Post entry

Mest köpvärda aktierna: G5 och Eolus

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Dataspelsbolaget G5 och vindkraftbolaget Eolus sticker ut på börsen med prognoser som gör att bolagens aktier ser vrålbilliga ut.

Antingen så är dessa aktier jättefynd på nuvarande kursnivåer (med kraftiga kursuppgångar att vänta under kommande år), eller så är det fel på prognoserna. Vilket kommer det bli? (Notera att G5-aktien i skrivande stund handlas i 22 kr och Eolus-aktien i i 47 kr. Stäm av om tre år hur kurserna ligger då och se hur det gick.)

G5 Entertainment dök upp häromåret från ingenstans som börsnoterat bolag på småbolagslistan Aktietorget. (Det kan i sig tolkas som en varningssignal eftersom Aktietorget tidigare hyst bluffbolag såsom NRS Technologies med Alexander Richards i spetsen.)

G5 med sin inriktning på dataspel för mobiltelefoner, har kunnat visa upp en väldigt fin tillväxt (även om det är från låga nivåer).

Intäkter:
2009: 9 miljoner kr
2010: 23 miljoner kr (+140%)
q1/2011: 10 miljoner kr (+153%)
q2/2011: 10 miljoner kr (+117%)
q3/2011: 12 miljoner kr (+86%)

Rörelsemarginal:
2009: -16%
2010: 40%
q1/2011: 41%
q2/2011: 39%
q3/2011: 28%

Resultat per aktie:
2009: -0,19 kr
2010: 1,01 kr
q1/2011: 0,44 kr
q2/2011: 0,45 kr
q3/2011: 0,37 kr

G5 har en stark finansiell ställning med ca 20 miljoner kr i kassan (30 sept 2011), och bolaget verkar inte ha några egentliga skulder.

http://www.g5e.com/documents/2011/G5_Entertainment_AB_Report_Q3_2011_Sv_111115.pdf

Det otroliga är att G5 som kanske enda börsbolaget i Sverige ger konkreta prognoser i siffror för sin framtida utveckling till och med 2012. Då måste man vara ganska säker på sin sak. Och det är inga försiktiga prognoser heller:

Intäkter:
2011: 47 miljoner kr (+107%)
2012: 87 miljoner kr (+85%)

Rörelsemarginal:
2011: 35%
2012: 34%

Resultat per aktie:
2011: 1,90 kr (+88%)
2012: 3,20 kr (+68%)

Eftersom de första tre kvartalen i år redan är kända, så innebär det att q4/2011 väntas bli enligt följande:

Intäkter: 16 miljoner kr (+96%)
Rörelsemarginal: 32%
Resultat per aktie: 0,64 kr

Dvs en fortsatt god utveckling.

Med nuvarande börskurs på 22 kr för G5-aktien är bolaget värt 170-180 miljoner kr på börsen. Vid den kursnivån värderas aktien till ett p/e-tal under 7 utifrån prognosen för resultatet per aktie 2012. Det är en väldigt låg värdering för ett bolag som väntas öka intäkterna med 107% 2011 och 85% 2012.

Jämför tex med H&M vars aktie handlas till ett p/e-tal på över 18 (utifrån förväntat resultat per aktie 2012), medan H&M:s intäkter bara väntas öka med 2% 2011 och 11% 2012. http://www.4-traders.com/H-M-HENNES-MAURITZ-AB-6491104/financials/ (Dock har H&M ett mycket längre track record med mycket jämn och hög tillfäxt genom åren, plus att H&M är mycket större med en aktie som handlas mycket mer och därmed är mycket lättare att handla i än G5-aktien.)

En diskussion (på aktieforum som Di.se:s Börssnack) handlar om att G5:s resultat (inklusive prognoserna) är felaktigt höga eftersom G5:s kostnader för att utveckla nya dataspel inte bokförs direkt som kostnad i sin helhet, utan att kostnaden sprids ut över tiden i takt med spelets livslängd.

