Post entry

Sälj SEB-aktien

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Kraftiga resultatförbättringar och uppgångar av börskursen för SEB de senaste åren. Aktien fortfarande köpvärd?

Tråd om SEB av signaturen "tumh" på Di.se:s aktieforum Börssnack tors 10 apr 2014:

SEB, TA

Nu finns en analys av SEB att läsa på sidan, http://frokenbors.se

Kortsiktig analys.

http://borssnack.di.se/?f=1&t=2202548#msg14930326

Här i bloggen är uppfattningen att så kallad TA (Teknisk Analys, dvs val av vilka aktier man ska köpa och sälja utifrån analys av aktiernas historiska kursdiagram) ej fungerar enl finansvetenskapliga tester.

Hoppet står därför till FA (Fundamental Analys), dvs att se hur mycket pengar ett bolag (tex en bank) tjänar i sin verksamhet och att bedöma bolagets framtida risknivå och intjäningspotential osv, och om aktien utifrån det är köpvärd eller ej.

SEB:s resultat per aktie de senaste åren:

2008: 10,36 kr

2009: 0,58 kr

2010: 3,06 kr

2011: 4,91 kr

2012: 5,29 kr

2013: 6,69 kr

Som jämförelse ligger SEB:s A-aktie nu i 89,05 kr.

Dvs p/e-tal 13 utifrån resultat per aktie för 2013.

Goda resultatförbättringar sedan den globala finanskrisen 2008/2009.

Men sanningen är att SEB varit riktig illa ute och nära att gå omkull både i samband med den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet och i samband med krisen 2008/2009.

Dvs SEB har historiskt varit riktigt konjunkturkänslig, dvs en aktie med mycket hög risk (även om det brukar se bra ut i goda tider).

1)

Tex 2009 var SEB tvunget att be aktieägarna om kapitaltillskott på 15 miljarder kr.

//Edit: Eftersom SEB-aktiens börskurs då var så låg var SEB tvunget att sälja ut rejält med nya aktier via nyemission för att få in kapitaltillskottet.

Med facit i hand sålde SEB ut ca 1,5 miljarder nya aktier för 10 kr per st för att få in kapitaltillskottet på 15 miljarder kr.

Det gjorde att det totala antalet utestående SEB-aktier ökade från knappt 700 miljoner st till nästan 2,2 miljarder st.

Snacka om utspädning!

Den kraftiga ökningen av antalet aktier pga krisemissionen innebär alltså att SEB:s resultat per aktie (och därmed den motiverade SEB-aktiekursen) blir kraftigt lägre jämfört med om emissionen ej hade behövt göras.

Berodde SEB:s behov av det stora kapitalbehovet på att SEB:s företagsledning (med vd Annika Falkengren i spetsen) misskött banken, eller berodde det bara på olyckliga utomstående omständigheter som var svåra att förutspå?

Man kan tex konstatera att SEB:s ärkekonkurrent Handelsbanken inte behövde be sina aktieägare om något kapitaltillskott i samband med finanskrisen 2008/2009 (eller därefter heller).

//

2)

Staten fick även gripa in för att hjälpa SEB.

3)

Och SEB genomförde omfattande bokföringstricks för att inte gå omkull.

4)

I kombination med att konjunkturen förbättrades räddades SEB den gången.

Och visst brukar man säga att sannolikheten för en Titanic-katastrof aldrig är lägre än när Titanic precis har sjunkit.

Men tex per slutet av 2013 hade SEB en utlåning på 1 400 miljarder kr (varav ca 1 300 miljarder kr till allmänheten och ca 100 miljarder kr till banker).

Som jämförelse uppgick SEB:s egna kapital till 123 miljarder kr per slutet av 2013.

Sedan dess har det egna kapitalet minskat med ca 9 miljarder kr genom att SEB betalat ut en aktieutdelning på 4 kr per aktie till aktieägarna.

Dock har det egna kapitalet samtidigt ökat med de fortsatta vinster SEB genererat i sin verksamhet.

Men det egna kapitalet verkar ändå försvinnande litet i förhållande till utlåningen.

Det räcker alltså att SEB skulle göra kreditförluster (dvs att låntagarna ej skulle kunna återbetala lån) motsvarande under 10% av den totala utlåningen för att SEB:s egna kapital skulle utraderas varvid banken skulle bli konkursmässig.

SEB anser sig dock säkert ha goda säkerheter för den utlåningen så att om låntagarna ej kan betala tillbaka lånen kan SEB överta säkerheter från kunderna som SEB sedan kan sälja och därmed återfå utlånat belopp.

Praxis är ju då att låntagare brukar behöva tillhandahålla säkerheter med ett värde som klart överstiger utlånat belopp, vilket ska säkra upp att SEB åtminstone kan återfå de utlånade pengarna.

