Spekulativt köp: Xact Bear

2014-03-02 15:02, Edited at: 2014-03-10 21:55

Börsen på nya toppnivåer och ökad oro i världen ger köpläge i fonden Xact Bear.

Handelsbankens fond Xact Bear stiger ju i värde när börsen faller.

Mer exakt är tumregeln följande:

...Om börsindexet OMXS30 (för Stockholmsbörsens 30 mest handlade aktier) är +1% under en börsdag, så är Xact Bears värdeförändring -1,5% under samma dag.

...Om OMXS30 är -1% under en börsdag, så är Xact Bears värdeförändring +1,5% under samma dag.

Här i bloggen har Xact Bear fått rekommendationen "spekulativt köp" vid flera tillfällen de senaste månaderna på temat att börsen har stigit kraftigt under lång tid och att inga träd växer till himlen.

Utvecklingen av börsbolagens resultat har alltså ej kunnat hålla samma takt som börsuppgången, vilket lett till stigande p/e-tal (dvs aktiekurser delat med resultat per aktie per börsbolag) vilket inte är hållbart i längden.

Den globala finanskrisen 2008/2009 ledde till en kraftig börsnedgång.

Centralbankernas stimulansåtgärder efter den krisen har lett till rekordlåga räntenivåer för att få fart på konjunkturen i olika länder.

Eftersom konjunkturen runt om i världen ännu ej riktigt tagit fart efter finanskrisen 2008/2009 är ränteläget fortsatt lågt.

Och låga räntor är ju något i sig som leder till att avkastningskravet på aktier sjunker, vilket i sig leder till en motiverad hög värdering av aktier (mätt tex som höga p/e-tal).

Förenklat innebär ju låga räntor på tex statsobligationer att investerare letar efter bättre avkastning på andra håll, dvs tex aktier.

Investerares avkastningskrav på aktier kan ju förenklat beskrivas enl följande:

< den riskfria räntan (dvs räntan på statsobligationer) >

plus

< riskpremien för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet > gånger < aktiens betavärde >

En akties betavärde är ju hur en akties börskurs rör sig vid en förändring av börsen som helhet.

Tex:

...En volatil aktie vars börskurs rör sig 50% mer än börsen, har ett betavärde på 1,5.

Dvs då är aktien +1,5% om börsen är +1% (och -1,5% om börsen är -1%).

...En lågvolatil aktie vars börskurs rör sig 50% mindre än börsen, har ett betavärde på 0,5.

Dvs då är aktien +0,5% om börsen är +1% (och -0,5% om börsen är -1%).

Förenklat kan man ju säga att:

...aktier i konjunkturkänsliga bolag har betavärden över 1.

...aktier i konjunktur-okänsliga bolag har betavärden under 1.

Börsen som helhet (som ju är snittet av alla aktier) har dock alltid betavärdet 1.

Dvs aktieinvesterares avkastningskrav för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsindex, blir då:

< den riskfria räntan >

plus

< riskpremien för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet > gånger < 1 >

Denna riskpremie är alltså den meravkastning som en rationell investerare kräver för att köpa en aktieportfölj (som motsvarar börsen som helhet) lika gärna som aktieinvesteraren köper statsobligationer.

//Edit: Mer om var nivån på riskpremien ligger i tex följande blogginlägg (från 17 jan 2012): http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

...Där framgår att tex investmentbolaget Investor under 2011 använde ett avkastningskrav på 8-9% per år för börsen som helhet.

...Nordea sa i början på 2012 att riskpremien för Stockholmsbörsen låg på 6-7% per år.

...Revisionsbyrån PWC bedömde under 2012 och även våren 2013 att aktieinvesterares avkastningskrav för börsen som helhet ligger på knappt 8% per år varav en riskpremie på 6%.

//

Av formeln ovan följer att ju lägre statsobligationsränta, desto lägre avkastningskrav har investeraren för att köpa aktier (allt annat lika).

En akties avkastning utgörs ju förenklat av den så kallade totalavkastningen som består av kursförändring plus aktieutdelningar.

Dvs ju lägre statsobligationsränta desto lägre totalavkastningen kan investeraren acceptera för att köpa aktier (allt annat lika).

Det hänger ju i sin tur samman med att det motiverade värdet på en aktie förenklat utgörs av:

< ett bolags resultat per aktie för nästkommande 12 månader >

delat med

< investerarens avkastningskrav för aktien > minus < den långsiktiga årstillväxt bolagets resultat per aktie kan antas ha >

Aktiens motiverade p/e-tal (börskurs delat med resultat per aktie) kan alltså uttryckas som:

1

delat med

< investerarens avkastningskrav för aktien > minus < den långsiktiga årstillväxt bolagets resultat per aktie kan antas ha >

//Edit: Antag tex följande:

...En aktieinvesterare har ett avkastningskrav på 10% per år för att köpa en aktie i ett bolag.

...Investeraren räknar med att bolagets resultat per aktie långsiktigt kommer att ha en ökningstakt på 2% per år.

Då är aktieinvesteraren villig att köpa aktien för ett p/e-tal upp till 12-13 beräknat enl följande:

1 / (0,10-0,02) = 12,5

Antag istället:

...ett avkastningskrav på 9% per år

...en förväntad långsiktig resultattillväxt på 3% per år för bolaget

I så fall blir aktieinvesteraren villig att köpa aktien för ett p/e-tal upp till 16-17 beräknat enl följande:

1 / (0,09-0,03) = ca 16,7

Och eftersom aktierna i börsindex för närvarande har ett p/e-tal på i snitt 15 borde det innebära att aktieinvesterare tex:

...har ett avkastningskrav på 9-10% per år

...räknar med att bolag i index i snitt kommer att ha en långsiktigt resultattillväxt på 2-3% per år

Antag tex följande:

...Aktieinvesterare har ett avkastningskrav på 9% för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsindex.

...Avkastningskravet kan antas bestå av en riskfri ränta (statsobligationsränta) på 2,5% per år plus en riskpremie på 6,5% per år (2,5% + 6,5% = 9%).

...Ett börsnoterat bolag har noterade aktier som har ett betavärde på 1.

...Bolaget genererar ett resultat per aktie på 10 kr per år.

...Bolagets resultat per aktie väntas långsiktigt öka med 2,5% per år.

Vad är då aktiens motiverade värde?

Aktiens motiverade p/e-tal blir:

1 / (0,09 - 0,025) = ca 15,4

Och med ett resultat per aktie som för närvarande uppgår till 10 kr blir aktiens motiverade värde därmed 10 kr gånger 15,4 = 154 kr.

Antag sedan att den rådande statsobligationsräntan 2,5% per år är tillfälligt låg pga att centralbankens styrränta är låg, men att statsobligationsräntan på lång sikt (dvs inom säg 2-3 år) kommer att stiga till en normalnivå på 5% per år (2,5% inflation per år plus 2,5% realränta per år).

Vad blir den ovannämnda aktiens motiverade värde om statsobligationsräntan stiger från 2,5% per år till 5% per år (allt annat lika)?

