Saab-aktien fullvärderad
2014-04-27 18:13, Edited at: 2014-04-28 10:50Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Hur går det egentligen för vapentillverkaren Saab?
Etik
När det gäller Saab-aktien ställs man alltid inför två frågor:
1) Är aktien köpvärd eller ej?
2) Är det etiskt att äga aktier i en vapentillverkare, dvs ett bolag vars produkter bla syftar till att döda människor?
Vadå?
Alla länder har väl rätt till ett bra försvar?
Och om alla länder har starka försvar kan väl det anses motverka krig?
Nja, samtidigt finns resonemanget om att ju mer vapen det finns i omlopp, desto högre risk för krig.
//Edit: Fråga tex vad organisationen Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har för uppfattning om detta och om Saab: http://www.svenskafreds.se/
Ur föreningens hemsida i länken ovan:
Om oss
Svenska Freds
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas genom samarbete, ekonomiska medel och diplomati.
Vi arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker.
Svenska Freds är partipolitiskt och religiöst obundet.
Vi bildades 1883 och en av grundarna, KP Arnoldson, fick Nobels fredspris.
Svenska Freds har ca 8 500 medlemmar. Vi är Sveriges största och världens äldsta fredsförening.
Även ur hemsidan:
Vapenexport
Vapenhandeln är en viktig drivkraft bakom militära upprustningar och bidrar till väpnade konflikter.
Svenska Freds arbetar för att vapenhandeln ska avvecklas.
//
Tex pratet om att det Saab-tillverkade stridsflygplanet Gripen nu ska utrustas med långdistansrobotar i avskräckande syfte gentemot Ryssland.
Enl Sveriges Radio 24 apr 2014:
Regeringen vill ha kryssningsrobotar på nya Gripen
Regeringen vill nu att Sverige ska skaffa kryssningsrobotar till de nya Gripenplanen som med hög precision kan användas mot mål i andra länder.
Försvarsminister Karin Enström i artikeln:
"Det (dvs kryssningsrobotarna) ger ju en ny förmåga i och med att det blir en längre räckvidd.
Man kan alltså bekämpa mål längre bort och det är också en hög precision och det blir ju avskräckande.
Så det skulle höja vår samlade försvarsförmåga och därmed också höja tröskeleffekterna av vårt försvar."
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5844253
Det om något är väl tecken på ett onödigt vapenskrammel i vår region, som snarare riskerar uppmuntra krig än motsatsen?
Tex har ju utrikesminister Carl Bildt tidigare sagt nej till sådana långdistansrobotar just för att "Sveriges försvar ska vara ett försvar" och ej en attackerande militär.
Men nu låter det alltså som andra tongångar.
En kontrovers är alltid följande:
...Å ena sidan: Det ligger i försvarsindustrins intresse att länder köper så mycket vapen etc som möjligt från försvarsindustrin.
...Å andra sidan: Ju mer vapen etc som är i omlopp desto större risk för krig.
En nyckelfråga är dessutom om man kan vara säker på att vapnena alltid finns "i rätt händer".
Saab säljer väl bara sina vapen till Sverige och länder som godkänns av svenska myndigheter (krigsmaterielinspektionen)?
//Edit: Sedan jan 1996 heter myndigheten istället "Inspektionen för strategiska produkter":
http://sv.wikipedia.org/wiki/Krigsmaterielinspektionen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Inspektionen_för_strategiska_produkter
Enl Wikipedia (ur länken ovan) bla:
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som arbetar med kontroll och tillsyn av försvarsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, med ärenden gällande riktade sanktioner, samt agerar nationell myndighet för FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen, Chemical Weapons Convention, vars praktiska arbete utförs av Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons, OPCW.
//
Saab har haft följande intäkter de senaste åren:
2009: 25 miljarder kr
2010: 24 miljarder kr
2011: 23 miljarder kr
2012: 24 miljarder kr
2013: 24 miljarder kr
Härav har en stor andel avsett försäljning till länder utanför Sverige.
Andel av Saabs intäkter som avser försäljning till länder utanför Sverige:
2009: 69%
2010: 62%
2011: 63%
2012: 64%
2013: 59%
Dock har ej 100% av intäkterna avsett försvarsrelaterade produkter.
Andel av Saabs intäkter som avsett försvarsrelaterade produkter:
2009: 83%
2010: 83%
2011: 84%
2012: 82%
2013: 81%
Gör och säljer Saab över huvud taget vapen som dödar?
Tidigare blogginlägg om Saab från 23 jun 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/langsiktigt-kop-saab
Ur det bla:
>Granatgeväret Carl-Gustaf
(...) _Carl-Gustaf en av Saabs produkter inom affärsområde Dynamics. Carl-Gustaf är ett granatgevär (som ingick i den delen av Bofors som Saab tog över vid uppköpet av Celsius år 1999). Det konstruerades redan år 1948: http://sv.wikipedia.org/wiki/Granatgevär_m/48
Carl-Gustaf som användaren har på axeln vid skjutning, är främst avsett för att skjuta hål på pansarvagnar. Vapnet har en kaliber (dvs kulans diameter) på 8-9 centimeter (dvs nästan en decimeter!) och kan skjuta 6-10 skott per minut.
Videoklipp med reklamfilm från Saab om Carl-Gustaf:http://www.youtube.com/watch?v=tQyZagV85eo_
_>Luftvärnsrobot-systemet RBS 70
Vill man ha något ännu värre än Carl-Gustaf har Saab (även inom affärsområde Dynamics) som nämnt ovan även Robotsystem 70 (RBS 70) som är ett luftvärns-robotsystem avsett att skjuta ner hela flygplan. RBS 70 kommer (precis som Carl-Gustaf) också från den del av Bofors som Saab tog över utvecklades i början av 1970-talet för svenska militären och lanserades år 1977.
I RBS 70 ingår en radar för att hitta flygplanen och de robotar man avfyrar har en räckvidd på över 8 kilometer.
Videoklipp om RBS 70: http://www.youtube.com/watch?v=E_JuJ0n2tEU_
http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/langsiktigt-kop-saab
Men nedan ex enl blogginlägget på att svensktillverkade vapen kan hamna i fel händer.
Det handlar bla om vapentillverkaren Bofors (som Saab sedan dess delvis förvärvat, bla produkten RBS 70).
Om Bofors:
Kanontillverkaren Bofors
Bland (Saabs olika affärsområden) märks (...):
...dels Saabs egen ursprungliga verksamhet med stridsflygplanen
...men även gamla svenska kanontillverkaren Bofors och dess nya produkter
_...samt även en del militära radarsystem etc från telekom-utrustningstillverkaren Ericsson.