Men säg att det blir lågkonjunktur eller bostadskris osv; hur mycket kommer då att kvarstå av säkerheternas värde?

Tex under finanskrisen 2008/2009 blev SEB sittande med en stor obligationsportfölj som tidigare hade bokförts till marknadsvärde.

Men då tillät myndigheterna SEB att plötsligt bokföra portföljen till inköpspris.

SEB behövde då inte resultatföra värdeminskningen på obligationsportföljen, vilket då ej heller ledde till att det egna kapitalet urholkades för att SEB ej skulle riskera gå i konkurs.

Konkurs för en storbank kan ju ge dåligt rykte för ett land och göra att landet får svårare att låna pengar osv.

Staten hjälper därför gärna banker som hamnar i kris.

Det kan tyckas ge aktieägarna i banker en trygghet; om banken går bra gynnar det aktieägarna och om banken går dåligt kommer ändå staten att hjälpa till så att banken inte går omkull.

Men nu har tex finansminister Anders Borg aviserat hårdare tag för att se till att bankerna ej hamnar i kris igen.

Tex finns regler om den så kallade kapitaltäckningsgraden.

För 2014 är kravet att bankerna måste ha en kapitaltäckningsgrad (förenklat; eget kapital delat med utlåning beräknat på visst sätt) på minst 12%.

Alla fyra storbanker (Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB) ligger redan över det kravet.

Men enl Borg är kravet på 12% bara början, och att det kommer att höjas successivt under de kommande åren.

Han ogillar att bankerna betalar ut aktieutdelningar så att bankernas kapitaltäckningsgrad sjunker.

Artikel från amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg (10 ap 2014) om finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Normans kommentarer till de svenska bankernas stora aktieutdelningar och ev regler för att stävja det: http://www.bloomberg.com/news/2014-04-10/banks-test-swedish-government-threats-as-dividend-surge-cleared.html

Ur artikeln bla:

Banks Test Swedish Government Threats as Dividend Surge Cleared

Sweden’s government said it won’t criticize banks for ladling out bigger cash rewards to shareholders while warning the industry to gird for tighter rules that will limit the scope for future dividends.

Han ogillar dessutom att bankerna lånar ut stora belopp utomlands vilket innebär ökade risker enl honom.

Tex från Handelsbankens hemsida (redan från maj 2013):

Anders Borg mullrar om utlandsupplåning

"Det är inte staten som ska betala för att bankerna exponerar Sverige för den här risken och då tycker jag att det är rimligt med en avgift eller en skatt", säger Borg, och tillägger att skatten eller avgiften kan parkeras i valutareserven så att den fungerar som en försäkring för bankerna.

Men enligt Borg räcker det inte heller med en avgift för att få ner exponeringen.

"Sen bör man nog skärpa regelverket även ytterligare för att säkra att de tar ner den här riskexponeringen.

Vi vet att valutamarknader kan ha mycket låg likviditet i besvärliga tider och det är en risk vi måste åtgärda", säger han.

http://research.handelsbanken.se/Speakers-corner/Claes-Mahlen/AndersBorg-mullrar-om-utlandsupplaning/

Nyare artikel (från 28 mars 2014) om kritiken mot de svenska bankernas upplåning utomlands: http://www.bloomberg.com/news/2014-03-28/borg-says-swedish-banks-will-be-forced-to-reduce-foreign-funding.html

Ur artikeln bla:

Borg Says Swedish Banks Will Be Forced to Reduce Foreign Funding

Finance Minister Anders Borg said the government will next take steps to force Swedish lenders to cut their reliance on foreign currency funding after it presents its plans for higher capital requirements.

Borg pratade om dessa saker under aktiemäklarfirman Avanzas konferens Avanza Forum 2014 i mars 2014 enl följande videoklipp: http://www.youtube.com/watch?v=isiH96PP93k

Han talar där bla om att man nu måste vidta åtgärder för att undvika att bankerna hamnar i en ny kris mot slutet av 2010-talet.

Dessutom nya regler för att begränsa bankernas utlåning till bostadsköp osv.

Dock frågan hur Socialdemokraterna med sin ekonomiska talesperson Magdalena Andersson ser på Borgs uttalanden ovan eftersom det kan bli så att Borg (som hör till Moderaterna) ej kommer att sitta kvar som finansminister efter det svenska Riksdagsvalet nu under hösten 2014.

Finansmannen Mats Qviberg var skarp och har köpt på sig SEB-aktier till investmentbolaget Öresund (där han är storägare), och kan därmed rida på vågen att SEB-aktien brukar stiga i goda tider.

