Post entry

Sälj Stora Enso-aktien

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Stora Enso-aktien värderas till p/e 14-15 trots magra utsikter och hög risk. Max p/e 7-10 är motiverat vilket ger riktkurs 20-30 kr jämfört med börskursen som ligger över 40 kr.

Slutsats

• Säljrekommendation för Stora Enso-aktien vid nuvarande börskurs 41,43 kr (slutkurs tis 19 feb 2013).
• Aktiens motiverade värde kan sägas ligga på 20-30 kr.

-

Resultatnivå, värdering

2012 blev enl följande för Stora Enso (exkl engångsposter i resultatet):

• Intäkter 94 miljarder kr
• Rörelsemarginal 6%
• Resultat per aktie knappt 3 kr

Man kan då tycka att resultatet per aktie i bästa fall kommer att kunna ligga kvar på samma nivå under 2013 pga:

• Stora Enso har det mesta av sina intäkter i Europa.
• Konjunkturen är fortsatt svag i Europa.
• Fortsatt hård konkurrens och överkapacitet i branschen.
• I resultatrapporten för q4/2012 (daterad 5 feb 2013) har Stora Enso självt guidat för att rörelseresultatet för q1/2013 kommer att minska med en tredjedel jämfört med q4/2012.
• Fallande euro mot kronan. Ca 60% av Stora Ensos rörelseresultat är i euro och medan eurons snittkurs under 2012 var ca 8,70 euro så ligger den nu i drygt 8,40 euro.

I och för sig genomför Stora Enso samtidigt ett besparingsprogram som ska sänka den årliga kostnadsnivån med 400-500 miljoner kr (jämfört med att det totala rörelseresultatet blev drygt 5 miljarder kr under 2012). Programmet ska ge effekt from andra halvåret 2013, men det återstår att se hur stor effekten av det blir totalt sett inklusive ovannämnda punkter.

Och man kan tycka att Stora Enso-aktien bör värderas till ett lågt p/e-tal pga stora risker i form av:

• Hög konjunkturkänslighet.
• Hög skuldsättning (nettoskuld 23 miljarder kr i relation till börsvärdet 35 miljarder kr).
• Hård konkurrens och överkapacitet i branschen.

Man kan hävda att Stora Ensos ägarandel på 43% av skogsbolaget Bergvik Skog har ett stort värde (5-8 miljarder kr?) och att Stora Ensos skuldsättning totalt sett inte därför är så hög som den kan verka. Å andra sidan kan man hävda att ägandet i Bergvik Skog är nödvändigt för att säkra försörjningen av skogsråvara till koncernens papperstillverkning, och att det därför inte är en "extratillgång" som kan säljas av utan att det påverkar verksamheten negativt.

Sammantaget kan man alltså tycka att Stora Enso-aktien är köpvärd för ett p/e-tal på max 7-8 vilket med ett resultat per aktie på 2,87 kr (i nivå med 2012) blir en motiverad börskurs på 20-23 kr.

Om man "tar i" och är redo att betala ett p/e-tal på 8-10 blir aktiens motiverade värde ca 23-29 kr.

I båda fallen är det alltså klart lägre än Stora Ensos nuvarande börskurs på drygt 40 kr, och utifrån det är en slutsats att aktien får säljrekommendation på nuvarande kursnivå.

-

Invändning nr 1: Hög aktieutdelning?

Man kan invända att Stora Ensos styrelse har föreslagit bolagsstämman (som ska hållas 23 apr 2013 i Helsingfors) en hög aktieutdelning på 2,53 kr. Det blir faktskt en direktavkastning (aktieutdelning delat med börskurs) på över 6%! Då är väl aktien att betrakta som billig vid nuvarande kursnivå kring 40 kr?

Men ett synsätt är att aktieutdelningens nivå i sig är helt irrelevant för värderingen av en aktie och att det istället endast är den resultatnivå som bolaget genererar som är det relevanta (samt risknivån i bolaget vilket påverkar vilket p/e-tal man ska använda).

Snarare kan man tycka att det är oansvarigt av Stora Ensos styrelse att föreslå en så hög aktieutdelning som 2,53 kr (som alltså nästan uppgår till hela Stora Ensos resultat per aktie 2,87 kr för 2012) pga:
• Stora Ensos höga skuldsättning.
• Att det är sagt att Stora Enso ska använda resultatet från sin befintliga Europafokuserade verksamhet för en omvandling mot mer fokus på tillväxtländer.

Bla förbereder ju Stora Enso ett jätteprojekt i Kina där 14 miljarder kr ska investeras i en ny kartongpappersfabrik (Stora Ensos ägarandel 85%).

Man kan därför ifrågasätta den höga aktieutdelningen eftersom Stora Enso redan har en så hög skuldsättning. (Det kan väl vara något som aktieägarna kan fråga om på bolagsstämman 23 apr 2013?)

-

Invändning nr 2: Högt eget kapital per aktie?

Man kan tycka att Stora Enso-aktien verkar köpvärd eftersom bolagets bokförda egna kapital ligger på 62 kr per aktie medan börskursen bara ligger i 41,43 kr.

Men hur ett bolags aktie ska värderas i förhållande till det egna kapitalet per aktie beror väl på vilken avkastning på aktien som aktieinvesterarna räknar med framöver.

Om avkastningen väntas bli låg bör även aktiens värdering (i förhållande till eget kapital per aktie) bli låg.

Hur har då Stora Ensos avkastning på det egna kapitalet sett ut de senaste åren? Det har inte varit så tokigt faktiskt:

2010: 13,5%
2011: 5,6%
2012: 8,3%

Det blir ett snitt på drygt 9% per år.

Utifrån det kan man tycka att aktien borde värderas i nivå med det egna kapitalet.

Men beaktas bör väl även hur pass konjunkturkänsligt ett bolag är. Ju konjunkturkänsligare, desto högre avkastningskrav bör aktieägarna ha.

9% är väl ett rimligt avkastningskrav för ett normalcykliskt bolag men för Stora Enso kanske man borde kräva ett avkastningskrav uppåt 11-12%/år?

Per dec 2012 uppgick Stora Ensos egna kapital per aktie till 7,33 euro (=62 kr med nuvarande eurokurs kring 8,44 kr).

Antag att Stora Enso når en avkastning på det egna kapitalet på snittnivån 9% under 2013 så innebär det ett resultat per aktie på 5-6 kr för 2013.

