IFS-aktien fullvärderad
2013-08-03 17:13, Edited at: 2013-08-05 14:44Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Sänkta kostnader och ökande intäkter kan göra att resultatet tar fart uppåt för IT-bolaget IFS framöver, men det mesta är inbakat i börskursen.
Sammanfattning
• IFS väntas enl aktieanalytikerna nå ett resultat per aktie på över 10 kr år 2015.
• Det är ju positivt jämfört med att det blev ca 5 kr år 2012 och väntas nå 5-6 kr år 2013.
• Positivt även att IFS har en stark finansiell ställning med en nettokassa (kassa minus räntebärande skulder) på 127 miljoner kr per slutet av jun 2013. Det motsvarar ca 5 kr per IFS-aktie.
• Men med börskursen på nuvarande nivå (136 kr som var slutkursen fre 2 aug 2013) är det mesta av de kommande årens förväntade goda utveckling inbakad i börskursen redan, och det finns inte mycket utrymme för svackor i utvecklingen av IFS intäkter och resultat.
• Den del av IT-branschen som IFS är inriktad på (så kallade affärssystem) är utsatt för hård konkurrens och konjunkturens svängningar (även om IFS verkar vara skickligt på affärssystem).
IFS-aktien har haft en väldigt fin kursutveckling från en bottennivå kring 27-28 kr i dec 2008 upp till nuvarande börskurs 136 kr.
Det betyder att aktien totalt har femfaldigats under de senaste 4-5 åren.
Dessutom har aktieutdelningar på 13,25 kr betalats ut under perioden.
27,20 kr investerat i IFS-aktien på bottennivån i dec 2008 har alltså vuxit till 149,25 kr.
Bolaget har en generös aktieägarpolitik och har de senaste åren överfört i princip hela det årliga resultatet per aktie till aktieägarna i form av aktieutdelningar och återköp av egna aktier.
IFS-aktien i sig handlas kring ett p/e-tal på 14-15 räknat på ett "normalt" resultat per aktie på 9-10 kr per år.
För senast rapporterade 12 mån (juli 2012-juni 2013) blev resultatet per aktie bara kring 3 kr men det var belastat av engångskostnader kring 3 kr för ett besparingsprogram som dessutom ska höja resultatet med 3-4 kr per år.
Därav bör resultatet per aktie alltså komma upp i 9-10 kr tex år 2014.
Och intäktstillväxten som vacklat lite har börjat ta fart under q2/2013 med en tillväxttakt på goda 12% (exkl valutaeffekter). Tillväxten var 11% om man även rensar bort effekten av företagsköp.
Om det håller i sig finns chans att resultatet blir ännu bättre än 9-10 kr år 2014, och bättre än det år 2015.
Men det är att ta i lite och ger inte mycket felmarginal för en sämre utveckling än väntat.
IFS har tidigare genom åren gjort aktieägarna besvikna. Tex talades häromåret om målet att nå en rörelsemarginal på 15% år 2013.
Det har nu skjutits upp till att vara ett långsiktigt mål.
Som jämförelse låg rörelsemarginalen på knappt 5% under senast rapporterade 12 mån och drygt 8% exkl engångskostnaden för besparingsprogrammet.
Tidigare hänvisade IFS till att analysföretaget Gartner räknade med en tillväxttakt på 6-7% under 2013 för IFS bransch, men det har nu nedjusterats till 5-6%.
Positivt att IFS är finansiellt starkt med en nettokassa på över 100 miljoner kr per slutet av juni 2013 (trots utbetalda aktieutdelningar på 88 miljoner kr, egna aktieåterköp på 24 miljoner kr och engångskostnader på 92 miljoner kr under första halvåret 2013).
Bolaget får även plus i kanten för att genom åren ha haft en stabil resultatutveckling, särskilt i samband med den globala finanskrisen 2008/2009.
Här blir slutsatsen att IFS är ett intressant bolag med goda utsikter, men att aktiekursen vid nuvarande nivå på 136 kr är fullvärderad med beaktande av riskerna för svag konjunktur och hård konkurrens i branschen.
Internationell marknadsföring
Kollade på tennis från den pågående tennisturneringen i österrikiska skidorten Kitzbühel, och fick då plötsligt syn på reklamskyltar från svenska IT-bolaget IFS vid sidan av banan:
(Bilder skärmdumpade från spelbolaget Bet365.com:s livestream.)
Jämför med tex omslaget till IFS årsredovisning för 2012:
Dvs det är samma logotyp och måste alltså vara reklam för det svenska IT-bolaget i tennisturneringen i Österrike.
Det är väl ett gott tecken att bolaget försöker synas i internationella sammanhang och satsar på expansion utomlands.
Är aktien köpvärd?
Vad gör IFS?
Bolagets inriktning som IT-bolag är väl ekonomirelaterade datorprogram som de bolag som köper datorprogrammet använder för att ha koll på sin ekonomiska utveckling osv.
Namnet IFS står fortfarande i börslistan i sin helhet som "Industrial & Financial Systems" (dvs förenklat uttryckt; datorprogram för att hålla koll på både ett bolags tillverkning och ekonomi?).
Så här beskriver sig IFS enl sin resultatrapport för q2/2013 (som kom 18 juli 2013):
"IFS I KORTHET
IFS är ett publikt aktiebolag (XSTO: IFS) grundat 1983.
Företaget utvecklar, levererar och implementerar IFS Applications™, ett komponentbaserat affärssystem byggt på SOA-teknologi.
IFS fokuserar på branscher där en eller flera kärnprocesser är strategiska:
• underhåll & service
• tillverkning
• logistik
• projekthantering
IFS har över 2 000 kunder, är verksamt i cirka 60 länder och har 2 800 anställda.
Nettoomsättningen 2012 uppgick till 2,7 miljarder kronor."
SOA i begreppet SOA-teknologi verkar stå för "Service Orienterad Arkitektur", dvs förenklat uttryckt ett IT-system som består av ett antal olika delprogram med olika funktioner, och att delprogrammen kan kommunicera med varandra: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tjänsteorienterad_arkitektur
Typen av datorprogram som IFS utvecklar och säljer kallas i IT-branschen för "affärssystem" och IFS affärsystem heter alltså IFS Applications.
Internationellt kallas väl affärssystem för ERP-system där ERP står för "Enterprise Resource Planning" som kan beskrivas så här:
"(...) a cross-functional enterprise system driven by an integrated suite of software modules that supports the basic internal business processes of a company.
ERP gives a company an integrated real-time view of its core business processes such as...