Medan Saab i sig har en ganska ung historia och grundades år 1937 (inför andra världskriget) så har Bofors verkligen funnits med länge och grundades redan på 1600-talet som ett järnbruk på orten Karlskoga i de värmländska skogarna.
Ett tag ingick Bofors på 1980-talet i koncernen Nobel Industrier där finansmannen Erik Penser var huvudägare. Sedan hamnade väl Penser i kris och hans långivare (statliga Nordbanken) tog över Nobel Industrier.
Under 1990-talet ingick Bofors i från början statliga försvarskoncernen Celsius som börsintroducerades år 1993. Sedan blev Celsius uppköpt av Saab år 1999 och Bofors delades väl då upp mellan Saab och brittiska försvarskoncernen BAe Systems._
_Skandaler kring Bofors
Som nämnt har Saab tidigare varit inblandat i tvivelaktiga affärsmetoder med mutor vid införsäljningen av Gripen till länder utomlands._
//Edit: Om det i blogginlägget bla:
_Mutor sålde in Gripen utomlands
En del tvivelaktigheter i affärsmetoderna har framkommit i samband med försäljningen av_ (Saabs stridsflygplan) _Gripen till andra länder.
Det har varit tal om att mutor betalats ut via Saabs samarbetspartner (den stora brittiska försvarskoncernen BAe Systems) till beslutsfattare i tre av de fyra länder som Gripen sålts eller hyrts ut till utomlands.
Det gällde Tjeckien, Ungern och Sydafrika enl Sveriges Televisions tv-program "Uppdrag granskning" från 2007.
Enl programmet var det över 80 miljoner kr som utbetalats till politiker i Ungern och Tjeckien för att de länderna skulle använda Gripen.
Saab erkände självt år 2011 att "ett större belopp" utbetalats till "en sydafrikansk konsult" för att ro hem ordern från Sydafrika.
BAe som även erkänt mutor till folk i andra länder vad gäller försäljning av andra militära produkter, har betalat motsvarande nästan 4 miljarder kr i böter pga det.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Saab_Gripen
En fråga är om det kan bli tal om att även Saab måste betala böter framöver med anledning av sitt erkännande år 2011._
Fråga om det har tidigare mejlats till Saab utan något svar erhållits.
Frågan som mejlades till Saabs investerarkontakt Ann-Sofi Jönsson 26 jun 2013:
"Tydligen erkände Saab år 2011 att mutor betalats för att få Gripen-ordrar utomlands.
Vet du om det pågår någon rättsprocess eller utredning av det?
Kan det bli risk att Saab framöver måste betala skadestånd eller böter pga det?
BAe Systems fick ju tydligen betala motsvarande nästan 4 miljarder kr i böter för sina mutaffärer vilket väl bla omfattade Gripenrelaterade-mutor?"
//
Ett annat exempel på hur det går till i vapenindustrin är de tidigare skandalerna kring Bofors:
1) Smuggling till Dubai och Bahrain
_Under 1980-talet framkom att Bofors under 1979 och 1980 sålt 300 exemplar av RBS 70 till Dubai och Bahrain. Det var i strid med svensk lag eftersom svenska bolag inte får sälja vapen till länder som är i krig, riskerar hamna i krig eller bryter mot de mänskliga rättigheterna.
Bofors knep var att först sälja RBS 70 till Singapore (vilket var tillåtet), och sedan kom de därifrån vidare till Dubai och Bahrain.
När affären avslöjades dömdes flera Boforsdirektörer (bla Bofors vd Martin Ardbo) och fick bla själv stå för sina advokatkostnader på 920 000 kr. Bolaget Nobel Industrier (där Bofors då ingick) dömdes till 11 miljoner kr i böter._
2) Mutskandal i Indien
_En annan skandal var att Indien på 1980-talet skulle beställa stora kanoner till sitt försvar. Valet föll på Bofors-kanonen Haubits 77B (som väl numera ingår i den del av Bofors som brittiska bolaget BAe Systems tog över, dvs ej Saab). Indien ville ha 410 st Haubits 77B för totalt 8-9 miljarder kr.
I efterhand visade det sig att Bofors fått affären genom att muta beslutsfattarna i Indien med 200-300 miljoner kr via bankkonton i Schweiz.
I Indien inleddes mot slutet av 1990-talet en rättegång om mutaffären och bla kallades Bofors-direktören Martin Ardbo dit för förhör, men han vägrade att åka dit._
_Fd Bofors-vd:n Martin Ardbo, fd krigsmaterielinspektören Carl-Fredrik Algernon
Det har visat sig att Ardbo låg bakom mutorna och att han inte ens informerat Bofors dåvarande marknadschef om det.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Boforsaffären
Ardbo själv dog år 2004 då han var 78 år gammal.
Bild på Ardbo i denna artikel i Aftonbladet från okt år 2000:http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0010/05/ardbo.html
En annan bild på Ardbo här:http://www.frontline.in/static/html/fl1624/16240040.htm_
_Ev mer tragiskt var att krigsmaterielinspektören Carl-Fredrik Algernon (vars uppgift var att godkänna eller underkänna svenska vapenaffärer) på 1980-talet fick i uppdrag att utreda RBS 70-smugglingen till Dubai och Bahrain. Det var tex Algernon som hade godkänt försäljningen av RBS 70 till Singapore och Algernon ansågs ha en nära relation till Bofors-vd:n Martin Ardbo.
15 jan 1987 dog dock Algernon plötsligt efter att ha fallit ner på spåret framför ett inkommande tunnelbanetåg på t-banestationen T-centralen i Stockholm.
Tidigare samma dag hade Algernon haft möte med Anders Carlberg (dåvarande vd för Nobel Industrier där Bofors alltså ingick), och Carlberg hade då berättat för Algernon att det enl Nobel Industriers interna utredning framkommit att RBS 70-vapen smugglats vidare från Singapore till Dubai och Bahrain.
Algernon hamnade då i en knepig situation eftersom han då i sitt utredningsuppdrag av smugglingsaffären riskerade sätta dit Bofors-vd:n Martin Ardbo som alltså Algernon hade en nära relation till.
//Min kommentar: En fundering är givetvis om Algernon var med på att Ardbo skulle genomföra smugglingen av RBS 70-vapnen via Singapore till Dubai/Bahrain och att Algernon ev fått en del av ersättningen för affären osv. Men det finns väl inga tecken på det och Algernon skulle säkert själv förneka det.//
Misstankar fanns om att Algernon knuffats av någon ner på spåret eftersom han enl t-banechauffören föll baklänges, men det har inte framkommit några belägg för det. Dvs ev tog Algernon sitt eget liv.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl-Fredrik_Algernon
Bild på Algernon i denna artikel i Aftonbladet från aug 2008:http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13430359.ab?teaser=true_
_Koppling till Palme-mordet?