Men här i bloggen är uppfattningen att aktien på nuvarande uppblåsta höjder i kombination med de risker banken drabbats av historiskt, ej gör att aktien är långsiktigt köpvärd vid nuvarande börskurs 89,05 kr.

Som vanligt är aktieanalytikerna optimister och drar ut de senaste årens positiva resultattrend för SEB med linjal och räknar i snitt med följande resultat per aktie för banken de kommande åren:

2014: 7,24 kr (+8%)

2015: 7,84 kr (+8%)

2016: 8,47 kr (+8%)

http://www.4-traders.com/SKANDINAVISKA-ENSKILDA-BA-6491107/financials/

Dvs analytikerna räknar med en fortsatt stabil och god resultatutveckling för SEB.

De svenska storbanks-aktierna (Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB) fick alla rekommendation "sälj" i ett tidigare blogginlägg från 20 jan 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/shb/salj-storbanks-aktierna

Då låg SEB-aktien i 86,10 kr.

Och nu ligger den alltså i 89,05 kr.

Dessutom har det sedan dess skiljts av en aktieutdelning på 4 kr per aktie som SEB utbetalade till aktieägarna i mars 2014.

Dvs i praktiken har alltså 86,10 kr investerat i SEB-aktien i jan 2014 ökat till 89,05 kr + 4 kr = 93,05 kr i dag.

Det blir en totalavkastning (kursförändring + aktieutdelning) på +8%.

Inte dåligt på 2-3 månader.

Det är så det kan se ut i goda tider när konjunkturen och SEB har vind i seglen.

Men det kan lätt börja gå åt andra hållet om det blir sämre tider istället.

//Edit: Tidigare blogginlägg från 24 mars 2013 där bla SEB-aktien fick rekommendationen "sälj": http://www.redeye.se/aktiebloggen/swedbank/salj-banker-fastighetsbolag-byggbolag

...Då låg aktien i 67,25 kr.

...Och nu ligger aktien i 89,00 kr.

Dvs 67,25 kr investerat i SEB-aktien 24 mars 2013 har sedan dess på ett knappt år vuxit till 89 kr plus aktieutdelning 4 kr = totalt 93 kr.

Det innebär alltså en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelning) på +38% under perioden.

Säljrekommendationen kom alltså för tidigt den gången, och man ska inte underskatta kraften och uthålligheten i en uppgångsfas när den väl kommit.

//

Analytikernas nuvarande prognoser för SEB innebär till och med uppjusteringar för 2014 och 2015.

Enl det ovannämnda blogginlägget från 20 jan 2014 räknade analytikerna med följande siffror för SEB:s resultat per aktie:

2013: 6,49 kr (+23%)

2014: 6,93 kr (+7%)
2015: 7,44 kr (+7%)

Och nu ser förväntningarna alltså ut så här:

2013 (faktiskt utfall): 6,69 kr (+26%)

2014: 7,24 kr (+8%)

2015: 7,84 kr (+8%)

2016: 8,47 kr (+8%)

http://www.4-traders.com/SKANDINAVISKA-ENSKILDA-BA-6491107/financials/

Dvs 2013 års resultat (som tidigare ej var känt) blev bättre än väntat, plus uppjusteringar av förväntade resultat för 2014 och 2015.

Som nämnt ovan värderas SEB-aktien vid börskurs 89,05 kr till ett p/e-tal kring 13 räknat på resultat per aktie för 2013 (börskurs delat med resultat per aktie).

Och visst är räntorna för närvarande låga (vilket motiverar ett lägre p/e-tal än annars).

Men om man beaktar att räntorna långsiktigt lär ligga klart högre än idag plus att SEB-aktien historiskt varit väldigt konjunkturkänslig, så motiverar det ett p/e-tal på säg max 8.

Dvs resultat per aktie 6,69 kr för 2013 gånger motiverat p/e-tal 8 = motiverad börskurs 53,52 kr.

Det innebär en kursförändrings-potential på -40% från nuvarande börskurs 89,05 kr.

Mer om hur man kan beräkna en akties motiverade p/e-tal i följande tidigare blogginlägg från 2 mars 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-1

Utifrån ovanstående skulle det vara intressant att veta mer om vart SEB har lånat ut sin utlåning på ca 1 400 miljarder kr och vilka säkerheter SEB har för den utlåningen.

SEB har tex gjort följande presentationsbilder om q4/2013-resultatrapporten: http://sebgroup.com/Documents/Investor_Relations/Presentations/Interim/PressConference_2013_Q4.pdf?epslanguage=sv

Enl bilderna bla:

Under q4/2013 genererade SEB rörelseintäkter på 11 miljarder kr.

