (som tex för börsen som helhet) vill aktieinvesterare bara köpa en sådan aktie om de för en förväntad avkastning på 10,5% per år i snitt framöver.
Om en aktie då istället har beta 0,8 blir avkastningskravet istället:
5% + (5,5*0,8) = 9,4% per år
Och om aktien har beta 1,2 blir avkastningskravet:
5% + (5,5*1,2) = 11,6% per år
Men vid beräkningarna av en akties motiverade p/e-tal givet olika betavärden, har även beaktats att statsobligationsräntan nu bara är 0,95% per år (men antas stiga till 5% inom 5 år) osv.
//
Antag tex även följande:
Samma som ovan fast
...ett bolag som väntas uppnå en resultattillväxt på 9,5% per år i 3 år, och sedan 2,5% per år.
...och att betavärdet på bolagets aktie är 0,8.
Vad blir då aktiens motiverade p/e (dvs som ovan; börskurs delat med nettoresultat per aktie för gångna 12 mån)?
Då blir aktiens motiverade p/e-tal 19,21.
//Edit: Man kan ta i ännu mera och anta följande scenario (samt allt annat lika enl ovan, bla beta 0,8):
...en resultattillväxt på 9,5% i 4 år framöver
...sedan 3,5% per år
=> Aktiens motiverade p/e-tal 23,22.
Dvs ändå kommer man inte upp i H&M-aktiens nuvarande p/e 24,92 vid börskurs 325 kr.
//
Dvs H&M-aktiens p/e i dagsläget 24,92 vid beta 0,78 och följande analytikersnittprognoser för H&M:s framtida resultatutveckling per aktie:
år 1: +9%
år 2: +10% från år 1
år 3: +10% från år 2
För att komma upp i p/e ca 25 (istället för p/e ca 19) krävs alltså fortsatt hög resultattillväxt för H&M även efter år 3.
Utveckling av H&M:s nettoresultat per aktie de senaste kvartalen (förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):
dec 2012-feb 2013: 1,49 kr
mars-maj 2013: 2,81 kr
jun-aug 2013: 2,68 kr
sep-nov 2013: 3,35 kr
dec 2013-feb 2014: 1,60 kr (+7%)
mars-maj 2014: 3,51 kr (+25%)
jun-aug 2014: 3,20 kr (+19%)
sep-nov 2014: 3,76 kr (+12%)
dec 2014-feb 2015: 2,18 kr (+36%)
mars-maj 2015: 3,90 kr (+11%)
Dvs god tillväxttakt under de flesta kvartalen.
Tillväxtnivån under ett enskilt kvartal kan dock vara tillfällig och bero på tex hur vädret var just det kvartalet (och även hur vädret var under jämförelsekvartalet ett år tidigare).
Utifrån kvartalssiffrorna blir utvecklingen av H&M:s nettoresultat följande i årstakt för senast rapporterade 12 mån:
jun 2013-maj 2014: 11,14 kr
jun 2014-maj 2015: 13,04 kr (+17%)
Dvs en resultattillväxt på 17% i årstakt är ju utmärkt för ett stort bolag som H&M.
Men det lär vara lyft av tillfälligt positiva omständigheter som gynnsamt väder etc, dvs H&M lär inte kunna ligga kvar på en såg tillväxttakt långsiktigt.
Tex under senaste kvartalet var tillväxtnivån lägre på 11%.
...Med H&M:s B-aktie i 325 kr
...och nettoresultatet per aktie i 13,04 kr för senast rappade 12 mån
=> aktiens p/e-tal ca 25.
Atlas Copcos nettoresultat per aktie de senaste kvartalen:
q1/2013: 2,45 kr
q2/2013: 2,56 kr
q3/2013: 2,51 kr
q4/2013: 2,38 kr
q1/2014: 2,27 kr (-7%)
q2/2014: 2,64 kr (+3%)
q3/2014: 2,36 kr (-6%)
q4/2014: 2,73 kr (+15%)
q1/2015: 2,65 kr (+17%)
Dvs positivt med ökningar de senaste två kvartalen.
Men det är väl mest tack vare positiva valutaeffekter (vilket inte är uthålligt).
Atlas Copcos kvartalssiffror ovan (för nettoresultatet per aktie) blir följande i årstakt för senast rapporterade 12 mån:
apr 2013-mars 2014: 9,72 kr
apr 2014-mars 2015: 10,38 kr (+7%)
Och med Atlas Copcos A-aktie i 235,80 kr ger det ett p/e-tal på 22-23.
Utveckling av Atlas Copcos orderingång (värdet på kundbeställningar) de senaste kvartalen, vilket ger en indikation om kommande utveckling för intäkter och resultat:
q1/2013: 21 miljarder kr
q2/2013: 21 miljarder kr
q3/2013: 19 miljarder kr
q4/2013: 20 miljarder kr
q1/2014: 23 miljarder kr (+8%)
q2/2014: 23 miljarder kr (+11%)
q3/2014: 23 miljarder kr (+20%)
q4/2014: 24 miljarder kr (+24%)
q1/2015: 25 miljarder kr (+12%)
Härav dock endast följande orderingångs-förändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
q1/2014: -2%
q2/2014: +1%
q3/2014: +2%
q4/2014: +2%
q1/2015: -5%
Dvs det såg ut att ta lite fart mot andra hälften av 2014, men därefter besvikelse med ny nedgång i början av 2015.