Det kan i och för sig vara korrekt att sprida kostnaden över tid (i form av årliga avskrivningar på de uppsamlade utvecklingskostnaderna) eftersom ett dataspel normalt "lever" och genererar intäkter över en viss tid. Det är som att när Volvo för ett visst belopp köper nya maskiner till sina lastbilsfabriker, så bokför ju inte Volvo hela det beloppet direkt som en kostnad - utan kostnaden sprids ut över tiden förenklat så länge maskinen används. Det anses vedertaget vara en mer rättvisande bokföringsprincip.

Men om man är försiktig kan man tycka att G5 borde bokföra hela utvecklingskostnaderna direkt som en kostnad. Och man vet ju inte heller om ett spel blir populärt eller en flopp.

Justerar man därmed G5:s prognoser för resultatet per aktie för 2011 (1,90 kr) och 2012 (3,20 kr) så blir ju de lägre då om man bokför hela utvecklingskostnaden direkt. Men samtidigt bör man då ta med plusposten i form av att man då skippar den årliga avskrivningen på tidigare uppsamlade utvecklingskostnader.

Med vissa förenklade antaganden kan man då komma fram till att resultatprognosen per aktie för 2011 sänks från 1,90 kr till 1,40 kr, och prognosen för 2012 sänks från 3,20 kr till 2,60 kr.

Men även då verkar alltså G5-aktien vara jättebillig med ett p/e-tal på 9 utifrån ett resultat per aktie på 2,60 kr 2012. Vilka aktier kan man köpa för p/e 9 där intäkterna ökar 107% 2011 och 85% 2012?

Här är antagandena för ovannämnda nedjustering av resultatprognoserna:

• I G5:s balansräkning finns "immateriella tillgångar" bokförda till 16-17 miljoner kr (30 sept 2011), varav balanserade utvecklingskostnader ca 14 miljoner kr.

• 3,1 miljoner kr i bal utvkostnader under q3.

• 1,5 miljoner kr i avskrivningar av totala bal utvkostnader under kvartalet.

• Säg att bal utvkostnader blir totalt 12 miljoner kr under 2011 och 15 miljoner kr under 2012.

• Säg att avskrivningarna av bal utvkostnaderna skulle bli 6 miljoner kr 2011 och 8 miljoner kr 2012.

• Dvs tar man kostnaderna direkt över resultaträkningen samt skippar avskrivningarna, skulle det bli en reseffekt på -6 miljoner kr 2011 och -7 miljoner kr 2012.

• Efter skatt blir det ca -4 miljoner kr 2011 och -5 miljoner kr 2012.

• Med 8 miljoner aktier blir det en reseffekt på -0,50 kr 2011 och -0,60 kr 2012.

• G5:s vpa-prognoser på 1,90 kr 2011 och 3,20 kr 2012 skulle då sänkas till 1,40 kr 2011 och 2,60 kr 2012.

Utöver ovannämnda risk för att G5:s resultat överskattas, finns tex följande risker med bolaget:

• Bolaget är egentligen ryskt (även om det är börsnoterat i Sverige och säljer sina spel över hela världen), och frågan är om man kan lita på ryssar med allt man har hört om korruption och ryska maffian etc.

Ett generellt scam-upplägg skulle kunna vara att börsnotera ett bolag där man har en stor ägarandel, visa upp en väldigt god utveckling (som egentligen bara är på låtsas), ge optimistiska prognoser (som uppnås i början för att bygga förtroende hos investerarna), invänta kursuppgång, sälj av ägarandelen dyrt, gå sedan under jorden och låt bolaget kollapsa.

Nu får man verkligen hoppas att G5 på inga sätt är ett sådant bluffbolag. Men bolagets aktiekurs har på kort tid skjutit i höjden, och bolaget har hittills varit skrämmande bra på att noga infria sina prognoser allteftersom (eller höja dem).

• Teknologiska risker. G5 utvecklar i dagsläget dataspel som ser ut på ett visst sätt och görs på ett visst sätt. Men finns det risk att den teknologiska utvecklingen gör att G5 en dag plötsligt blir sittande med obsolet teknologi och kompetens utan förmåga att göra populära dataspel längre?