Konspirationsteoretiker menar på att det finns en koppling mellan Algernons död 15 jan 1987 och mordet på svenska statsministern Olof Palme 28 feb 1986.
Tex finns en uppgift om att Ardbo skrivit i sin dagbok att "Palmes inblandning (i Bofors-affären) kan leda till att Sveriges regering faller":http://www.leopoldreport.com/DebNy6.html
Det avsåg väl då den indiska Bofors-skandalen.
Vad Ardbo menade med sin dagboksanteckning var dock inget som Ardbo förtydligade före sin död, så det är höljt i dunkel.
Men ska man tolka det som att Ardbo fick grönt ljus från Palme att muta indierna så att Bofors kunde ro hem kanonordern?
En misstanke är tex att någon haft intresse av att Palmes och Algernons kunskaper om Bofors-affären inte skulle komma till allmänhetens kännedom.
En beskrivning av det så kallade "Bofors-spåret" som förklaring till mordet på Olof Palme:
"Jan Bondesson, lärare vid Cardiff University, Wales, skriver i sin nyligen utgivna bok 'Blood on the snow - The killing of Olof Palme' att orsaken till mordet var att Palme var på väg att avslöja en muthärva kring Bofors och deras indiska vapenaffärer.
Enligt Bondesson utfördes mordet av högerextremistiska lönnmördare knutna till mellanhänder på det brittiska företaget AC Services som skrivit ett miljardkontrakt med Bofors."
http://hd.se/inrikes/2006/02/25/palmemordet_konspirationsteorier/_
Så till frågan om Saab-aktien i sig är köpvärd eller ej (givet att man är villig att leva med de etiska frågetecknena enl ovan kring Saabs verksamhet):
Tors 24 apr 2014 slutade Saab-aktien i 199,70 kr.
Fre 25 apr 2014 (kl 7.30 på morgonen) kom Saabs q1/2014-resultatrapport: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/25/6A/63/wkr0006.pdf
Efter att börsen sedan öppnade kl 9 reagerade aktieinvesterare med att direkt sänka Saab-aktien till 192,80 kr som lägst (-3,5% från torsdagens slutkurs).
Senare under dagen återhämtade sig dock aktien och slutade i 199 kr (bara -0,7% från torsdagens slutkurs).
Inkl q1/2014 ser Saabs ekonomiska utveckling ut enl följande de senaste kvartalen:
Orderingång:
q1/2012: 4 000 miljoner kr
q2/2012: 7 644 miljoner kr
q3/2012: 4 111 miljoner kr
q4/2012: 4 928 miljoner kr
q1/2013: 18 865 miljoner kr (+372%)
q2/2013: 3 171 miljoner kr (-59%)
q3/2013: 2 993 miljoner kr (-27%)
q4/2013: 24 780 miljoner kr (+403%)
q1/2014: 4 078 miljoner kr (-78%)
Intäkter:
q1/2012: 5 573 miljoner kr
q2/2012: 6 232 miljoner kr
q3/2012: 4 899 miljoner kr
q4/2012: 7 306 miljoner kr
q1/2013: 5 862 miljoner kr (+5%)
q2/2013: 5 886 miljoner kr (-6%)
q3/2013: 4 723 miljoner kr (-4%)
q4/2013: 7 279 miljoner kr (0%)
q1/2014: 5 280 miljoner kr (-10%)
Rörelsemarginal:
q1/2012: 7%
q2/2012: 12%
q3/2012: 5%
q4/2012: 9%
q1/2013: 7%
q2/2013: 3%
q3/2013: 6%
q4/2013: 7%
q1/2014: 5%
Nettoresultat:
q1/2012: 283 miljoner kr
q2/2012: 558 miljoner kr
q3/2012: 169 miljoner kr
q4/2012: 550 miljoner kr
q1/2013: 262 miljoner kr (-7%)
q2/2013: 1 miljon kr (-100%)
q3/2013: 192 miljoner kr (+14%)
q4/2013: 287 miljoner kr (-48%)
q1/2014: 176 miljoner kr (-33%)
Resultat per aktie:
q1/2012: 2,72 kr
q2/2012: 5,24 kr
q3/2012: 1,53 kr
q4/2012: 5,03 kr
q1/2013: 2,46 kr (-10%)
q2/2013: 0,02 kr (-100%)
q3/2013: 1,73 kr (+13%)
q4/2013: 2,57 kr (-49%)
q1/2014: 1,63 kr (-34%)
Dvs:
...I verksamhetens natur ligger att ordrarna (i form av försvarsmaterial-beställningar lagda av olika länders försvar) kommer oregelbundet i stora klumpar, vilket även gör att intäkterna (fakturerade ordrar i takt med att ordrarna levereras) och även resultaten kan variera kraftigt från kvartal till kvartal.
...Just q1/2014 var ett mellankvartal på alla punkter, även om jämförelsen är lite orättvis tex vad gäller orderingången eftersom Saab under q1/2013 hade en jättehög orderingång.
Utifrån kvartalssiffrorna ovan kan man beräkna utvecklingen på årsbasis för senast rapporterade 12-månadersperiod enl nedan:
Orderingång:
apr 2012-mars 2013: 35 548 miljoner kr
apr 2013-mars 2014: 35 022 miljoner kr (-1%)
Intäkter:
apr 2012-mars 2013: 24 299 miljoner kr
apr 2013-mars 2014: 23 168 miljoner kr (-5%)
Rörelsemarginal:
apr 2012-mars 2013: 8%
apr 2013-mars 2014: 5%
Nettoresultat:
apr 2012-mars 2013: 1 539 miljoner kr
apr 2013-mars 2014: 656 miljoner kr (-57%)
Resultat per aktie:
apr 2012-mars 2013: 14,26 kr
apr 2013-mars 2014: 5,95 kr (-58%)
Dvs:
...Orderingången är något ner, men snarare kan man tolka det positivt att den ligger så högt både senaste och föregående 12 månader (tack vare två jätteklumpar i orderingången; q1/2013 och q4/2013 som alltså hamnar i två olika 12-månadersperioder).
//Edit: Klumpen i q1/2013 verkar bla avse följande enl Saabs årsredovisning för 2013:
Avtal med FMV om Gripen E
I februari (2014) ingick Saab avtal med FMV om Gripen E.
Avtalet omfattar utveckling och modifiering av Gripen E för Sverige under
perioden 2013–2026
FMV är alltså Försvarets MaterielVerk (den myndighet som köper in försvarsmateriel åt svenska staten).