Rörelseintäkterna fördelade sig enl följande:

räntenetto 5 miljarder kr (45%)

provisionsnetto 4 miljarder kr (36%)

övrigt finansnetto 1 miljard kr (11%)

livförsäkringsrörelsen netto 1 miljard kr (8%)


Summa 11 miljarder kr (100%)

Dvs räntenetto är den största intäktsposten (erhållna räntor på utlånade pengar minus utbetalade räntor på pengar som SEB lånat).

Men olika provisioner och avgifter är också en stor intäktspost för SEB.

Det kan ju bla vara ersättningar som SEB får för att hjälpa bolag att börsnoteras eller be aktieägarna om kapitaltillskott.

Sådana ersättningar kan vara väldigt konjunkturkänsliga och i princip utebli i dåliga tider.

Oroväckande därmed att provisionsnettot är en så pass stor del av SEB:s totala intäkter.

Mats Qviberg som köpte SEB-aktier till Öresund enl ovan, gjorde väl säkert det bla för att han vet att i goda tider kan SEB:s provisionsnetto öka rejält vilket då höjer SEB:s totala resultat och därmed aktiekursen.

Dvs i goda tider kan man på det sättet rida på SEB-aktiens kursuppgång.

Efter avdrag för rörelsekostnader och kreditförluster återstod ett rörelseresultat på 5 miljarder kr för SEB i q4/2013 (dvs en rörelsemarginal på mycket goda 45% av rörelseintäkterna).

Kreditförlusterna uppgick då till 360 miljoner kr dvs i princip försumbart i relation till SEB:s totala utlåning på ca 1 400 miljarder kr.

Dvs i goda tider är kreditförlusterna nästan obefintliga.

Men i dåliga tider kan de smälla till rejält.

SEB:s kreditförluster per år de senaste åren:

2012: 936 miljoner kr

2013: 1 139 miljoner kr

//Edit: SEB:s kreditförluster per år enl en längre lista:

2007: 1 016 miljoner kr

2008: 3 268 miljoner kr

2009: 12 448 miljoner kr

2010: 1 837 miljoner kr

2011: -778 miljoner kr

2012: 937 miljoner kr

2013: 1 139 miljoner kr

Dvs 2009 small det till med större kreditförluster.

Dock tex år 2011 blev det en positiv resultateffekt på 778 miljoner kr tack vare att tidigare gjorda reserveringar för befarade kreditförluster (framför allt i Baltikum) i efterhand visade sig vara tilltagna i överkant.

SEB:s kreditförluster per år som andel av total utlåning:

2007: 0,11%

2008: 0,30%

2009: 0,92%

2010: 0,14%

2011: -0,08%

2012: 0,08%

2013: 0,09%

Dvs även ett allvarligt krisår som 2009 uppgick SEB:s kreditförluster till under 1% av den totala utlåningen.

Dock beror väl det delvis på bokföringstricks och att ländernas enorma stimulansåtgärder bidrog till att krisen blev relativt kortvarig.

//

Den största intäktsposten (räntenettot) blev enl följande de senaste åren:

2012: 17,6 miljarder kr

2013: 18,8 miljarder kr (+7%)

Dvs positivt med en god ökning.

Men även här är det lätt för en bank att öka siffran på kort sikt men på bekostnad av ökad risk för kreditförluster på lång sikt.

Provisionsnettot blev enl följande de senaste åren:

2012: 13,6 miljarder kr

2013: 14,7 miljarder kr (+8%)

Dvs en god ökning som det sig bör i goda tider.

Till det kan då läggas att det hos SEB finns många av de skarpaste finanshjärnorna i Norden, dvs mycket skickligt folk som kan hjälpa bolag och privatpersoner etc med olika finansiella tjänster.

Men det hindrar inte att dessa intäkter kan påverkas kraftigt av det rådande konjunkturläget.

SEB delar in provisionsintäkterna i följande tre delgrupper:

advisory, secondary markets, derivatives

custody, mutual funds

payments, cards, lending, deposits, guarantees

Dvs förenklat:

1) rådgivningsersättningar (tex i samband med börsintroduktioner och uppköp, courtageintäkter från aktiehandel etc)

2) fondavgifter

3) kortavgifter, låneavgifter

Under q4/2013 fördelade de sig enl följande:

kort-, låneavgifter 2,3 miljarder kr (-4% från q4/2012)

fondavgifter 1,8 miljarder kr (oförändrat)

rådgivningsavgifter 0,7 miljarder kr (oförändrat)


Summa 4,8 miljarder kr (-2% från q4/2012)

Dvs oväntat att det blev en minskning totalt sett under q4/2013 trots att det nu ska vara goda tider.