R-aktien noteras för närvarande i drygt 40 kr, dvs med över 30% rabatt jämfört med eget kapital.

Med ett resultat per aktie på 5-6 kr för 2013 får man alltså (förenklat uttryckt) som aktieinvesterare en avkastning på nästan 14% för att köpa Stora Enso-aktien i dagsläget.

Enl q4-rapporten (som kom tis 5 feb 2013) gav dock Stora Enso ganska pessimistiska kommentarer om framtiden, åtminstone för första kvartalet 2013:

"Omsättningen första kvartalet 2013 väntas bli ungefär i nivå med fjärde kvartalet 2012 men den operativa rörelsevinsten omkring en tredjedel lägre än fjärde kvartalet 2012 till följd av försämrade marknader för papper i Europa samt Building and Living."

Dvs utifrån detta kan man tolka det som att Stora Enso ej kommer att kunna nå 9% avkastning på det egna kapitalet under helåret 2013, utan kanske 6-7%?

Som nämnt innebär en avkastning på 9% på det egna kapitalet att Stora Enso skulle generera ett resultat per aktie på 5-6 kr i årstakt (=0,66 euro).

Men aktieanalytikerna räknar i snitt med följande resultat per aktie för Stora Enso de kommande åren:

2013: 0,40 euro
2014: 0,51 euro
2015: 0,53 euro

http://www.4-traders.com/STORA-ENSO-OYJ-1412452/financials/

Omräknat till kr (med rådande eurokurs ca 8,44 kr):

2013: 3,38 kr
2014: 4,31 kr
2015: 4,47 kr

Dvs det innebär resultatnivåer som ligger ganska långt ifrån en avkastning på 9% på det egna kapitalet.

Då är det väl rimligt att även Stora Enso-aktien på börsen handlas till nivåer under eget kapital?

0,40 euro i vinst per aktie för 2013 ligger ju faktiskt 39% under 0,66 euro (dvs det resultat per aktie som skulle innebära en avkastning på eget kapital på 9%).

Så om resultatet väntas bli 39% lägre än standardnivån så är det väl inte orimligt att aktien handlas 33% under eget kapital per aktie? Snarare borde väl kursen i så fall falla mer.

-

Invändning nr 3: Optimistiska aktieanalytiker?

Som nämnts ovan har aktieanalytikerna i snitt följande prognoser för Stora Ensos resultat per aktie de kommande åren (enl 4-traders.com omräknat från euro till kr):

2013: 3,38 kr
2014: 4,31 kr
2015: 4,47 kr

Det är väl en fin resultatutveckling från ett resultat per aktie på 2,87 kr år 2012 som motiverar en börskurs på drygt 40 kr?

Det beror på. Aktieanalytiker har väl en tendens att göra sina prognoser efter principen "att dra ut trenden med linjal". Analytikerna verkar räkna med:

+ Allt starkare konjunktur i Europa de kommande åren.
+ Kapacitetsminskningar i branschen minskar utbudet.
+ Genomslag av Stora Ensos kostnadsbesparingsprogram.
+ Snabbt positivt genomslag av Stora Ensos framtidssatsningar i tillväxtländer.

Men en annan bedömning är:

- Fortsatt svag konjunktur i Europa de kommande åren (pga skuldkris etc).
- Fortsatt hög konkurrens mellan papperstillverkare i Europa, överkapacitet i branschen och svårt att ha "unika" produkter.
- Besparingsprogram kan därför i bästa fall dämpa framtida resultatpress.
- Positiva effekter av framtidssatsningar i tillväxtländer kommer att dröja länge och inte bli särskilt stora när de väl kommer.
- Lägre euro mot kronan. Redan nu ligger euron i 8,44 kr jämfört med en snittkurs kring 8,70 kr under 2012. Det minskar Stora Ensos resultat per aktie räknat i kr vilket minskar Stora Ensos motiverade börskurs i kr.

Ca 60% av Stora Ensos rörelseresultat är i euro (vilket ger ännu högre andel av nettoresultatet efter avdrag för skuldräntekostnader).

Och Stora Enso självt gav ju i resultatrapporten för q4/2012 (daterad 5 feb 2013) en dyster indikation om hur 2013 inletts:

"Omsättningen första kvartalet 2013 väntas bli ungefär i nivå med fjärde kvartalet 2012 men den operativa rörelsevinsten omkring en tredjedel lägre än fjärde kvartalet 2012 till följd av försämrade marknader för papper i Europa samt Building and Living."

Om rörelseresultatet i början av 2013 ligger en tredjedel lägre än i slutet av 2012 och ingen förbättring sker, så blir det ju svårt att nå aktieanalytikernas ovannämnda prognos om att resultatet per aktie för helåret 2013 ska stiga 18% till 3,38 kr.

Faktum är att aktieanalytikerna själva börjar tvivla på sina prognoser.

8 feb 2013 låg analytikernas snittprognoser för Stora Ensos resultat per aktie under kommande år på följande nivåer (enl 4-traders.com):

2013: 0,42 euro
2014: 0,53 euro
2015: 0,55 euro

Och idag (19 feb 2013) dvs bara 1-2 veckor senare har prognoserna nedjusterats till följande nivåer:

2013: 0,40 euro
2014: 0,51 euro
2015: 0,53 euro

Ett talande diagram som ger skäl att ifrågasätta analytikerna är att Stora Enso på sin egen hemsida hänvisar till Vara Researchs sammanställningar av analytikernas prognoser och riktkurser, och enl ett diagram på Vara Researchs hemsida har analytikerna blivit rejält besvikna på Stora Ensos utveckling de senaste åren i och med att analytikernas genomsnittliga riktkurs för Stora Enso-aktien har fallit från 15 euro (över 130 kr) så sent som i början av 2011 till 5 euro (i nivå med nuvarande börskurs drygt 40 kr) i dagsläget.

Den mest optimistiska analytikern hade till och med en riktkurs på över 20 euro (nästan 180 kr) i början av 2011.

Det framgår av diagrammet längst ned här: http://www.vara-services.de/app/csv?view=3&document_id=224

-

Affärsområdena

Hur ser det då ut för Stora Ensos olika affärsområden?