Av Saabs totala orderingång på 50 miljarder kr under 2013 avsåg 30 miljarder kr beställningar från FMV.
Enl årsredovisningen för 2013:
Vi fick under året SEK 29,8 miljarder i beställningar relaterat till utveckling
och produktion av Gripen E från FMV i Sverige.
Härav bla enl årsredovisningen:
Under året beställde FMV utveckling, modifiering och produktion av 60 Gripen E under perioden 2013–2026.
Även:
Avtalet med FMV om beställning av en ny generation av Gripen undertecknades i februari 2013.
Det är utan tvekan ett av de största avtalen någonsin inom svensk
industri.
Avtalet förutsätter att ytterligare ett land utöver Sverige beställer nya Gripen.
Under augusti och september (2013) röstade båda kamrarna i Schweiz parlament ja till att anskaffa Gripen och en folkomröstning kommer att hållas i maj 2014.
Därtill meddelade Brasiliens regering i december (2013) att landet valt Gripen som sitt framtida stridsflygplan.
Dvs jättebeställningen på 30 miljarder kr från FMV förutsätter alltså att minst ett annat land beställer Gripen E.
Om så ej sker uteblir alltså tydligen även FMV-beställningen.
//
...Att intäkterna också faller något är inte heller så farligt eftersom den stora orderingången förr eller senare även kommer att ge goda intäkter.
Generellt så är ju visar ju orderingången förenklat i vilken riktning intäkterna kommer att gå på sikt.
Även om orderingången kan avse ordrar med leveranser över flera års tid, innebär ju en stigande orderingång varje år att intäkterna också måste börja stiga förr eller senare.
...Men desto mer oroväckande att resultatutvecklingen är desto sämre, dvs att de ordrar som Saab levererat under perioden (och fakturerat intäkter för) haft så pass mycket sämre marginal.
Det kan i och för sig ha att göra med engångskostnader för att öka lönsamheten framöver osv.
Men ändå innebär det frågetecken vad gäller Saabs lönsamhet.
Ett resultat per aktie på ca 6 kr för senast rapporterade 12 mån är ju inte mycket att hänga i julgranen jämfört med börskursen på ca 200 kr.
Det blir ett p/e-tal på 33-34 (börskurs 199 kr delat med resultat per aktie 5,95 kr).
Det vill alltså till att Saab presterar goda resultatförbättringar framöver för att nuvarande börskurs ska kunna motiveras (och i bästa fall stiga).
Saabs ekonomiska utveckling de senaste åren:
Orderingång:
2008: 23 miljarder kr
2009: 18 miljarder kr (-21%)
2010: 26 miljarder kr (+43%)
2011: 19 miljarder kr (-28%)
2012: 21 miljarder kr (+9%)
2013: 50 miljarder kr (+141%)
q1/2014: 4 078 miljoner kr (-78%)
Intäkter:
2008: 24 miljarder kr
2009: 25 miljarder kr (+4%)
2010: 24 miljarder kr (-1%)
2011: 23 miljarder kr (-4%)
2012: 24 miljarder kr (+2%)
2013: 24 miljarder kr (-1%)
q1/2014: 5 280 miljoner kr (-10%)
Intäktsförändring exkl företagsköp:
2010: -1%
2011: -4%
2012: -2%
2013: -2%
//Edit: Siffrorna kan jämföras med att Saab har som mål att nå en intäktstillväxt på minst 5% per år exkl företagsköp, och som snitt mätt över en konjunkturcykel.
Så här sa tex Saabs styrelseordförande Marcus Wallenberg i Saabs årsredovisning för 2010 (som var daterad 16 feb 2011):
Vi har ett mål om fem procent organisk tillväxt per år från 2011
och det innebär att Saab i första hand kommer att växa utanför Sverige.
Vi ser att större delen av våra tillväxtmöjligheter finns i utvecklingsregioner som Indien, Asien och Sydamerika, men vi bedömer att vi också kommer att ta marknadsandelar i västvärlden tack vare våra konkurrenskraftiga erbjudanden.
Men därefter har Saab alltså avslutat tre verksamhetsår (2011, 2012 och 2013) då intäkterna backat ganska mycket varje år.
Hittills har alltså strategin med utlandsexpansion ej verkat funka särskilt bra.
//
Rörelsemarginal:
2008: 1%
2009: 6%
2010: 4%
2011: 13%
2012: 9%
2013: 6%
q1/2014: 5%
//Edit: Som jämförelse är Saabs mål att nå en rörelsemarginal på minst 10% mätt som snitt över en konjunkturcykel.
Det har alltså bara uppnåtts under ett år på sistone (2011).
//
Nettoresultat:
2008: -248 miljoner kr
2009: 686 miljoner kr
2010: 433 miljoner kr
2011: 2 225 miljoner kr
2012: 1 585 miljoner kr
2013: 741 miljoner kr
q1/2014: 176 miljoner kr (-33%)
Resultat per aktie:
2008: -2,31 kr
2009: 6,28 kr
2010: 3,97 kr
2011: 20,38 kr
2012: 14,52 kr
2013: 6,79 kr
q1/2014: 1,63 kr (-34%)
//Edit: Saabs prognos för helåret 2014 (enl q1/2014-resultatrapporten från 25 apr 2014):
• Vi bedömer att försäljningsintäkterna 2014 kommer vara i linje med
2013.
• Vi bedömer att rörelsemarginalen 2014, exklusive väsentliga jämförelsestörande poster, kommer vara något högre än rörelsemarginalen 2013 exklusive väsentliga jämförelsestörande poster.
Dvs:
...Intäkterna 2014 väntas bli ca oförändrade från 24 miljarder kr 2013.
...Rörelsemarginalen väntas bli "något högre" än 2013 års justerade nivå 6-7% (dvs justerat i och med att den är exkl stora engångsposter).
//
Dvs:
...Vilken fantastisk orderingång Saab hade under 2013 på ca 50 miljarder kr inkl båda jätteklumparna under q1/2013 och q4/2013.
Annars har Saabs orderingång pendlat i intervallet 18-26 miljarder kr per år.
...Intäkterna har legat desto mer oförändrat på 23-25 miljarder kr per år.
Återstår att se om de nu kan ta lite bättre fart efter jätteorderingången 2013.
Det verkar dock inte ha märkts av under q1/2014.
...Rörelsemarginalen verkar normalt ligga på 4-6% med 2008 (1%) som dålig avvikelse samt 2011 (13%) och 2012 (9%) som positiva avvikelser.
2014 ser hittills ut att bli ett normalår vad gäller rörelsemarginalen.
