Post entry

Spekulativt köp: Xact Bear

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Läge att investera i fonden Xact Bear som stiger i värde när börsen faller?

Kan inte hjälpa att stirra mig blind på diagram med den historiska utvecklingen för Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30:

www.avanza.se/index/om-indexet.html/19002/omx-stockholm-30

http://www.bloomberg.com/quote/OMX:IND/chart

Den första länken ovan visar utvecklingen i upp till tre år tillbaka i tiden, och indexet har under den perioden haft en i princip stadig och obruten uppgång

...från en indexnivå på drygt 800 under hösten 2011 (dvs knappt tre år sedan)

...till nuvarande indexnivå kring 1400

...Från den exakta bottennivån 833,03 (23 sep 2011)

...till den exakta toppnivån 1410,08 (11 jun 2014)

är det en indexförändring på +69%!

I skrivande stund (under förmiddagen ons 27 aug 2014) ligger indexet i 1396,70 vilket bara är en knapp procent från toppnivån 1410,08.

...Går man fem år tillbaka i tiden var indexet ej så mycket lägre hösten 2009 än hösten 2011.

Det låg även hösten 2009 kring 800-900.

...Därefter topp kring 1100-1200 vid årsskiftet 2010/2011 och senare under våren 2011.

...Sedan small Greklandskrisen till under hösten 2011 varvid indexnivån återigen föll ned till bottennivån 800-900.

Vad är det då som hänt sedan hösten 2011 som gör att indexet sedan dess är nästan +70%?

Har det tex skett en kraftig förbättring av världskonjunkturen (så att börsbolagen har goda resultatökningar) i kombination med att världens länder kunnat göra kraftiga avbetalningar på sina enorma statsskulder?

Nej, tyvärr inte.

//Edit: Bla tidigare inlägg här i bloggen om industriföretagen ABB och Sandvik där aktieanalytikerna i snitt sänkt sina resultatprognoser kraftigt de senaste åren:

...Om bla Sandvik (från 6 juni 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/sandvik/sandvik-industrivarden

...Om ABB (från 29 apr 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/abb/salj-abb-aktien

//

Snarare är huvudorsaken (till den kraftiga börsuppgång som varit sedan hösten 2011) att det generella ränteläget i världen är fortsatt lågt tack vare att centralbankerna håller sina styrräntor fortsatt låga (sedan den globala finanskrisen 2008/2009) eftersom världskonjunkturen ännu ej tagit riktig fart.

Man kan tolka det som att det fortsatt låga ränteläget i sin tur gjort att aktieinvesterares successivt sänkt sina avkastningskrav, vilket gjort att de är redo att köpa aktier till allt högre värderingsnivåer (högre p/e-tal dvs ett bolags börskurs delat med bolagets årliga resultat per aktie) eftersom det helt enkelt inte finns något bättre investeringsalternativ.

Den långvariga börsuppgång som varit verkar även ha börjat framkalla spekulativa (belånade?) aktieköp med påföljande kursuppgångar eftersom börsen nu stigit så länge att folk börjar tro att den inte kan falla.

Här i bloggen är uppfattningen att det är en farlig väg att gå som förr eller senare lär leda till kraftig börsnedgång (och därmed även nedgång i börsindexet OMXS30).

Den kraftiga börsuppgång som varit är alltså ej fundamentalt underbyggd av resultatökningar i börsbolagen, utan verkar ha börjat tappa verklighetsförankringen och blivit en alltmer spekulationsdriven börsuppgång.

Länders statsskulder är dessutom fortsatt skrämmande höga på många håll i världen, vilket innebär en instabilitet och att pengar under lång tid måste gå till att betala av på skulderna innan det kan gå till investeringar som gynnar världsekonomin.

Länder i världen med stora statsskulder (statsskuldens nivå som andel av respektive lands årliga bruttonationalprodukt):

Japan 227%

Grekland 175%

Italien 133%

Portugal 129%

Singapore 106%

USA 102%

Belgien 102%

Spanien 94%

länderna i Eurozonen 93%

Frankrike 92%

Storbritannien 91%

Kanada 89%

Egypten 87%

Tyskland 78%

Österrike 75%

Holland 74%

Indien 68%

Israel 67%

http://www.tradingeconomics.com/

Sverige ligger ganska bra till på den listan med en statsskuld på "bara" 41% av den årliga bruttonationalprodukten.

Men vid sidan om statsskulden finns hushållens skuldsättning, och där ligger Sverige högt.

Enl Svenska Dagbladet 27 aug 2014 (hushållens skuldsättning som andel av hushållens årliga disponibla inkomst för respektive land):

Danmark 321%

Holland 300%

Norge 201%

Irland 200%

Australien 185%

Sverige 174% (Stockholms län 413%)

Källa: OECD, Riksbanken

http://www.svd.se/naringsliv/pengar/bostad/landerna-dar-hushallen-har-storst-skulder_3854536.svd?sidan=1

Ett scenario är tex att ränteläget normaliseras de kommande åren på en mer normal, klart högre nivå än nuvarande "dopande" låga ränteläge trots att världskonjunkturen ej tar särskilt mycket mera fart utan ligger kvar på nuvarande ganska skrala men normala nivå.

Då blir effekten ej särskilt mycket bättre resultatutveckling i börsbolagen i kombination med stigande ränteläge (dvs högre avkastningskrav hos aktieinvesterarna), vilket per definition bör leda till börsnedgång.