Nästa hållpunkt är Atlas Copcos q2/2015-resultatrapport som ska presenteras tors 16 juli 2015 (dvs om knappt 2 veckor form i skrivande stund fre 3 juli 2015).
//Edit: Ovannämnda motiverade p/e-tal är förenklat beräknade som
...respekive akties motiverade värde (beräknat som nuvärdet av aktiens förväntade framtida nettoresultat per aktie diskonterat med aktiens avkastningskrav, utifrån angivna antaganden för tex förväntad resultattillväxt och ränta)
delat med
...aktiens nettoresultat per aktie under gångna 12 mån
Mer om hur man räknar ut värdet idag (nuvärdet) av pengar som man kommer att erhålla i framtiden (tex ett bolags framtida nettoresultat per aktie): https://sv.wikipedia.org/wiki/Nuvärdesmetoden
//
Branscher som OMXS30-företagen är i:
1) ABB: industriföretag
2) Alfa Laval: industriföretag
3) Assa Abloy: låstillverkare
4) Astrazeneca: läkemedel
5) Atlas Copco: industriföretag
6) Atlas Copco: industriföretag
7) Boliden: gruvbolag
8) Electrolux: vitvaror (tvättmaskiner, kylskåp, diskmaskiner etc)
9) Ericsson (utrustning för telekom-nät, särskilt mobiltelefoni-nät)
10) Getinge (sjukhus-utrustning)
11) H&M (egendesignade kläder som säljer i egen butikskedja)
12) Investor (investmentbolag som äger en aktieportfölj)
13) Kinnevik (investmentbolag som äger en aktieportfölj)
//Edit: Kinnevik med Cristina Stenbeck i spetsen (som huvudägare och styrelseordförande) har särskild inriktning på att vara delägare i bolag som håller på med telekom, media och e-handel.
Bland Kinnevik-delägda bolag:
Millicom
Tele2
MTG
Zalando
Rocket Internet
Tex tidigare blogginlägg (från 16 feb 2015) om Kinnevik: http://www.redeye.se/aktiebloggen/kinnevik/kinnevik-bubblan
...Då låg Kinneviks B-aktie i 283,10 kr.
...Tors 2 juli 2015 slutade den i 267,90 kr.
Dock har Kinnevik på vägen betalat ut en aktieutdelning på 7,25 kr efter bolagsstämman i maj 2015.
Dvs inkl aktieutdelningen skulle aktien ha legat på 267,90 kr + 7,25 kr = 275,15 kr i slutet av tors 2 juli 2015.
Men det är ändå ca -3% från bloginlägget i feb 2015.
Bla äger Kinnevik 32% av tyska bolaget Zalando som säljer kläder och skor etc via internet i flera länder.
Zalando är separat börsnoterat på Frankfurtbörsen och där värt ca 70 miljarder kr vid börskurs ca 30 euro.
Kinneviks ägarandel på 32% är därmed värd 32% av 70 miljarder kr = 22 miljarder kr.
Dvs det är en stor del av Kinneviks börsvärde på 70-80 miljarder kr vid börskurs 260-270 kr.
Zalandos ekonomiska utveckling de senaste åren:
Intäkter:
2013: 15 miljarder kr
2014: 20 miljarder kr (+32%)
Det är dock omräknat från euro till kronor med följande snittkurser per år för euron:
2013: 8,6494 kr
2014: 9,0968 kr (+5%)
Dvs Zalandos intäktstillväxt på 32% i kronor beror delvis på att euron stigit mot kronan.
Zalandos bruttomarginal (bruttoresultat delat med intäkter):
2013: 41%
2014: 43%
Bruttoresultat är väl i princip försäljningsintäkter minus inköpskostnader.
Zalandos rörelseresultat:
2013: -986 miljoner kr
2014: 746 miljoner kr
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
2013: -6%
2014: 4%
Dvs till skillnad från bruttoresultatet så inkluderar väl rörelseresultatet bla fasta kostnader såsom marknadsföringskostnader etc.
Men är det motiverat att Zalando värderas till 70 miljarder kr på börsen om bolaget genererade ett rörelseresultat på 700-800 miljoner kr 2014?
Här i bloggen är uppfattningen att Zalando är klart övervärderat, och att lönsamhetspotentialen i e-handelsföretag som Zalando är överskattad pga hård konkurrens, svårt att vara unik och många som gör samma sak vilket ger priskonkurrens.
Zalando försöker väl dock ta greppet om branschen genom att satsa så stort på marknadsföring etc så att folk mest känner igen Zalando och lättare väljer att handla där än på andra sajter.
Men är det uthålligt i längden?
//
14) Lundin Petroleum (oljebolag)
15) MTG (tv-bolag)
16) Nokia (utrustning för telekom-nät, särskilt mobiltelefoni-nät)
17) Nordea (bank)
18) Sandvik (industriföretag)
19) Securitas (väktarbolag)
20) SEB (bank)
21) Skanska (byggbolag)
22) SKF (industriföretag)
23) SSAB (ståltillverkare)
24) SCA (tillverkare av blöjor, dasspapper mm)
25) Handelsbanken (bank)
26) Swedbank (bank)
27) Swedish Match (tobaksprodukter, tex snus, cigarrer)
28) Tele2 (telekom-operatör som har kunder med mobiltelefoni-abonnemang etc, äger telekom-nät med utrustning som säljs av bolag som Ericsson och Nokia)
29) Teliasonera (som Tele2)
30) Volvo (tillverkar lastbilar, bussar, byggmaskiner mm, ej personbilar)
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att … [content has been truncated]