...Netto visar det sig att Saab faktiskt gick med förlust under 2008, dvs negativt att Saab tydligen inte är tillräckligt stabilt för att undvika förluster även under de sämsta åren.
...Å andra sidan visar historiken även att Saab ibland smäller till med riktiga kanonresultat såsom över 20 kr i resultat per aktie för 2011 och även 14-15 kr för 2012.
Tyvärr dålig början på 2014 enl resultatet per aktie i q1/2014.
Positivt med Saab:
- Stor orderstock
Erhållna ordrar verkar ofta vara flerårsbeställningar vilket ger Saab en stor uppsamlad (men ännu ej levererad eller fakturerad) orderingång (även kallad "orderstock").
Det ökar stabiliteten i Saabs verksamhet.
Per slutet av q/2014 uppgick Saabs orderstock till hela 59 miljarder kr.
Det motsvarar 2-3 års intäkter (mätt med Saabs intäkter på 23 miljarder kr under senast rapporterade 12 mån, dvs apr 2013-mars 2014).
Förenklat kan det tolkas som att Saab skulle kunna sitta och rulla tummarna i 2-3 år framöver och bara leverera redan lagda ordrar.
Det är inte många börsbolag (eller bolag över huvud taget) som har en så stor uppsamlad orderingång.
- Avancerad teknologi
En tumregel är att ju mer avancerade produkter ett bolag ha och ju högre kvalificerad personal, desto högre stabilitet och god utveckling kan man räkna med för bolagets ekonomi och börskurs långsiktigt.
Det resonemanget går väl bla ut på att ju mer avancerade produkter ett bolag har, desto lägre blir konkurrensen.
Det gäller väl dock inte rakt av i försvarsindustrin som innehåller många skickliga företag med avancerade produkter och hård konkurrens dememellan (inte minst vad gäller stridsflygplan).
Men delvis lär det stämma vilket är positivt för Saab och Saab-aktien.
Saab har ca 14 000 pers anställda varav nästan 60% har högskole-utbildning enl årsredovisningen för 2013: http://saabgroup.com/Global/Documents%20and%20Images/About%20Saab/Investor%20relations/Financial%20reports/2014/SAAB_ÅRSREDOVISNING_2013.pdf
Och Saab spenderar jättebelopp på produktutveckling.
Nivån har de senaste åren legat på följande nivåer:
2008: 4 miljarder kr
2009: 5 miljarder kr
2010: 5 miljarder kr
2011: 5 miljarder kr
2012: 6 miljarder kr
2013: 7 miljarder kr
Andel av Saabs intäkter:
2008: 17%
2009: 20%
2010: 20%
2011: 22%
2012: 25%
2013: 28%
Dvs både nivån i kronor och som intäktsandel har ökat en hel del de senaste åren.
//Edit: Siffrorna är dock lite missvisande eftersom en stor del av denna produktutveckling görs på direkt uppdrag av och finansieras av Saabs kunder.
Den del av produktutvecklingen som Saab finansierar självt har uppgått till följande nivåer de senaste åren:
2012: 1 798 miljoner kr
2013: 1 332 miljoner kr
q1/2014: 320 miljoner kr
Andel av Saabs totala intäkter:
2012: 7%
2013: 6%
q1/2014: 6%
Dvs då låter det ev ej som särskilt mycket.
Dessutom negativt att Saab ej direkt bokför alla dessa kostnader i resultaträkningen.
Istället samlas en del av dessa kostnader upp och bokförs som tillgång vars resultatbelastning sprids ut över flera år genom årliga avskrivningar.
Det gör att Saabs resultat skulle ha varit sämre om alla dessa kostnader bokförts direkt som kostnad i resultaträkningen.
Och samtidigt skapas ev "luft" i Saabs balansräkning i form av att en del av utvecklingskostnaderna bokfors som "immateriella anläggningstillgångar".
Per slutet av q1/2014 hade Saab immateriella anläggningstillgångar bokförda till drygt 6 miljarder kr motsvarande:
...24% av totala tillgångar
...53% av eget kapital
Som nämnts här i bloggen är en käpphäst att bolag som har immateriella anläggningstillgångar bokfört till stort värde, innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
Orsaken är just bla att en del av dessa immateriella anläggningstillgångar tex som i Saabs fall är uppsamlade utvecklingskostnader som ännu ej bokförts som kostnad i resultaträkningen.
Om de produkter som dessa utvecklingskostnader avser senare blir floppar, måste de uppsamlade utvecklingskostnaderna skrivas ned till noll kr vilket då ger en negativ resultateffekt på lika mycket.
I själva verket finns risk för att om ett bolag börjar gå ekonomiskt dåligt under en längre tid, kan alla de immateriella anläggningstillgångarna behöva skrivas ned till noll kr.
För Saab skulle det alltså i så fall leda till en resultateffekt på över -6 miljarder kr vilket skulle ge en lika stor resultateffekt, som därmed skulle mer än halvera Saabs egna kapital.
Det bokförda värdet på Saabs immateriella anläggningstillgångar fördelade sig enl följande per slutet av q1/2014:
goodwill 4 606 miljoner kr
aktiverade utvecklingsutgifter 1 295 miljoner kr
andra immateriella tillgångar 372 miljoner kr
Summa 6 273 miljoner kr
Dvs de uppskjutna utvecklingskostnaderna svarade för drygt 1 miljard kr.
Nästan 5 miljarder kr utgjordes av "goodwill" som tex uppstår om ett bolag köper ett annat bolag för en köpeskilling som motsvarar en värdering av det köpta bolagets tillgångar som överstiger det köpta bolagets tillgångsvärden.
Även det innebär alltså en risk för stora nedskrivningar framöver om det köpta bolaget (och den nya koncernen som helhet) börjar gå dåligt under längre tider.
Det är revisorernas ansvar att se till att ett bolags bokföring är korrekt och rättvisande.
Saabs revisorer är Håkan Malmström och Anna-Clara af Ekenstam (båda från revisionsbyrån PWC).
De har båda skrivit på och godkänt Saabs årsredovisning för 2013 och Saabs resultatrapport för q1/2014.
Enl dessa hade Saab immateriella anläggningstillgångar bokförda till drygt 6 miljarder kr både per slutet av 2013 och slutet av q1/2014.
Dvs revisorerna har gått i god för att det är ett rimligt bokfört värde som motsvarar ett verkligt värde på Saabs immateriella anläggningstillgångar.
Om det i efterhand framkommer att revisorerna gjort fel riskerar revisorerna att krävas på skadestånd.
Dvs revisorerna har starka incitament att ej godkänna ett bolags bokföring om det i efterhand kan visas att bokföringen varit felaktig.
