Post entry

Sälj Hexpol-aktien

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

När kommer det börja ta stopp för gummi-underleverantören Hexpol?

Makalös utveckling för Hexpol:

...I början av 2009 kunde aktien köpas för 12-13 kr.

...För fem år sedan (dvs i maj 2009) kunde aktien köpas för under 30 kr.

...I apr 2014 nådde aktien toppkursen 634 kr.

...Därefter viss tillbakagång till nuvarande börskurs 599 kr.

Här i bloggen fick Hexpol-aktien rekommendationen "långsiktigt köp" vid börskurs 229,50 kr i feb 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hexpol/hexpol-aktien-langsiktigt-kopvard

...Sedan dess är aktien alltså +161% under de dryga två åren som gått.

...Inkluderar man även utbetalda aktieutdelningar under perioden (5 kr under våren 2012 och 6 kr våren 2013) blir aktiens totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) +166% under perioden.

Som jämförelse är börsen som helhet +42% under samma period inkl utbetalda aktieutdelningar.

Dvs trots att börsen stigit kraftigt har Hexpol-aktien outperformat börsen rejält under perioden.

Men nu verkar det vara bra tillfälle att casha hem och sälja av Hexpol-aktien.

//Edit:

...Tex om man investerade 100 000 kr i Hexpol-aktier i feb 2012 sitter man alltså nu (drygt två år senare) med 266 000 kr.

...Hade man istället köpt en indexfond för Stockholmsbörsen hade man däremot "bara" suttit med 142 000 kr (dvs drygt hälften av 266 000 kr).

Å andra kunde det ju på förhand tyckas ha varit väsentligt säkrare att köpa en indexfond än att köpa Hexpol-aktier för pengarna.

//

Hexpols resultat per aktie de senaste kvartalen:

q1/2012: 5,26 kr

q2/2012: 5,63 kr

q3/2012: 5,58 kr

q4/2012: 5,41 kr

q1/2013: 6,28 kr (+19%)

q2/2013: 6,62 kr (+18%)

q3/2013: 6,74 kr (+21%)

q4/2013: 7,38 kr (+36%)

q1/2014: 7,61 kr (+21%)

Hur kan en liten konjunkturkänslig gummi-underleverantör lyckas med en sådan utveckling?

Utifrån kvartalssiffrorna ovan blir utvecklingen följande på årsbasis för senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014):

...resultat per aktie 28,35 kr (+24%)

Och utifrån det blir aktiens p/e-tal 21 (börskurs 599 kr delat med resultat per aktie 28,35 kr).

Dvs om den fina resultatutvecklingen fortsätter kan nuvarande börskurs vara motiverad.

Men är det inte så att det kommer att bli allt svårare för H att hålla samma ökningstakt för resultatet i takt med att nivåerna blir allt högre?

Tittar man på utvecklingen för intäkter och rörelsemarginal de senaste kvartalen ser det ut enl följande:

Intäkter:

q1/2012: 2 142 miljoner kr

q2/2012: 2 121 miljoner kr

q3/2012: 1 980 miljoner kr

q4/2012: 1 764 miljoner kr

q1/2013: 2 014 miljoner kr (-6%)

q2/2013: 2 060 miljoner kr (-3%)

q3/2013: 2 039 miljoner kr (+3%)

q4/2013: 1 923 miljoner kr (+9%)

q1/2014: 2 131 miljoner kr (+6%)

Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):

q1/2012: 13%

q2/2012: 14%

q3/2012: 14%

q4/2012: 13%

q1/2013: 15%

q2/2013: 15%

q3/2013: 16%

q4/2013: 17%

q1/2014: 17%

Dvs:

  • Intäktsutvecklingen har varit blandad på sistone även om det varit tillväxt de senaste tre kvartalen.

I q1/2013 och q2/2013 till och med krympande intäkter.

  • Men framför allt har H lyckats öka rörelsemarginalen kraftigt bara under de senaste två åren.

Ovannämnda kvartalssiffror innebär följande utveckling på årsbasis för H:s senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014):

...intäkter 8 153 miljoner kr (+3% från föregående 12 mån)

...rörelsemarginal 16% (upp från 14%)

Tänkbara förklaringar till H:s goda resultatutveckling:

1) Lyckade företagsköp.

2) Förbättrad konjunktur.

3) Pricing power.

Det bara måste vara så att H har en stark marknadsposition inom sin nisch (som underleverantör av rågummi till gummprodukt-tillverkare), och därigenom har förmåga att hålla uppe och höja prisnivån.