Stora Enso delar in sin verksamhet i fyra affärsområden:

• tryckpapper (bla tidningspapper och tidskriftspapper)
• förpackningspapper (konsumentkartong, wellpappförpackningar)
• sågade trävaror
• pappersmassa (som ej används till egen papperstillverkning)

Stora Enso uppger följande maximala produktionstakt (produktionskapacitet) per affärsområde:

• tryckpapper: drygt 8 miljoner ton/år
• förpackningspapper: drygt 4 miljoner ton/år plus 1,4 miljarder kvadratmeter papper
• sågade trävaror: nästan 6 miljoner kubikmeter trävaror/år
• pappersmassa: nästan 2 miljoner ton/år

Under 2012 producerade bolaget:

• drygt 10 miljoner ton papper och kartong
• ca 1 miljard kvadratmeter wellpapp
• ca 5 miljoner kubikmeter träprodukter
• ca 1 miljon ton pappersmassa (för extern leverans, så kallad "marknadsmassa")

Under 2012 hade Stora Enso totala intäkter på 94 miljarder kr och en rörelsemarginal på 6%. Det fördelade sig enl följande på de olika affärsområdena:

Intäkter:
• tryckpapper: 42 miljarder kr (45% av Stora Ensos totala intäkter)
• förpackningspapper: 28 miljarder kr (30%)
• sågade trävaror: 15 miljarder kr (16 %)
• pappersmassa: 9 miljarder kr (9%)

Rörelsemarginal:
• tryckpapper: 4-5%
• förpackningspapper: 8-9%
• sågade trävaror: 2%
• pappersmassa: 8%

-

Affärsområde tryckpapper

Tryckpapper är alltså det största affärsområdet och lönsamheten där är inte särskilt god.

Europamarknaden för tryckpapper uppgår till totalt 22 miljoner ton papper per år motsvarande en total försäljning på 115 miljarder kr per år.

På marknaden finns bla följande konkurrenter (marknadsandel mätt som produktionskapacitet i förhållande till summan av kapaciteten):

1) UPM 30%
2) Stora Enso 17%
3) Norske Skog 11%
4) Holmen 6%,
SCA 6%
5) Burgo 5%
Källa: SCA.

Kapacitet per konkurrent:

1) UPM kapacitet 8,5 miljoner ton/år
2) Stora Enso 5 miljoner ton/år
3) Norske Skog 3 miljoner ton/år
4) Holmen 2 miljoner ton/år
5) SCA 1,5 miljoner ton/år
6) Burgo 1,25 miljoner ton/år
7) Sappi 1,2 miljoner ton/år
8) Palm 1 miljon ton/år
Källa: Holmen.

Den del av tryckpappersmarknaden (på totalt 22 miljoner ton/år) som utgörs av tidningspapper uppgår till 9 miljoner ton/år med följande konkurrenter och kapaciteter:

Kapacitet för produktion av tidningspapper bland de europeiska tillverkarna:
1) UPM: kapacitet 2-2,5 miljoner ton/år
2) Stora Enso: 1,5-2 miljoner ton/år
3) Norske Skog: 1,5 miljoner
4) Holmen: 0,9 miljoner
Källa: Holmen.

Stora Enso är alltså tvåa i Europa efter finska jätten UPM, både totalt sett inom tryckpapper och vad gäller tidningspapper.

+ Generellt sett kan man tycka att det är positivt att marknaden trots allt verkar ganska koncentrerad med ett fåtal stora konkurrenter.
+ Positivt även att de två största konkurrenterna (UPM och Stora Enso) lägger ned produktion och därmed minskar kapaciteten på tryckpapper. UPM talade i aug 2012 om att lägga ner kapacitet på 1,3 miljoner ton i årstakt (1,2 miljoner ton tidskriftspapper och 0,1 miljon ton tidningspapper) och utökade det i jan 2013 med 0,6 miljoner ton i årstakt. Stora Enso har pratat om att minska sin tidningspapperskapacitet med 0,5 miljoner ton i årstakt.
- Men å andra sidan är det väl svårt att vara "unik" i branschen. Pappret är väl en standardprodukt som alla konkurrenter kan erbjuda.
- Och slutefterfrågan på tryckpapper (tidningspapper) minskar väl successivt i takt med att allt färre läser papperstidningar. Det är väl snart bara pensionärer som prenumererar på dagstidningar?

I sina resultatrapporter beskriver Stora Enso med ord utvecklingen av efterfrågan och prisnivåer för respektive affärsområde per kvartal.

Utvecklingen av efterfrågan för affärsområde tryckpapper i Europa (jämfört med närmast föregående kvartal):
q1/2012: svagare
q2/2012: något svagare
q3/2012: stabil
q4/2012: starkare

Utvecklingen av prisnivåerna för affärsområde tryckpapper:
q1/2012: något lägre
q2/2012: stabila
q3/2012: stabila
q4/2012: stabila

Dvs positvt att 2012 avslutades med ökad efterfrågan och stabila priser. Återstår att se om det kan hålla i sig under 2013.

I resultatrapporten för q4/2012 (daterad 5 feb 2013) angav dock Stora Enso följande framtidsutsikter:

"Omsättningen första kvartalet 2013 väntas bli ungefär i nivå med fjärde kvartalet 2012 men den operativa rörelsevinsten omkring en tredjedel lägre än fjärde kvartalet 2012 till följd av försämrade marknader för papper i Europa samt Building and Living."

("Building and living" avser Stora Ensos affärsområde för sågade trävaror.)

-

Affärsområde förpackningspapper

Förpackningspapper är det näst största affärsområdet inom Stora Enso och där är lönsamheten ok med en rörelsemarginal på 8-9%. Man kan hävda att det är det affärsområdet som "bär upp" Stora Enso tack vare stabil efterfrågan och bra lönsamhet.

Även om affärsområde tryckpapper har högre intäkter så är faktiskt rörelseresultatet för affärsområde förpackningspapper högre:

• Stora Ensos totala rörelseresultat 2012: 5,4 miljarder kr
• rörelseresultatet för affärsområde tryckpapper 2012: 1,9 miljarder kr
• rörelseresultatet för affärsområde förpackningspapper 2012: 2,4 miljarder kr

+ Positivt att medan efterfrågan och priserna på tryckpapper kan svänga kraftigt mellan åren (bla pga den allmänna konjunkturen som påverkar annonsmarknaden som påverkar tidningspappersmarknaden), så kan marknaden för förpackningspapper sägas vara mer stabil. Visst går en del av förpackningspappret till industriprodukter etc som är konjunkturkänsligt, men i hög grad går det till livsmedel och konsumentprodukter som är mer stabilt.
+ Och medan tryckpapper lär ha en långsiktigt fallande trend pga minskat tidningsläsande etc så finns det ett fortsatt behov av förpackningspapper.