• production
• order processing
• inventory management
...tied together by ERP applications software and a common database maintained by a database management systems."
http://en.wikipedia.org/wiki/ERP_software
Dvs med hjälp av ett affärssystem kan kundföretag i realtid följa utvecklingen av tex företagets tillverkning, orderingång och varulager.
IFS Applications är tydligen enl ovan särskilt inriktat på att hjälpa bolag som köper datorprogrammet för att hålla koll på de delar av verksamheten som handlar om underhåll och service, tillverkning, logistik (dvs typ inköp, lager och leveranser?) samt projekthantering.
Och IFS är som synes ett hyggligt internationellt bolag med verksamhet i ca 60 länder.
Enl IFS hemsida är bolagets affärssystem fokuserat på följande delar av ett bolags verksamhet:
manufacturing
service & assets
projects
supply chain
http://www.ifsworld.com/sv-se/
Det kan väl förenklat beskrivas enl följande:
tillverkning
service och underhåll för bolagets tillgångar
projekthantering
inköp, varulager, produktleveranser
IFS har enl hemsidan dessutom valt att fokusera på affärssystem för bolag i ett visst antal utvalda branscher:
"Industry excellence
På IFS har vi under många år haft ett uttalat branschfokus.
Det innebär att vi byggt spetskompetens, skaffat oss lång erfarenhet och i samarbete med våra kunder utvecklat branschanpassade lösningar för ett antal definierade industrier.
Det är det vi kallar 'Industry Excellence'."
http://www.ifsworld.com/sv-se/
Men enl hemsidan är det ganska många branscher (totalt 12 st) med i flera fall flera delar per bransch:
1) Tillverkande
Högteknologi
Maskinproduktion
Projektbaserad tillverkning
Batchtillverkning
2) Oil & gas
EPCI Contractors
Equipment Suppliers
Operations, Maintenance & Service
I EPCI Contractors står EPCI tydligen för "Engineering, Procurement, Construction and Installation", dvs bolag som är underentreprenörer åt oljebolag i samband med oljeutvinning tex via oljeborr-riggar ute till havs: http://en.wikipedia.org/wiki/EPCI
3) Energi
Produktion
Överföring
Distribution
Förnybar energi
4) Service & installation
Eftermarknad
Installation
Service
5) Detaljhandel
6) Grossisthandel
7) Anläggningsintensiv
Papper
Metall
8) Processtillverkning
Livsmedel & dryck
Kemi
Färg & Lim
9) Fordon
Bilhandlare & importörer
Bilproducenter-OEM
Underleverantörer
10) Bygg & anläggning
11) Försvar
Försvar
Försvarsindustrin
Flygindustrin
12) Shipbuilding
http://www.ifsworld.com/sv-se/branscher/
Dvs som sagt är det ett ganska brett spektrum av branscher och delverksamheter som IFS affärssystem är fokuserat på.
IFS affärssystem kan användas både via pc-dator och mobiltelefon ner till delprogram avsedda för enskilda medarbetare i olika roller hos kundföretaget.
Affärssystemen från IFS är även utvecklade för att enkelt kunna anpassas till förändringar.
Beskrivning av IFS i årsredovisningen för 2012:
"IFS är en ledande leverantör av komponentbaserade affärssystem (ERP) utvecklade med öppna standarder och med en serviceorienterad arkitektur (SOA).
Lösningarna möjliggör för företag att snabbt anpassa sig till marknads-förändringar och använda resurser på ett mer flexibelt sätt för att därigenom uppnå bättre affärsresultat och konkurrensfördelar.
IFS grundades 1983 och har drygt 2 800 medarbetare världen över.
IFS har genom IFS Applications™, nu i åttonde generationen, varit pionjär inom komponent-baserade affärssystem.
Systemets komponentarkitektur ger lösningar som är enklare att implementera, använda och uppgradera.
IFS Applications finns installerat i över 60 länder, på ett tjugotal språk.
IFS har över 2 100 kunder och 900 000 användare inom sju prioriterade marknadssegment:
• försvarsindustri
• fordonsindustri
• verkstadsindustri
• processindustri
• entreprenad
• service, handel och logistik
• energi
• telekom
IFS Applications ger utökad ERP-funktionalitet, med bl.a.:
• styrning av försörjningskedjor (SCM)
• underhåll och utveckling av anläggningstillgångar (EAM och MRO)
• produktlivscykelhantering (PLM)
• kundrelationshantering (CRM)
• verksamhetsstyrning (CPM)
IFS finns i dag representerat i cirka 60 länder genom hel- och delägda dotterbolag, joint venture-bolag och partners.
Verksamheten är indelad i sju rörelseområden:
• Europe North
• Europe West
• Europe Central
• Europe East
• Americas
• Africa, Asia and Pacific
• Defense
Verksamheterna inom dessa områden har det operativa ansvaret för försäljning och leverans mot kund.
Produktutveckling och support drivs som koncernfunktioner."
Andra bolag i branschen
Konkurrenten Intentia var ju tidigare också noterad på Stockholmsbörsen men köptes år 2005 upp av amerikanska bolaget Lawson för 3,5 miljarder kr:
http://en.wikipedia.org/wiki/Intentia
http://www.idg.se/2.1085/1.9178
Som jämförelse hade Intentia intäkter kring 3 miljarder kr och ett nettoresultat på -30 miljoner kr år 2005.
Kring tidpunkten för uppköpet hade Intentia en mindre nettokassa kring 40 miljoner kr per slutet av juni 2005: http://hugin.info/1103/R/1003427/154143.pdf
Intentia uppgav sig vid den tiden ha "mer än 3 000 kunder i ett 40-tal länder i hela världen".
Bolagets affärssystem omfattade följande delområden:
• enterprise management
• supplier relationship management
• customer relationship management
• supply chain management
• value chain collaboration
• enterprise performance management
• workplace management
Lawson (som alltså köpte Intentia år 2005) blev i sin tur uppköpt av amerikanska IT-bolaget Infor år 2011: http://www.internetnews.com/bus-news/article.php/3931906/Infor+Acquires+Lawson+in+ERP+Merger.htm
Infors största aktieägare är tydligen amerikanska riskkapitalbolaget Golden Gate Capital Partners: http://en.wikipedia.org/wiki/Infor#Company_history
IFS är för sin del idag värt 3,3-3,4 miljarder kr på börsen vid nuvarande börskurs 135,50 kr (i skrivande stund under eftermiddagen fre 2 aug 2013).
Och IFS hade intäkter på 2,7 miljarder kr och ett nettoresultat kring 140 miljoner kr under 2012.