Vad gäller Rysslands-frågan finns egentligen två faktorer som gör att det inte lär vara något att behöva oroa sig över:

1) G5:s vd Vladislav "Vlad" Suglobov ser ut som en väldigt timid och skötsam skolpojke, och verkar inte kunna göra en fluga förnär. Se honom tex i följande videoklipp med företagspresentation av G5 från juni 2011: http://www.g5e.com/corporate?t=REP Suglobov är dessutom största aktieägare i G5 med en ägarandel på 9%.

2) Bengt Stillström med sitt börsnoterade investmentbolag Traction gick i juli 2011 in som storägare i G5 genom att köpa en ägarandel på 7-8% via en riktad nyemission för 21,50 kr/aktie. Stillström (68 år i år) är en av de skarpaste och mest skeptiska affärsmännen i Sverige, så om han går in som storägare i G5 kan man i princip vara säker på att G5 har rent mjöl i påsen.

Kritiska ekonomijournalisten Peter Benson (som tex avslöjade bluffbolag under IT-bubblan) jobbar numer på Traction, och har på Tractions mandat gått med som styrelseledamot i G5. Benson har dessutom köpt G5-aktier privat.

G5 anlitar revisorn Tomas Ahlgren på revisionsbyrån Mazars SET (åtminstone är han omnämnd i G5:s årsredovisning för 2010 som bolagets revisor), så om G5 visar sig vara ett bluffbolag är det Ahlgren som ska hängas för att han inte upptäckte det tidigare.

En fördel med att G5 är ryskt är att det finns många smarta ryssar som kan anlitas för att programmera och utveckla bolagets spel billigt. (Å andra sidan var det någon som sa att G5:s spel ofta har något östeuropeiskt över sig, vad gäller tex spelets tillhörande musik och design - vilket kan vara en nackdel om ambitionen är internationell succé.)

Ett frågetecken kan för övrigt vara G5:s styrelseledamot Johan Wrang som även är styrelseordförande i Aktietorget-noterade bolaget Guld Invest vars utveckling inte varit särskilt bra (och nu köps av NGM-noterade bolaget Stureguld). Är Wrang mer direkt involverad bakom kulisserna i G5 som grundare/storägare?

Vad gäller teknologifrågan lär inte G5 betrakta det som en risk i takt med att bolaget utvecklas, men signaturen Danne68 (på aktieforumet Börssnack) formulerar det så här:

"Det som talar mot mig för att investera i G5 är bla den teknikens otroliga framfart. Dvs att G5 får nog se sig passerad om något år av annan aktör som jobbar med helt andra spelforum i 3D eller dylikt och då kommer vi inte spela på det sättet vi gör nu i telefonen.

Jag spelade en del när jag köpte min iPhone men nu laddar jag bara hem appar som är till tekniskt hjälpmedel."

http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2016980#msg13345721

Vad gäller vindkraftbolaget Eolus Vind så har det redan uppmärksammats i ett tidigare blogginlägg (från sept 2011): http://www.redeye.se/aktiebloggen/eolus-vind/vind-i-seglen-propellrarna-eolus-vind

Sedan dess har bolaget kommit med en ny kvartalsrapport vilket leder till följande fina historiska utveckling för bolaget (vars affärsidé är att uppföra vindkraftverk åt utomstående och sig självt).

Intäkter:
2008/2009: 731 miljoner kr (+66%)
2009/2010: 1409 miljoner kr (+93%)
2010/2011: 1629 miljoner kr (+16%)

Rörelsemarginal:
2008/2009: 9%
2009/2010: 10%
2010/2011: 12%

Resultat per aktie:
2008/2009: 2,81 kr
2009/2010: 4,63 kr
2010/2011: 6,18 kr

(Eolus respektive räkenskapsår ovan varar från och med september ena året till och med augusti året därpå.)

• Under det senaste året uppförde Eolus 50 vindkraftverk, och fick för det ersättning på 1,5-1,6 miljarder kr (vilket utgör 96% av bolagets totala intäkter). I beloppet ingår vad Eolus tar betalt för själva vindkraftverken plus arbete.