Med en statsobligationsränta på 5% per år blir ju aktieinvesterarnas avkastningskrav statsobligationsräntan 5% plus riskpremien 6,5% = 11,5% (istället för tidigare 9%).

Aktiens motiverade p/e-tal blir då 1 / (0,115-0,025) = ca 11,1

Och aktiens motiverade börskurs blir därmed 11,1 gånger 10 kr = 111 kr.

Dvs en höjning av statsobligationsräntan med 2,5 procentenheter gjorde att aktiens motiverade börskurs sjönk från 154 kr till 111 kr (en förändring med -28%).

Man kan räkna ut att en höjning av statsobligationsräntan med 1 procentenhet (från 2,5% till 3,5%) gör att den motiverade börskursen förändras med -13%.

Antagandena ovan är ganska realistiska vad gäller nuvarande förutsättningar för värderingen av aktier på börsen, och visar på vad som kan hända med börskurserna om statsobligationsräntan stiger till en normalnivå under de kommande åren.

Man kan även se hur värderingen av ett bolags aktie förändras beroende på hur pass konjunkturkänsligt bolaget är (dvs förenklat; vilket betavärde aktien har):

Antag följande:

...statsobligationsränta 2,5% per år

...riskpremie 6,5% per år (för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsindex)

...aktiens betavärde 1 (dvs förenklat; ett "normalcykliskt" bolag alltså ett bolag som är normalt konjunkturkänsligt; dvs varken väldigt konjunkturkänsligt eller konjunktur-okänsligt)

...bolagets framtida resultattillväxt 2,5% per år

...resultat per aktie i dagsläget 10 kr i årstakt

Då blir aktiens motiverade p/e-tal:

1 / ( (0,025 + (0,065 * 1) ) - 0,025 ) =

1 / ( 0,09 - 0,025 ) =

1 / 0,065 =

ca 15,4

Och aktiens motiverade börskurs därmed:

15,4 * 10 kr = 154 kr

På den kursnivån får man alltså som investerare en förväntad framtida avkastning på 9% per år (dvs totalavkastning = kursförändring plus aktieutdelning).

Och den förväntade avkastningen på 9% per år (=investerarens avkastningskrav för en aktie med betavärde 1) består då av statsobligationsränta 2,5% plus riskpremie 6,5%.

Ändrar man istället till att aktien har ett betavärde på 1,5 (dvs ett konjunkturkänsligt bolag), blir aktiens motiverade p/e-tal:

1 / ( (0,025 + (0,065 * 1,5) ) - 0,025 ) =

1 / ( (0,025 + (0,065 * 1,5) ) - 0,025 ) =

ca 10,3

Och aktien motiverade börskurs:

10,3 * 10 kr = 103 kr

Vid den kursnivån får man alltså en förväntad avkastning på 12,25% per år (riskfri ränta 2,5% plus riskpremie 9,75%).

Den förväntade (dvs genomsnittliga) framtida avkastningen blir alltså högre än en aktie med betavärde 1, för att en aktie i ett konjunkturkänsligt bolag har större svängningar vilket gör att avkastningen för ett enskilt år oftare kan bli dåligt varför investerare som kompensation kräver en högre genomsnittlig avkastning per år pga den lägre stabiliteten.

Är det istället ett konjunktur-okänsligt bolag där aktien har ett betavärde på 0,5 blir aktiens motiverade p/e-tal:

1 / ( (0,025 + (0,065 * 0,5) ) - 0,025 ) = ca 30,8

Och aktien motiverade börskurs då:

30,8 * 10 kr = 308 kr

Vid den kursnivån får man en förväntad avkastning på 5,75% per år (riskfri ränta 2,5% plus riskpremie 3,25%).

Vad händer sedan om statsobligationsräntan (den riskfria räntan i kalkylerna ovan) stiger från 2,5% till 5%?

...Motiverat värde för aktien med betavärde 0,5: -43% (från 308 kr till 174 kr)

...Motiverat värde för aktien med betavärde 1: -28% (från 154 kr till 111 kr)

...Motiverat värde för aktien med betavärde 1,5: -20% (från 103 kr till 82 kr)

Dvs förändring av motiverat p/e-tal för de olika aktierna:

...Aktien med betavärde 0,5: Motiverat p/e-tal sjunker från 31 till 17.

...Aktien med betavärde 1: Motiverat p/e-tal sjunker från 15 till 11.

...Aktien med betavärde 1,5: Motivierat p/e-tal sjunker från 10 till 8.

Det är alltså de konjunktur-okänsliga aktierna som drabbas värst om statsobligationsräntan stiger.

För att ovannämnda värderingskalkyler ska vara rimliga förutsätter det att respektive bolags nuvarande intjäningsnivå (med ett resultat per aktie på 10 kr i årstakt) är att betrakta som en "normalårs-nivå", dvs att det varken är en ovanligt hög eller låg nivå.

Det är särskilt viktigt för det konjunkturkänsliga bolaget vars resultatnivå för ett enskilt år kan variera mer än de övriga två bolagen.

Nedan fortsättning av resonemanget före edit-avbrottet.

//

Enl ovan är investerarens avkastningskrav för en aktie följande:

< den riskfria räntan (dvs räntan på statsobligationer) >

plus

< riskpremien för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet > gånger < aktiens betavärde >

Det innebär alltså förenklat att en lägre räntenivå per definition innebär att aktier bör värderas högre (dvs att aktier bör värderas till högre p/e-tal än vid en högre räntenivå) allt annat lika.

Problemet är väl att villkoret "allt annat lika" sällan gäller.

Dvs en sjunkande räntenivå brukar ju bero på en sämre konjunktur.

Då är inte allt annat längre lika, utan då innebär ju det tex att utvecklingen av ett bolags resultat per aktie kan antas försämras (dvs komponenten "den långsiktiga årstillväxt bolagets resultat per aktie kan antas ha" i aktievärderingsformeln ovan).

Dvs:

...Om räntenivån faller trots oförändrade konjunktur-utsikter, så motiverar ju det en högre värdering av en aktie (dvs att en aktie värderas till ett högre p/e-tal).

...Men om räntenivån faller pga försämrade konjunktur-utsikter, så behöver ju det inte längre motivera en högre värdering av en aktie eftersom bolagets framtida resultat per aktie då kan antas bli sämre framöver.

Det sistnämnda kan ju även uttryckas som att om räntenivån är låg pga skrala konjunktur-utsikter, så behöver det inte motivera en hög värdering av en aktie.

Hur är då läget i verkligheten just nu?

Tex börsnoterade fastighetsbolaget Fastpartners vd och huvudägare Sven-Olof Johansson är hängiven konjunktur- och aktieexpert.

I veckan som gick (tis 25 feb 2014) kom Fastpartners q4/2013-resultatrapport: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/38/ED/wkr0006.pdf

Ur rapporten bla:

Konjunkturåterhämtningen är fortsatt svag och den vändning som Riksbanken förutspådde har skjutits på framtiden.