Första halvåret 2013 hade IFS intäkter på 1,3 miljarder kr (+6% exkl valutaeffekter) och ett nettoresultat kring -30 miljoner kr (men det är väl stora säsongsvariationer under ett år med en stor del av intäkter och vinst i slutet av varje kalenderår).
Per slutet av juni 2013 hade IFS en nettokassa (kassa minus räntebärande skulder) på drygt 100 miljoner kr.
I branschen finns det många sätt att mäta marknadsandelar och marknadspositioner.
Enl en mätning från år 2011 ansågs IFS vara det tredje största bolaget i världen på EAP-datorprogram (Enterprise Asset Planning, här i blogginlägget även kallat ERP): http://www.swedishwire.com/press-releases/11160-ifs-ifs-one-of-the-worlds-largest-software-vendors
IFS ansågs bla ha följande marknadsposition för sin typ av programvara inom olika branscher:
• nr 1 inom flyg- och försvarsindustrin
• nr 2 inom olje- och gasbranschen
• nr 3 inom elproduktion
Sammanlagt innebar det att IFS ansågs vara nr 3 i världen på EAM-programvara.
http://www.swedishwire.com/press-releases/11160-ifs-ifs-one-of-the-worlds-largest-software-vendors
Enl en lista från 2012 (baserad på siffror för 2011) kom IFS på plats nr 26 bland de 100 största datorprogram-företagen i Europa: http://www.truffle100.com/2012/ranking.php
Som nr 1 kom tyska SAP, och som nr 5 på listan finns svenska bolaget Hexagon berört tex i ett tidigare blogginlägg från 6 juni 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hexagon/hexagon-langsiktigt-kopvart
Övriga nordiska bolag på listan var bla:
norska Visma på plats nr 23
svenska Qliktech som nr 32
finska F-Secure som nr 48
svenska IBS som nr 56
svenska Aditro som nr 58
svenska Enea som nr 67
svenska Orc som nr 70
svenska Readsoft som nr 75
norska Opera som nr 86
svenska Hogia som nr 92
Detta kan dock vara bolag med datorprogram inom helt andra användningsområden än IFS, dvs flera av dessa bolag är inte alls konkurrenter till IFS.
En listor på bolag som utvecklar och säljer ERP-program (dvs liknande datorprogram som IFS): http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_ERP_vendors#ERP_vendors
Det är två olika listor; dels bolag som utvecklar ERP-program som får användas gratis, och dels ERP-program som säljs av bolag för en kostnad.
• 22 st olika ERP-program finns med på listan över de som säljs gratis, men frågan är hur pass bra de är.
• Över 100 ERP-program finns med på listan över de som kostar (dock flera varianter från ett och samma bolag.
Peoplesoft och Sage nämns där som kända bolag i branschen.
Peoplesoft är amerikanskt och köpte amerikanska konkurrenten JD Edwards år 2003: http://en.wikipedia.org/wiki/JD_Edwards
Sedan köptes Peoplesoft av Oracle år 2004 för 10 miljarder dollar: http://en.wikipedia.org/wiki/Peoplesoft#Oracle_Corporation
Sage är brittiskt och rankas enl en lista som världens tredje största ERP-bolag efter Oracle och SAP: http://en.wikipedia.org/wiki/The_Sage_Group
Enl amerikanska tidningen Forbes uppgick världsmarknaden för ERP-system till 24,5 miljarder dollar under 2012 (+2% från 2011).
Det motsvarar 166 miljarder kr.
Som jämförelse hade alltså IFS intäkter på 2,7 miljarder kr under 2012 (varav 467 miljoner kr i direkta programvaruintäkter).
Bolagen i branschen med störst marknadsandelar 2012 enl Forbes:
1. SAP 25%
2. Oracle 13%
3. Sage 6%
Infor 6%
4. Microsoft 5%
5. Kronos 2%
Totvs 2%
Concur 2%
6. Yonyou 1%
Unit 4 1%
övriga 37%
- - -
Summa 100%
Dvs IFS finns där inte ens med bland de största, namngivna bolagen i branschen.
En vinnare under 2012 var tydligen bla Infor som ökade sin marknadsandel från 4% 2011 till 6% 2012.
Infor ökade sina intäkter från 1 miljard dollar 2011 till 1,5 miljarder dollar 2012.
Även Microsoft ökade sin marknadandel under 2012 genom att öka sina intäkter med 4% till 1,1 miljarder dollar inom ERP-branschen, medan branschen som helhet hade en tillväxt på 2% enl ovan.
Microsofts intäktsökning drevs av bolagets ERP-system Microsoft Dynamics AX skriver Forbes enl länken ovan.
Bland de snabbast växande bolagen i ERP-branschen under 2012 fanns följande bolag enl Forbes (intäkter 2012 samt intäktstillväxt från 2011):
Workday 190 miljoner dollar (+115% från 2011)
Cornerstone Ondemand 94 miljoner dollar (+62%)
Workforce Software 17 miljoner dollar (+40%)
Netsuite 187 miljoner dollar (+34%)
Som jämförelse med dem hade IFS intäkter på motsvarande 395 miljoner dollar under 2012 (+4% från 2011).
Tex Workday är börsnoterat och börsintroducerades på New York-börsen i USA i okt 2012.
Bolaget är särskilt inriktat på molnbaserade ERP-system (dvs som ligger centralt på en dator utan att kunden behöver ha programmet på sin dator).
Beskrivning av Workday enl Bloomberg.com:
"Workday, Inc. provides enterprise cloud-based applications.
The Company provides human capital, spend, and financial management, as well as payroll, initiatives, and higher education solutions.
Workday serves the finance, healthcare, manufacturing, education, and technology industries worldwide."
http://www.bloomberg.com/quote/WDAY:US
Workday har ett börsvärde på otroliga 12-13 miljarder dollar (dvs ca 83 miljarder kr) vilket alltså motsvarar 60-70 gånger bolagets totala intäkter under helåret 2012.
Tydligen finns alltså mycket höga förväntningar på bolagets intäkter och resultat under kommande år.
Enl 4-traders.com väntas Workdays intäkter nå 952 miljoner dollar år 2016, och utifrån de intäkterna uppgår börsvärdet till "bara" 13 gånger intäkterna.
Som jämförelse värderas IFS på börsen till 1,2-1,3 gånger sina intäkter för helåret 2012 (börsvärde 3 380 miljoner kr idag delat med intäkter på 2 676 miljoner kr för 2012).