Ett exempel på att bokföringen skulle vara felaktig vore tex om Saabs immateriella anläggningstillgångar i efterhand visar sig vara värdelösa fast revisorerna tidigare godkänt att dessa tillgångar bokförts till ett värde på över 6 miljarder kr.
//
Aktieanalytikerna
Som nämnt ovan har Saab bara genererat ett resultat per aktie på ca 6 kr under senast rapporterade 12 mån, vilket då måste innebära att investerare räknar med goda resultatförbättringar framöver för att nuvarande börskurs kring 200 kr ska vara motiverad.
Enl 4-traders.com räknar aktieanlytikerna i snitt med att Saab kommer att ha följande ekonomiska utveckling de kommande åren:
Intäkter:
2013 (faktiskt utfall): 24 miljarder kr
2014: 24 miljarder kr
2015: 25 miljarder kr
2016: 27 miljarder kr
2017: 26 miljarder kr
2018: 26 miljarder kr
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
2013 (faktiskt utfall): 6%
2014: 7%
2015: 8%
2016: 9%
2017: 8%
2018: 8%
Nettoresultat:
2013 (faktiskt utfall): 741 miljoner kr
2014: 1 313 miljoner kr
2015: 1 530 miljoner kr
2016: 1 765 miljoner kr
Resultat per aktie:
2013 (faktiskt utfall): 6,79 kr
2014: 12,00 kr
2015: 14,00 kr
2016: 16,10 kr
http://www.4-traders.com/SAAB-AB-6491624/financials/
Dvs:
...Saab väntas få skördetid till och med 2016 (vilket bla lär vara tack vare den goda orderingången på sistone).
...Intäkterna väntas öka en hel del och rörelsemarginalen väntas också stiga.
...År 2016 väntas Saab nå ett resultat per aktie kring 16 kr.
...Därefter väntas en viss dämpning under 2017 och 2018 (med nu kända ordrar i alla fall). Det kan ju ändra sig om Saab får god orderingång även under de närmaste åren.
Vid börskurs 199 kr kan ju Saab-aktien därmed ändå tyckas vara åtminstone fullvärderad om bolaget väntas generera ett resultat per aktie på 16,10 kr år 2016.
Det innebär alltså att aktien värderas till ett p/e-tal kring 12 räknat på förväntat resultat per aktie inom 2-3 år.
Men då bör man även beakta:
Saabs stora orderstock på nästan 60 miljarder kr (motsvarande 2-3 års intäkter).
Saab har en stark finansiell ställning och var i princip skuldfritt netto per slutet av q1/2014.
//Edit: Bolaget hade en nettoskuld (dvs räntebärande lån minus kassa) på 34 miljoner kr per slutet av q1/2014, vilket ju är försumbart i relation till Saabs börsvärde på knappt 22 miljarder kr vid börskurs 199 kr: http://www.bloomberg.com/quote/SAABB:SS
Till det kommer att Saab självt ägde 2-3 miljoner Saab-aktier per slutet av q1/2014.
Vid börskurs 199 kr hade de aktierna ett värde på över 500 miljoner kr.
Edit 2: Saab hade tidigare en stor nettokassa (kassa minus räntebärande lån) på över 5 miljarder kr så sent som per slutet av 2011.
Men den har försämrats kraftigt de senaste åren.
Saabs nettokassa per slutet av respektive år:
2008: -1 693 miljoner kr
2009: -634 miljoner kr
2010: 3 291 miljoner kr
2011: 5 333 miljoner kr
2012: 1 996 miljoner kr
2013: 1 013 miljoner kr
Källa: Saabs årsredovisning för 2013 http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/25/6A/63/wkr0006.pdf
Dvs förändring av nettokassa per år:
2009: +1 059 miljoner kr
2010: +3 925 miljoner kr
2011: +2 042 miljoner kr
2012: -3 337 miljoner kr
2013: -983 miljoner kr
Dvs:
...Otroligt att nettokassan stärtkes med nästan 4 miljarder kr under år 2010.
...Även god förstärkning med över 2 miljarder kr år 2011.
Enl q1/2014-resultatrapporten verkar Saab använda en justerad definition av nettokassa (nettoskuld) för där uppges nivån vara följande per slutet av respektive period:
2013: 813 miljoner kr
q1/2014: -34 miljoner kr
Dvs en förändring av nettokassan med -847 miljoner kr bara under q1/2014 (då det blev en nettoskuld på 34 miljoner kr per slutet av kvartalet).
Vad beror Saabs kraftigt försämrade nettokassa på?
Bla har bolaget under åren betalat ut följande aktieutdelningar till aktieägarna:
avseende 2008 (utbetalades våren 2009): 1,75 kr
avseende 2009 (utbetalades våren 2010): 2,25 kr
avseende 2010 (utbetalades våren 2011): 3,50 kr
avseende 2011 (utbetalades våren 2012): 4,50 kr
avseende 2012 (utbetalades våren 2013): 4,50 kr
avseende 2013 (utbetalades våren 2014): 4,50 kr
Det motsvarar följande totalbelopp per år:
utbetalning våren 2009: 187 miljoner kr
utbetalning våren 2010: 237 miljoner kr
utbetalning våren 2011: 367 miljoner kr
utbetalning våren 2012: 474 miljoner kr
utbetalning våren 2013: 477 miljoner kr
(utbetalning våren 2014: 479 miljoner kr)
Men det räcker inte för att förklara att nettokassan enl ovan försämrats med:
...över 3 miljarder kr år 2012
...nästan 1 miljard kr år 2013
...800-900 miljoner kr bara under q1/2014.
Saabs utdelning för 2013 (utbetald våren 2014) gjordes i q2/2014 (apr 2014) så den har inte ens påverkat nettokassan under q1/2014 utan först under q2/2014.
Dock har Saab i sina senaste resultatrapporter även angett spenderat belopp på så kallade "nettoinvesteringar" som bla definieras enl följande:
investeringar i materiella anläggningstillgångar
investeringar i immateriella anläggningstillgångar
försäljning av anläggningstillgångar
förvärv
Saabs nettoinvesteringar på sistone:
2013: 798 miljoner kr
q1/2014: 183 miljoner kr
Tex enl ovan uppgav Saab att nettokassan förändrades med -983 miljoner kr (dvs en minskning på nästan 1 miljard kr) under 2013.