Detta i kombination med låga KPIF siffror (inflationssiffror) långt under inflationsmålet gjorde att Riksbanken sänkte reporäntan med 25 punkter vid decembermötet 2013.

Riksbanken justerade återigen räntebanan och en eventuell räntehöjning sköts fram ytterligare ett år till slutet av år 2015.

Även om Federal Reserve har påbörjat en nedtrappning av återköpen av obligationer så har man kombinerat denna åtgärd med att lova oförändrade korträntor för en mycket lång period framåt.

Detta sammantaget gör att vår bedömning är att vi kommer att behålla dagens låga räntenivåer för överskådlig tid framöver.

Och:

FastPartner står fast vid sin tidigare bedömning om att det stora globala problemet för återhämtning av världsekonomin är den svaga konsumtionsutvecklingen, vilket beror på att huvuddelen av nyskapade arbetstillfällen är låglönejobb.

Vidare har inkomstskillnaderna aldrig varit större då de fem stora centralbankerna har fört i stort sett samma stimulanspolitik.

Denna politik har medfört att mindre än en procent av världens befolkning
har tagit hand om i stort sett hela förmögenhets- och inkomstökningen.

Detta har gjort att konsumtionsutrymmet snarare har minskat än ökat för det stora konsumtionskollektivet.

Norden och Tyskland är fortfarande det stora undantaget vilket gör att efterfrågan hålls på en acceptabel nivå på den marknad där FastPartner
är verksam.

En faktor som ytterligare påverkar FastPartners huvudmarknad, Stockholmsområdet, är den starka inflyttningen till Storstockholm.

FastPartner ser ingen förändring i denna trend vilket gör att uthyrningsgraden totalt för FastPartner är fortsatt relativt god.

Den svenska centralbanken Riksbanken skrev så här enl besked 13 feb 2014:

Utsikterna för 2014 är goda, konjunkturen stärks och arbetsmarknaden förbättras.

Men trots detta väntas inflationen vara låg under det närmaste året.

För att inflationen ska nå målet på 2 procent behöver reporäntan vara fortsatt låg.

Riksbankens direktion beslutade därför vid sitt senaste penningpolitiska möte i mitten av februari att lämna reporäntan oförändrad på 0,75 procent.

http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation-och-BNP/

Det avser ju konjunkturen i Sverige eftersom Riksbanken fokuserar på Sverige.

Men eftersom svenska investerare har räntenivån i Sverige som utgångspunkt, så har ju räntenivån i Sverige påverkan på de svenska investerarnas villighet att tex köpa aktier.

Förenklat kan man ju beskriva det som att Riksbankens styrränta ("reporäntan") i sin tur styr räntan på statsobligationer.

Det är ju statsobligationer med så lång löptid som möjligt som ska användas i de ovannämnda formlerna.

Tex i skrivande stund ligger den tioåriga svenska statsobligationsräntan på 2,22%: www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta

Det är alltså obligationer utgivna av svenska staten med en löptid i tio år.

Dvs köper man dem så är man garanterad en årsränta på 2,22% i tio års tid framöver.

//Edit: En långsiktigt rimlig statsobligationsränta ligger väl snarare på 4-6% per år varav:

...2-3% per år i "realränta"

och

...2-3% per år i kompensation för en normal inflationstakt

Dvs exkl centralbankers stimulansåtgärder genom att hålla sina styrräntor fortsatt långsiktigt låga, borde statsobligationsräntan långsiktigt röra sig mot 4-6% per år (från tex nuvarande nivå på dryg 2% per år för tioåriga svenska statsobligationsräntan.

Här är utgångspunkten att man som aktieinvesterare långsiktigt bör räkna med en statsobligationsränta på åtminstone 4-6% per år snarare än nuvarande konstgjort låga nivå på drygt 2% per år.

Det innebär att alltså man värderar aktier lägre än om statsobligationsräntan alltid skulle ligga kvar på nuvarande låga nivå.

För närvarande ligger dock inflationen klart under 2-3% i årstakt.

Enl den senaste statistiken var inflationen -0,2% i årstakt i Sverige under jan 2014 jämfört med jan 2013.

Dvs förutom att Riksbankens styrränta fortfarande ligger väldigt lågt, så är faktiskt inflationen också väldigt låg och till och med negativ i Sverige just nu.

Negativ inflation är ju inte inflation utan deflation dvs prisfall.

Det bidrar ju förstås också till att statsobligationsräntan är låg.

Frågan är dock om inflationssiffran för jan 2014 var tillfälligt låg.

Men tex både i nov 2013 och dec 2013 var inflationen bara +0,1% i årstakt.

Dvs inflationen i Sverige på sistone:

okt 2013: -0,1%

nov 2013: +0,1%

dec 2013: +0,1%

jan 2014: -0,2%

Den svaga inflationen kan tolkas som svag konjunktur.

Bara i en normal konjunktur (med en årlig bruttonationalprodukts-tillväxt på säg 2-3% per år) lär det vara ett normalt inflationstryck på 2-3% per år.

Å andra sidan var bnp-förändringen +3,1% i årstakt i Sverige under q4/2013 (från q4/2012): http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/

I USA ligger räntan på 30-åriga statsobligationer på 3,55% per år i skrivande stund (sent sön 2 mars 2014).

...Under en stor del av perioden 2009-2011 låg den på 4-5% per år.

...Föll sedan till en botten kring 2,40-2,50% per år under sommaren 2012.

...Steg till en topp på nästan 4% per år kring årsskiftet 2013/2014.

...Och har därefter fallit tillbaka något till 3,55% i skrivande stund.

http://www.bloomberg.com/quote/USGG30YR:IND/chart

...I USA uppgick inflationen till åtminstone 1,6% i årstakt i jan 2014: http://www.usinflationcalculator.com/inflation/us-inflation-in-january-2014-ticks-up-annual-inflation-rate-at-1-6/10001289/

...Bnp-tillväxten i USA låg på +2.4% under q4/2013 (exkl inflation).

Det är väl förhållandevis normala nivåer för både inflation och bnp även om de är lite låga.

För andra halvåret 2013 låg bnp-tillväxten på +3,7% i årstakt i USA.

Däremot är USA-centralbankens styrränta fortfarande väldigt låg och ligger på 0,25%.

Den har legat nära 0% sedan slutet av 2008 och väntas inte höjas förrän framåt 2015.

I Europa låg bnp-tillväxten på endast +0,5% i årstakt enl den senaste statistiken för euroländerna.