Med på listan ovan över de 100 största datorprogrambolagen i Europa finns bla bolaget IBS (International Business Software) som tidigare också var börsnoterat med liknande inriktning som Intentia och IFS. År 2011 blev IBS uppköpt av amerikanska riskkapitalbolaget Symphony för bara drygt 200 miljoner kr.
Det var inte mycket jämfört med att IBS, Intentia och IFS tidigare var någorlunda jämnstora bolag.
IBS gick väl inte särskilt bra de sista åren före uppköpet.
Bolaget verkar finnas kvar och säger sig på sin hemsida ha "tusentals kunder i över 40 länder": http://www.ibs.net/se/
Så sent som 2006 hade IBS intäkter på över 2 miljarder kr: http://sv.wikipedia.org/wiki/International_Business_Systems
Enl Allabolag.se hade IBS intäkter på över 1 miljard kr år 2011 och över 600 pers anställda vilket minskade till intäkter på 800-900 miljoner kr och under 600 pers anställda år 2012. Resultatet för 2012 blev en förlust på över 100 miljoner kr: http://www.allabolag.se/5561987289/IBS_AB
Ev avser det bara en del av hela IBS-koncernen, eller så avser det hela IBS som då har haft en kraftig intäktsminskning från intäkter på över 2 miljarder kr 2006 till 800-900 miljoner kr 2012.
SPCS (Scandinavian PC Systems) som är inriktat på affärssystem (bokföringsprogram etc) för småbolag, var också börsnoterat men köptes upp av norska konkurrenten Visma år 2001 vilket blev en god affär för Visma tack vare SPCS goda utveckling tex år 2002: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2572946.ece
SPCS verkar ha värderats till hela 800-900 miljoner kr vid uppköpet under 2001, jämfört med att SPCS under år 1999 och 2000 hade intäkter kring 400 miljoner kr per år. 1999 var resultatet före skatt nästan 70 miljoner kr men 2000 var ett mellanår med ett resultat på ca 10-20 mijoner kr.
Sverigeverksamheten (det ursprungliga SPCS) gick dock bra med ett resultat kring 50 miljoner kr under 2000.
Före Vismas köp av SPCS gick SPCS nämligen ihop med norska bolaget PC Systemer som med sitt affärssystem Rubicon var avsett för snäppet större bolag (20-200 pers anställda) än SPCS med sina bokföringsprogram etc (avsett för bolag med upp till 20 pers anställda).
Visma ägde sedan tidigare 14% av SPCS och köpte resten med betalning i form av nya Visma-aktier så att SPCS-aktieägare efteråt fick en ägarandel på 42% av Visma.
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2535143.ece
Visma för sin del växte sig tydligen rejält stort med fortsatta företagsköp, och under 2010 gick amerikanska riskkapitalbolaget KKR in som delägare i Visma som då värderades till hela 11 miljarder norska kr: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/visma/pressrelease/view/investeringsfonden-kkr-ny-huvudaegare-i-visma-481941
KKR köpte en ägarandel på 77% av Visma som då beskrevs som "Nordens ledande leverantör av programvaror och tjänster inom ekonomi och administration".
Övriga delägare i Visma var då brittiska riskkapitalbolaget HG Capital (18%) och Vismas företagsledning (5%).
Visma som tidigare var noterat på Oslobörsen blev uppköpt år 2006 av HG Capital, och därefter genomförde Visma 25 företagsköp tills dess att KKR kom in som huvudägare 2010.
2010 uppgavs Visma vara etablerat i både Norden och övriga Europa och hade totalt över 220 000 kunder.
Enl Vismas hemsida hade bolaget under år 2012 intäkter på nästan 6 miljarder norska kr, 340 000 kunder i Nordeuropa, och totalt över 5 300 pers anställda:
http://www.visma.com/About-Visma/Overview/
http://www.visma.com/Investors-Relations/Results-Figures/CEOs-comment/
Nu har ju SPCS-grundaren Jan Älmeby istället startat SPCS-konkurrenten Fortnox i Sverige och relaterade separata börsbolaget Fortnox International ("Fint") som är inriktat på internationell expansion (i första hand i Storbritannien, Tyskland, Finland och Polen).
Fortnox är värt nästan 500 miljoner kr på börsen medan Fint ännu bara är värt 90 miljoner kr men kan ju bli stort på sikt.
Fortnox hade bara intäkter på 58 miljoner kr och ett nettoresultat på 5 miljoner kr under 2012 även om det väntas öka till intäkter på 84 miljoner kr och ett nettoresultat på 13 miljoner kr under 2013 enl aktiemäklarfirman Remiums prognos: http://www.introduce.se/media/4786602/fnox_1.013.pdf
Finansiellt hade Fortnox en nettokassa kring 25 miljoner kr i slutet av mars 2013.
Fint är ännu i tidigt uppbyggnadsskede och hade under 2012 intäkter på 2-3 miljoner kr och ett resultat på -24 miljoner kr.
Under våren 2013 har Fint fått in ett kapitaltillskott på 24 miljoner kr genom utförsäljning av nya Fint-aktier.
De nya aktierna såldes ut för 0,15 kr per st i maj/juni 2013 och nu (per fre 2 aug 2013) ligger börskursen redan i 0,36 kr.
Så sent som 31 juli 2013 kom besked om att Jan Älmeby lämnar rollen som vd i Fint till vice vd Camilla Järnemyr som liksom Älmeby har jobbat länge ihop på SPCS.
Tidigare fanns även affärssystembolaget Jeeves börsnoterat i Stockholm, men bolaget blev uppköpt år 2011 av amerikanska riskkapitalbolaget Battery för 237 miljoner kr.
Som jämförelse hade Jeeves intäkter på 188 miljoner kr år 2011.
Jeeves köpte därefter år 2012 sin största partner Infocube och dubblade därmed antalet anställda: http://computersweden.idg.se/2.2683/1.512039/jeeves-gor-storforvarv
Infocube hade 115 pers anställda vid tidpunkten för Jeeves köp av Infocube.
Det finns även börsnoterade IT-bolag som Readsoft och Formpipe som kan sägas vara inriktade på en del av marknaden för affärssystem, nämligen dokumenthantering.
Readsoft är i dagsläget värt över 700 miljoner kr på börsen och genererar intäkter på nästan 800 miljoner kr per år.
För 2012 blev nettoresultatet knappt 50 miljoner kr och för 2013 väntas det av någon anledning försämras till drygt 20 miljoner kr enl Remiums prognos: http://www.introduce.se/media/4892437/rsof_2.013.pdf
Readsoft har dessutom en nettokassa på drygt 100 miljoner kr per slutet av juni 2013.