Detta förklaras enl ovan av bla:
utbetald aktieutdelning -477 miljoner kr
nettoinvesteringar -798 miljoner kr
övrigt kassaflöde +292 miljoner kr
Summa -983 miljoner kr
Försämringen av Saabs nettokassa från över 5 miljarder kr per slutet av 2011 kan ej bero på återköp av egna aktier, för Saab ägde följande antal egna aktier per slutet av respektive period:
2010: 4 432 615 st
2011: 3 818 386 st
2012: 3 219 515 st
2013: 2 736 200 st
q1/2014: 2 656 205 st
Det innebär följande förändring under respektive period av Saabs innehav av Saab-aktier:
2011: -614 229 st
2012: -598 871 st
2013: -483 315 st
q1/2014: -79 995 st
Dvs Saab har sålt av sina Saab-aktier vilket istället gett ett positivt tillskott till nettokassan.
Det kan alltså ej förklara att nettokassan på över 5 miljarder kr försvunnit sedan slutet av 2011.
Edit: Oroväckande att Saab självt sålt ut Saab-aktier under tex q1/2014.
Betyder det att Saab anser att Saab-aktien är övervärderad?
Eller beror det helt enkelt på att Saab behöver pengarna.
//
- Sverige ska satsa mer på sitt försvar framöver, bla pga Rysslands agerande i samband med Ukraina-krisen och pga Rysslands provocerande försvarsövningar nära svenska gränsen osv.
Det lär gynna Saab vars intäkter som nämnt utgörs av Sverige till ca 40%.
Tex enl artikel från tis 22 apr 2014:
Förstärkningarna på försvaret ska enligt partiledarna märkas av redan i budgeten för 2015.
Satsningarna på försvaret ska sedan öka stegvis så att det 2024 satsas 5,5 miljarder kronor mer på försvaret än i dag.
Utgifterna för försvaret ligger i dag på omkring 43 miljarder kronor.
Det är alltså enl den nuvarande borgerliga regeringen, men frågetecken för hur det blir nu from hösten 2014 om det blir regeringsskifte i samband med dess.
Enl den artikel nämns bla följande:
...Sverige vill köpa fler Gripen-plan
...Sverige vill satsa mer på u-båtar
Sverige har redan beställt 60 nya Gripen-plan från Saab, och nu är det på tal att beställa 10 till.
Vad gäller u-båtar har Saab tidigare ej haft u-båtstillverkning, men nu är det på tal att Saab ska förvärva u-båtsbolaget Kockums från tyska stålkoncernen Thyssen-Krupp.
- Positivt om Saab skulle få storordrar på Gripen-plan från andra länder utomlands, tex Schweiz och Brasilien.
Även på tal med upplägg som att tex Malaysia kan komma att hyra 10-12 st Gripen-plan (enl artikel från 17 apr 2014): http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/hyra-gripen-alternativ-for-pressat-malaysia_3473560.svd
Malaysias flygvapen har bara gamla ryska stridsflygplan och har planerat köpa 18 nya stridsflygplan men har fått problem med ekonomin.
Även Schweiz kan komma att hyra Gripen-plan inför en leverans av nya Gripen-plan till Schweiz år 2018 (om Schweiz beställer Gripen-plan, vilket bla avgörs av en folkomröstning i landet 18 maj 2014).
Brasilien förhandlar om att köpa 30-40 plan med leverans år 2020, och vill ev också hyra plan inför nyleveranserna (helst innan sommar-OS i Brasilien i aug 2016).
Saabs vd Håkan Buskhe i Saabs q4/2013-resultatrapport (daterad 13 feb 2014):
Under fjärde kvartalet (2014) meddelade (...) den brasilianska regeringen att den valt Gripen som sitt nästa stridsflygplan.
Förhandlingar pågår nu med ambition att teckna ett avtal under 2014.
Även Danmark är på gång att köpa nya stridsflygplan och ska bestämma sig i mitten på 2015.
Konkurrenter i branschen för stridsflygplan bla:
Dassault (Frankrike): Rafale
Boeing (USA): F/A-18 Super Hornet
Lockheed-Martin (USA): F-35
Sukhoi (Ryssland): SU-30
Airbus (Europa)/BAE (Storbritannien): Eurofighter
Saab (Sverige): Gripen
Källa: Svenska Dagbladet-artikeln i länken ovan.
Negativa faktorer för Saab-aktien:
- Försvarsindustrin är väldigt nationalistiskt, dvs varje land vill helst köpa försvarsprodukter från bolag i själva landet.
Som nämnt verkar Saab ändå ha lyckats väl att bryta sig in och sälja till flera länder utanför Sverige, genom att nästan 60% av Saabs intäkter kommer från utlandet.
Men om ett land beställer försvarsprodukter från ett bolag som ej kommer från landet, blir det ofta tex så kallade motköpskrav dvs att bolaget måste låta underleverantörer i det beställande landet tillverka beställda produkter osv.
Det innebär minskad lönsamhet för Saab.
- Många länder i världen har dålig ekonomi och har svårt att ha råd att köpa in stora mängder försvarsprodukter.
Snarare är en trend att många länder tvingas skära ned på sina försvarskostnader.
Tex enl Saabs årsredovisning för 2013:
Under 2012 minskade de globala försvarsutgifterna för första gången sedan 1998.
Även:
USA och Kanada stod för cirka 39 procent av världens samlade
försvarsutgifter 2013 enligt IHS Jane’s Defence & Security.
USA stod enskilt för 38,6 procent av världens samlade försvarsutgifter, vilket är en minskning jämfört med året innan.
Försvarsanslagen i USA förväntas minska under kommande år och
nå en lägstanivå under 2015 i samband med en planerad avveckling
av militära operationer i utlandet, exempelvis Afghanistan.
Därefter tros försvarsanslagen plana ut eller till och med öka något.
I Kanada förväntas försvarsanslagen minska något närmsta åren.
USA förutspås fortsatt ha de största försvarsutgifterna globalt sett.
- Hård konkurrens mellan bolagen i försvarsindustrin.
Som nämnt ovan finns det bla följande konkurrenter bara inom produktområde stridsflygplan:
Dassault (Frankrike): Rafale
Boeing (USA): F/A-18 Super Hornet
Lockheed-Martin (USA): F-35
Sukhoi (Ryssland): SU-30
Airbus (Europa)/BAE (Storbritannien): Eurofighter
Saab (Sverige): Gripen
Lägger man därtill att ett land nästan bara köper försvarsprodukter (inkl stridsflygplan) från försvarsföretag i landet, blir det nästan omöjligt (eller i alla fall väldigt svårt) för ett bolag som Saab att sälja sina produkter till landet.
Sammantaget om Saab-aktien
Saab-aktien fick rekommendationen "långsiktigt köp" i tidigare blogginlägg (från 23 juni 2013): http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/langsiktigt-kop-saab
...Då låg aktien i 131,50 kr.
...Och nu ligger den i 199 kr.