Bla har svenska centralbanken Riksbanken sin styrränta för närvarande på nivån 0,25% per år men räknar som huvudalternativ med att styrräntan kommer att höjas till 2-2,5% inom tre år: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/

Dock uppger Riksbanken att osäkerheten är stor i den prognosen, och att styrräntan i själva verket kan hamna alltifrån -1% upp till 6% inom tre år.

Och på kort sikt är det tal om att både EU:s centralbank ECB och Riksbanken kan vara på gång att genomföra ytterligare stimulansåtgärder (styrränte-sänkningar och/eller andra åtgärder), vilket kan höja börsen ytterligare på kort sikt.

//Edit: Men tex USA:s centralbank Federal Reserve ("Fed") väntas börja höja sin styrränta from våren 2015 enl tex aktiemäklarfirman Penser: http://www.di.se/artiklar/2014/8/29/erik-pensers-basta-hostaktier/

//

Mot bakgrund av ovannämnda beskrivning är slutsatsen här i bloggen att det för närvarande är god potential i förhållande till risken (dvs bra "risk/reward") att investera i Handelsbankens pessimismfond Xact Bear.

Förenklat gäller följande:

...Om OMXS30-indexet är +1% under en börsdag, så blir värdeutvecklingen för Xact Bear -1,5%.

...Om OMXS30-indexet är -1% under en börsdag, så blir värdeutvecklingen för Xact Bear +1,5%.

Effekten blir alltså att om OMXS30-indexet inom 4-5 år som lägst kommer att lägga sig 30% under dagens indexnivå kring 1400, så kommer det att ge en god värdeökning i Xact Bear tom dess.

Här i bloggen är bedömningen att sannolikheten uppgår till åtminstone 40-50% för att OMXS30 kommer att ligga 30% lägre än idag (dvs att index kommer att nå 1000) någon gång under de kommande 4-5 åren.

//Edit: Man skulle tex även kunna säga:

...en sannolikhet på minst 50-60% för att OMXS30 som lägst kommer att nå åtminstone 1100-1200 någon gång inom 4-5 år

...en sannolikhet på minst 60-70% för att OMXS30 som lägst kommer att nå åtminstone 1200-1300 någon gång inom 4- 5 år

//

Den föreslagna tradingstrategin är alltså:

1)

att köpa Xact Bear vid nuvarande fondandels-kursnivå 118,90 kr (vid OMXS30-indexnivån 1396,02) under förmiddagen ons 27 aug 2014.

2)

att sälja de köpta Xact Bear-andelarna på klart högre nivå när (om) OMXS30-indexet har fallit 30% från dagens nivå till ca 1000 någon gång inom 4-5 år.

För att bedöma OMXS30-indexet framtida utveckling kan det även vara av intresse att titta vilka aktier som ingår i indexet och med vilka indexvikter.

Det är Stockholmsbörsen (Nasdaq-OMX) som anger OMXS30-indexet, och enl Stockholmsbörsen ingick följande aktier (med angivna indexvikter) i OMXS30-indexet per 1 aug 2014:

  1. H&M 11,99%

  2. Nordea 10,90%

  3. Ericsson 7,54%

  4. Atlas Copco 7,15%

  5. Teliasonera 6,51%

  6. Handelsbanken 6,04%

  7. SEB 5,84%

  8. Swedbank 5,2%

  9. Volvo 3,96%

  10. Assa Abloy 3,47%

  11. Investor 3,29%

  12. Sandvik 3,17%

  13. SCA 3,06%

  14. ABB 2,65%

  15. Astrazeneca 2,18%

  16. SKF 1,97%

  17. Kinnevik 1,96%

  18. Alfa Laval 1,91%

  19. Skanska 1,67%

  20. Electrolux 1,50%

  21. Swedish Match 1,32%

  22. Lundin Petroleum 1,14%

  23. Getinge 1,09%

  24. Tele2 1,04%

  25. Boliden 0,89%

  26. Securitas 0,81%

  27. MTG 0,48%

  28. SSAB 0,47%

  29. Nokia 0,18%

http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/94/94048_omxs30.pdf

OMXS30-indexet består ju av de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen.

I listan ovan är det dock bara 29 bolag med.

Orsaken är att Atlas Copco är med i OMXS30-indexet med både sin A-aktie och sin B-aktie vilka i listan ovan slagits ihop.

Indexvikterna ovan innebär tex att om H&M-aktien är +1% en dag så påverkar det OMXS30-indexet med H&M:s indexvikt (dvs 11,99%).

Förändringen i OMX30-indexet blir då alltså 11,99% av 1% = +0,1199% eller ca +0,1%.

Det var alltså utifrån de indexvikter som gällde enl listan ovan 1 aug 2014.

Sedan dess har ju indexvikterna förändrats med den kursförändring respektive bolags aktier har haft sedan dess.

Men grovt räknat ligger väl indexvikterna kvar på ungefär samma nivå idag (27 aug 2014) som 1 aug 2014.