Och inflationstakten i regionen låg på 0,8% i årstakt.

http://www.tradingeconomics.com/

Räntan på 30-åriga euro-statsobligationer ligger på 2,48% per år: http://markets.ft.com/research/Markets/Bonds

Världens största ekonomier mätt som årlig bnp:

USA 15 685 miljarder dollar per år
Euroländerna 12 195 miljarder dollar per år
Kina 8 230 miljarder dollar per år
Japan 5 960 miljarder dollar per år
Tyskland 3 400 miljarder dollar per år
Frankrike 2 613 miljarder dollar per år
Storbritannien 2 440 miljarder dollar per år
Brasilien 2 435 miljarder dollar per år
Ryssland 2 015 miljarder dollar per år
Italien 2 013 miljarder dollar per år
Indien 1 842 miljarder dollar per år

Bnp-förändring enl senaste årliga statistiken:

Kina +7,7%
Indien +4,7%
Storbritannien +2,7%
USA +2,5%
Japan +2,4%
Brasilien +1,9%
Tyskland +1,3%
Ryssland 1,2%
Euroländerna +0,5%
Frankrike 0%
Italien -0,8%

Dvs:

...Tillväxtländerna Kina och Indien i topp.

...Dock negativt att tillväxtländerna Brasilien och Ryssland ligger så lågt.

Brasilien, Ryssland, Indien och Kina utgör ju de så kallade "BRIC-länderna" som anses kunna driva världsekonomin framöver, men enl ovan är deras utveckling för närvarande blandad.

...Negativt även med så skral utveckling i flera stora europeiska länder som Italien, Frankrike och även Tyskland.

//Edit: Även om Kinas ekonomi verkar tuffa på i hög takt enl ovan så finns signaler om att trenden är negativ.

Brittiska banken HSBC:s enkätundersökning bland inköpschefer på företag i Kina visar följande utveckling de senaste månaderna:

jan 2014: 49,5

feb 2014: 48,5

Enl undersökningens metodologi:

...Värden över 50 visar god utveckling för ett lands ekonomi.

...Värden under 50 visar en försämrad utveckling.

www.avanza.se/placera/telegram/2014/03/03/kina-inkopschefsindex-def-sjonk-till-485-i-februari-hsbc.html

I euroländerna verkar trenden snarare vara något positiv.

Motsvarande enkätundersökning bland inköpschefer i euroländerna gav följande siffror:

jan 2014: 54,0

feb 2014: 53,2

http://www.di.se/artiklar/2014/3/3/euroomradets-inkopschefsindex-backar/?qr=i-dag

Dvs i och för sig något lägre nivå i feb 2014 men ändå en bit över 50.

Enkätvärdena bland vissa euroländer:

Frankrike:

jan 2014: 49,3

feb 2014: 49,7

http://www.di.se/artiklar/2014/3/3/stigande-inkopschefsindex-i-frankrike/?qr=i-dag

Italien:

jan 2014: 53,1

feb 2014: 52,3

http://www.di.se/artiklar/2014/3/3/sjunkande-italienskt-inkopschefsindex/?qr=i-dag

Tydligen är det inköpschefer inom tillverkningsindustrin som tillfrågas i dessa enkätundersökningar.

USA:

jan 2014: 53,7

feb 2014: 57,1

www.avanza.se/placera/telegram/2014/03/03/usa-inkopschefsindex-def-steg-till-571-i-feb-markit-ny.html

Dvs rätt bra drag i USA i alla fall.

Undersökningen i USA gjordes av Markit men enl samma princip som enl HSBC.

//

Den totala bnp-förändringen i världen har varit följande de senaste åren (enl internationella valutafonden IMF):

2012: +3,1%
2013: +3,0%

Det är väl historiskt sett ganska låga nivåer.

För de närmaste åren räknar IMF med följande bnp-förändring i världen (enl prognoser från nu i feb 2014):

2014: +3,7%
2015: +3,9%

http://www.imf.org/external/np/g20/pdf/2014/021914.pdf

Dvs det innebär en uppväxling jämfört med de senaste åren.

...Positivt att siffran för 2014 är uppjusterad med 0,1 procentenheter jämfört med IMF:s tidigare prognoser från okt 2013.

...Prognosen för 2015 är oförändrad jämfört med IMF:s prognos från okt 2013.

//

Räntenivån på tioåriga svenska statsobligationer har varierat kraftigt de senaste åren:

...För tre år sedan (dvs i mars 2011) låg den på 3,46%.

...Därefter sjönk den till 1,11% i jun 2012.

...Sedan steg den igen till 2,74% i sep 2013.

...Och sedan dess är trenden nedåt igen till nuvarande nivå 2,22%.

Förenklat kan ju räntenivån för de tioåriga svenska statsobligationerna antas spegla den svenska konjunkturen, dvs:

...Ju högre räntenivå, desto starkare svensk konjunktur.

...Ju lägre räntenivå, desto svagare svensk konjunktur.

Riksbanken gör för sin del även prognoser för den framtida utvecklingen av styrräntan.

Enl Riksbankens senaste utlåtande (från 13 feb 2014 i länken ovan) räknar Riksbanken med följande utveckling av sin styrränta:

...I dec 2013 sänktes alltså styrräntan från 1,00% till 0,75%.

...Därefter väntas den ligga kvar på 0,70-0,75% fram till hösten 2014.

...Och efter det väntas höjningar till ca 2,60-2,70% i början av 2017.

Men om den höjda styrräntenivån helt enkelt speglar stärkt konjunktur kan ju de två effekterna förenklat antas ta ut varandra varför nettoeffekten för börsen blir neutral (dvs i och för sig väntas räntan stiga kraftigt framöver, men om det samtidigt innebär stärkt konjunktur leder det till förbättrade resultat för börsbolagen).

Problemet är väl att aktieinvesterare länge har räknat med kraftigt förbättrad världskonjunktur vilket ska leda till kraftiga resultatförbättringar för de stora, svenska industriföretagen etc - men att det ännu inte synts mycket av en sådan stärkt världskonjunktur och kraftiga resultatförbättringar för börsbolagen.

Tex kan börsbolagens q4/2013-resultatrapporter sägas ha varit skrala.

Nyckelfrågan är därför hur länge börsen ska fortsätta vara så högt värderad (dvs att aktierna på börsen värderas till så höga p/e-tal) utan att resultatförbättringen tar fart i börsbolagen.

"Something's gotta give" som det hette i en gammal Frank Sinatra-hit (och även i den misslyckade filmen med samma namn med Marilyn Monroe i huvudrollen), dvs något måste ge med sig:

...Antingen måste börsbolagens resultatförbättringar ta fart.

...Eller så måste börskurserna falla.

Det går alltså inte att i längden både ha uteblivna resultatförbättringar i kombination med högt värderade börskurser.

Tidigare kan man förenklat säga att följande värderings-tumregler gällde:

...aktier i konjunkturkänsliga bolag: p/e-tal på 8-10

...aktier i normalcykliska bolag: p/e-tal på 10-12

...aktier i ocykliska tillväxtföretag: p/e-tal på 15-20

(Cykliskt = konjunkturkänsligt, ocykliskt = konjunkturokänsligt.)

Men på sistone verkar den låga räntan och allt mer riskbenägna investerare ha gjort att även normalcykliska bolag börjat värderas till p/e-tal på 15-20.

Att investerare blivit allt mer riskbenägna kan utifrån ovannämnda formler tolkas som att riskpremien (som investerare kräver för att köpa aktier) sjunkit.