Dvs aktien är upp över 50% på mindre än ett år.
Aktien fick upprepad rek "långsiktigt köp" i tidigare blogginlägg (från 11 mars 2013): http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/xact-bear-saab-svedbergs
...Då låg aktien i 178,50 kr.
...Och nu alltså 199 kr.
Aktien är alltså upp 11-12% på bara drygt en månad.
Även om det finns en del triggers på kort sikt såsom:
...ett ev Schweiz-ja till Gripen vid folkomröstningen 14 maj 2014
...påskrivet avtal under 2013 om Gripen-beställning från Brasilien
...köp av Kockums från Thyssen-Krupp
börjar det nu ligga ganska höga förväntningar på Saab-aktien eftersom bolaget bara genererade ett resultat per aktie å 6 kr under senaste 12 mån.
I och för sig positivt att bolaget väntas få goda år framöver med stigande intäkter och rörelsemarginal så att resultatet per aktie når ca 16 kr år 2016.
Och i och för sig positivt med hög stabilitet tack vare:
...stor orderstock
...ingen skuldsättning
Men pga aktiens stora kursuppgång börjar riskerna snarast finnas på nedsidan.
Tex negativt att slipade finansmannen Christer Gardells fondbolag Cevian är storägare i Thyssen-Krupp med en ägarandel på 15% per mars 2014: http://www.reuters.com/article/2014/03/04/us-thyssenkrupp-cevian-idUSBREA230EJ20140304
Han lär inte godkänna att Saab får köpa Kockums billigt, utan det lär i så fall bli dyrt för Saab.
Och Saab kanske för sin del är villigt att betala dyrt för Kockums som en strategiskt viktig affär i hopp om stora beställningar på u-båtar från Sverige framöver osv.
Saab har även råd att betala dyrt för Kockums tack vare att Saab ej är skuldsatt.
Dessutom ev risk för att schweizarna säger nej till Gripen vid folkomröstningen 14 maj 2014.
Schweizarna är ett stingsligt släkte som helst vill gå sin egen väg och gillar väl inte riktigt tanken på att ha svenska stridsflygplan vilket kan störa den schweiziska stoltheten.
Saab-aktien får därför sammantaget rekommendationen "fullvärderad" i detta blogginlägg, med fortsatt långsiktig potential om man kan fiska upp aktien vid dippar ned mot 150 kr framöver (tack vare ev negativa besked kring Saab framöver och/eller en större generell börsnedgång).
Börsen är ju generellt ganska uppblåst för närvarande vilket innebär ökad sannolikhet för generell börsnedgång.
Se tex tidigare blogginlägg från 24 apr 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/investor-gult-kort-seb
Mer om Saab
Som nämnt ovan hade Saab totala intäkter på 24 miljarder kr under 2013.
Intäkterna fördelade sig enl följande på Saabs sex affärsområden:
Aeuronautics 27%
Security and defence solutions 23%
Electronic defence systems 16%
Dynamics 14%
Support and services 13%
Combitech 6%
Summa Saab 100% (24 miljarder kr)
Dvs:
...Aueronautics och Security and defence solutions är Saabs största affärsområden och svarade för hälften av Saabs totala intäkter under 2013.
Intäktsförändring under 2013:
Combitech +13%
Aeuronautics +13%
Support and services 0%
Security and defence solutions -1%
Electronic defence systems -3%
Dynamics -25%
Summa Saab -1% (till 24 miljarder kr)
Dvs:
...Positiv intäktsutveckling för Combitech och Aeronautics.
...Men negativ intäktsutveckling för särskilt Dynamics.
Rörelsemarginal per affärsområde under 2013:
Support and services 11%
Dynamics 9%
Combitech 9%
Security and defence solutions 7%
Aeronautics 7%
Electronic defence systems -5%
Summa Saab 6%
Dvs:
...Bäst lönsamhet för Support and services följt av Dynamics.
...Negativt att Electronic defence systems gick med förlust.
...Och negativt att det största affärsområdet (Aeronautics) hade relativt skral rörelsemarginal.
Fördelning av Saabs totala orderingång under 2013:
Aeuronautics 30 miljarder kr
Electronic defence systems 8 miljarder kr
Security and defence solutions 5 miljarder kr
Support and services 4 miljarder kr
Dynamics 3 miljarder kr
Combitech 2 miljarder kr
Summa Saab 50 miljarder kr
//Edit: Om 2013 års orderingång för affärsområde Aeronautics enl Saabs q4/2013-resultatrapport:
• Orderingången 2013 inkluderade beställningar från FMV för utvecklingen av Gripen E och serieproduktion av 60 Gripen E till Sverige, varav cirka SEK 25,4 miljarder var hänförliga till Aeronautics.
De beställde även en uppgradering av den nuvarande Gripen C/D-flottan och reservmateriel för åren 2014-2016.
• En beställning mottogs för integrering av vapensystemet Meteor på Gripen E.
//Edit: Enl pressmeddelande från Saab 18 dec 2013:
Meteor är en så kallad Beyond Visual Range Air to Air Missile (BVRAAM) som utvecklats för att möjliggöra bekämpning av luftmål på långa avstånd.
Roboten är ett europeiskt samarbetsprojekt där Sverige, Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Storbritannien medverkar.
I slutet av juni 2013 genomförde Saab tillsammans med FMV det första skjutprovet med den serieutvecklade versionen av Meteor.
Gripen blev därmed det första stridsflygsystemet i världen med förmåga att avfyra den denna version av Meteor, som utvecklats för Gripen, Eurofighter och Rafale.
Enl pressmeddelandet var ordervärdet bara knappt 200 miljoner kr för Meteor:
Försvars- och säkerhetsföretaget Saab har fått en beställning av Försvarets Materielverk (FMV) för integrering av vapensystemet Meteor på Gripen E.
Beställningens totala värde uppgår till cirka 186 miljoner kronor och avser verksamhet under 2013-2023.
//
Fortsättning om orderingången 2013 för Saabs affärsområde Aeronautics (ur Saabs q4/2013-resultatrapport):
• Orderingången inkluderade även nya beställningar på cirka SEK 2,9 miljarder för leveranser till Boeing 787-programmet och Airbus A350-,
A380- och A320-programmen.
I detta ingick ett kontrakt som tecknades med Airbus om att bli leverantör till A350-1000 programmet avseende design, utveckling och tillverkning av infästningsstruktur till flygplanets landningsklaffar.
Dvs positivt att en stor orderingång erhölls avseende civila flygplanskomponenter, dvs Saab har ej bara verksamhet med försvarsprodukter utan även för civila produkter.
Om orderingången för af… [content has been truncated]