Det kan tyckas märkligt för en så pass till synes enkel produkt som gummi där konkurrensen och prispressen borde vara hård.

//Edit: Dock uppger H att bolaget under 2013 haft negativa priseffekter pga:

...lägre pris på den gummiråvara H köper in och gör sin förädlade gummiråvara av

...samt valutaeffekter

//

4) Kostnadsmedvetenhet.

//Edit: I tex årsredovisningen för 2013 nämner H "kostnadseffektivast i branschen" som en av bolagets strategier.

//

Dessa fyra faktorer kan säkert bestå även framöver.

  • Men i takt med att H blir allt större blir det allt svårare att hålla uppe samma tillväxttakt i resultatet eftersom de historiska jämförelsetalen blir allt högre.

Huvudscenariot måste därför vara att H:s resultattillväxt kommer att dämpas framöver.

  • Blir det dessutom försämrad konjunktur kan det till och med bli krympande resultat för H framöver från nuvarande höga nivåer.

Och då lär aktien följa med nedåt från rådande rekordhögsta kurser.

Hur pass god förmåga har H att hantera sämre tider?

Svaret på det kan till stor del erhållas i H:s nuvarande balansräkning:

1) Skuldsättning

H har en nästan obefintlig skuldsättning med en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 133 miljoner kr per slutet av q1/2014.

Det blir bara 0,6% av H:s börsvärde på 21 miljarder kr vid börskurs 599 kr.

//Edit: Dock kan tilläggas att H tex under våren 2011 fick in 500-600 miljoner kr i kapitaltillskott från investerare, genom att 6-7 miljoner nya Hexpol-aktier såldes ut för 83 kr per st.

Det totala antalet utestående H-aktier ökade därmed från knappt 27 miljoner st till drygt 33 miljoner st, dvs det var en utspädning på 25%.

//

H:s nettoskuld per slutet av respektive kvartal:

q4/2011: 1 096 miljoner kr

q1/2012: 1 199 miljoner kr

q2/2012: 1 142 miljoner kr

q3/2012: 879 miljoner kr

q4/2012: 1 215 miljoner kr

q1/2013: 1 013 miljoner kr

q2/2013: 985 miljoner kr

q3/2013: 666 miljoner kr

q4/2013: 312 miljoner kr

q1/2014: 133 miljoner kr

Det ger i sin tur följande förändring av nettoskulden från början av respektive kvartal till slutet av samma kvartal:

q1/2012: +103 miljoner kr

q2/2012: -57 miljoner kr

q3/2012: -263 miljoner kr

q4/2012: +336 miljoner kr

q1/2013: -202 miljoner kr

q2/2013: -28 miljoner kr

q3/2013: -319 miljoner kr

q4/2013: -354 miljoner kr

q1/2014: -179 miljoner kr

Och det blir följande förändring av nettoskulden i årstakt under de senast rapporterade 12 månaderna:

apr 2012-mars 2013: -186 miljoner kr

apr 2013-mars 2014: -880 miljoner kr

Det innebär i sin tur (förenklat uttryckt) att H har genererat följande kassaflöden under respektive period:

apr 2012-mars 2013: -186 miljoner kr

apr 2013-mars 2014: -880 miljoner kr

Dvs under senast rapporterade 12 mån har H genererat ett kassaflöde på nästan 900 miljoner kr.

Men det vill till att det ligger på de nivåerna och även fortsätter öka kraftigt, eftersom H:s börsvärde är så pass högt och ligger på 21 miljarder kr.

Tilläggas kan att H har betalat ut följande belopp i aktieutdelningar till aktieägarna:

maj 2012: 172 miljoner kr

maj 2013: 207 miljoner kr

Lägger man till det i kalkylen har H genererat följande kassaflöden:

apr 2012-mars 2013: 358 miljoner kr

apr 2013-mars 2014: 1 087 miljoner kr

För senast rapporterade 12 mån (apr 2013-mars 2014) innebär det ett "price/cash flow-tal" på 19:

...börsvärde 20 617 miljoner kr (vid börskurs 599 kr)

delat med

...kassaflöde 1 087 miljoner kr under senaste 12 mån

Dvs det är ungefär i nivå med det ovannämnda p/e-talet på 21.

Frågan är då om det är en uthållig kassaflödesnivå för H, eller om bolaget tex stor inför en investeringsperiod då stora investeringar kommer att behöva genomföras i bolagets fabriker etc.