Formpipe har ett börsvärde på drygt 200 miljoner kr och hade under 2012 intäkter kring 200 miljoner kr som under 2013 väntas öka till ca 300 miljoner kr enl Remium: http://www.introduce.se/media/4888551/fpip_2.013.pdf
Ökningen är väl bla tack vare köpet av danska bolaget Traen under 2012.
Prislappen för Traen var 300 miljoner kr och Traen hade under 2011 intäkter på drygt 200 miljoner kr och ett ebitda-resultat kring 50 miljoner kr.
Formpipes nettoresultat på 24 miljoner kr 2012 väntas falla till 16 miljoner kr under 2013 enl Remium.
Och Formpipe är skuldsatt med en nettoskuld på 135 miljoner kr per slutet av jun 2013.
Hård konkurrens, konjunkturkänslighet, storlek
1)
Branschen för affärssystem har väl stenhård konkurrens med bla internationella jättar som tyska SAP (värt över 600 miljarder kr på Frankfurtbörsen) och amerikanska Oracle (värt kring 1 000 miljarder kr på New York-börsen).
Även Microsoft (värt 1 700-1 800 miljarder kr på Nasdaq-börsen i USA) är väl delvis inne på marknaden för affärsssystem.
• SAP-aktien handlas till ett p/e-tal på 16-17 vid rådande börskurs kring 56 euro och förväntat resultat för 2013 enl Bloomberg.com: http://www.bloomberg.com/quote/SAP:GR
• Oracle-aktien handlas till p/e 11 vid en börskurs på 32-33 dollar: http://www.bloomberg.com/quote/ORCL:US
• Även Microsoft-aktien handlas till p/e 11 vid börskurs ca 32 dollar (räknat på förväntat resultat per aktie för Microsofts bokföringsår som varar tom juni 2014: http://www.bloomberg.com/quote/MSFT:US
Dvs det vill väl till att man som liten svensk konkurrent i branschen verkligen är skicklig och tex är fokuserad på någon nisch i branschen osv, för att lyckas och nå bra intäkter och resultat.
Förmodligen är det svårt att vara särskilt unik i branschen för affärssystem, vilket är negativt för bolag i denna bransch.
Vad gäller de ovannämnda jätteföretagen är IFS bla samarbetspartner med Oracle och Microsoft.
Tex enl IFS årsredovisning för 2012:
"IFS fokuserar på partners vars lösningar eller teknologier kompletterar IFS Applications inom de produktsegment eller branscher där IFS verkar.
Målet är att ge kunderna tillgång till lösningar som ökar värdet av deras investeringar i IFS produkter.
Exempel på sådana partners är Microsoft och Oracle.
Samarbetet med Microsoft kretsar kring användargränssnitt, beslutstöd och molnplattformar, medan Oracle-samarbetet i huvudsak är inriktat mot databaser och mellanprogramvara.
Ett konkret exempel på samarbetet med Oracle är det inbyggda visualiseringsverktyg som har utvecklats för IFS dokument-hanteringslösning.
Förhandsgranskningsverktyget är baserat på Oracles AutoVue Enterprise Visualization-lösningar."
2)
Dessutom är väl branschen för affärssystem konjunkturkänslig med den stora intjäningen i form av försäljning av nya affärssystem vilket väl det sker mest av i högkonjunktur när kundföretagen har råd att investera i sådant.
När ett affärssystem väl är sålt ger väl det sedan därefter en del löpande underhållsintäkter åt bolag som IFS, vilket ger viss stabilitet åt IFS även i lågkonjunkturer.
Tex ett år som 2012 fördelades IFS totala intäkter på 2,7 miljarder kr enl följande:
konsultintäkter 48%
underhålls- och supportintäkter 34%
licensintäkter 17%
- - -
Summa 100% (2,7 miljarder kr)
Dvs själva nyförsäljningen av affärssystem ("licensintäkter") uppgick bara till 17-18% dvs en femtedel eller en sjättedel av IFS totala intäkter.
3)
För att upprätthålla konkurrenskraften som affärssystemleverantör måste man satsa stort på vidareutveckling av sina affärssystem med den snabba utvecklingstakt som sker i IT-branschen.
Eftersom det innebär en viss mängd fasta kostnader som varje år måste satsas på det, är frågan om IFS är ett tillräckligt stort bolag för att kunna vara långsiktigt lönsamt (med tanke på de stora fasta kostnader som varje år måste läggas på produktutveckling).
Tex enl IFS årsredovisning för 2012 (som är daterad i mars 2013):
"Koncernens produktutveckling bedrivs huvudsakligen vid IFS utvecklingscentra i Sri Lanka och Sverige.
IFS fortsatte att vara nyskapande under 2012.
Den viktigaste händelsen under året för produktutvecklingen var leveransen av IFS Applications 8 till marknaden.
IFS Applications 8 är den nya huvudversionen av IFS Applications och representerar IFS mest betydande produktinvestering hittills.
Med den nya versionen levererar IFS ledande branschfunktionalitet utvecklad tillsammans med utvalda kunder.
Utöver arbetet med IFS Applications 8 har ett antal viktiga förbättringar lanserats under året (...)"
"Våra investeringar i försäljning, marknadsföring och produktutveckling kommer att fortsätta även om det sker i långsammare takt än det gjort de senaste åren."
Produktutvecklingskostnadernas storlek per år de senaste åren (enl IFS tidigare årsredovisningar):
2009: 228 miljoner kr
2009: 194 miljoner kr
2010: 215 miljoner kr
2011: 229 miljoner kr
2012: 270 miljoner kr
Dvs de har legat kring 200-300 miljoner kr per år.
Produktutvecklingskostnadernas andel av IFS intäkter per år (enl IFS årsredovisning för 2012):
2008: 9%
2009: 7%
2010: 8%
2011: 9%
2012: 10%
Dvs nivån har legat på 7-10% av de årliga intäkterna.
Uppköp?
Chansen finns att man (som Intentia) blir uppköpt av ett av branschens större bolag som ser potential i att komma åt en kundbas och stärkt position i en viss geografisk region (tex Norden).
Regionen "Europe North" (Norden och Baltikum) var IFS klart största del av bolaget under 2012 med intäkter på 1,1 miljarder kr motsvarande drygt 40% av IFS totala intäkter på 2,7 miljarder kr.
Sverige svarar för knappt 20% av IFS intäkter.