Historiskt sett har vetenskapliga undersökningar visat att riskpremien verkar ha legat ganska stabilt.

Det är bara att mäta:

...den historiska nivån på statsobligationsräntan

minus

...totalavkastningen (kursförändringar plus aktieutdelningar) för börsen som helhet

Att riskpremien då plötsligt verkar sjunka ihop kan tolkas som att börsen är på väg att bli en bubbla som snart spricker.

Ett fenomen som regelbundet verkar uppstå på finansmarknaderna är "overshooting", dvs att tidigare trender överdrivs.

Det innebär tex att en i och för sig från början motiverad börsuppgång eskalerar och tar fart så att den når omotiverade nivåer.

Det blir som att ett "överhäng" med snö bildas över ett tak, och ju mer snö som samlas i överhänget desto förr kommer överhänget att kollapsa och falla ner till marken.

Historiskt kan man mäta börsens svängningar.

Och i USA kan man nu även handla i ett instrument för börsens svängningar; det så kallade VIX-indexet för börsens framtida, förväntade svängningar: http://en.wikipedia.org/wiki/VIX

...Ju högre nivå på VIX-index, desto större svängningar väntas framöver.

...Och ju lägree nivå på VIX-indexet, desto lägre svängningar väntas.

Oftast brukar det tolkas som att ett högt VIX-värde innebär ökad förväntad sannolikhet för kraftig börsnedgång.

Och att ett lågt VIX-värde innebär att börsen väntas vara fortsatt stabilt uppåtgående framöver.

Ser man ett år tillbaka i tiden verkar VIX-indexet ha pendlat kring ca 15 med ett intervall på ca 12-22.

Tidigare under 2014 noterades en topp kring 21-22 medan nivån just nu verkar ligga kring 14: http://finance.yahoo.com/q/bc?s=%5EVIX+Basic+Chart

Ju lägre VIX-nivå kan tolkas som att aktieinvesterare kräven en lägre riskpremie för att köpa aktier, vilket är positivt för börsen.

Videoklipp där nyhetsbyrån Direkt intervjuade Danske Banks aktiestrateg Henrik Moberg 13 feb 2014: http://www.youtube.com/watch?v=Wi3CnGaEY8A

Där säger han just att framför allt de svenska industriföretagens q4/2013-resultatrapporter blev något sämre än väntat.

Enl reportern värderas Stockholmsbörsen för närvarande till ett genomsnittligt p/e-tal kring 15.

Moberg håller med om att börsen är högt värderad.

Men om man enl honom jämför med den avkastning man får för andra typer av investeringar (såsom räntebärande placeringar eller fastigheter), så är aktier fortfarande undervärderade.

Här i bloggen är dock uppfattningen att det snarare kan vara så att obligationer och fastigheter är långsiktigt övervärderade, varför även aktier är övervärderade i nu läget.

Aktieexperter

Mark Spitznagel är en amerikansk hedgefondförvaltare som tjänade stort på att göra investeringar som steg kraftigt i värde när börsen kraschade år 2008: http://en.wikipedia.org/wiki/Mark_Spitznagel

Nu spår han att ännu en kraftig börsnedgång kan vara i vardande:

...Artikel från 1 mars 2014: http://www.moneynews.com/MKTNews/Stock-market-recession-alert/2014/02/03/id/550641

...Bla intervju med Spitznagel i amerikanska tv-kanalen CNBC (klipp upplagt 25 feb 2014): http://www.youtube.com/watch?v=A_blt07y2Y0

En klart kändare hedgefondförvaltare är George Soros som enl uppgifter på sistone ska ha ökat sina positioner för att tjäna pengar på en kommande nedgång i det stora amerikanska börsindexet S&P500:

...Artikel från 17 feb 2014: http://blogs.marketwatch.com/thetell/2014/02/17/soros-doubles-a-bearish-bet-on-the-sp-500-to-the-tune-of-1-3-billion/

...Artikel från 18 feb 2014: http://ftmdaily.com/daily-briefing/021814/

Soros är världens 30:e rikaste person med en förmögenhet på 19 miljarder dollar enl amerikanska tidningen Forbes: http://www.forbes.com/profile/george-soros/

Enl amerikanska tv-kanalen CNN behöver dock Soros agerande ej vara att han tror på en kommande börskrasch, utan mer ett led i det normala arbetet att säkra upp vinster (enl artikel från 19 feb 2014): http://money.cnn.com/2014/02/19/investing/george-soros-market/

Politisk oro etc internationellt

Historiskt sett kan politiska krishärdar internationellt leda till kraftiga börsnedgångar.

Tex:

...I början av 1990-talet:

Kuwait-krisen: Irak med dåvarande diktatorn Saddam Hussein väljer att invadera det oljerika grannlandet Kuwait. De menade på att Kuwait tidigare tillhört Irak men fråntagits Irak på oegentliga grunder. USA och president George Bush (den äldre) valde dock att sätta hårt mot hårt och satte in det grova artilleriet för att sätta stopp för Husseins planer. Som svar valde Hussein att i möjligaste mån förstöra Kuwaits oljekällor genom att sätta eld på dem.

...2001:

World Trade Center-attacken. Terrorister (ledda av islamisten Usama Bin-ladens nätverk Al Quaida) kapar flygplan som kraschar in i skyskraporna World Trade Center i New York. Världen undrar om det är ett led i en större samordnad attack mot USA. Den försiktiga konjunkturuppgång (som inletts efter IT-bubblans krasch) tappar luften.

...2011:

Greklands-krisen: Det framkommer att Grekland manipulerat med sina siffror så att landets statsfinanser visar sig vara i klart sämre skick än väntat. Riskerar att leda till stora kreditförluster på grekiska statsobligationer i stora europeiska banker. EU med Tyskland i spetsen tvingas pumpa in jättebelopp för att klara upp krisen i Grekland.

....2013:

Syrien-krisen: Mycket blodigt inbördeskrig i Syrien. Uppgifter om att nervgas använts mot civila etc. USA med president Barack Obama på väg att ingripa militärt. Ryssland med president Vladimir Putin protesterar och kräver diplomatiska förhandlingar och menar på att en USA-inblandning skulle störa den politiska balansen i regionen allvarligt osv.

I Syrien-krisen kunde det ha gått illa, men Obama valde att den gången lyssna på Putin varför hela den krisen lugnade sig och avfördes från finansmarknadernas agenda.

Men nu:

Ukraina-krisen: Tidigare kommunistiska diktaturen Sovjetunionens dåvarande delstat Ukraina har blivit ett fristående land lett av president Viktor Yanukovych. Men ökade folkliga protester mot att även han verkar vara en diktator styrd av Ryssland med sin mäktige president Vladimir Putin (som även i Ryssland kritiseras i protester för att vara diktator osv) och för att tidigare premiärministern Julia Timoshenko fängslats på tvivelaktiga grunder. De folkliga protesterna lyckas största Yanukovych som flyr men uppgiftter om att ryska trupper intagit delar av Ukraina. Protester från USA:s president Barack Obama som varnar Ryssland.