Världsmarknaden för kartongpapper uppgår till 33 miljoner ton/år.

Europeiska tillverkare av kartongpapper:
1) M-Real 900 000 ton/år
2) Stora Enso 750 000 ton/år
3) Holmen ca 525 000 ton/år
4) Mayr Meinhof 335 000 ton/år
5) International Paper 225 000 ton/år
6) Careo 200 000 ton/år
Källa: Holmen.

Detta avser kartongpappers-typerna SBB och FBB (där SBB kan sägas vara dyrare och finare än FBB).

• SBB (Solid Bleached Board): kartongpapper för prestigeprodukter, grafiska produkter, parfym, konfektyr och cigaretter
• FBB (Folding Box Board): kartongpapper för konfektyr, läkemedel, cigaretter, frysta varor,
hudvård och sanitetsartiklar.

Ser man på SBB-kartongpapper för sig finns egentligen bara följande tillverkare i Europa:

1) Holmen 310 000 ton/år
2) Stora Enso 150 000 ton/år

De kapacitetsnivåerna ingår alltså i ovannämnda siffror, och övriga tillverkare är helt inriktade på bara FBB-kartongpapper.

Inom affärsområde förpackningspapper är Stora Ensos fabrik i Skoghall (utanför Karlstad vid Vänerns nordkust) en paradanläggning som kan sägas vara pärlan bland Stora Ensos alla fabriker.

"Skoghalls Bruk är en av världens största tillverkare av livsmedelskartong. Företaget utvecklar och producerar vätskekartong till förpackningar för bland annat juice, mjölk och vin, liksom kartong till förpackningar för torra livsmedel."

http://sv.wikipedia.org/wiki/Skoghalls_bruk

Produktionskapaciteten i Skoghall ligger på 740 000 ton/år.

I Stora Ensos strategi att öka verksamheten i tillväxtländer är den planerade kartongpappersfabriken i Kina ett av de största projekten. Som nämnt innebär projektet en investering på 14 miljarder kr (Stora Ensos ägarandel 85%) med planen att ha en kartongpapperskapacitet på 450 000 ton/år som senare ska utökas till 900 000 ton/år. Målet verkar vara ett skapa en kopia av Skoghall i Kina.

Stora Enso delar upp affärsområde förpackningspapper i två produktområden:

• konsumentkartong
• wellpappförpackningar

Utvecklingen av efterfrågan och prisnivåer per kvartal för produktområde konsumentkartong (enl Stora Ensos kvartalsvisa resultatrapporter):

Utveckling av efterfrågan (jämfört med närmast föregående kvartal):
q1/2012: starkare
q2/2012: stabil
q3/2012: stabil
q4/2012: något svagare

Utveckling av prisnivåer:
q1/2012: stabila
q2/2012: stabila
q3/2012: stabila
q4/2012: stabila

Utvecklingen av efterfrågan och prisnivåer per kvartal för produktområde wellpappförpackningar (enl Stora Ensos kvartalsvisa resultatrapporter):

Utveckling av efterfrågan (jämfört med närmast föregående kvartal):
q1/2012: stabil
q2/2012: något starkare
q3/2012: något svagare
q4/2012: stabil

Utveckling av prisnivåer:
q1/2012: något lägre
q2/2012: stabila
q3/2012: något högre
q4/2012: stabila

Dvs negativt med "något svagare" efterfrågan för konsumentkartong i q4/2012 men i övrigt stabilt.

-

Framtidssatsningar

Stora Enso satsar på att långsiktigt öka närvaron i tillväxtländer för att på så vis få en bättre resultatutveckling än genom att bara ha nuvarande verksamhet som till största delen finns i Europa.

Slutsatsen är att Stora Enso under överskådlig tid (säg de kommande fem åren) inte kommer att ha några märkbara positiva effekter av verksamhet i tillväxtländer.

Geografiskt verkar Stora Ensos intäkter ännu så länge fördela sig enl följande:
• euro, pund, kronor: 70-80% (dvs "Europa")
• dollar: 10-15% (dvs bla USA)

Så säg att tillväxtländer ännu så länge svarar för max 5-10% av Stora Ensos totala intäkter per år.

Men stora projekt pågår så säg att andelen intäkterna från tillväxtländer kan öka till 10-20% inom 5-10 år.

Stora Enso jobbar bla med projekt i följande länder:
1) Polen
2) Brasilien
3) Uruguay
4) Pakistan
5) Kina

Projekten innebär följande:
• Polen: Investering på 2,5 miljarder kr i ny fabrik för papper till wellpapp. Fabriken igång i början av 2013.
• Brasilien: Stora Enso har här sedan 2005 hälftenägda bolaget Veracel Celulose som producerar 1 miljon ton pappersmassa/år med vedråvara från egna eukalyptusodlingar.
• Uruguay: Delägt bolag som investerar 12-13 miljarder kr i ny pappersmassafabrik som ska tillverka 1 miljon ton pappersmassa/år med vedråvara från egna eukalyptusodlingar. Fabriken skulle komma igång under q1/2013 men det har försenats till mitten av 2013.
• Pakistan: Stora Enso delägare i bolaget Bulleh Shah Packaging (35%, kan senare utökas till 50%) som gör pappersförpackningar. Bolaget har två fabriker och intäkter på 800-900 miljoner kr/år. När Stora Enso har köpt in sig i bolaget har det värderats till 700-800 miljoner kr. Planen är att delägarna nu under 2013 och 2014 tillsammans ska investera 900 miljoner kr i bolaget.
• Kina: Investering på 14 miljarder kr i ny kartongpappersfabrik (med egen vedförsörjning via eukalyptusodlingar samt pappersmassatillverkning). Stora Ensos ägarandel 85%. Planeringsarbete pågår.

Framtidssatsningarna innebär alltså bla följande produktionstillskott:
• drygt 1 miljon ton pappersmassa/år i Uruguay (delägt bolag)
• ca 0,5 miljon ton kartongpapper i Kina/år (på sikt 0,9 miljon ton), Stora Ensos ägarandel 85%
• knappt 1 miljard kr/år i intäkter från bolaget i Pakistan (hälftenägt)

Det kan alltså jämföras med att Stora Enso sedan tidigare säljer 10 miljoner ton pappersmassa och papper per år och har intäkter på 94 miljarder kr/år.