Ägarbild
Positivt att välbeställda affärsmannen Gustaf Douglas är största aktieägare i IFS med en ägarandel på 21% per slutet av 2012 enl IFS årsredovisning för 2012: http://www.ifsworld.com/sv-se/download/resources/pdfs/corporate-information/financial-reports/2012/ifs-annual-report-2012/ifs-annual-report-2012-sv.pdf
Han har god affärsnäsa så om han är storägare i IFS är det ett gott tecken.
Douglas är väl annars mest känd för att via investmentbolaget Latour vara storägare i bevakningsföretaget Securitas och låsföretaget Assa-Abloy.
Han har hunnit bli 75 år och är enl amerikanska tidningen Forbes världens 423:e rikaste person med en total förmögenhet på över 3 miljarder dollar (20-21 miljarder kr) per mars 2013: http://www.forbes.com/profile/gustaf-douglas/
Enl Veckans Affärer var Douglas per slutet av 2012 Sveriges 20:e rikaste person med en förmögenhet på 8 miljarder kr: http://www.va.se/sveriges-119-miljardarer
Douglas är även storägare i IT-bolaget HMS med en ägarandel på 25% via Latour. HMS-aktien fick ju rekommendationen "fullvärderad" här i bloggen i ett tidigare blogginlägg från 23 juli 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hms-networks/hms-aktien-fullvarderad
Då låg HMS-aktien i 104 kr och nu ligger den i 110,25 kr (dvs +6% på bara en dryg vecka).
Douglas själv sitter ej i varken IFS eller HMS styrelse.
Styrelseordförande i IFS är Anders Böös som tidigare bla varit vd för (numera kraschade) aktiemäklarfirman HQ.
Han sitter även i Latours styrelse.
Anders Böös. Bild från IFS årsredovisning för 2012: http://www.ifsworld.com/sv-se/download/resources/pdfs/corporate-information/financial-reports/2012/ifs-annual-report-2012/ifs-annual-report-2012-sv.pdf
Böös hade en ägarandel på 1,7% av IFS per slutet av 2012 vilket är positivt. Ägarandelen är värd nästan 60 miljoner kr vid nuvarande börskurs för IFS, så han måste verkligen tro på bolagets framtid.
Böös är väl en sådan typ som kan vara på som en hök för att ett bolag ska utvecklas bra, vilket är positivt.
Ev är det Douglas som har gett Böös ett förmånligt lån (eller gått i borgen för ett stort lån som Böss har tagit?) så att Böös kunnat köpa den stora aktieposten i IFS för att öka Böös motivation att engagera sig. Eller så har Böös helt enkelt köpt aktierna för sina egna pengar för att han tror så mycket på bolaget.
Douglas princip att ge sina direktörer generösa lån till aktieköp i bolaget (eller generösa optionsavtal med optioner som ger rätt att köpa stora mängder aktier i bolaget) har Douglas använt förr i tex bevakningsfirman Securitas där de tidigare Securitas-vd:arna Melker Schörling och Thomas Berlund blivit rejält förmögna på kursuppgång i Securitas-aktien under deras vd-perioder där.
Med den grundplåten har Schörling nu till och med blivit ännu rikare än Douglas själv. Enl Forbes är Schörling världens 316:e rikaste person med en förmögenhet på över 4 miljarder dollar (26 miljarder kr) per mars 2013: http://www.forbes.com/profile/melker-schorling/
Som nämnt ovan hade Douglas själv samtidigt en förmögenhet på 20-21 miljarder kr per mars 2013 och var därmed världens 423:e rikaste person.
Och enl Veckans Affärers lista per slutet av 2012 är Schörling Sveriges tionde rikaste person med en förmögenhet på 20 miljarder kr (jämfört med att Douglas enl samma lista alltså då var Sveriges 20:e rikaste person med en förmögenhet på 8 miljarder kr).
Ev är det för att Schörling är tio år yngre än Douglas, som Schörling haft energi att öka sin förmögenhet mer än Douglas.
Men exemplet Schörling visar alltså hur rika direktörerna i Douglas bolag kan bli om allt går bra.
Böös har dock haft en stor ägarandel i IFS sedan flera år så det är inget nytt som har hänt just nu. Per slutet av 2008 hade han en ägarandel på 1,5% och som nämnt ovan hade han en ägarandel på 1,7% per slutet av 2012.
Styrelseordförande i IFS har Böös varit ända sedan våren 2004 då Douglas själv avböjde omval: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2540207.ece
Vd Alastair Sorbie
Bild från IFS årsredovisning för 2012.
Utifrån Douglas-principen är det lite negativt att IFS-vd:n Alastair Sorbie ej alls finns med på listan över IFS största aktieägare.
Han har kanske blivit tillfrågad av Douglas om ifall Sorbie också ville ta ett jättelån och köpa IFS-aktier för pengarna för att hålla Sorbies motivation uppe, fabr /st Sorbie tackat nej?
Enl IFS årsredovisning för 2012 ägde Sorbie knappt 7 000 IFS-aktier värda drygt 900 000 kr per slutet av 2012.
Men därtill hade han knappt 160 000 optioner.
IFS har haft flera optionsprogram enl årsredovisningen för 2012 men det senaste verkar vara följande som det beskrivs i årsredovisningen:
"Varje teckningsoption berättigar optionsinnehavaren till teckning av en ny aktie av serie B i IFS under perioden från offentliggörandet av första kvartalets resultat 2015 fram till och med den 29 juni 2017.
Lösenpriset för optionerna uppgår till 122,20 kr.
Priset per option uppgick till 9,23 kr.
Värderingen av optionerna gjordes enligt Black & Scholes metod.
Parametrar vid beräkning var:
• en riskfri ränta om 1,41 %
• samt volatilitet om 21 % på 12 månader
• löptid om 4,74 år
• samt antaganden om utdelningar uppgående till:
4,16 kr år 2012
4,87 kr år 2013
5,47 kr år 2014
6,29 kr år 2015
Koncernen har förtursrätt att återköpa optionerna i händelse av att innehavare önskar avyttra sitt innehav."
Dvs om vd Alastair Sorbie äger nästan 160 000 optioner som ger rätt att under perioden ca 2015-2017 köpa lika många nya IFS-aktier för 122,20 kr per st (jämfört med nuvarande börskurs på 136 kr), så borde väl det räcka till för att ge honom motivation.
Säg att kursen då ligger 200 kr så ger det Sorbie 12-13 miljoner kr i fickan (160 000 optioner gånger skillnaden mellan börskursen 200 kr och optionernas lösenpris 122,20 kr).
Ok, det kunde ha varit ett större belopp på flera tiotals miljoner kr eller uppåt 100 miljoner kr, men det är i alla fall alltid något.