H anger följande investeringsnivåer i resultatrapporterna för de senaste åren:

Investeringar:

2011: 103 miljoner kr

2012: 177 miljoner kr

2013: 145 miljoner kr

Det motsvarar följande andel av H:s intäkter per år:

Investeringarnas andel av intäkterna:

2012: 1,4%

2013: 2,2%

2014: 1,8%

Dvs det verkar vara väldigt låga investeringsnivåer jämfört med industriföretag generellt som väl kan ligga på åtminstone 5-10% av intäkterna i årliga investeringsnivåer.

Antingen är H:s verksamhet helt enkelt inte särskilt kapitalkrävande, eller så håller bolaget nere investeringsnivån maximalt för tillfället vilket kan leda till ett stort investeringsbehov framöver.

Men orsaken lär snarare vara att H:s verksamhet helt enkelt inte är särskilt kapitalkrävande, ev i kombination med att investeringarna hålls på en generellt låg nivå.

Ovannämnda investeringsnivåer per år kan även jämföras med H:s årliga bokförda avskrivningar på tidigare gjorda investeringar:

Avskrivningar:

2011: 150 miljoner kr

2012: 152 miljoner kr

2013: 156 miljoner kr

Dvs om investeringarna per år ligger lägre än avskrivningarna kan man tolka det som att investeringarna hålls nere på onormalt låga nivåer.

För de tre åren 2011-2013 sammantaget:

investeringar: 425 miljoner kr

avskrivningar: 458 miljoner kr

Dvs H verkar ungefär knappt ens ersätta gamla maskiner etc som blir för gamla, men inte mycket mer än så.

2) Immateriella anläggningstillgångar

H har ev luft i balansräkningen i form av stort bokfört värde på abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar (som ej representerar konkreta tillgångar såsom maskiner, varulager, kundfordringar, kassa, fabriker osv).

Om H börjar gå dåligt (tex pga sämre konjunktur) finns risk för att det bokförda värdet på ia-tillgångarna måste skrivas ned vilket då ger motsvarande negativa resultateffekter som urholkar det egna kapitalet (tillgångar minus skulder).

H kan då behöva be aktieägarna om stora kapitaltillskott för att bibehålla eget kapital på en tillräckligt hög nivå som buffert mot kommande ev förluster.

H:s ia-tillgångar var bokförda till 2 729 miljoner kr per slutet av q1/2014 vilket motsvarade:

...43% av totala tillgångar

...70% av eget kapital

Dvs om ia-tillgångarna skulle skrivas ned till noll kr skulle det (förenklat) leda till en resultateffekt på -2 729 miljoner kr vilket skulle utradera 70% av H:s eget kapital (som därmed skulle minska från 3 877 miljoner kr till 1 148 miljoner kr).

Här i bloggen är alltså övertygelsen att bolag med stort bokfört värde på ia-tillgångar (i förhållande till särskilt eget kapital) innebär förhöjd risknivå i bolagets aktie, eftersom bolaget kan tvingas be aktieägarna om stort kapitaltillskott om stora nedskrivningar måste göras på ia-tillgångarna.

H:s motståndskraft mot sämre tider är alltså:

1) god i termer av låg skuldsättning

2) men mindre god i termer av stora ia-tillgångar

H:s ekonomiska utveckling de senaste åren:

Intäkter:

2001: knappt 500 miljoner kr

. . .

2008: 3 190 miljoner kr

2009: 2 608 miljoner kr (-18%)

2010: 3 798 miljoner kr (+46%)

2011: 7 197 miljoner kr (+89%)

2012: 8 007 miljoner kr (+11%)

2013: 8 036 miljoner kr (0%)

Rörelsemarginal:

2008: 10%

2009: 6%

2010: 10%

2011: 12%

2012: 13%

2013: 16%

Nettoresultat:

2008: 183 miljoner kr

2009: 102 miljoner kr (-44%)

2010: 273 miljoner kr (+168%)

2011: 619 mijoner kr (+127%)

2012: 753 miljoner kr (+22%)

2013: 910 miljoner kr (+24%)

Resultat per aktie:

2008: 6,23 kr

2009: 3,47 kr (-44%)

2010: 9,30 kr (+168%)

2011: 18,65 kr (+101%)

2012: 21,88 kr (+17%)

2013: 27,02 kr (+23%)

Dvs:

...Skälet till de stora intäktsökningarna är väl till stor del gjorda företagsköp.

...Positivt att H alltid har gått med vinst under dessa år, även under den globala finanskrisen 2008/2009. Det visar på en stabilitet i H:s verksamhet.

...Förbättrad konjunktur och lyckade företagsköp har verkligen gett skördetid för H med kraftigt ökade resultat varje år de senaste åren.