Dvs framtidsprojekten kanske ökar andelen intäkter från tillväxtländer från 5-10% i dagsläget till 10, 15, 20% inom 5-10 år?

Och efterfrågan i tillväxtländerna har väl dessutom en högre tillväxt än i Europa, så att andelen intäkter från tillväxtländerna därefter fortsätter öka successivt.

Men ingen våldsam skillnad alltså under överskådlig tid.

Dessutom bla lägger Stora Enso alltså nu ned olönsam tidningspappersproduktion i Europa på 0,5 miljoner ton/år.

Visst verkar projekten kunna bidra till en ökad närvaro i tillväxtländer för Stora Enso, men det kommer att ta tid och kräva stora investeringar.

Dessutom finns det risker med tillväxtländer i form av tex korruption:

• Brasilien hamnar på plats 69 på Transparency Internationals rangordning av hur korrupta drygt 170 av världens länder är (ju längre ner på listan ett land är, desto mer korruption i landet).
• Uruguay ligger klart bättre till och är på plats 20.
• Men Pakistan på plats 139 är det illa.
• Även Kina på plats 80 ligger långt ner på listan.
• Polen på plats 41 lär inte heller vara fritt från korruption.
• Sverige på plats 4 är nästan fritt från korruption.

http://www.transparency.org/cpi2012/results

Stora Enso har bla drabbats av juridiska problem i Brasilien. Så här skriver bolaget bla i resultatrapporten för q4/2013 (som offentliggjordes 5 feb 2013):

"Den 11 juli 2008 meddelade Stora Enso att en federal domare i Brasilien i ett domslut yrkat att tillstånd som beviljats av delstaten Bahia avseende Stora Ensos samriskföretag Veracels verksamhet inte är giltiga."

http://www.storaenso.com/investors/reports/full-year-results/Documents/0205_S_Q4_Results_2012.pdf

Det låter ju inte alls bra och frågan är vad det kan leda till även om Veracel bestrider alla anklagelser och har överklagat.

Lokal kritik har även förekommit mot Stora Ensos verksamhet i Brasilien och Uruguay för bla miljöförstöring, korruption etc:

http://latinamerika.nu/hard-kritik-mot-stora-enso-i-brasilien
http://hbl.fi/nyheter/2009-08-15/stora-ensos-veracel-misstankt-mutor
http://www.mjv.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/04/Background-SE-apr011.pdf

Stora Enso bestrider dock anklagelserna och det verkar åtminstone ännu så länge inte vara något så allvarligt så att det påverkat börskursen negativt.

- - -

Tillägg

Stora Ensos årsredovisning för 2012

Stora Ensos årsredovisning för 2012 har publicerats mån 18 feb 2013: http://www.storaenso.com/media-centre/press-releases/2013/02/Pages/stora-ensos-rsredovisning-2012-publicerad.aspx

Intressanta saker nedan ur vd Jouko Karvinens vd-ord i årsredovisningen och är ju inget som lockar till köp av Stora Enso-aktien.

(Tilläggas kan att han även nämner flera lönsamma investeringar som Stora Enso gör och att han är optimist om att koncernen ska kunna få ordning på sin utveckling. Om han inte sa så vore det ju tjänstefel.)

• Om att omvärldsförutsättningarna är tuffa och så väntas det förbli:

"Åren går fort, men det verkar som
om utmaningarna för att göra affärer inte har
ändrats nämnvärt under de senaste åren.

Under
2012 blev världen verkligen ingen bättre plats
att driva affärsverksamhet i, varken för oss eller
för våra kunder.

Till skillnad från finanskrisen
2008 var inte utmaningen snabbt eller dramatiskt
ändrade förutsättningar, utan en verklighet där
sikten framåt var, och fortfarande är, begränsad.

I Europa, där vi bedriver den stora merparten av
vår verksamhet, gäller detta mer än på annat håll.

Det är i den här verkligheten, som kan väntas
fortsätta ännu en lång tid"

• Om den planerade jätteinvesteringen i Kina:

"Hittills har resan till Kina inte varit lätt"

• Om marknaden för tryckpapper (som är Stora Ensos största affärsområde som utgör 45% av koncernens intäkter):

"Det var ingen lätt match på en marknad som för
sjätte året i rad minskade strukturellt med 4–6
procent före konjunkturmässiga faktorer."

• Dålig utveckling för sågverksrörelsen (Stora Ensos tredje största affärsområde med 16% av koncernens intäkter):

"under andra halvåret 2012 försvagades resultatet snabbt"

"svag basverksamhet vid sågverken, både i Norden och i Kontinental europa. Vi tror inte att en ändrad konjunktur kan ordna detta åt oss"

• Generellt om Stora Ensos omvärldsförutsättningar:

"mycket lite vind i seglen"

En del info ur årsredovisningen för 2012 om jättesatsningarna i Uruguay och Kina som utgör Stora Ensos stora framtidshopp men ej går helt enl plan:

• Om jätteinvesteringen i Uruguay som försenats:

"Projektet ligger efter den ursprungliga planen enligt vilken driftstart skulle ske i slutet av första kvartalet 2013. Orsaken är främst förseningar inom vissa delar av arbetet med infrastruktur och ett antal arbetsmarknadstvister på grund av ett mycket starkt byggfack i Uruguay."

• Mer om jätteinvesteringen i Kina som åkt på en del inledande svårigheter:

"Stora Ensos omfattande verksamhet har
emellertid inte klarat sig helt undan barnsjukdomar."

"Stora Ensos väg till Guangxi har inte varit helt lätt. Företaget väntar på slutgodkännande från den kinesiska centralregeringen av investeringen i den här jätteanläggningen"

"Det tog betydligt längre tid än de beräknade tre månaderna att få den nödvändiga dokumentationen för samriskföretaget godkänd, samt erhålla de godkännande som krävs av myndigheterna."

• Det kommer att ta flera år innan Kina-fabriken är på plats även efter att ett godkännande erhållits:

"Det tar över två år att bygga ett modernt massabruk. Stora Ensos plan är att först bygga ett massabruk i Guangxi och därefter ett kartongbruk som startar ungefär tre månader efter att massabruket har tagits i drift."