Skrämmande tex enl listan ovan att de fyra svenska storbankerna tillsammans svarar för en indexvikt på nästan 30% av OMXS30-indexet:

  1. Nordea 10,90%

  2. Handelsbanken 6,04%

  3. SEB 5,84%

  4. Swedbank 5,82%


Summa 28,60%

Även om storbankerna just nu går som tåget och har skördetid skrevs ett inlägg här i bloggen 30 juli 2014 där storbanks-aktierna fick rekommendationen "sälj" pga storbankernas historiskt djupa kriser vid flera tillfällen de senaste decennierna: http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/salj-storbanks-aktierna

Och buntar man ihop de bolag i OMXS30 som kan sägas tillhöra kategorin "konjunkturkänsliga industriföretag" hamnar deras sammanlagda indexvikt på över 40%:

  1. Ericsson 7,54%

  2. Atlas Copco 7,15%

  3. Volvo 3,96%

  4. Assa Abloy 3,47%

  5. Sandvik 3,17%

  6. SCA 3,06%

  7. ABB 2,65%

  8. SKF 1,97%

  9. Alfa Laval 1,91%

  10. Skanska 1,67%

  11. Electrolux 1,50%

  12. Lundin Petroleum 1,14%

  13. Boliden 0,89%

  14. SSAB 0,47%

  15. Nokia 0,18%


Summa 40,73%

Det är med en bred definition av "konjunkturkänsliga industriföretag" inkl byggbolag (Skanska), olja (Lundin Petroleum) och gruvbolag (Boliden).

Som synes svarar de i antal för ca hälften av antalet bolag i OMXS30-indexet.

Då är det bara att räkna ut vad som kommer att hända om:

  • världskonjunkturen ej tar fart

  • räntorna stiger

  • och ovannämnda två punkter givet att aktiernas värderingsnivå (förenklat mätt som p/e-tal) i dagsläget ligger högt och verkar anta god förbättring av världskonjunkturen i kombination med fortsatt låga räntor

Egentligen brukar ju räntorna bara stiga om världskonjunkturen tar fart, men här är utgångspunkten att ränteläget i dagsläget är konstgjort lågt pga centralbankernas låga styrräntor och att det "verkliga" (normala) ränteläget i själva verket borde ligga klart högre med nuvarande världskonjunktur.

Tex investmentbolaget Investors vd Börje Ekholm i Investors q2/2014-resultatrapport (från 17 juli 2014):

Vad är kostnaden för pengar?

Världens centralbanker bibehåller en expansiv penning-politik.

Räntorna kommer sannolikt att förbli låga under en längre period, vilket riskerar att skapa tillgångsbubblor.

Vi måste ställa oss frågan om den rådande räntenivån verkligen utgör den faktiska kostnaden för pengar och vem som blir sittande med Svarte Petter till slut?

http://ir.investorab.com/files/press/investor/201407175155-1.pdf

De största bolagen i OMXS30

Det kan finna skäl att se specifikt på de enskilda bolag som har störst indexvikt i OMXS30-indexet enl listan ovan:

H&M 11,99%

Nordea 10,90%

Ericsson 7,54%

Teliasonera 6,51%


Summa 36,94%

De fyra bolagen svarar alltså för en sammanlagd indexvikt på nästan en tredjedel av OMXS30-indexet och har därmed stor betydelse för indexets utveckling.

H&M

Ett klädföretag som designar och tillverkar kläder som sedan säljs i H&M:s egna klädbutiker runt om i världen.

H&M har nått stora framgångar med sin inriktning på kläder med hög modegrad och lågt pris.

Tidigare var H&M känt för att sälja skräpkläder men på senare år har bolaget även satsat på att höja kvalitetsnivån i kläderna.

Genom att använda exklusiva fotomodeller i reklamen har H&M lyckats höja "hype-faktorn" (populariteten) för sina kläder bland bla nyckelgruppen de unga.

Kläder är i sig billiga att tillverka i lågkostnadsländer och även om H&M-kläderna kan tyckas vara billiga för kunderna, lyckas H&M tydligen ta ut ett kundpris som ligger långt över tillverkningskostnaden för kläderna.

Positivt att H&M:s affärsmodell historiskt visat sig fungera internationellt med god ekonomisk utveckling, och att bolaget numera helt enkelt satsar på att expandera kraftigt över hela världen (dvs öppna nya H&M-butiker runt om i världen).

H&M kan med sin inriktning sägas ha följande egenskaper:

  • konjunktur-okänsligt

  • hög långsiktig tillväxt i intäkter och resultat

Det är bolag med de två egenskaperna som brukar värderas högst (ha högst p/e-tal) på börsen.

Samtidigt är det även sådana bolag (konjunktur-okänsliga tillväxtföretag vars aktier ligger på högt p/e-tal) som är mest känsliga för ränteförändringar:

...ränteökningar kan leda till kraftigt lägre börskurs

...räntesäkningar kan leda till kraftigt högre börskurs

Mer om det inkl beräkningar i bla tidigare blogginlägg fr 4 juli 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/borsfesten-snart-slut

//Edit: Dvs man kan dela in bolag i fyra kategorier:

  1. konjunktur-okänsligt, hög tillväxt (högst p/e-tal)

  2. konjunktur-okänsligt, låg tillväxt

  3. konjunktur-känsligt, hög tillväxt

  4. konjunktur-känsligt, låg tillväxt (lägst p/e-tal)

H&M kan alltså sägas tillhöra kategori 1 medan tex ett stålbolag som SSAB kan sägas höra till den sämsta kategorin (4).

Ändå värderas SSAB-aktien högst vilket är ett mysterium.

Visst håller SSAB nu på att gå samman med finska konkurrenten Rautauukkii vilket kan ge vissa synergivinster och så vidare på kort sikt.