• Därutöver genererade Eolus egna vindkraftverk elintäkter på 72 miljoner kr (4% av bolagets intäkter). 86 gigawatt-timmar el producerades för i snitt 83 öre/kilowatt-timme (1 gigawatt-timme = 1 miljon kilowatt-timmar).

Vid årsslutet (31 aug 2011) var Eolus hel- eller delägare i 30 egna vindkraftverk med en bedömd årsproduktion på 93 gigawatt-timmar (=Eolus andel av de 30 verkens elproduktion). Eolus bedömer enligt senaste resultatrapporten att bolagets ägarandelar i de 30 verken har ett marknadsvärde på över 500 miljoner kr. Det kan jämföras med att är Eolus värt 1,1-1,2 miljarder kr på börsen (vid börskurs 47 kr).

Eolus senaste resultatrapport: http://www.eolusvind.com/LinkClick.aspx?fileticket=4iirO8W3ZwM%3d&tabid=4636

Nu i november 2011 skriver Eolus i ett pressmeddelande att bolaget är uppe i 33 hel- eller delägda egna vindkraftverk med en elproduktion på 95 gigawatt-timmar per år: http://www.introduce.se/foretag/eolus-vind/pressmeddelanden/2011/11/halva-vindkraftsparken-tolvmanstegen-etablerad

Enligt q4-rapporten (daterad i oktober 2011) räknar Eolus med att under innevarande räkenskapsår (2011/2012):

• öka antalet uppförda vindkraftverk med 80% till 90 st
• öka intäkterna med 53% till 2500 miljoner kr
• öka resultatet före skatt med 16% till 220 miljoner kr

Aktiemäklarfirman Remiums analytiker Susanna Helgesen har följande prognoser för bolaget:

Intäkter:
2011/2012: 2475 miljoner kr (+45%)
2012/2013: 2970 miljoner kr (+20%)
2013/2014: 3326 miljoner kr (+12%)

Resultat per aktie:
2011/2012: 6,51 (+17%)
2012/2013: 8,59 (+32%)
2013/2014: 9,65 (+12%)

http://www.introduce.se/foretag/eolus-vind/reviews

Med börskursen 47 kr värderas Eolus därmed till ett p/e-tal på 7 med innevarande årets resultat per aktie. Med resultatet per aktie 2013/2014 hamnar p/e-talet under 5.

Och Eolus har en stark finansiell ställning med ca 250 miljoner kr i bankskulder och ca 200 miljoner kr i kassan (31 aug 2011 enl senaste resultatrapporten).

Vad talar då emot Eolus? Vad är det som verkar göra aktieinvesterarna så skeptiska till prognoserna för bolaget?

1) Ett resonemang är att det är kapitalkrävande med vindkraft, vilket kräver gott om finansiering. Med krisen på finansmarknaderna som hållit på är frågan om det blir svårare att låna till vindkraftprojekt framöver, vilket i så fall skulle minska efterfrågan för Eolus.

Dock verkar Eolus inte ha märkt av någon avmattning ännu. Vd Gustaf Ekberg konstaterar i senaste resultatrapporten från oktober 2011:

"Trots den oro som finns på de finansiella marknaderna ser vi en fortsatt hög efterfrågan på nyckelfärdiga vindkraftverk. Utländska investerare börjar få upp ögonen för svensk vindkraft som ett attraktivt investeringsalternativ."

Enligt det tidigare blogginlägget om Eolus siktar bolaget på:

• att uppföra 90 vindkraftverk under innevarande räkenskapsår (2011/2012)
• och därefter ligga på en takt kring 100 vindkraftverk per år (under åtminstone de efterföljande fyra räkenskapsåren tom 2015/2016)

http://www.redeye.se/aktiebloggen/eolus-vind/vind-i-seglen-propellrarna-eolus-vind

Och i och med att Remium räknar med att Eolus kommer att tjäna ett resultat per aktie på 9,65 kr för året 2013/2014, så är det i så fall minst två ytterligare år på den nivån att vänta därefter (dvs Eolus räkenskapsår 2014/2015 och 2015/2016). Hur många börsbolag kan visa upp en så bra visibility om framtiden - särskilt i dessa kristider?