SEB delar in sin verksamhet i följande affärsområden (respektive affärsområdes rörelseresultat under 2013):

merchant banking 8,2 miljarder kr

retail banking 5,7 miljarder kr

life 1,9 miljarder kr

wealth management 1,6 miljarder kr

baltic 1,3 miljarder kr


Summa SEB 18,7 miljarder kr

Utifrån detta kan man tycka det är kraftfullt av SEB att generera ett rörelseresultat på ca 19 miljarder kr per år samtidigt som bankens totala börsvärde ligger i 196 miljarder kr vid börskurs 89,05 kr.

Dvs utifrån det verkar aktien i sig inte särskilt högt värderad så länge SEB kan fortsätta ha så hög lönsamhet.

Men som nämnt kan risknivån anses vara hög.

Och av rörelseresultatet ska ju SEB även betala skatt (22% i Sverige) osv.

SEB:s ovannämnda affärsområden kan förenklat beskrivas enl följande:

merchant banking: banktjänster för företag och institutioner

retail banking: banktjänster för privatpersoner

life: livförsäkringar

wealth management: kapitalförvaltning

baltic: bankverksamhet i Baltikum

En icke obetydlig del av SEB är alltså bankverksamhet i Baltikum (Estland, Lettland och Litauen).

Den delen hamnade i svåra problem under finanskrisen 2008/2009 och bla SEB och Swedbank fick finansminister Anders Borg att göra allt för att balterna ej skulle lämna kopplingen till eurovalutan.

Om de hade släppt eurokopplingen skulle balternas valuta fallit kraftigt och SEB:s lån till balterna minskat kraftigt i värde.

Baksidan av att eurokopplingen behölls blev en rekorddålig konjunktur i Baltikum vilket innebar svåra tider för balterna.

Dvs man kan säga att SEB:s och Swedbanks vidlyftiga utlåning i Baltikum före finanskrisen 2008/2009 följdes av en baksmälla och kraftig åtstramning i Baltikum som innebar stora problem för balterna.

Men med nöd och näppe klarade sig balterna ur krisen och nu är väl konjunkturen återigen normaliserad i Baltikum, och det utan att SEB och Swedbank drabbades av så stora kreditförluster från regionen som befarades när läget var som värst.

Fortfarande kan man dock betrakta Baltikum som en högrisk-region för SEB.

//Edit: Det som var på tal var väl snarare att balterna fått stora eurolån för privatkonsumtion för bilköp etc, fast de fick lön etc i lokala valutor som skulle falla kraftigt i värde om eurokopplingen bröts osv.

Nu blev det ändå stora kreditförluster för SEB och Swedbank i Baltikum men det skulle ev blivit klart mycket värre om eurokopplingen brutits.

Det sades att det i samband med finanskrisen 2008/2009 fanns stora bilparker i Baltikum med balternas nyinköpta bilar som övertagits av bankerna och skulle forslas över till Väst för att istället säljas där etc.

//

I presentationsbilderna skryter SEB bla med att utlåningen till länder utanför Sverige har ökat.

...2010 hade SEB en utlåning på 227 miljarder kr utanför Sverige.

...Och 2013 hade det ökat till 310 miljarder kr.

Men till vilket risktagande?

De länder utanför Sverige som SEB lånat ut pengar till är:

Norge

Danmark

Finland

Tyskland

Härav är Tyskland och Finland de största länderna (mätt som utlåning till låntagare i respektive land per slutet av 2013).

Dock har sedan 2010 den största ökningen skett i Danmark (dit SEB mer än dubblat sin utlåning under perioden).

Enl presentationsbilderna hade SEB en kapitaltäckningsgrad på 15,0% per slutet av 2013 (jämfört med kravet på att den lägst måste uppgå till 12%).

SEB uppger sig även hålla koll på kostnadssidan med följande utveckling för rörelsekostnaderna de senaste åren:

2010: 23,8 miljarder kr

2011: 23,5 miljarder kr

2012: 22,9 miljarder kr

2013: 22,3 miljarder kr

Där är SEB:s mål att ligga kvar på under 22,5 miljarder kr per år tom år 2015.

//Edit: Handelsbanken verkar dock ligga bättre till med kostnadskontrollen än SEB.

Handelsbankens 2013:

...intäkter 36 miljarder kr

...rörelseresultat 18 miljarder kr

Dvs en rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter) på 50%.

SEB:s 2013:

...intäkter 42 miljarder kr

...rörelseresultat 18 miljarder kr

Dvs en rörelsemarginal på 44%.

Hur kan alltså SEB ha så mycket lägre rörelsemarginal än Handelsbanken?