• Problem med markarrenden i den kinesiska verksamheten:

I dokumentärfilmen Red Forest Hotel från 2011 anklagas Stora Enso för att samarbeta med lokala myndigheter som hade tagit bybornas mark med våld.
Stora Enso har besvarat anklagelserna och meddelat att företaget ser över alla arrendeavtal för att kontrollera att de är lagenliga. Företaget har också medgett att misstag har begåtts under markarrendeprocessen. Företaget har även lovat att åtgärda alla markarrendeavtal som var juridiskt oklara och avtal som byborna har ifrågasatt. Det är dock en lång process att rätta till avtal, eftersom alla parter måste godkänna de nya avtalen. I de fall där konflikter har uppstått har oftast en lokal mellanhand varit en av parterna. Genom åren har Stora Enso också förbättrat sin markarrendeprocess för att säkerställa att inte företaget arrenderar mark där det finns risk för konflikt."

http://www.storaenso.com/media-centre/press-releases/2013/02/Pages/stora-ensos-rsredovisning-2012-publicerad.aspx

- - -

Tillägg 2

Stora Ensos fabriker i Sverige

Någon här som bor nära eller kanske till och med jobbar på någon av Stora Ensos fabriker? (i Sverige eller för den delen utomlands)

Vore kul att höra folk berätta om hur det går:

• Löper produktionen på bra eller är det produktionsstörningar?
• Kapacitetsutnyttjandet: Kör produktionen för fullt pga hög efterfrågan eller är det låg produktion pga dålig efterfrågan?
• Produktsortiment: Nya produkter på gång eller samma gamla som förut? Hur ligger Stora Enso till med de produkterna jämfört med konkurrenterna?
• Är det tal om uppsägningar eller behövs det anställas folk?
• Hur är stämningen bland personalen? Är Stora Enso en bra/dålig arbetsgivare?
• Uppdatera gärna nedanstående uppgifter om antal anställda, maskiner, kapacitet, produkter osv.
osv

I och för sig har Stora Enso "bara" knappt 6 000 pers anställda i Sverige av koncernens totalt ca 28 000 anställda, men det är väl i alla fall ett tecken på hur det går för koncernen att få höra hur det går här.

Enl Stora Ensos hemsida har koncernen fabriker i 18 länder:

• Norden: Finland, Sverige.
• Baltikum: Estland, Lettland, Litauen.
• Kontinentaleuropa: Tysklandbr p/br /, Frankrike, Belgien, Holland, Österrike, Spanien.
• Östeuropa: Polen, Ungern, Ryssland, Tjeckien.
• Asien: Indien, Kina.
• Sydamerika: Brasilien, (Uruguay är väl på gång också.).

http://www.storaenso.com/ABOUT-US/MILLS/Pages/stora-enso-mills.aspx

Enl hemsidan finns det 11 fabriker i Sverige (här rangordning efter antal anställda):

• Skoghall 922 anställda (823 i Skoghall självt och 99 i intilliggande Forshaga)
• Kvarnsveden 800 anställda
• Hylte 750 anställda
• Fors 720 anställda
• Nymölla 700 anställda
• Gruvön 428 anställda
• Skutskär 385 anställda
• Jönköping 215 anställda
• Skene 200 anställda
• Ala 170 anställda
• Vikingstad 60 anställda

(Gruvöns siffra från 2011 enl hitta.se. Övriga enl Stora Ensos hemsida.)

Indelning efter vilka produkter som tillverkas i respektive fabrik:

Tryckpapper (tidningspapper, tidskriftspapper mm):

• Kvarnsveden (standard- och finare tidningspapper, tidskriftspapper; snart 1 miljon ton/år i 4 pappersmaskiner)
• Hylte (standard-tidningspapper; 3 pappersmaskiner)
• Nymölla (kopieringspapper (varumärket Multicopy), broschyrpapper mm; 2 pappersmaskiner)

Förpackningspapper:

• Skoghall (livsmedelskartong; 740 000 ton/år i 2 maskiner)
• Fors (kartongpapper för konsumentprodukt-förpackningar; 400 000 ton/år i 2 maskiner)
• Jönköping (wellpapp)
• Skene (wellpapp)
• Vikingstad (wellpapp)

Sågade trävaror:

• Ala
• Gruvön

Pappersmassa:

• Skutskär (530 000 ton/år)

(I Stora Ensos årsredovisning för 2012 publicerad 18 feb 2013 anges även två ytterligare fabriker som inte finns med på hemsidan; Bäckefors och Mohed. De producerar båda förpackningspapper.)

(Stora Ensos sågverk i Gruvön som nämns här ska ej förväxlas med den pappersfabrik i Gruvön som numera ingår i konkurrenten BillerudKorsnäs och tillverkar bla pappersmassa, säckpapper, wellpappspapper och kartongpapper - även om den fabriken tidigare också ingick i Stora Enso och ligger på samma ställe som sågverket. Pappersfabriken ingick också tidigare i Stora Enso som dock valde att sälja av den till dåvarande Billerud år 2000/2001 som led i ett fokuserings- och produktivitetsprogram. För den sålda fabriken fick Stora Enso betalt i Billerud-aktier som sedan såldes av år 2002.)

Indelning efter var fabrikerna ligger (norrifrån och söderut):

• Ala (vid Ljusne vid Sveriges ostkust 25 mil rakt norrut från Stockholm)
• Skutskär (utanför Gävle 16 mil rakt norrut från Stockholm)

• Kvarnsveden (i Borlänge drygt 20 mil nordväst om Stockholm)
• Fors (vid Avesta 16 mil nordväst om Stockholm)

• Gruvön (2,5 mil väster om Karlstad vid Vänerns norra kust, 33 mil väster om Stockholm)
• Skoghall (utanför Karlstad vid Vänerns norra kust, drygt 30 mil väster om Stockholm)

• Vikingstad (utanför Linköping drygt 20 mil sydväst om Stockholm)
• Jönköping (i Jönköping drygt 30 mil sydväst om Stockholm)
• Skene (i västra Sverige 6 mil från Göteborg, 44 mil sydväst om Stockholm)
• Hylte (i västra Småland 45 mil sydväst om Stockholm)

• Nymölla (i nordöstra Skåne i södra Sverige 50-60 mil söder om Stockholm)

- - -

Tillägg 3

A-aktier och R-aktier

Stora Enso har två olika aktieslag; A-aktier och R-aktier. De ger samma aktieutdelning. Från bolagets hemsida:

"Stora Enso Oyj's shares are divided into A and R shares. All shares entitle holders to an equal dividend but different voting rights. Each A share and each ten R shares carry one vote at the AGM."

http://www.storaenso.com/investors/share/Pages/share.aspx

Intressant att skillnaden i börskurserna är så pass stor trots att de ger samma aktieutdelning (slutkurser tis 19 feb 2013):

• A-aktien: 57,60 kr.
• R-aktien: 41,43 kr.