2) Även om Remiums prognoser för Eolus ser mycket bra ut, så har de nedjusterats sedan det förra blogginlägget i september 2011. Där står tex att Remium då räknade med att Eolus under 2011/2012 kommer att nå:

• intäkter på 2557 miljoner kr
• ett resultat per aktie på 7,90 kr

Men för samma år räknar Remium nu istället med:

• intäkter på 2475 miljoner kr
• ett resultat per aktie på 6,51 kr

Vad beror nedjusteringen på?

3) Det har varit lite strul med Eolus egna prognoser för sin utveckling. Tex räknade bolaget med att uppföra 54 vindkraftverk under det förra räkenskapsåret 2010/2011, men det blev 50. Intäkterna utlovades uppgå till 1700 miljoner kr, men det blev 1629 miljoner kr. Å andra sidan var prognosen att resultatet före skatt skulle bli 160 miljoner kr, men det blev 189 miljoner kr - så de övriga prognosmissarna kan väl förlåtas?

Vd Gustaf Ekberg har förklarat att skillnaden i intäkter beror på småsaker som gör att intäkter bokförs på den ena sidan av ett kvartal istället för den andra. Det handlar inte om att dessa intäkter försvinner.

4) Ekberg har flaggat för ökad konkurrens. I det förra blogginlägget sa han bla att Eolus på lång sikt inte lär kunna bibehålla sin andel på 15% av antalet uppförda vindkraftverk totalt i Sverige. http://www.redeye.se/aktiebloggen/eolus-vind/vind-i-seglen-propellrarna-eolus-vind

I ett nytt pressmeddelande (från 17 nov 2011) pratar Ekberg nu om vindkraftprojektet Tolvmanstegen där Eolus är leverantör, och att utvecklingen där går enligt plan. Han pekar särskilt på att Eolus i detta projekt jobbar med att trimma upp sina arbetsprocesser för att kunna möta ökad konkurrens. Det gäller takten för uppförandet av vindkraftverken och kostnadseffektivitet.

Så här säger Ekberg i pressmeddelandet:

"Vi har sagt att vi ska bygga drygt 90 verk innevarande räkenskapsår. Det innebär att vi måste bli mer effektiva. Samtidigt kommer konkurrensen inom branschen att hårdna vilket ställer krav på lägre kostnader. Tolvmanstegen är ett bra exempel på hur vi har lyckats både öka tempot och sänka kostnaderna. Vi har sedan i slutet av september rest 1,5-2 verk i veckan i parken."

http://www.introduce.se/foretag/eolus-vind/pressmeddelanden/2011/11/halva-vindkraftsparken-tolvmanstegen-etablerad

Innebär ökad konkurrens att tex vanliga byggbolag som Peab aggressivt börjar konkurrera med Eolus? Eolus uppförande av vindkraftverk har ju likheter med de vanliga byggbolagens verksamheter.

Samtidigt kan man tänka sig att byggbolag som Peab, NCC eller Skanska skulle kunna vilja köpa nischbolag som Eolus, för att etablera sig inom vindkraftprojekt. Blir Eolus uppköpt av någon av dem så småningom?

I så fall måste ett bud på Eolus bli högt, för bolaget kontrolleras av ett fåtal äldre personer som varit med sedan tidigt i Eolus. De sitter delvis i Eolus styrelse, och man kan säga att styrelsen "med svans" äger 40% av rösterna i bolaget.

Störst i den ägargruppen är smålänningen Bengt Johansson som ägde en del vattenkraft, men valde att sälja av den för att istället satsa på vindkraft. En annan är Bengt Simmingsköld som är Eolus verkliga huvudfigur som var med och grundade bolaget. Han har kallats för Sveriges "vindkraftskung" och anses ha varit först i landet med vindkraft.