Men långsiktigt är stålbranschen en trist bransch med stenhård konkurrens och prispress, och dessutom väldigt konjunkturkänslig.

SSAB-aktien fick rek "sälj" här i bloggen i tidigare blogginlägg (från 15 juli 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/ssab/salj-ssab-aktien-0

//

H&M:s ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:

Intäkter:

dec 2011-feb 2012: 27 832 miljoner kr

mars-maj 2012: 31 658 miljoner kr

jun-aug 2012: 28 806 miljoner kr

sep-nov 2012: 32 502 miljoner kr

dec 2012-feb 2013: 28 392 miljoner kr (+2%)

mars-maj 2013: 31 635 miljoner kr (0%)

jun-aug 2013: 32 040 miljoner kr (+11%)

sep-nov 2013: 36 495 miljoner kr (+12%)

dec 2013-feb 2014: 32 143 miljoner kr (+13%)

mars-maj 2014: 37 827 miljoner kr (+20%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter:

dec 2012-feb 2013: +6%

mars-maj 2013: +5%

jun-aug 2013: +12%

sep-nov 2013: +13%

dec 2013-feb 2014: +12%

mars-maj 2014: +16%

jun 2014: +12%

juli 2014: +17%

Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):

dec 2011-feb 2012: 13%

mars-maj 2012: 22%

jun-aug 2012: 17%

sep-nov 2012: 20%

dec 2012-feb 2013: 11%

mars-maj 2013: 19%

jun-aug 2013: 18%

sep-nov 2013: 20%

dec 2013-feb 2014: 11%

mars-maj 2014: 20%

Nettoresultat (resultat efter skatt):

dec 2011-feb 2012: 2 739 miljoner kr

mars-maj 2012: 5 219 miljoner kr

jun-aug 2012: 3 622 miljoner kr

sep-nov 2012: 5 287 miljoner kr

dec 2012-feb 2013: 2 458 miljoner kr (-10%)

mars-maj 2013: 4 655 miljoner kr (-11%)

jun-aug 2013: 4 431 miljoner kr (+22%)

sep-nov 2013: 5 608 miljoner kr (+6%)

dec 2013-feb 2014: 2 649 miljoner kr (+8%)

mars-maj 2014: 5 809 miljoner kr (+25%)

Resultat per aktie:

dec 2011-feb 2012: 1,65 kr

mars-maj 2012: 3,15 kr

jun-aug 2012: 2,19 kr

sep-nov 2012: 3,19 kr

dec 2012-feb 2013: 1,49 kr (-10%)

mars-maj 2013: 2,81 kr (-11%)

jun-aug 2013: 2,68 kr (+22%)

sep-nov 2013: 3,39 kr (+6%)

dec 2013-feb 2014: 1,60 kr (+7%)

mars-maj 2014: 3,51 kr (+25%)

Dvs:

...Särskilt god intäktsutveckling för H&M på sistone, även under de senaste två månaderna för vilka H&M lämnat månadsrapporter.

Tex intäktstillväxten (exkl valutaeffekter) i juni 2014 var i själva verket 15-16% (dvs bättre än angivna 12%) om man beaktar negativa kalendereffekter under månaden.

...God och hög rörelsemarginal.

Man ser tydligt säsongsmönstret där vårkvartalet och höstkvartalet alltid ligger högst jämfört med vinterkvartalet och sommarkvartalet.

...Goda resultatökningar på sista raden på sistone, men obs att de senaste två kvartalens goda resultatökningar kom efter svaga nivåer under samma kvartal ett år tidigare.

Kvartalssiffrorna ovan innebär följande siffror för H&M i årstakt under senast rapporterade 12 mån (jun 2013-maj 2014):

...intäkter 139 miljarder kr (+14% från föreg 12 mån)

...rörelsemarginal 17% (ca oförändrad från 17% under föreg 12 mån)

...nettoresultat 18,5 miljarder kr (+15% från föreg 12 mån)

...resultat per aktie 11,18 kr (+15% från föreg 12 mån)

Skrämmande att H&M i skrivande stund värderas till ca 490 miljarder kr på börsen (ca 1,66 miljarder st utestående H&M-aktier gånger rådande börskurs 295,90 kr).

Dvs bolaget värderas till nästan 500 miljarder kr men har bara intäkter kring 140 miljarder kr per år och ett nettoresultat på under 20 miljarder kr per år.

Aktiens p/e-tal ligger på 26-27 (börskurs 295,90 kr delat med resultat per aktie 11,18 kr).

Det har ju delvis att göra med att H&M ligger i en "sweet spot" med

...hög tillväxt

...och okänslighet för konjunkturen

Men samtidigt kräver det rejäla ökningar av intäkter och resultat i många år framöver för att börskursen ska vara motiverad.

  • Som nämnt är det tillväxtaktier som H&M som är mest känsliga för om räntan skulle börja stiga.

  • Och ser man på H&M:s ekonomiska utveckling i ett längre perspektiv har bolaget haft svackor vilket borde sänka värderingsnivån.