R-aktien kan alltså köpas för nästan 30% lägre kurs än A-aktien.

Och föreslagen aktieutdelning för 2012 (utbetalas nu under våren 2013) ligger på 0,30 euro per aktie (2,53 kr per aktie) vilket alltså innebär en direktavkastning (aktieutdelning delat med börskurs) på:

• drygt 4% för A-aktien (2,53 kr delat med 57,60 kr)
• hela dryga 6% för R-aktien! (2,53 kr delat med 41,43 kr)

Det innebär en bra "årsränta" för aktieägarna både i A-aktien och R-aktien (om utdelningen kan bibehållas kommande år också), men obs att aktieutdelningen bara är en del av en aktieägares totalavkastning. Kursförändringen är den andra delen, och båda Stora Ensos aktieslag har gått sämre än index på både lång och kort sikt (3 år, 1 år, och sedan årsskiftet).

Och enligt finansvetenskapen lönar det sig (förenklat uttryckt) inte att jaga aktier med hög direktavkastning (dvs som ger hög aktieutdelning i förhållande till börskursen), utan studier visar att man i snitt inte får högre totalavkastning för det.

Av Stora Ensos totalt ca 790 miljoner aktier är nästan 80% R-aktier (ca 612 miljoner st) och drygt 20% A-aktier (ca 177 miljoner st), och R-aktierna är de som handlas klart mest på börsen (av de två aktieslagen). Det gör att R-aktierna är lättare att köpa och sälja på börsen särskilt för stora investerare, vilket (allt annat lika) borde göra att A-aktiens börskurs inte låg lika högt som för R-aktien (pga en "likviditetsrabatt"). Men så är det alltså inte.

-

Högre kurs för det röststarka aktieslaget i ett bolag kan dessutom vara ett symptom på att bolaget är misskött, dvs det finns ett värde i att köpa makten i ett bolag och tillsätta ny styrelse och ledning.

I Stora Enso är det främst fyra aktieägare som sitter på makten tack vare A-aktieinnehav:

• Wallenberg-stiftelserna (FAM; Foundation Asset Management). De har en ägarandel på 10% av Stora Enso men hela 27% av rösterna.
• Statliga finska investmentbolaget Solidium: Ägarandel 12% men röstandel 25%.
• finska socialförsäkringsinstitutionen: Ägarandel 3%, röstandel 10%.
• finska pensionsförsäkringsbolaget Varma: Ägarandel 2%, röstandel 6-7%.

http://www.storaenso.com/INVESTORS/SHARE/SHAREHOLDERS/20-LARGEST-SHAREHOLDERS/Pages/major-shareholders.aspx

• Dessa fyra sitter alltså på rejäl makt i Stora Enso med en sammanlagd ägarandel på 28% men röstandel 69%.
• Och bara de två största sitter på makten via ägarandel 22% och röstandel 52%, dvs dessa två har röstmajoritet och kan själva tillsätta styrelse som tillsätter vd.

Stora Enso har totalt åtta styrelseledamöter varav åtminstone tre kan sägas vara Wallenberg-folk; Gunnar Brock (styrelseordförande), Hans Stråberg och Marcus Wallenberg.

Men eftersom både Stora Ensos A-aktie och R-aktie har underperformat (dvs gått sämre än börsindex) på både kort och lång sikt, så det kan vara så att aktieinvesterare tycker att det finns ett värde i att byta ut nuvarande styrelse och ledning.

Både FAM och Solidium hade exakt samma ägarandelar och röstandelar i slutet av 2011 som i slutet av 2012, så det verkar inte vara de som ligger och trycker upp A-aktiekursen genom att köpa på sig fler A-aktier.

En reflektion är att eftersom Stora Ensos befintliga kontrollerande storägare (i form av Wallenberg i allians med finska staten och finska storinstitutioner) har ett sådant starkt grepp om makten i Stora Enso, så är det mer eller mindre meningslöst för utomstående aktörer att försöka köpa på sig A-aktier för att försöka utmana om makten.

Frågan är då varför A-aktiens börskurs ligger så högt jämfört med R-aktien. Det kan helt enkelt vara av spekulativa skäl. Småinvesterare kan ha upptäckt att A-aktien är lättrörlig tack vare att handeln i den är så liten, och att den därför är tacksam att handla i för att på så vis få kursen att röra sig genom att andra spekulativa investerare hänger på osv. Det kan även vara robothandlande aktörers dataprogram som får A-aktien att röra sig och att de rörelserna förstärks av att handeln i aktien är så pass liten osv.

- - -

Tillägg 4

Strukturaffärer

Oavsett om Stora Ensos framtidsutsikter inte lockar och aktien verkar övervärderad, så skulle bolaget teoretiskt sett kunna vidta åtgärder för att skapa aktieägarvärde genom olika strukturaffärer.

Här skulle man tex kunna genomföra en uppstyckning av Stora Enso med affärsområdena tryckpapper och förpackningspapper som separata delar som säljs av eller börsnoteras separat och i sin tur går samman med konkurrenter för att skapa enheter med starkare positioner på sina respektive produktmarknader.

Teoretiskt sett skulle tex Stora Ensos tryckpapper då kunna gå samman med Norske Skogs och/eller Holmens motsvarande produktområden, och Stora Ensos förpackningspapper skulle kunna gå samman med tex BillerudKorsnäs och/eller Holmens motsvarande produktområden.

Det är dock komplicerade affärer som dels förutsätter att ägarna i respektive bolag kommer överens, och även att myndigheterna godkänner det utifrån konkurrenslagstiftningen så att de nya sammanslagna enheterna inte blir för dominerande inom sina produktmarknader.

Branschkollegan SCA har här agerat föredömligt genom sina strukturaffärer på sistone och frågan är nu om Stora Enso kan göra något liknande.

Med tanke på sådana affärers ovannämnda komplexitet så är det väl osannolikt att räkna med att Stora Enso kommer att delta i sådana affärer under kommande år. Utgångspunkten blir då att Stora Ensos struktur kommer att förbli som den är och att bolaget får göra det bästa av den situationen.