Finansmannen Olof Stenhammar finns även med bland Eolus största ägare, med en ägarandel på 2-3%.

http://www.introduce.se/foretag/eolus-vind/kalender-och-agare

Obs för övrigt vad gäller konkurrenssituationen att Eolus förenklat inte primärt tar simpla uppdrag att bara uppföra vindkraftverk på en plats som uppdragsgivaren pekar på, utan att Eolus jobbar kvalificerat med att ta initiativ till nya hela vindkraftparker och leverera det som nyckelfärdiga projekt till uppdragsgivare. (Ungefär motsvarande vad byggbolaget JM framgångsrikt gör med sin inriktning på lyxbostadsprojekt.)

Som led i sin inriktning gjorde Eolus i somras ett strategiskt förvärv av bolaget Svenska Vindbolaget AB, vars främsta tillgång utgjordes av en projektportfölj av nya vindkraftprojekt inklusive tillstånd etc (förutom nyckelpersonal förstås).

I den affären värderades Svenska Vindbolaget AB till drygt 100 miljoner kr (jämfört med Eolus totala värde 1,1-1,2 miljarder kr i dagsläget). Och obs att Svenska Vindbolagets ägare valde att få betalt i form av Eolus-aktier. Det var väl ett gott tecken?

5) En före detta aktiemäklarchef vill inte köpa Eolus-aktier. "Jag vill inte äga aktier i bolag som är beroende av subventioner", säger han. Det kanske är en vanlig inställning hos aktieinvesterare. Ett resonemang är att det finns risk för att staten vid sparbehov plötsligt tar bort subventionerna.

Men för det första så är inte Eolus beroende av statliga subventioner. I Sverige finns det så kallade elcertifikatsystemet som ger högre pris för vindkraftsel än annars, men det är inte staten som betalar utan aktörerna på elmarknaden.

Dessutom har EU hårda krav på att förnyelsebar el såsom vindkraft ska utgöra en viss del av EU-ländernas energikonsumtion. En hållpunkt är år 2020 då vissa nivåer ska uppnås, vilket är ett skäl till att elcertifikatsystemet konstruerats och införts i Sverige.

Bakgrundsinfo från förra blogginlägget om Eolus Vind: http://www.redeye.se/aktiebloggen/eolus-vind/vind-i-seglen-propellrarna-eolus-vind

• I dagsläget finns det ca 1800 vindkraftverk i Sverige (varav Eolus har uppfört ca 300 vindkraftverk, dvs en andel på ca 15%). Regeringen har pratat om att det ska öka till 6000 vindkraftverk i Sverige år 2020 (som led i målet att vindkraft ska utgöra 12-16% av den förnyelsebara energin).

• Ett nytt vindkraftverk kostar i dagsläget ca 30 miljoner kr (även om det även finns dyrare för uppåt 35-36 miljoner kr). Det är vad själva verket kostar från leverantören, och sedan lägger Eolus på en del arvode för att uppföra verket på plats.

• Ett vindkraftverk såsom modellen Vestas V90 (i dagsläget en vanlig modell för Eolus att uppföra), genererar enligt Ekberg som tumregel intäkter på 4 miljoner kr per år vid ett elpris på 70 öre per kilowatt-timme.

• Enligt Ekberg behöver man få in 65-70 öre/kilowatt-timme för vindkraftsel för att lönsamhetskalkylen för ett vindkraftverk ska bära sig på ett rimligt sätt. Lösningen är elcertifikats-systemet som förenklat innebär att den som uppför förnyelsebara energikällor, tilldelas elcertifikat - som i sin tur kan säljas till elbolagen som måste sälja en viss mängd förnyelsebar energi och i brist på det kan kompensera sig med elcertifikat. Tex under räkenskapsåret 2009/2010 fick Eolus 80 öre per kilowatt-timme för elen från sina vindkraftverk, varav 20-22 öre från elcertifikat

• Som tumregel tar det 11 år innan ett vindkraftverk har genererat så mycket pengar att investeringskostnaden är återbetald. Enligt Ekberg har Eolus som mål med sina kalkyler att när man uppför ett vindkraftverk ska man efter 20 år ha återbetalt investeringskostnaden plus ha lika mycket till på banken. Med nuvarande villkor för elpriser och elcertifikat blir det inte riktigt så bra, men det blir ändå god avkastning enligt honom.

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?