Sorbie fyller 60 år under 2013 och har jobbat på IFS i 16 år så han har lång erfarenhet från bolaget.
Det var fre 10 mars 2006 som Sorbie tillträdde som IFS vd så han har varit vd för bolaget i drygt 7 år nu.
Tors 9 mars 2006 slutade IFS B-aktie i motsvarande 108 kr och nu ligger den alltså i 136 kr (slutkurs fre 2 aug 2013) så en viss kursökning har det blivit under Sorbies vd-tid.
Det innebär en kursuppgång på 26% på drygt sju år.
Därtill har IFS betalat ut aktieutdelningar på 14,25 kr under perioden.
108 kr investerat i IFS-aktien när Sorbie tillträdde som vd har alltså förändrats till 150,25 kr (börskurs 136 kr plus aktieutdelningar 14,25 kr).
Det innebär alltså en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) på totalt 39% under drygt sju år (motsvarande i snitt 4-5% per år).
Det kan tyckas vara för skralt med en totalavkastning på 4-5% per år, men som viss ursäkt kan man väl säga att det var högkonjunktur våren 2006 när Sorbie tillträdde som vd och sedan kom tex den globala finanskrisen 2008/2009 och la sordin på konjunkturen. Sedan har i och för sig konjunkturen återhämtat sig igen en del.
Till kalkylen bör väl även läggas att IFS återköpt en hel del egna aktier under perioden. Återköp av egna aktier är ju egentligen detsamma som att ge aktieägarna aktieutdelning, dvs det är ett annat sätt att överföra pengar till aktieägarna.
Belopp som IFS gett aktieutdelningar för per år:
2006: 0 kr
2007: 0 kr
2008: 26 miljoner kr
2009: 33 miljoner kr
2010: 53 miljoner kr
2011: 78 miljoner kr
2012: 88 miljoner kr
2013 (6 mån): 88 miljoner kr
Belopp som IFS återköpt egna aktier för per år:
2006: 0 kr
2007: 0 kr
2008: 20 miljoner kr
2009: 0 kr?
2010: 50 miljoner kr
2011: 69 miljoner kr
2012: 57 miljoner kr
2013 (6 mån): ca 24 miljoner kr
Det har totalt gett följande kapitalöverföring per år till aktieägarna (aktieutdelning plus aktieåterköp):
2006: 0 kr
2007: 0 kr
2008: 46 miljoner kr
2009: 33 miljoner kr
2010: 103 miljoner kr
2011: 147 miljoner kr
2012: 145 miljoner kr
2013 (6 mån): ca 112 miljoner kr
Och det kan jämföras med IFS nettoresultat per år:
2006: 246 miljoner kr
2007: 122 miljoner kr
2008: 95 miljoner kr
2009: 123 miljoner kr
2010: 134 miljoner kr
2011: 156 miljoner kr
2012: 135 miljoner kr
2013 (6 mån): -31 miljoner kr
Det innebär följande total kapitalöverföring till aktieägarna per år som andel av årets nettoresultat:
2006: 0%
2007: 0%
2008: 48%
2009: 27%
2010: 77%
2011: 94%
2012: 107%
2013 (6 mån): 112 miljoner kr medan IFS hade ett nettoresultat på -31 miljoner kr
Dvs det innebär ju en mycket generös aktieägarpolitik där i princip hela nettoresultatet överförts till aktieägarna under de senaste åren (genom aktieutdelning och aktieåterköp).
Bara det inte utarmar IFS finansiellt så att bolaget blir finansiellt svagt och inte klarar av att finansiera sin löpande verksamhet.
Men per slutet av juni 2013 var IFS ändå finansiellt starkt med en nettokassa på 127 miljoner kr (jämfört med bolagets totala börsvärde på drygt 3 miljarder kr).
Aktieåterköpen kan räknas om till att IFS gett aktieägarna en extrautdelning på 7,60 kr under Sorbies vd-tid sedan mars 2006.
Men det kan väl sägas ligga inbakat i IFS nuvarande börskurs 136 kr eftersom kursen borde ha legat lägre (allt annat lika) om återköpen inte genomförts, eftersom IFS börsvärde då skulle vara fördelat på fler aktier.
Under 2012 fick Sorbie en total ersättning på 5 miljoner kr (+2% från 2011). Ersättningen fördelade sig enl följande:
grundlön 3,6 miljoner kr (+10%)
bonus 0,7 miljoner kr (-28%)
pension 0,7 miljoner kr (+10%)
- - -
summa 5,0 miljoner kr (+2%)
Bonusen föll alltså en hel del jämfört med ca 0,9 miljoner kr 2011 vilket tyder på att Sorbie inte riktigt lika väl uppfyllde syna mål för 2012 som för 2011.
Och enl årsredovisningen för 2012 kan Sorbies bonus max uppgå till 50% av grundlönen, dvs under 2012 uppgick bonusen på 0,7 miljoner kr till bara 19% av grundlönen (och till 37% av den maximalt möjliga bonusen på 1,8 miljoner kr).
Sorbie var alltså ganska långt ifrån att få full bonus för 2012.
Lite märkligt att IFS företagsledning med bla vd Alastair Sorbie och finanschefen Paul Smith sitter på IFS kontor i London medan bolagets huvudkontor ligger i Linköping och största verksamhet finns i Sverige.
Risk för att det ger dem sämre kontakt med bolaget och dess utveckling?
Bengt Nilsson
Bild från IFS årsredovisning för 2012.
IFS grundare och fd vd Bengt Nilsson är fortfarande engagerad i bolaget och sitter i styrelsen och har en ägarandel på 1,5% (i alla fall per slutet av 2012).
Hans ägarandel är värd över 40 miljoner kr så även han måste tro starkt på IFS framtid.
Negativt dock att Nilsson successivt verkar sälja ut sina IFS-aktier.
Han har haft följande ägarandel per slutet av respektive år nedan:
2008: 2,4%
2009: 2,2%
2010: 2,0%
2011: 1,7%
2012: 1,5%
2013 (per slutet av juni 2013): 1,2%
Ekonomisk utveckling
De senaste åren:
Intäkter:
2008: 2,5 miljarder kr (+7%)
2009: 2,6 miljarder kr (+3%)
2010: 2,6 miljarder kr (-1%)
2011: 2,6 miljarder kr (0%)
2012: 2,7 miljarder kr (+4%)
2013 (6 mån): 1,3 miljarder kr (+2%)
Dvs inte så särskilt mycket intäktstillväxt genom åren, men positivt att intäkterna ändå låg ganska stabilt under den globala finanskrisen 2008/2009.