Och det här:

Handelsbankens börsvärde: 204 miljarder kr (vid börskurs 321,70 kr som slutkurs för Handelsbankens A-aktie tors 10 apr 2014)

Handelsbankens antal anställda: 11 503 pers som snitt under 2013

SEB:s börsvärde: 194 miljarder kr (vid börskurs 88,15 kr som slutkurs tors 10 apr 2014 för SEB:s A-aktie)

SEB:s antal anställda: 17 096 pers som snitt under 2013

Dvs hur klarar Handelsbanken av att upprätthålla ett högre börsvärde än SEB men med 33% färre antal anställda än SEB?

...Beror det på att SEB inte har lika hård kostnadskontroll som Handelsbanken?

...Eller beror det på att SEB medvetet vill positionera sig som en bank som ger kunderna bättre service än Handelsbanken?

...Eller beror det på att SEB har stor verksamhet i Baltikum med många anställda där tack vare låga personalkostnader där?

...Eller en kombination av ovanstående (eller en eller flera andra faktorer)?

...Beror det på att strukturen på Handelsbankens verksamhet i hög grad skiljer sig från SEB:s? (Tex genom att Handelsbanken på 1990-talet köpte bolånebanken Stadshypotek som har stora bolån som tickar på och genererar intäkter utan särskilt stort personalbehov?).

//

SEB har mål för tillväxten av rörelseintäkterna per affärsområde för treårsperioden 2012-2015:

retail banking 6%/år

merchant banking 5%/år

baltic 5%/år

life & wealth 1,5%/år


Summa SEB 5%/år

Och under 2013 blev utvecklingen följande:

retail +10%

merchant banking +6%

baltic +3%

life & wealth +2%


Summa SEB +7%

Dvs bättre än målet för alla affärsområden utom baltic.

Och återigen är det farligt för en bank att ha ett mål för hur mycket rörelseintäkterna ska växa eftersom det är lätt att öka intäkterna på kort sikt men till priset av tex kreditförluster på lång sikt.

SEB ger även ut en årlig "faktabok" med siffror om banken.

Faktaboken för 2013: http://sebgroup.com/Documents/Investor_Relations/Factbook/2013_Q4_factbook.pdf?epslanguage=sv

Där framgår bla mer detaljer om SEB:s utlåning.

Det står bla att SEB:s totala utlåning på 1 405 miljarder kr per slutet av 2013 i själva verket innebär en underliggande utlåning på 1 270 miljarder kr exkl olika finansiella instrument osv.

Och den totala underliggande utlåningen på 1 270 miljarder kr fördelar sig enl följande geografiskt (andel av SEB:s totala utlåning):

Sverige 918 miljarder kr (72%)

Tyskland 162 miljarder kr (13%)

Baltikum 107 miljarder kr (8%)

Norge 20 miljarder kr (2%)

Finland 15 miljarder kr (1%)

Danmark 9 miljarder kr (1%)

övriga länder 39 miljarder kr (3%)


Summa SEB:s utlåning 1 270 miljarder kr (100%)

Dvs Sverige är fortfarande det dominerande landet med över 70% av SEB:s totala utlåning.

Utlåningen till Baltikum fördelar sig enl följande per land:

Litauen 45 miljarder kr

Estland 35 miljarder kr

Lettland 27 miljarder kr


Summa 107 miljarder kr

Vad gäller typen av utlåning framkommer att bostadslån till privatpersoner utgör 427 miljarder kr (34%) av SEB:s totala utlåning på 1 270 miljarder kr.

Hur kommer SEB i så fall klara av en kris på bostadsmarknaden?

Många anser ju att bostadsmarknaden är klart uppblåst i Sverige till helt orealistiska prisnivåer tack vare att många gärna lånar maximalt till köp av bostäder tack vare de låga räntorna.

Men enl ett resonemang är räntorna bara tillfälligt låga som led i ländernas stimulansåtgärder för att få igång konjunkturen efter finanskrisen 2008/2009.

Dvs när stimulansåtgärderna börjar avta och ränteläget normaliseras på klart högre nivåer, kan hushåll få svårt att få råd att betala räntorna.

Även tal om att hushåll måste börja amortera av på lånen (dvs betala både ränta och amorteringar).

Blir det dessutom lågkonjunktur och ökad arbetslöshet så att många blir av med jobbet, kan läget försvåras ytterligare.

(Dock brukar höga räntor snarare gå hand i hand med högkonjunktur än lågkonjunktur.)

En nyckelfråga är då vilka säkerheter SEB har för givna bolån och vad SEB kan sälja dessa säkerheter för i ev dåliga tider.