Om Ukraina-krisen nu kommer att eskalera med ökad rysk involvering i Ukraina i kombination med ökade protester från USA, kan det bli en kris som utlöser börsnedgångar globalt.

Tidigare blogginlägg

Här i bloggen har rekommendationen "spekulativt köp" getts för Xact Bear i flera omgångar sedan i aug 2013.

...Senaste gången var 28 dec 2013 i inlägget "Vad talar för en börsnedgång?": http://www.redeye.se/aktiebloggen/vad-talar-en-borsnedgang

...Och en uppdatering 4 jan 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/vad-talar-en-borsnedgang-update

Enl blogginlägget från 28 dec 2013 har Xact Bear fått rekommendationen "spekulativt köp" här i bloggen vid följande tillfällen (inkl själva blogginlägget från 28 dec 2013):

1) 8 aug 2013: Xact Bear i 150,00 kr vid indexnivån 1249,22 för OMXS30.

2) 2 okt 2013: Xact Bear i 147,50 kr vid indexnivån 1260,24.

3) 21 nov 2013: Xact Bear i 142,40 kr vid indexnivån 1290,50.

4) 20 dec 2013: Xact Bear i 140,60 kr vid indexnivån 1299,54.

5) 27 dec 2013: Xact Bear i 135,30 kr vid indexnivån 1334,42.

Dvs även om de spekulativa tendenserna på börsen (dvs med för höga p/e-tal på storbolag och aktier som skjuter i höjden i småbolag utan verksamhet) började märkas allt mer under andra halvåret 2013, kan man med facit i hand säga att det var för tidigt att börja köpa Xact Bear redan då.

Snarare är en lärdom att ej underskatta kraften i en (överdriven) börsuppgång, som kan vara klart längre än vad som tyckas kan vara fundamentalt motiverat (vilket leder till att ett allt större "snö-överhäng" byggs upp).

Men det fina i kråksången är att det sista ordet ännu inte är sagt.

Tålamod är en dygd särskilt hos investerare, och det är ofta investerare med is i magen som vågar hålla ut som lyckas göra riktigt stora vinster.

Här blir alltså rekommendationen att ta tillfället i akt och köpa på sig ytterligare Xact Bear-andelar, dvs:

6) 28 feb 2014: Xact Bear i 129,80 kr vid indexnivån 1369,13.

...En tidigare toppnivå för OMXS30-indexet var 1321,56 som uppnåddes i juli 2007.

...Sedan kom den allvarliga globala finanskrisen som bröt ut under 2008 och 2009 (inte minst efter kraschen för den amerikanska investmentbanken Lehman i sep 2008). Bottennivån 550-560 nås i okt 2008.

...Därefter brassade världens centralbanker på med gigantiska stimulansåtgärder vilket får OMXS30-indexet att nå nivån 1170-1180 under våren 2011.

...Greklandskrisen bryter ut senare under 2011 och en bottennivå på 800-900 nås under sep/okt 2011.

...Börsuppgången tar därefter fart igen och når en topp på 1373,68 under dagen ons 26 feb 2014.

...Sedan dess liten nedgång till nuvarande nivå 1369,13 som slutnivå fre 28 feb 2014.

Källa: Bla Bloomberg.com http://www.bloomberg.com/quote/OMX:IND/chart

//Edit: Enl en annan källa är den tidigare rekordnivån för OMXS30-indexet 1539 som uppnåddes i början av år 2000: http://www.fininfo.nu/finance/common/common_indices.php?timehorizon=20year&idx=omxs30

Därefter toppar och bottnar i olika omgångar, bla bottennivån 567,61 i slutet av 2008: http://www.fininfo.nu/finance/common/common_indices.php?timehorizon=10year&idx=omxs30

Och enl samma länk är indexets högstanivå på sistone 1373,36 som uppnåddes de senaste dagarna.

Indexnivåerna i dessa länkar verkar dock endast omfatta respektive börsdags slutnivå för indexet och ej högsta respektive lägsta nivåer under en pågående börsdag.

//

Scania-budet

Den senaste tidens uppgång i OMXS30-indexet till ny toppnivå kan bla förklaras med att tyska fordonsjätten Volkswagen la bud på de aktier i svenska lastbilstillverkaren Scania som Volkswagen ännu inte äger.

Sista börsdagen (innan budet offentliggjordes) var fre 21 feb 2014.

Då slutade Scanias B-aktie i 147,50 kr.

Därefter offentliggjordes budet (som ligger på 200 kr per Scania-aktie).

Och nu står Scanias B-aktie i 197 kr.

Dvs budet i sig gav en positiv engångseffekt för OMXS30-indexet eftersom Scania ingår i indexet:

...21 feb 2014 slutade indexet i 1349,12.

...Och i skrivande stund är rådande nivå 1369,13 (slutnivån fre 28 feb 2014).

Hela förändringen på ca +20 indexpunkter beror väl inte på Scania-budet men åtminstone delvis.

Per 1 nov 2013 ingick följande börsbolag i OMXS30-indexet med följande indexvikter:

1. H&M 12,69%
2. Nordea 10,43%
3. Ericsson 7,3%
4. Teliasonera 7,21%
5. Atlas Copco 6,63%
6. Swedbank 5,94%
7. Handelsbanken 5,68%
8. SEB 5,29%
9. Volvo 4,12%
10. Assa-Abloy 3,51%
11. SCA 3,51%
12. Sandvik 3,41%
13. ABB 2,99%
14. Investor 2,94%
15. SKF 2,20%
16. Alfa-Laval 1,93%
17. Astrazeneca 1,65%
18. Scania 1,61%
19. Skanska 1,55%
20. Electrolux 1,49%
21. Getinge 1,42%
22. Swedish Match 1,34%
23. Lundin Petroleum 1,32%
24. Tele2 1,03%
25. Securitas 0,80%
26. Boliden 0,78%
27. MTG 0,67%
28. SSAB 0,32%
29. Nokia 0,24%

Dvs:

OMXS30-indexet ska bestå av de 30 aktier som handlas mest på Stockholmsbörsen (dvs de 30 aktier som över tid har högst aktieomsättning i kr).

Aktieomsättningen mäter ju värdet på de aktieaffärer som görs i en aktie.

Tex om någon har köpt 10 000 aktier under en dag för 100 kr (vilket alltså innebär att någon annan har köpt 10 000 st av samma aktie för 100 kr), så innebär det en aktieomsättning på 1 miljon kr i den aktien den dagen (10 000 st aktier gånger en börskurs på 100 kr).

De 30 aktier som (mätt över en lång tidsperiod) alltså har de högsta aktieomsättningarna får då vara med i OMXS30-indexet.

Att det bara är 29 bolag med i listan ovan beror på att Atlas Copco har två aktieslag med i indexet (både Atlas Copcos A-aktie och bolagets B-aktie).

Därför är det bara 29 bolag som ingår fast det är 30 aktier som ingår.