H&M:s ekonomiska utveckling de senaste åren:

Intäkter:

dec 2007-nov 2008: 88 532 miljoner kr

dec 2008-nov 2009: 101 393 miljoner kr (+15%)

dec 2009-nov 2010: 108 483 miljoner kr (+7%)

dec 2010-nov 2011: 109 999 miljoner kr (+1%)

dec 2011-nov 2012: 120 799 miljoner kr (+10%)

dec 2012-nov 2013: 128 562 miljoner kr (+6%)

dec 2013-maj 2014 (6 mån): 69 970 miljoner kr (+17%)

Intäktsförändring exkl valutaeffekter:

dec 2008-nov 2009: +4%

dec 2009-nov 2010: +15%

dec 2010-nov 2011: +8%

dec 2011-nov 2012: +11%

dec 2012-nov 2013: +9%

dec 2013-maj 2014 (6 mån): +14%

Rörelsemarginal:

dec 2007-nov 2008: 23%

dec 2008-nov 2009: 21%

dec 2009-nov 2010: 23%

dec 2010-nov 2011: 19%

dec 2011-nov 2012: 18%

dec 2012-nov 2013: 17%

dec 2013-maj 2014 (6 mån): 16%

Nettoresultat:

dec 2007-nov 2008: 15 294 miljoner kr

dec 2008-nov 2009: 16 384 miljoner kr (+7%)

dec 2009-nov 2010: 18 681 miljoner kr (+14%)

dec 2010-nov 2011: 15 821 miljoner kr (-15%)

dec 2011-nov 2012: 16 867 miljoner kr (+7%)

dec 2012-nov 2013: 17 152 miljoner kr (+2%)

dec 2013-maj 2014 (6 mån): 8 458 miljoner kr (+19%)

Resultat per aktie:

dec 2007-nov 2008: 9,24 kr

dec 2008-nov 2009: 9,90 kr (+7%)

dec 2009-nov 2010: 11,29 kr (+14%)

dec 2010-nov 2011: 9,56 kr (-15%)

dec 2011-nov 2012: 10,19 kr (+7%)

dec 2012-nov 2013: 10,36 kr (+2%)

dec 2013-maj 2014 (6 mån): 5,11 kr (+19%)

Dvs:

...H&M har genom åren hållit en hygglig intäktstillväxt, åtminstone exkl valutaeffekter.

Men inkl valutaeffekter har intäktstillväxten stundtals varit skral.

...Dessutom har H&M:s rörelsemarginal en fallande långsiktig trend.

...På sista raden har det inneburit att resultatet grovt räknat legat oförändrat de senaste åren (även om det tagit lite fart på slutet).

Visst kan man hänvisa till:

  • negativa valutaeffekter i form av stärkt krona som försämrar H&M:s ekonomiska utveckling räknat i kronor

  • stundtals stigande bomullspriser vilket höjer H&M:s inköpskostnader

  • att H&M trycker på gasen i form av investeringar i nya butiker för att öka tillväxttakten ytterligare vilket på kort sikt försämrar resultatet men leder till intäkts- och resultatökningar på sikt.

Men frågetecken för att det är värt att köpa H&M-aktien för p/e 26-27 när resultatet per aktie bara ökat från ca 9 kr för 6-7 år sedan till nuvarande årstakt på 11 kr.

Och det är för övrigt en oförändrad nivå från drygt 11 kr som H&M hade i resultat per aktie för 4-5 år sedan.

Här blir slutsatsen att H&M-aktien är övervärderad vid nuvarande kursnivå 295,90 kr (motsvarande ett p/e-tal på 26-27).

Istället lär ett långsiktigt motiverat värde på aktien i bästa fall ligga på p/e 15-20 när det allmänna ränteläget normaliserats på en högre nivå, givet att H&M kan upprätthålla en god, långsiktig tillväxttakt i intäkter och resultat.

//Edit: Vad en akties motiverade p/e-tal kan beräknas ligga på givet olika antaganden berördes bla i tidigare blogginlägg

...från 17 maj 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/inga-tran-vaxer-till-himmelen

...från 4 juli 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/borsfesten-snart-slut

Även bakgrund om aktievärdering generellt i tidigare blogginlägg från 17 jan 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

//

Men dessutom frågetecken när världen blir "mättad" på H&M:s kläder.

Per slutet av maj 2014 hade H&M totalt 3 285 st butiker runt om i världen fördelade enl följande:

  1. Tyskland 423 st

  2. USA 313 st

  3. Storbritannien 250 st

  4. Kina 242 st

  5. Frankrike 204 st

  6. Sverige 178 st

  7. Polen 134 st

  8. Holland 131 st

  9. Italien 118 st

  10. Norge 114 st

  11. Danmark 98 st

  12. Schweiz 90 st

osv

Dessa tolv länder svarade tillsammans för 2 295 st H&M-butiker motsvarande 70% av det totala antalet butiker.

Otroligt bra gjort att H&M lyckats nå framgång i så helt olika länder som USA och Kina.

Kvarstående vita fläckar på kartan verkar tex vara

...Sydamerika (Brasilien)

...Afrika

...och en stor del av Ryssland

Enl senaste resultatrapporten (avseende mars-maj 2014 daterad 17 juni 2014) är H&M:s avsikt att öka antalet butiker med 375 st netto (nyöppnade minus stängda) under innevarande bokföringsår (dec 2013-nov 2014).

Det blir i så fall +12% från nivån 3 132 st butiker per slutet av förra bokföringsåret (dvs per slutet av nov 2013).