//Edit: Om rapport från bankernas övervakningsmyndighet Finansinspektionen om läget för bostadsmarknaden och bolån: http://www.di.se/artiklar/2014/4/10/bolanetaket--en-dammlucka-under-press/?qr=senaste-veckan

Där nämns bla att det kan komma regler som innebär att bolåntagare måste börja amortera av på sina bolån om man har bolån på minst 70% av priset för den bostad man har köpt för lånen (jämfört med tidigare minst 75%).

//Edit: Tydligen finns även nya regler om ett "bolånetak" på 85% dvs att man får låna till max 85% av en bostads köpeskilling: www.avanza.se/placera/telegram/2014/04/11/fi-risk-bolanetak-skapar-norm-85-belaning-braconier.html

//

Indikationer på att bostadsmarknaden särskilt i Stockholm är en bubbla som kan spricka.

Enl artikeln:

Bostadsmarknaden i storstadsområdena var stekhet under det gångna året (dvs 2014).

Mest ökande priserna på lägenheter i Stockholmsregionen med dryga 13 procent på ett år, enligt Valueguard.

Riskerna vad gäller bankernas bolån bör dock ej överdrivas enl artikeln utifrån nedanstående:

Om det värsta skulle hända – ett dramatiskt boprisfall och en arbetslöshetschock – är det bara 4 procent av hushållen som både får underskott i sin kvar-att-leva-på-kalkyl och en belåningsgrad som är högre än 100 procent.

Orsaken till att gruppen inte är större är att det i stor utsträckning är de med starkast ekonomi som tar de stora lånen.

”Den grupp som både har de låga inkomsterna och ligger nära belåningsgränsen är ganska liten”, säger FI:s chefsekonom Henrik Braconier.

//

SEB:s totala bolån på 427 miljarder kr i slutet av 2013 fördelade sig enl följande per land:

Sverige 383 miljarder kr (90%)

Baltikum 38 miljarder kr (9%)

Norge 2 miljarder kr

övriga länder 4 miljarder kr


Summa SEB:s bolån 427 miljarder kr (100%)

//Edit: Utveckling av SEB:s bolån i Sverige de senaste åren (nivå per slutet av respektive år):

2010: 272 miljarder kr

2011: 322 miljarder kr (+18%)

2012: 358 miljarder kr (+11%)

2013: 383 miljarder kr (+7%)

Dvs SEB har satsat aggressivt på att öka sin position inom bolån i Sverige de senaste åren.

Men risk för att det kommer att leda till kreditförluster framöver?

//

Och utöver bolånen på 427 miljarder kr har SEB övrig utlåning till privatpersoner på 44 miljarder kr (varav 26 miljarder kr i Sverige) per slutet av 2013.

Av den totala utlåningen på 1 270 miljarder kr har SEB även:

utlåning till företag 405 miljarder kr

utlåning till köp av fastigheter 266 miljarder kr

Dvs inte nog med att SEB lånat ut 427 miljarder kr till privatpersoners bostadsköp, utan SEB har även lånat ut 266 miljarder kr till övriga fastighetsköp.

Dvs utifrån det har SEB total fastighetsrelaterad utlåning på 427 miljarder kr + 266 miljarder kr = 693 miljarder kr (55% av SEB:s totala utlåning).

Dvs:

...lån till privatpersoners bostadsköp 427 miljarder kr (34% av SEB:s totala utlåning)

...lån till övriga fastighetsköp 266 miljarder kr (21% av SEB:s totala utlåning)


Summa 55% av SEB:s totala utlåning

Hur ska det då gå om det blir en ny fastighetskris med höga räntor?

Sverige svarar då för:

...lån till privatpersoners bostadsköp 383 miljarder kr (30% av SEB:s totala utlåning)

...lån till övriga fastighetsköp 196 miljarder kr (15% av SEB:s totala utlåning)


Summa 46% av SEB:s totala utlåning

Fördelning av SEB:s utlåning till övriga fastighetsköp (dvs exkl privatpersoners bolån) per land:

Sverige 196 miljarder kr

Tyskland 50 miljarder kr

Baltikum 18 miljarder kr

Norge 1 miljard kr

Finland 0,5 miljarder kr


Summa SEB 266 miljarder kr

Dvs så mycket som 50 miljarder kr till Tyskland och nästan 20 miljarder kr till Baltikum.

Hur blir det om dessa länder hamnar i kris? (Och om euron faller kraftigt?)

Utlåningen av 405 miljarder kr till företag fördelar sig enl följande per bransch:

tillverkning 85 miljarder kr

tjänsteföretag 81 miljarder kr

finans, försäkring 44 miljarder kr

grossister, detaljhandel 44 miljarder kr

rederier 34 miljarder kr

transport 31 miljarder kr

el, vatten, gas 31 miljarder kr

gruv, olja, gas 12 miljarder kr

jordbruk, skog, fiske 10 miljarder kr

bygg 8 miljarder kr

övriga branscher 25 miljarder kr


Summa SEB:s företagsutlåning 405 miljarder kr

Dvs det verkar vara en ganska välspridd låneportfölj till företag.