För att kunna bibehålla resultatutvecklingen lär det tex krävas:

...fortsatt förbättrad världskonjunktur

...fortsatta, stora och lyckosamma företagsköp

Som nämnt är H finansiellt starkt och har råd att genomföra företagsköp på flera miljarder kr.

Blir intressant att se vad bolaget kan hitta för företagsköp.

//Edit: I tex H:s årsredovisning för 2013 skriver vd Georg Brunstam att H under året jobbat aktivt för att få till företagsköp, fast det ändå inte blev av.

Dvs ev svårt att i dessa goda tider kunna genomföra passande företagsköp till goda villkor (lågt pris osv).

Svårigheter att få till fortsatta bra företagsköp kan därför vara något som hämmar H:s utveckling och börskursen framöver.

//

Mer om H

H är baserat i Malmö och har drygt 3 000 pers anställda.

Så här beskriver sig bolaget i q1/2014-resultatrapporten (som kom ons 7 maj 2014):

HEXPOL är en världsledande polymerkoncern med starka globala positioner inom:

...avancerade polymera blandningar (Compounding)

...packningar för plattvärmeväxlare (Gaskets)

...samt hjul i plast och gummimaterial för truck- och länkhjulsapplikationer (Wheels).

Kunderna är i huvudsak:

...OEM-tillverkare av plattvärmeväxlare och truckar

...den globala fordonsindustrins- och verkstadsindustrins systemleverantörer

...energisektorn

...tillverkare av medicinteknik

Koncernen är organiserad i två affärsområden:

...HEXPOL Compounding

...HEXPOL Engineered Products

HEXPOLkoncernens försäljning 2013 uppgick till 8 036 MSEK.

HEXPOL-koncernen har cirka 3 400 anställda i tio länder.

Ytterligare information finns på www.hexpol.com.

http://investors.hexpol.com/afw/files/press/hexpol/201405066779-1.pdf

Dvs affärsområde Compounding är väl då inriktat på rågummit som säljs till tillverkare av olika gummiprodukter, medan det klart mindre affärsområdet Engineered Products utgörs av vissa gummiprodukter som H självt tillverkar av sitt rågummi.

Tex intäktsfördelning under helåret 2013:

Compounding 91%

Engineered products 9%


Summa 100% (8 036 miljoner kr)

H:s vd är Georg Brunstam (fyller 57 år under 2014).

I H:s årsredovisning för 2013 (som är daterad 12 mars 2014) kommenterar Brunstam bla två företagsköp som H genomförde under 2012:

Müller Kunststoffe

Robbins

Han uppger att de företagsköpen har varit lyckade.

Det var i nov 2012 som H meddelade förvärvet av det amerikanska bolaget Robbins: http://investors.hexpol.com/sv/pressmeddelanden/hexpol-forvarvar-robbins-en-ledande-amerikansk-tillverkare-av-gummiblandningar-1261278

Bolaget uppgavs då ha intäkter kring 100 miljoner dollar per år och 240 pers anställda.

Prislappen uppgavs till ca 90 miljoner dollar i "enterprise value" (dvs för eget kapital plus övertagna skulder).

Köpet av Müller Kunststoffe kom i dec 2011, dvs knappt ett år tidigare: http://investors.hexpol.com/sv/pressmeddelanden/hexpol-forvarvar-muller-kunststoffe-en-ledande-centraleuropeisk-tillverkare-av-termoplastiska-elastomerblandningar-(tpe-compounding)-1222274

MK uppgavs där ha intäkter på 46 miljoner euro per år och 90 pers anställda.

Prislapp: 39 miljoner euro i enterprise value.

Dvs positivt att R och MK varit lyckade företagsköp, men i det stora hela är de småbolag i relation till H som helhet.

H nämner (i årsredovisningen för 2013) följande bolag som ex på konkurrenter:

Airboss

Teknor Apex

Dynamix

PTE

Multibase

GLS

Kraiburg

Dvs kan det vara bolag som framöver kan bli uppköpta av H?

Läge att kolla upp om de är börsnoterade osv.

H nämner även att det finns konkurrenter i form av mindre, lokala tillverkare i olika länder.

Dvs ev är sådana bolag mest sannolika som kommande förvärvsobjekt för H.

En tredje konkurrent-kategori är tillverkare av gummiprodukter som har viss egen framställning av sådant rågummi som H gör.

Kan det även bli så att H gör sådana företagsköp?


Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "sälj" för Hexpol-aktien vid börskurs 599 kr.

Det var aktiens slutkurs på börsen tors 8 maj 2014.

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?