Indexvikterna sedan är väl förenklat beräknade som respektive bolags börsvärde (antal utestående aktier gånger börskurs) som andel av summan av bolagens börsvärden.

En kursförändring i en aktie påverkar sedan indexet i proportion till aktiens indexvikt.

Tex om H&M-aktien skulle vara +10% under en dag skulle det påverka OMXS30-indexet med 0,10 gånger H&M-aktiens indexvikt 0,1269 = 0,01269 = ca +1,3%.

Alltså; om H&M-aktien är +10% leder det till att OMXS30-indexet är +1,3% (allt annat lika).

Och om Scania-aktien är +29% (från 147,50 kr till 197 kr) skulle det påverka indexet med bara knappt 0,5% (0,29 gånger 0,0161).

Utifrån det kan man räkna ut att OMXS30-indexet idag skulle ha stått i ca 1363 om Scania-aktien skulle ha legat kvar på 147,50 kr.

I så fall har budet i sig bara lett till en indexförändring på ca +6 indexpunkter.

Att notera utifrån listan över indexvikterna ovan:

De fyra bolagen med störst indexvikter är idag alla relativt stabila och konjunktur-okänsliga bolag:

H&M
Nordea
Ericsson
Teliasonera

De fyra bolagen svarar tillsammans för en indexvikt på 37-38% av hela OMXS30-indexet.

Nordea

Dock var banken Nordea också rejält illa ute under finanskrisen 2008/2009 och tvingades att be aktieinvesterare om ett kris-kapitaltillskott på 2-3 miljarder euro under våren 2009.

Den känsligheten i Nordeas verksamhet verkar aktieinvesterare ha glömt bort helt idag.

Istället har aktien stigit kraftigt från drygt 30 kr under våren 2009 till dagens nivå på över 90 kr.

Även om bankerna haft medvind sedan 2008/2009-krisen så kvarstår att Nordea har en total utlåning till allmänheten på över 340 miljarder euro men bara ett eget kapital på knappt 30 miljarder euro som buffert för att täcka ev framtida kreditförluster.

Visst har Nordea säkert olika säkerheter som banken kan överta om kunderna ej kan återbetala lånen, men hur mycket kommer de säkerheterna att vara värda om världskonjunkturen försämras kraftigt och tex fastighetsmarknaden kraschar osv?

Det som talar för en kommande nedgång i Nordea-aktien är att aktieanalytikernas förväntningar är så högt uppskruvade vad gäller bankens framtida ekonomiska utveckling.

Analytikerna räknar i snitt med följande resultat per aktie för Nordea under de kommande åren:

2013 (faktiskt utfall): 0,77 euro (-1%)
2014: 0,86 euro (+12%)
2015: 0,96 euro (+12%)
2016: 1,02 euro (+6%)

http://www.4-traders.com/NORDEA-BANK-AB-6491090/financials/

Dvs det innebär att analytikerna räknar med ett "guldlocks-scenario", dvs ett bästa möjliga scenario utan några som helst störningar.

Och vid nuvarande börskurs 91,85 kr (10,38 euro) handlas Nordea-aktien till ett p/e-tal på 13-14 beräknat som börskurs delat med resultat per aktie för 2013.

Det är då för en så pass konjunkturkänslig verksamhet som en bank som i praktiken gick i konkurs i samband med den svenska fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet och (precis som alla banker) drabbades kraftigt negativt av den globala finanskrisen 2008/2009.

Skulle själv ej vilja betala mer än kanske 7-8 gånger 2013 års resultat per aktie för Nordea-aktien.

Istället tar alltså aktieinvesterarna i med ett p/e-tal på 13-14.

H&M

Vad gäller klädbutikskedjan H&M finns väl inget att säga om den i sig annat än att det varit en fantastisk internationell success story de senaste decennierna.

Med en affärsmodell baserad på;

...butiker i bästa lägen i storstäder etc

...billiga kläder

...hög modegrad

...offensiv marknadsföring med supermodeller etc

...intensiv expansion internationellt

har H&M-aktien vunnit aktieinvesterarnas gunst.

Problemet nu är att aktiens värderingsnivå börjat nå nästan stratosfäriska nivåer trots att H&M tex de senaste åren hade en svacka i sin ekonomiska utveckling.

Aktieinvesterare verkar resonera som så att det var en engångsföreteelse som inte lär hända igen, men tyvärr lär det komma fler svackor för H&M.

H&M:s resultat per aktie de senaste åren:

dec 2010-nov 2011: 9,56 kr
dec 2011-nov 2012: 10,20 kr (+7%)
dec 2012-nov 2013: 10,40 kr (+2%)

Dvs relativt måttliga resultatökningar de två senaste åren.

Ändå handlas aktien i 289,20 kr.

Dvs det blir ett p/e-tal på hela 28 beräknat som börskurs delat med resultat per aktie för senast avslutade bokföringsår.

Och för de kommande åren räknar aktieanalytikerna i snitt med att H&M kommer att växla upp resultattillväxten rejält till följande siffror:

dec 2013-nov 2014: 12,10 kr (+16%)
dec 2014-nov 2015: 13,60 kr (+12%)
dec 2015-nov 2016: 15,20 kr (+12%)

http://www.4-traders.com/H--M-HENNES--MAURITZ-AB-6491104/financials/

Dvs precis som för Nordea hoppas analytikerna på ett "guldlocks-scenario".

Problemet är att sannolikheten inte är 100% för att det kommer att uppnås.

Snarare kan man väl se en mer realistisk sannolikhetsfördelning enl tex:

...20%: en dålig utveckling

...30%: en ganska medioker utveckling

...30%: en helt ok utveckling (men sämre än analytikernas snittprognoser)

...20%: ett guldlocks-scenario

Utöver kvartalsvisa resultatrapporter offentliggör H&M även rapporter för den månadsvisa intäktsutvecklingen.

Och positivt därvidlag att H&M:s intäkter har utvecklats enl följande för de två månader som varit efter det senast avslutade bokföringsåret och för vilka månadsrapporter offentliggjorts hittills:

dec 2013: +10%

jan 2014: +15%

Dvs det är höga intäktsökningar för ett stort bolag som H&M som hade totala intäkter på nästan 130 miljarder kr under det senast avslutade bokföringsåret dec 2012-nov 2013.

Men de goda ökningarna under dec 2013 och jan 2014 blir "mindre värda" om man beaktar att ökningstalen för samma månader ett år tidigare var relativt låga med H&M:s mått mätt:

dec 2012: +8%

jan 2013: +5%

Det är alltså fel att tro att H&M:s långsiktiga intäkts- och resultattillväxt nu kommer att ligga på 10-15% i årstakt bara för att det var ökningstakten under de senaste månaderna.

Visst är det ändå positivt att H&M växer men man får beakta att bolaget värderas till nästan 500 miljarder kr på börsen vid börskurs kring 290 kr samtidigt som bolagets intäkter bara låg på knappt 130 miljarder kr under förra bokföringsåret.

Nettoresultatet blev 17 miljarder kr.