Men det kan samtidigt inte uteslutas att strukturaffärer kommer att genomföras, om inte annat kan det drivas på just av att bolagen i branschen under längre tid har dålig lönsamhet och dålig utveckling av sina aktiekurser på börsen.

- - -

Tillägg 5

20 feb 2013: Positiva besked om Europamarknaden för tidningspapper (som är ett av Stora Ensos största produktområden).

Det gäller branschanalysföretaget RISI som pekar på att produktionskapacitetsminskningar i Europa för tidningspapper bidrar till att undvika försämrat kapacitetsutnyttjande (och därmed lönsamhet) hos tillverkarna i branschen under 2013 och 2014.

Kapacitetsminskningarna görs främst av Stora Enso och ryska bolaget Kondopoga.

Frågan är vilka effekterna av detta blir. En tolkning är att tillverkarnas lönsamhet på detta område härmed åtminstone ej kommer att försämras under 2013 och 2014.

Av Stora Ensos totala intäkter på 94 miljarder kr under 2012 utgörs ju 45% av affärsområde tryckpapper (varav en del är tidningspapper), och under 2012 hade Stora Enso en rörelsemarginal på 4-5% inom tryckpapper jämfört med att hela Stora Ensos rörelsemarginal uppgick till 6% (vilket gav ett resultat per aktie på knappt 3 kr att jämföra med Stora Enso-aktien som nu ligger i drygt 40 kr).

-

Det gäller detta inlägg av signaturen ROBA på Avanzas forum för Stora Enso-konkurrenten Norske Skog: www.avanza.se/aza/press/forum/trad.jsp?threadId=1339386#post_2797109

Tydligen är det en artikel från amerikanska branschanalysföretaget RISI som bevakar papperstillverkarbranschen i världen. RISI:s hemsida: http://www.risiinfo.com/

Den aktuella artikeln som är skriven av RISI:s analytiker Derek Mahlburg: http://www.risiinfo.com/blogs/Newsprint-closures-focus-on-European-market.html

-

Ur artikeln:

• Branschen för tidningspapper i Europa har under de senaste åren påverkats negativt av överutbud pga fallande efterfrågan.

• Sedan år 2008 har efterfrågan i branschen minskat med 2,7 miljoner ton (per år får man väl anta), medan utbudet bara minskat med 1,5 miljoner ton.

(Som bakgrund kan nämnas att Holmen i sin årsredovisning för 2011 uppgav att marknaden för tidningspapper i Europa uppgår till totalt 9 miljoner ton/år.)

• Den svaga efterfrågan i Europa har gjort att europeiska tidningspapperstillverkare i eurozonen valt att försöka utnyttja den svaga euron till att exportera tidningspapper till marknader utanför Europa.

• Sådan export ökade under 2012 men inte tillräckligt för att kompensera det totala efterfrågefallet.

• Den redan svaga marknaden för tidningspapper i Europa försvagades således ytterligare under 2012.

• Nu väntas efterfrågan fortsätta minska i Västeuropa (mer än den begränsade tillväxt som finns för efterfrågan på tidningspapper i Östeuropa).

• Detta försvårar möjligheterna för branschen att uppnå en balans på marknaden.

Kapacitetsminskningar

• Men en lättnad för branschen är att tillverkare har börjat minska sin produktionskapacitet för tidningspapper i Europa:

1) Stora Enso

• Det gäller bla Stora Ensos aviserade nedläggning av en kapacitet på 475 000 ton/år.

• Enl artikeln kommer den nedläggningen att träda i kraft from q2/2013 och avse delar av kapaciteten i Stora Ensos fabriker i Hylte och Kvarnsveden.

• Och det kommer efter att en pappersmaskin redan tidigare stängdes i q4/2012 i Hylte.

2) Kondopoga

• En annan konkurrent i branschen är ryska bolaget Kondopoga som enl artikeln fått ekonomiska problem.

• Kondopoga har en tidningspappersfabrik med en kapacitet på 750 000 ton/år, men där har alla maskiner utom en stängts ned from q4/2012.

• Det har gjort att Kondopogas tidningspapperstillverkning minskats med 565 000 ton/år.

• Kondopoga ska nu genomgå en omstrukturering och inrikta sig på andra pappersprodukter än tidningspapper.

3) Burgo

• Italienska konkurrenten Burgo lägger under feb 2013 ner en tidningspappersproduktion på 160 000 ton/år.

4) SCA

• Stora Ensos svenska konkurrent SCA ska fasa ut en tidningspappersmaskin på 140 000 ton/år vid sin fabrik i Ortviken.

• Om Kondopoga-kapaciteten inte återkommer innebär dessa produktionsminskningar totalt 1,5 miljon ton/år motsvarande 12,5% av den totala kapaciteten för produktion av tidningspapper i Europa.

(Om 1,5 miljon ton utgör 12,5% innebär det att den totala kapaciteten legat på 12 miljoner ton/år.)

• Även om bara Kondopogas två mindre gamla maskiner förblir stängda innebär det ändå en kapacitetsminskning på över 9% i branschen, och tills övriga maskiner kommer igång igen innebär det en ytterligare kapacitetsminskning.

Kapacitetsutnyttjandet

• Under den allmänna konjunkturavmattningen år 2002 sjönk kapacitetsutnyttjandet hos de västeuropeiska tidningspapperstillverkarna till 86%.

• Under den globala finanskrisen 2009 sjönk kapacitetsutnyttjandet hos de västeuropeiska tidningspapperstillverkarna till 82%.

• Sedan år 2010 har kapacitetsutnyttjandet konstant legat under 92% hos de europeiska tillverkarna.

• Under de första nio månaderna 2012 låg kapacitetsutnyttjandet hos tillverkarna i Västeuropa låg under 90%.

• Utan produktionsminskningarna hos Stora Enso och Kondopoga så skulle kapacitetsutnyttjandet hos tidningspapperstillverkare i Västeuropa och Europa som helhet troligen återigen falla under 2013 och 2014 bedömer RISI.

- - -

_Skala för aktie-rekommendationer:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning._

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt, även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt.

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

_• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella_

Här blev alltså rekommendationen "sälj" för Stora Ensos R-aktie vid nuvarande börskurs på 41,43 kr (slutkurs tis 19 feb 2013).

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?