Antal nya H&M-butiker netto de senaste bokföringsåren:

dec 2008-nov 2009: 250 st

dec 2009-nov 2010: 218 st

dec 2010-nov 2011: 266 st

dec 2011-nov 2012: 304 st

dec 2012-nov 2013: 356 st

dec 2013-nov 2014: 375 st (bolagets prognos)

nov 2008: 1 738 st

nov 2009: 1 988 st (+14%)

nov 2010: 2 206 st (+11%)

nov 2011: 2 472 st (+12%)

nov 2012: 2 776 st (+12%)

nov 2013: 3 132 st (+13%)

maj 2014 (6 mån): 3 285 st (+5% från nov 2013)

juli 2014 (8 mån): 3 314 st (+6% från nov 2013)

Dvs det är väldigt starkt att lyckas upprätthålla en så hög tillväxttakt i antalet nya butiker (netto) även när det totala antalet H&M-butiker har uppnått en så hög nivå.

Takten innebär att H&M nu ökat det totala antalet butiker med över 90% under de senaste 5-6 åren.

Per slutet av nov 2008 hade H&M flest butiker i följande länder:

  1. Tyskland 339 st

  2. USA 169 st

  3. Sverige 150 st

  4. Storbritannien 146 st

  5. Frankrike 114 st

  6. Spanien 99 st

  7. Holland 96 st

  8. Norge 85 st

  9. Danmark 69 st

  10. Schweiz 66 st

  11. Österrike 60 st

  12. Belgien 55 st

osv

Och som nämnt ovan per slutet av maj 2014 (dvs 5-6 år senare):

  1. Tyskland 423 st

  2. USA 313 st

  3. Storbritannien 250 st

  4. Kina 242 st

  5. Frankrike 204 st

  6. Sverige 178 st

  7. Polen 134 st

  8. Holland 131 st

  9. Italien 118 st

  10. Norge 114 st

  11. Danmark 98 st

  12. Schweiz 90 st

osv

Det innebär bla följande förändringar per land under perioden (av totalt +1 547 st nya H&M-butiker):

Kina +229 st

USA +144 st

Storbritannien +104 st

Frankrike +90 st

Tyskland +84 st

Polen +81 st

Italien +72 st

Holland +35 st

Danmark +29 st

Norge +29 st

Sverige +28 st

Schweiz +24 st

osv

Dvs Kina, USA, Storbritannien och Frankrike svarar tillsammans för 500-600 nya H&M-butiker under perioden.

Atlas Copco

Ett stort industriföretag som bla gör

...luftpumpar ("kompressorer") som drivkälla för olika ändamål (tex i fabriker).

...gruvmaskiner (med bla bergborrar som drivs av Atlas Copco-kompressorer).

...även fabriksmaskiner och byggmaskiner (väl båda som också bla använder Atlas Copco-kompressorer, tex för fabriksmaskiner multipla mutterdragare för fordonsindustrin osv)

Dvs en ganska spridd verksamhetsflora men med separata kompressorer som huvudprodukt, och sedan kompressorer bla tillämpat i gruvmaskiner, byggmaskiner och fabriksmaskiner.

Har väl lyckats bli bland de största bolagen i världen på det och med god lönsamhet.

En huvuddel av AC:s strategi är väl även att kontinuerligt göra köp av bra bolag som kan bidra till att komplettera och vidareutveckla AC:s totala verksamhet och sortiment.

AC:s ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:

Orderingång:

q1/2012: 24 827 miljoner kr

q2/2012: 23 263 miljoner kr

q3/2012: 21 379 miljoner kr

q4/2012: 21 101 miljoner kr

q1/2013: 21 008 miljoner kr (-15%)

q2/2013: 21 135 miljoner kr (-9%)

q3/2013: 19 433 miljoner kr (-9%)

q4/2013: 19 714 miljoner kr (-7%)

q1/2014: 22 653 miljoner kr (+8%)

q2/2014: 23 450 miljoner kr (+11%)

Orderingångsförändring exkl företagsköp:

q1/2013: -11%

q2/2013: -5%

q3/2013: -6%

q4/2013: -4%

q1/2014: -2%

q2/2014: +1%

Intäkter:

q1/2012: 22 254 miljoner kr

q2/2012: 23 437 miljoner kr

q3/2012: 22 094 miljoner kr

q4/2012: 22 748 miljoner kr

q1/2013: 20 227 miljoner kr (-9%)

q2/2013: 21 843 miljoner kr (-7%)

q3/2013: 20 552 miljoner kr (-7%)

q4/2013: 21 266 miljoner kr (-7%)

q1/2014: 21 423 miljoner kr (+6%)

q2/2014: 23 348 miljoner kr (+7%)

Intäktsförändring exkl företagsköp:

q1/2013: -5%

q2/2013: -2%

q3/2013: -4%

q4/2013: -4%

q1/2014: -2%

q2/2014: -3%

Book to bill ratio (orderingång delat med intäkter):

q1/2012: 112%

q2/2012: 99%

q3/2012: 97%

q4/2012: 93%

q1/2013: 93%

q2/2013: 104%

q3/2013: 97%

q4/2013: 95%

q1/2014: 93%

q2/2014: 106%

Rörelsemarginal:

q1/2012: 21%

q2/2012: 21%

q3/2012: 22%

q4/2012: 21%

q1/2013: 21%

q2/2013: 21%

q3/2013: 20%

q4/2013: 20%

q1/2014: 18%

q2/2014: 19%

Nettoresultat:

q1/2012: 3 409 miljoner kr

q2/2012: 3 620 miljoner kr

q3/2012: 3 488 miljoner kr

q4/2012: 3 416 miljoner kr

q1/2013: 2 988 miljoner kr (-12%)

q2/2013: 3 137 miljoner kr (-13%)

q3/2013: 3 054 miljoner kr (-12%)

q4/2013: 2 903 miljoner kr (-15%)

q1/2014: 2 755 miljoner kr (-8%)

q2/2014: 3 207 miljoner kr (+2%)