Dock negativt att de riskabla branscherna finans, rederier, gruv och bygg svarar för en utlåning på nästan 100 miljarder kr.

Och tillverkningsföretagen (med lån på 85 miljarder kr) är ju konjunkturkänsliga.

Fördelning av SEB:s företagsutlåning (exkl fastigheter) per land/region:

Sverige 274 miljarder kr

Tyskland 44 miljarder kr

Baltikum 41 miljarder kr

Finland 10 miljarder kr

Norge 8 miljarder kr

Danmark 6 miljarder kr

övriga länder 22 miljarder kr


Summa SEB:s företagsutlåning 405 miljarder kr

Dvs tex övriga företagslån på över 40 miljarder kr till Baltikum.

Hur ska det gå med dem om Ryssland försöker invadera Baltikum (vilket dock ev är osannolikt)?

SEB-aktiens börskurs

SEB:s A-aktie har i princip haft en lång och jämn uppgång de senaste fem åren.

...Aktien kunde köpas för drygt 30 kr i apr 2009 (då finanskrisen 2008/2009 fortfarande präglade börsstämningen).

...Därefter uppgång till över 60 kr i början av 2011.

...Nedgång till drygt 30 kr igen i sep 2011 (pga Greklandskrisen etc).

...Och sedan dess rakt upp i skyn till nuvarande kursnivå ca 90 kr i apr 2014.

http://www.bloomberg.com/quote/SEBA:SS/chart

Videoklipp med SEB-vd:n Annika Falkengrens presentation på bankens bolagsstämma 25 mars 2014: http://presenter.qbrick.com/?pguid=db53e80b-1716-4fef-8fbc-b8368ce75295

Där säger hon bla följande till SEB:s på stämman närvarande aktieägare:

Jag hoppas att ni känner er nöjda och stolta över SEB:s utveckling 2013.

Våra kunder gör mer affärer med oss samtidigt som vi har förmånen att välkomna många fler kunder till banken.

Som Nordens företagsbank har vi haft kraften och har kraften att investera och satsa ytterligare för att stärka vår position och samtidigt öka kostnads- och kapitaleffektiviteten.

Jag är övertygad om att det speglar vår grundmurade tro att det är med starka kundupplevelser som vi lägger grunden för långsiktig och uthållig lönsamhet.

Genom att i vått och torrt tillhandahålla tjänster som våra kunder efterfrågar vill vi alltid agera så att våra kunder och omvärlden i stort uppfattar en relation med oss som personlig, dynamisk och långsiktig.

För en utomstående låter det som flummiga floskler ("corporate bullshit").

Vad innebär "starka kundupplevelser" för en bankkund?

Och vad innebär det att "i vått och torrt tillhandahålla tjänster som våra kunder efterfrågar"?

Antingen får man ju som bankkund låna pengar till den ränta man vill eller inte.

Vad finns det för kundupplevelser i övrigt? (Att som storföretagskund bli bjuden av SEB på en bättre middag?)

Det vore katastrof om SEB i vått och torrt skulle låna ut de pengar som kunderna ville, även till ej kreditvärdiga kunder osv.

Ev kan starka kundupplevelser i övrigt ha att göra med att som privatperson eller bolag få bra ekonomiska råd från SEB:s experter osv.

//Edit: Dock är tex ett intryck att SEB-konkurrenten Nordeas aktiestrateg Jonas Olavi kom med bättre aktieråd än SEB:s fondförvaltare Anette Andersson i följande avsnitt av Di.se:s webb-tv-program "Börsrådet" från fre 4 apr 2014: http://www.di.se/artiklar/2014/4/4/borsradet-skordetid-i-millicom/

//

//Tillägg 10 apr 2014

Inte för att klaga på småsaker men stavfel i SEB:s årsredovisning 2013 i ruta längst ned på sid 87:

"Emmiterade värdepapper klassificerade till verkligt värde – egen kreditrisk"

http://sebgroup.com/Documents/Investor_Relations_sv/Arsredovisningar/Arsredovisning_2013.pdf

Skall ju stavas:

"Emitterade värdepapper"

Det kan ju resa frågetecken kring SEB om banken saluför sig som finansexpert men ej ens kan stava till finanstermer.

//


Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "sälj" för SEB-aktien vid börskurs 89,05 kr för SEB:s A-aktie ca kl 14 tors 10 apr 2014.

Edit: Ca kl 16 låg aktien i 89 kr jämnt och rekommendationen gäller även vid den kursnivån.

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?