Post entry

Hexatronic: En granskning av kritiken som framförts

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Gårdagen bjöd minst sagt på omvälvande kritik som bestod i att Hexatronic saknar tillräckligt kassaflöde för att kunna betala skulden till Ericsson för köpet av Hudiksvall. Det har cirkulerat misstankar om att bokföringen är riggad och att ledningen har undanhållit information. Det här inlägget, till skillnad från förra, syftar till att söka gå igenom den data som finns från årsredovisningen och Q1.

Även om det bär emot så bör man ta till sig all kritik, legitim kritik, som inte är hämtad ur det blå. Det är på ett sätt tacksamt att det finns flera som analyserar bolaget och vrider och vänder på siffrorna för att utreda om de stämmer och om affärsmodellen fungerar. Den senste kritiken baserats på ett svagt kassaflöde och ifrågasättande av vad Hexatronic gör rätt när Ericsson misslyckades med Hudiksvall.

Till och börja med vill jag skriva ut sådant vi vet och formligen kan anta.

1. Ledningen har stort inflytande över företaget; såväl operationell som ägarinflytande.

2. Bolaget har transformerats påtagligt det senaste året,

3. Bolaget har en skuld motsvarande 43 Mkr.

4. Bolaget har en kassa motsvarande 33 Mkr.

5. Enligt Q1 uppgick positivt kassaflöde till 4,9 Mkr (och ingen amortering gjorde avseende skulden långfristig 32,1 + kortfristig 10,5 Mkr).

6. Ökad lagerhållning (kapitalbindning) och långa kundfordringstider.

I vilken ände skall man börja? Inledningsvis bör vi kanske fundera på varför det senaste kassaflödet inte uppgick till mer än 4,9 Mkr.

Det jag spontant fastnar för är rörelsens kostnader och posterna

1. Råvaror och Handelsvaror,

2. Övriga externa kostnader och,

3. Personalkostnader.

Under Q1 låg omsättningen på 146 Mkr och kostnaden för råvaror och handelsvaror uppgick till 81,7 Mkr. Det är otroligt nog drygt 13 Mkr lägre än Q4 där omsättningen låg på 140 Mkr. Det framgår inte anledningen till detta men kan det bero på lägre råvarupriser?

Går vi vidare till posten Övriga externa kostnader så uppgick denna post under Q1 till 20 Mkr varav under Q4 så låg den på blott 10 Mkr. Det framgår inte heller i denna bemärkelse vad som föranleder ökade externa kostnader men ledningen har kommunicerat, att det har varit en del omstruktureringskostnader. Är sådana kostnader att betrakta som "övriga externa"?

Mest intressant för sammanställningen är, tycker jag, personalkostnaderna som Q4 uppgick till 19 Mkr och under Q1 till 29 Mkr. I denna del tror jag att vi kan förvänta oss en högre kostnadspost mot bakgrund av ett ökat antal anställda i koncernen.

Ehuru, när allt kommer omkring så kan vi konstatera att det är den lägre kostnaden för Råvaror- och Handelsvarorna som väger upp förändringsbilden med de övriga externa- och personalkostnaderna.

Det jag saknar när jag läser materialet är den bild av amorteringsplanen som bolaget i tidigare rapporter har adresserat. Om jag förstår det riktigt så skall hela skudeln vara betald per sista december 2015. Då inkluderas även första kvartalet 2015/2016. Under detta kvartalet skedde ingen amortering och uppgick därför till 43 Mkr vid såväl periodens ingång som utgång.

I denna del skulle jag vilja se en tydligare plan från ledningens håll. Enligt intervju med vd i Affärsvärlden i januari så har bolaget ett tydlig tillväxtmål och det finns bolag som koncernen har under lupp.

Hur jag än vrider och vänder på det här caset så tycker jag att kritken känns vinklad. Den är påverkad av analytikerns bild, att bolaget har gått från A till C utan att passera B. Enligt mitt förmenande så har denna resa inneburit ett antal ökade kostnader som ledningen inte har varit tydlig med att redovisa dessa. Sådana kostnader är mycket riktigt kostnader som följer med en större bolagskostym till exempel inköpsrelaterade villkor (kapitalbindning), personalkostnader och systemanpassning. Dessa saker framgår av det underlag som bolaget har försett marknaden men.

Den tolkning som jag gör utifrån min egen analys, mot bakrund av dem bitar som BP pekar på, så förklaras frågetecknet "kassaflöde" med tiden det tar för bolaget att växa in i den större kostnadkostymen.

När allt kommer till kritan så vill jag summera caset med, att

1. Bolaget redovisar och uppvisar ett positivt kassaflöde,

2. Bolaget redovisar vinst,

3. Bolaget har en kassa motsvarande 33 Mkr,

4. Bolaget har ett kreditutrymme hos Nordera motsvarande 50 Mkr.

5. Kostnader relaterade till transformationen har tagits i och med Q1 14/15.

Av dessa anledningar har jag valt att ifrågasätta den "röda flaggan" och ifrågasätter om den verkligen är så alarmerande som BP vill låta påskina. Nej, jag hade med denna information känt mig lurad som småsparare om jag sålt enbart för att BP tagit till orda och slagit sig för bröstet för att verka märkvärdig. Kritiken är rimlig men den är inte alarmerande i den grad BP adreserar.

Jag är uppenbarligen partisk och fortfarande aktieägare i Hexatronic, men min bedömningen är att BP har förmått småspararna att ta ett förhastat beslut baserat på en ofullständig bild av det framtida kassaflödet. Kritiken vilar inte i fingerad bokföring utan i misstroendet att fortsatt visa vinst. Det är en märklig slutsats när trenden är - om än konkurrensutsatt - men positiv med en marknad som uppenbarligen talar för fiber. Hexatronic sitter tack vare Hudiksvall med en hel produktionslina att förse kunder med fiber och sjöfiberkabel.

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?