Resultat per aktie:

q1/2012: 2,80 kr

q2/2012: 2,97 kr

q3/2012: 2,86 kr

q4/2012: 2,81 kr

q1/2013: 2,45 kr (-13%)

q2/2013: 2,56 kr (-14%)

q3/2013: 2,51 kr (-12%)

q4/2013: 2,38 kr (-15%)

q1/2014: 2,27 kr (-7%)

q2/2014: 2,64 kr (+3%)

Dvs:

...Rensar man bort företagsköp ser utvecklingen av orderingång och intäkter skral ut.

Positivt i alla fall att book to bill ratio var över 100% under senaste kvartalet, vilket indikerar stigande intäkter och resultat framöver.

( Orderingången kommer ju före leverans och fakturerade intäkter varför orderingången kan sägas vara en "ledande indikator" som spår den framtida utvecklingen för intäkterna (och i förlängningen resultatet). )

...Lönsamheten är god med hög rörelsemarginal, men den långsiktiga trenden är att rörelsemarginalen sjunker.

...Åtminstone positivt att nedgången i resultatet på sista raden (nettoresultat och resultat per aktie) slutade falla under senaste kvartalet.

Utifrån kvartalssiffrorna ovan blir AC:s siffror följande i årstakt för bolagets senast rapporterade 12 mån (juli 2013-juni 2014):

...orderingång 85 250 miljoner kr (+1% från föreg 12 mån inkl företagköp)

...intäkter 86 589 miljoner kr (0% från föreg 12 mån inkl företagsköp)

...book to bill ratio 98% (något upp från 97% under föreg 12 mån)

...rörelsemarginal 19% (ner från 21% under föreg 12 mån)

...nettoresultat 11 919 miljoner kr (-9% från föreg 12 mån)

...resultat per aktie 9,80 kr (-8% från föreg 12 mån)

Dvs AC har intäkter på 80-90 miljarder kr per år och ett nettoresultat på 12 miljarder kr per år.

Men på börsen värderas AC till hela 245 miljarder kr (vid börskurs 204,80 kr för A-aktien och 187,70 kr för B-aktien).

Det innebär att A-aktien (som är den mest handlade av AC:s två aktieslag) värderas till ett p/e-tal på 21 (börskurs 204,80 kr delat med resultat per aktie 9,80 kr).

//Edit: Det är i nivå med p/e 20-21 för ABB-aktien enl tidigare blogginlägg från 25 aug 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/abb/salj-abb-aktien-0

ABB har också en skral ekonomisk utveckling de senaste kvartalen men uppnådde i alla fall en god orderingångsökning under senaste kvartalet (q2/2014).

//

Här i bloggen är uppfattningen att konjunkturkänsliga industriföretag som Atlas Copco och ABB borde värderas till ett p/e-tal på max 12 i ett mer normalt ränteläge.

Dvs motiverad p/e-tals-nivå:

H&M 15-20

Atlas Copco 12

Men aktierna värderas i nuläget på börsen till följande p/e-talsnivåer:

H&M 26-27

Atlas Copco 21

Det ger följande motiverade kursförändring i respektive aktie:

H&M -24% till -43% (från 295,90 kr till 167,70-223,60 kr)

Atlas Copco -43% (från 204,80 kr till 117,60 kr)

Dvs:

...H&M-aktien borde falla från ca 300 kr till ca 200 kr

...Och AC-aktien borde falla från ca 200 kr till ca 100 kr

innan de kan anses bli åtminstone långsiktigt köpvärda med här antagna förutsättningar.

//Edit: Medan H&M som nämnt har en stark balansräkning med en nettokassa (kassa minus räntebärande skulder) på ca 2% av börsvärdet, så har AC betydligt större risknivå i sin balansräkning med:

...en nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på 20 miljarder kr motsvarande 8% av börsvärdet.

AC äger dock även egna aktier för nästan 3 miljarder kr.

Rensat för det blir den kvarvarande nettoskulden 17-18 miljarder kr motsvarande 7% av börsvärdet.

Det är egentligen inte särskilt högt (men sämre en H&M:s nettokassa på 2% av börsvärdet).

Jämför tex med ABB som ligger på en nettoskuld på 6% av börsvärdet enl tidigare blogginlägg: http://www.redeye.se/aktiebloggen/abb/salj-abb-aktien-0

Där nämndes även lamptillverkaren Fagerhult som ligger på en nettoskuld på 23% av börsv��rdet.

...ev luft i balansräkningen i form av stort bokfört värde på abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar").

AC:s hade ia-tillgångar bokförda till 27 miljarder kr per slutet av q2/2014.

Det motsvarade då 29% av totala tillgångar och 68% av eget kapital.

(Jämför med ABB med ia-tillgångar på 74% av eget kapital, och Fagerhult med ia-tillgångar på 122% av eget kapital.)

H&M för sin del har små ia-tillgångar motsvarande bara 4% av totala tillgångar och 7% av eget kapital.

Ia-tillgångar uppstår ju ofta hos bolag som gör många företagsköp.