Här är uppfattningen att man skulle kunna värdera H&M långsiktigt till ett p/e-tal på 15-20 (enl ovannämnda tumregler för värderingsnivåer av olika typer av aktier).

Det skulle ge ett motiverat värde på drygt 150-200 kr per H&M-aktien som nu alltså står i nästan 300 kr.

Ju större H&M blir desto svårare kommer det dessutom att bli att hålla uppe tillväxttakten, även om bolaget säkert anser att det fortfarande finns mycket kvar att göra vad gäller att expandera internationellt med nuvarande H&M-koncept.

Per slutet av jan 2013 hade H&M nästan 3 200 klädbutiker runt om i världen.

Det var +13% från ca 2 800 butiker ett år tidigare.

...Tex i Sverige (med sina 9-10 miljoner invånare) hade H&M nästan 180 butiker per slutet av nov 2013.

Det innebär en butikstäthet på 1 H&M-butik per drygt 50 000 invånare.

...Med samma butikstäthet globalt skulle det teoretiskt sett finnas utrymme för drygt 130 000 H&M-butiker i världen (med nuvarande drygt 7 miljarder invånare i världen).

Det innebär alltså stor framtida tillväxtpotential för H&M.

Dock kanske ev H&M:s klädkoncept ej fungerar lika bra överallt i världen som i hemlandet Sverige.

Men H&M satsar ändå och kom tex med besked i feb 2014 om att bolaget under 2014 avser att öppna den första H&M-butiken i Indien (som har över 1,2 miljarder invånare).

Ericsson

Precis som Nordea var illa ute under 2008/2009 var Ericsson rejält illa ute när IT-bubblan sprack i början av 2000-talet och Ericsson var då för sin del nära att gå omkull år 2002: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2593098.ece

I och för sig kan det sägas ha berott på allmän hybris i samband med IT-bubblan som sedan tvärt vände till en global konjunkturnedgång förstärkt av World Trade Center-attacken osv.

Precis som Nordea tvingades be aktieägarna om ett jätte-kapitaltillskott gjorde Ericsson samma sak under sin kris och bad aktieinvesterare om 30 miljarder kr.

Visst verkar Ericsson i dagsläget vara ett finansiellt sett mycket starkare bolag med en nettokassa (kassa minus räntebärande lån) på 35-40 miljarder kr i slutet av 2013 (motsvarande 10-15% av Ericssons totala börsvärde på drygt 270 miljarder kr vid börskurs 83,10 kr).

Ericssons problem idag är istället att Ericsson trots sin världsledande ställning (som största leverantör i världen av utrustning för mobiltelefoni-nät) ändå har ganska skral ekonomisk utveckling, vilket lär bero på hård konkurrens från tex finska ärkerivalen Nokia men även de nya kinesiska konkurrenterna Huawei och ZTE osv.

Ericsson verkar ha svårt att undvika att bolagets produkter - som tex radiosändare (så kallade "bas-stationer") för mobiltelefoni-nät - blivit en "commodity", dvs en standardprodukt som många leverantörer kan erbjuda billigt.

Ericsson försöker istället bredda sin verksamhet genom att erbjuda tjänster som att sköta mobitlelefoni-operatörernas mobiltelefoninät osv, men det verkar inte vara någon jätte-hit.

Ericssons resultat per aktie de senaste åren:

2011: 3,77 kr
2012: 1,78 kr
2013: 3,69 kr

Dvs en klart vacklande utveckling.

Med aktien i 83,10 kr blir alltså p/e-talet höga 22-23 beräknat som nuvarande börskurs delat med resultat per aktie för 2013.

Återigen räknar aktieanalytikerna med ett plötsligt jättelyft i den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolag (trots att det inte finns särskilt mycket som tyder på att ett sådant lyft är på väg).

I snitt räknar analytikerna med följande resultat per aktie för Ericsson de kommande åren:

2014: 4,47 kr (+21%)
2015: 5,31 kr (+19%)
2016: 7,29 kr (+37%)
2017: 8,52 kr (+17%)

http://www.4-traders.com/ERICSSON-6494918/financials/

Man frågar sig alltså varifrån detta jättelyft i Ericssons framtida resultatutveckling ska komma.

Och även om det finns ett långsiktigt strukturellt tillväxtelement i Ericssons verksamhet i form av den stora tekniska utvecklingen, så krävs det ett gynnsamt finansklimat för att Ericsson ska gå bra eftersom Ericssons kunder (mobiltelefoni-operatörerna) måste kunna finansiera sina investeringar i ny nät-utrustning till gynnsamma villkor för att de ska ha råd att beställa ny utrustning från Ericsson osv.

På det sättet är även Ericsson konjunkturkänsligt vilket sänker Ericsson-aktiens motiverade p/e-tal.

Det är även tal om att mobiltelefoni-operatörerna har svårt att ta tillräckligt betalt av sina kunder för att operatörerna ska ha råd att göra stora, nya investeringar i nät-utrustning.

//Edit:

1)

Jag har själv mobiltelefoni-abonnemang hos mobiltelefoni-operatören Tre i Sverige, och kan säga att internet via mobiltelefonen fungerar riktigt dåligt.

Det går inte att använda till något annat än att möjligen kolla fotbollsresultat.

Och så nyligen är det ju inte sedan internet via mobiltelefonen kom så man tycker att utvecklingen borde ha kommit mycket längre.

2)

Jag har även mobilt internet via Tre och det är ju också ett område Ericsson hoppas mycket på.

Mobilt internet kräver ju också utrustning i mobiltelefoni-näten även om det är inriktat på internet via dator och inte internet via mobiltelefon.

Och det mobila internetet från Tre får i bästa fall med näppe godkänt.

Jag har Tres snabbaste abonnemang för mobilt internet och ofta är det ändå segt och krånglar.

3)

Har även upptäckt att vanligt prat via mobiltelefon verkar vara en bluff på så sätt att det man säger till personen man pratar med, kommer fram till personen först med 1 sekunds fördröjning eller så.

Det leder till besvär med att man pratar i mun på varandra osv.

Hela mobiltelefonin (som Ericssons verksamhet bygger på) verkar alltså vara överskattad.

I bästa fall är det inte något fel på teknologin mer än att operatörerna ej har råd att betala det som behövs för den utrustning som krävs i näten så att mobiltelefonin fungerar bra för kunderna.

Men det är ju en stor brist i sig; att ett bolags teknologi helt enkelt är för dyr för kunderna.

Återstår att se om det kommer att förbättras de kommande åren.

Så brukar det ju vara när ny teknologi mognar.

Men frågan är om Ericsson blir vinnaren i det racet.

//

Teliasonera

Består av de före detta statliga telekom-operatörerna i Sverige och Finland som tidigare hade monopol i sina respektive länder.

Som telekom-operatörer erbjuder de alltså telefon-abonnemang till kunder (avseende fast telefon, mobiltelefon), och även internet-abonnemang etc.

Har i stor utsträckning egna telekom-nät för att erbjuda sina t… [content has been truncated]