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
2010: +4%
2011: +5%
2012: +4%
2013 (6 mån): +6%
Exkl valutaeffekter ser tillväxttakten lite bättre ut.
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
2008: +7%
2009: -2%
2010: +2%
2011: +4%
2012: 0%
2013 (6 mån): +5%
Dvs rensar man även bort effekter av företagsköp ser den kvarvarande organiska tillväxttakten exkl valutaeffekter återigen ganska skral ut genom åren.
Rörelsemarginal:
2008: 6%
2009: 8%
2010: 9%
2011: 9%
2012: 7%
2013 (6 mån): -2% (3%)
Negativt att rörelsemarginalen legat kvar kring 6-9% genom åren men positivt att den höll sig uppe under finanskrisen 2008/2009.
IFS mål är att nå en rörelsemarginal på 15%.
Tex:
• Enl årsredovisningen för 2009 (som är daterad i mars 2010) var målet att nå en rörelsemarginal på 15% senast år 2013.
• Enl årsredovisningen för 2010 var målet att nå en rörelsemarginal på 15% år 2013.
• Enl årsredovisningen för 2011 konstaterades bara att IFS har som långsiktigt mål att nå en rörelsemarginal på 15%.
• Även enl årsredovisningen för 2012 står bara att IFS har som mål att "i ett långsiktigt perspektiv" nå en rörelsemarginal på 15%.
Att rörelsemarginalen var så låg under första halvåret 2013 har väl att göra med att verksamheten har säsongsvariationer med en stor del av intäkter och resultat mot slutet av året (då kunderna lägger sina beställningar av nya affärssystem).
Under de tre senaste åren (2010, 2011 och 2012) har IFS intäkter under q4 svarat för 28-29% av de totala intäkterna under helåret, medan rörelseresultatet under q4 svarat för 50-66% av det totala rörelseresultatet under helåret.
Nettoresultat:
2008: 95 miljoner kr (-22%)
2009: 123 miljoner kr (+29%)
2010: 134 miljoner kr (+9%)
2011: 156 miljoner kr (+16%)
2012: 135 miljoner kr (-13%)
2013 (6 mån): -31 miljoner kr (22 miljoner kr)
Resultat per aktie:
2008: 3,51 kr (-27%)
2009: 4,57 kr (+30%)
2010: 4,96 kr (+9%)
2011: 5,96 kr (+20%)
2012: 5,27 kr (-12%)
2013 (6 mån): -1,25 kr (0,87 kr)
Inte någon jättehög resultattillväxt genom åren, men positivt att resultatet ändå höll sig uppe under finanskrisen 2008/2009. Det verkar vara en stabil verksamhet.
Första halvårets resultat ska man väl som sagt inte tolka in för mycket i. Bara det ligger någorlunda kring nollresultat, så blir det en god vinst på helåret med det höga resultatet mot slutet av varje år.
Aktieutdelning (för respektive år men utbetalad våren året därpå):
2008: 1,25 kr
2009: 2,00 kr
2010: 3,00 kr
2011: 3,50 kr
2012: 3,50 kr
Aktieutdelningens andel av årets resultat per aktie:
2008: 36%
2009: 44%
2010: 60%
2011: 59%
2012: 66%
Generös utdelningspolitik där klart över halva årets resultat per aktie har delats ut under de senaste åren.
Till det kommer alltså IFS återköp av egna aktier (enl info längre upp i blogginlägget).
Officiellt är IFS utdelningspolicy att som ett långsiktigt genomsnitt dela ut 50% av resultatet per aktie.
Den senaste utdelningsnivån på 3,50 kr (som utbetalades våren 2013) motsvarar 2-3% i "direktavkastning" (aktieutdelning genom börskurs) med IFS nuvarande börskurs på 136 kr (slutkurs fre 2 aug 2013).
Om utdelningsnivån ligger kvar på minst samma nivå även nästa gång(våren 2014) innebär väl det en någorlunda "årsränta" för IFS aktieägare. Det är ju bättre än räntan på bankkonto i alla fall.
Dock tar man ju även en kursrisk i IFS-aktien, dvs risk att börskursen faller.
Och här i bloggen är även inställningen att aktieutdelningen i sig är irrelevant för om en aktie är köpvärd eller ej. Det är ju som att man har 1 000 kr på bankkontot och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå 1 000 kr (fast istället i form av 100 kr i plånboken och 900 kr på bankkontot).
Allt annat lika bör ju en akties börskurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen betalas ut (avskiljs från aktien) efter bolagsstämman (normalt på våren varje år).
Det enda relevanta för bedömningen av om en aktie är köpvärd eller ej är istället den förväntade framtida intjäningen i bolagets verksamhet (dvs förenklat vad resultatet per aktie kan väntas bli de kommande åren).Se
Sedan kan ju det i sin tur leda till en hög aktieutdelning om resultatet per aktie blir högt, men det är i så fall bara en sekundär effekt.
De senaste kvartalen:
Intäkter:
q1/2012: 643 miljoner kr (+6%)
q2/2012: 652 miljoner kr (+4%)
q3/2012: 612 miljoner kr (+3%)
q4/2012: 769 miljoner kr (+3%)
q1/2013: 621 miljoner kr (-3%)
q2/2013: 696 miljoner kr (+7%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
q1/2012: +5%
q2/2012: +2%
q3/2012: +5%
q4/2012: +4%
q1/2013: +1%
q2/2013: +12%
Positivt att intäktstillväxten verkar ha tagit fart under q2/2013.
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
q1/2013: -2%
q2/2013: +11%
Rörelsemarginal:
q1/2012: 2%
q2/2012: 4%
q3/2012: 5%
q4/2012: 17%
q1/2013: -15%
q2/2013: 9%
Negativt med den dåliga rörelsemarginalen i q1/2013.
Nettoresultat:
q1/2012: 6 miljoner kr
q2/2012: 14 miljoner kr
q3/2012: 21 miljoner kr
q4/2012: 86 miljoner kr
q1/2013: -74 miljoner kr
q2/2013: 43 miljoner kr
Resultat per aktie:
q1/2012: 0,23 kr
q2/2012: 0,54 kr
q3/2012: 0,82 kr
q4/2012: 3,31 kr
q1/2013: -2,94 kr
q2/2013: 1,71 kr
Även nettoresultat och resultat per aktie blev väldigt dåligt under q1/2013.
Orsaken är en engångskostnad på 92 miljoner kr under q1/2013 pga ett effektiviseringsprogram med uppsägning av 200 pers (främst inom IFS konsultverksamhet).
Så här komm… [content has been truncated]