Köper man ett bolag för en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden, blir mellanskillnaden en ia-tillgång i form av så kallad "goodwill" hos det köpande bolaget.

Dvs om AC börjar gå dåligt under en längre tid kan ia-tillgångarnas bokförda värde behöva skrivas ned till noll kr.

Det ger då en resultateffekt på -27 miljarder kr vilket gör att nästan 70% av AC:s egna kapital utraderas.

Långivarna (av AC:s nettoskuld på 20 miljarder kr) kan då kräva att AC ber aktieägarna om stort kapitaltillskott för att höja det egna kapitalet som buffert mot ev framtida förluster (så att långivarna ej behöver ta över AC om AC går i konkurs).

Och ett sådant stort kapitaltillskott brukar då tillföras genom att ett bolag säljer ut nya aktier, vilket då leder till stor utspädning (dvs ökning av antalet utestående aktier i bolaget), vilket i sin tur sänker det motiverade värdet per aktie.

Atlas Copcos ekonomiska utveckling de senaste åren:

Orderingång (inkl företagsköp):

2008: 73 572 miljoner kr

2009: 58 451 miljoner kr (-21%)

2010: 75 178 miljoner kr (+29%)

2011: 86 955 miljoner kr (+16%)

2012: 90 570 miljoner kr (+4%)

2013: 81 290 miljoner kr (-10%)

2014 (första halvåret): 46 103 miljoner kr (+9%)

Intäkter (förändring inkl företagsköp):

2008: 74 177 miljoner kr

2009: 63 762 miljoner kr (-14%)

2010: 69 875 miljoner kr (+10%)

2011: 81 203 miljoner kr (+16%)

2012: 90 533 miljoner kr (+11%)

2013: 83 888 miljoner kr (-7%)

2014 (första halvåret): 44 771 miljoner kr (+6%)

Intäktsförändring exkl företagsköp:

2009: -22%

2010: +12%

2011: +22%

2012: +9%

2013: -4%

2014 (första halvåret): -3%

Book to bill ratio (orderingång delat med intäkter):

2008: 99%

2009: 92%

2010: 108%

2011: 107%

2012: 100%

2013: 97%

2014 (första halvåret): 103%

Rörelsemarginal:

2008: 19%

2009: 14%

2010: 20%

2011: 22%

2012: 21%

2013: 20%

2014 (första halvåret): 18%

Nettoresultat:

2008: 10 190 miljoner kr

2009: 6 276 miljoner kr (-38%)

2010: 9 944 miljoner kr (+58%)

2011: 12 988 miljoner kr (+31%)

2012: 13 933 miljoner kr (+7%)

2013: 12 082 miljoner kr (-13%)

2014 (första halvåret): 5 962 miljoner kr (-3%)

Resultat per aktie:

2008: 8,33 kr

2009: 5,13 kr (-38%)

2010: 8,15 kr (+59%)

2011: 10,62 kr (+30%)

2012: 11,44 kr (+8%)

2013: 9,92 kr (-13%)

2014 (första halvåret): 4,90 kr (-2%)

Dvs:

...Atlas Copco är konjunkturkänsligt, men positivt att den globala finanskrisen 2008/2009 ej gav större negativa effekter än den gjorde för bolaget.

De negativa effekterna isolerade sig till år 2009 då intäkterna var -22% exkl företagsköp.

Men rörelsemarginalen hamnade ändå ej lägre än 14% vilket väl var tack vare alerta kostnadsbesparingar hos AC.

Som tur var blev den globala ekonomiska krisen kortvarig och 2010, 2011 och 2012 blev goda återhämtningsår för AC.

Därefter har det blivit försvagningar under 2013 och första halvåret 2014 (även om q2/2014 för sig kan anses ha inneburit en stabilisering enl kvartalssifforna ovan).

Huvudgrejen här är ju att:

...för att Atlas Copco-aktien ska kunna värderas så högt som till p/e 21 krävs att det blir stabila och goda intäkts- och resultatökningar i flera år framöver.

...Men som synes ovan har AC:s ekonomiska utveckling historiskt varit långsiktigt fluktuerande (som det sig bör för ett konjunkturkänsligt industriföretag), vilket motiverar ett lägre p/e-tal.

Atlas Copcos orderingång fördelade sig enl följande under första halvåret 2014 på bolagets fyra affärsområden:

kompressorer 44%

gruvmaskiner 28%

byggmaskiner 17%

fabriksmaskiner 12%


Summa 100%

Rörelsemarginalen per affärsområde var enl följande under första halvåret 2014:

fabriksmaskiner 22%

kompressorer 21%

gruvmaskiner 18%

byggmaskiner 13%


Summa Atlas Copco 18%

Dvs ingen riktig "surdeg" bland affärsområdena, även om rörelsemarginalen låg klart lägst för byggmaskiner.

Nordea

Mer om Nordea och Nordea-aktiens värderingsnivå i tidigare blogginlägg från 30 juli 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/salj-storbanks-aktierna


Skala

Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "spekulativt köp" för fonden Xact Bear vid fondandelskursen 118,90 kr.

Det var den rådande fondandelskursen under förmiddagen ons 27 aug 2014 när OMXS30-indexet stod i 1396,02.

När blogginlägget publicerades kring kl 15 ons 27 aug 2014 låg:

...Xact Bear i 118,75 kr

...OMXS30-indexet i 1397,18

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?