Sälj Stora Enso-aktien
2013-08-07 04:40, Edited at: 2013-12-11 22:32Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Aktien i papperstillverkaren Stora Enso handlas högt på förväntningar om skördetid 2014 och 2015 men risknivån är hög.
Tidigare blogginlägg
Tidigare blogginlägg (från 19 feb 2013) där Stora Enso-aktien fick rekommendationen "sälj" vid dåvarande börskurs 41,43 kr: http://www.redeye.se/aktiebloggen/stora-enso/salj-stora-enso-aktien
Och nu står aktien i 49,62 kr.
Dessutom har bolaget betalat ut en aktieutdelning på ca 2,58 kr i samband med bolagsstämman i apr 2013.
Dvs 41,43 kr investerat när det tidigare blogginlägget skrevs har sedan dess vuxit till totalt ca 52,20 kr.
Det har alltså inneburit en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelning) på 26% på drygt fem månader.
Säljrekommendationen har därmed inte stämt hittills även om rekommendationerna här i bloggen som utgångspunkt avser utvecklingen på flera års sikt.
Vad har hänt sedan det förra blogginlägget?
Då (19 feb 2013) räknade aktieanalytikerna i snitt med följande utveckling för Stora Ensos resultat per aktie (enl 4-traders.com):
2013: 0,40 euro
2014: 0,51 euro
2015: 0,53 euro
Och nu räknar analytikerna med följande utveckling:
2013: 0,20 euro
2014: 0,52 euro
2015: 0,58 euro
Dvs utvecklingen på kort sikt har blivit en besvikelse, men istället har prognoserna justerats upp för 2014 och 2015.
Kommer förväntningarna inför 2014 och 2015 att kunna infrias?
Det återstår att se, men det är ju oroväckande att det har börjat med att förväntningarna på 2013 ser ut att komma på skam ganska rejält.
Bidragande faktorer till att nå prognoserna för 2014 och 2015 kan bla vara:
• kostnadsbesparingar
• ny pappersmassafabrik i Uruguay startar under q3/2013
• medvind från bättre konjunktur
Stora Ensos pågående kostnadsbesparingsprogram innebär att bolagets årliga kostnadsnivå år 2012 ska sänkas med 200 miljoner euro med full effekt from q2/2014. Det skulle (allt annat lika) höja Stora Ensos rörelsemarginal med knappt 2 procentenheter (utifrån en intäktsnivå på 10,8 miljarder euro där den låg 2012).
Enl resultatrapporten för q2/2013 (som kom 19 juli 2013) följer besparingsprogrammet uppgjorda planer.
Men frågan är i vilken utsträckning kostnadsbesparingar i slutändan får genomslag på Stora Ensos resultat om konkurrenterna också håller på att sänka sina kostnader.
Frågan är även om konjunkturen verkligen kommer att förbättras särskilt mycket, och om Uruguay-fabriken är så stor så att den kommer att märkas i resultatet för Stora Enso som helhet (och om pappersmassafabrikerna håller sig uppe).
Historiskt har väl Stora Enso i princip alltid hållit på med olika kostnadsbesparingsprogram utan att lönsamheten direkt har förbättrats.
De senaste två åren har Stora Enso genererat ett resultat per aktie på drygt 0,30 euro (exkl engångsposter).
Utifrån det värderas aktien vid nuvarande börskurs 5,70 euro (R-aktiens slutkurs tis 6 aug 2013) till ett p/e-tal på 17.
Men tex de senast rapporterade fyra kvartalen har resultatnivån legat lägre under de senaste två kvartalen:
q3/2012: 0,10 euro
q4/2012: 0,11 euro
q1/2013: 0,07 euro
q2/2013: 0,05 euro
Dvs det blir bara 0,24 euro i årstakt om man förenklat tar de senaste två kvartalens resultat per aktie gånger två (och 0,20 euro i årstakt om man tar det senaste kvartalets resultat per aktie gånger fyra).
Om prognoserna för 2014 och 2015 nås handlas aktien till ett p/e-tal kring 10-12 utifrån resultaten de åren.
Men det kan ändå tyckas vara en hög värderingsnivå för ett konjunkturkänsligt och högt skuldsatt bolag som Stora Enso.
Bolagets nettoskuld på nästan 3 miljarder euro per slutet av juni 2013 motsvarar över 60% av börsvärdet på 4-5 miljarder euro vid nuvarande börskurs.
I och för sig kan man inkludera Stora Ensos ägarandel på 43% av skogsbolaget Bergvik Skog. Ägarandelen kan värderas till drygt 1 miljarder euro, och om man drar ifrån den från nettoskulden hamnar nettoskulden på 1,8 miljarder euro motsvarande nästan 40% av börsvärdet.
Men det är ändå en hög skuldsättning för ett konjunkturkänsligt bolag.
Stora Enso har trots allt gått med förlust under fyra av de senaste tio avslutade hela kalenderåren (inkl engångsposter i resultatet).
Om man utgår ifrån att konjunkturen inte kommer att bli så mycket starkare och att Stora Enso därmed tuffar på med ett resultat per aktie kring 0,30 euro per år, och att aktien som konjunkturkänsligt och högt skuldsatt bolag bör värderas till ett p/e-tal på max 8 blir aktiens motiverade värde 2,40 euro (dvs drygt 40% av dagens börskurs 5,70 euro).
Det motsvarar en motiverad börskurs på drygt 20 kr jämfört med nuvarande börskurs på 49,62 kr.
Till det kommer debatten om att Stora Enso fifflat med sin bokföring. Bolaget självt förnekar att några fel begåtts mer än det som offentliggjorts, men intrycket är att det som påstås ha hänt och att flera av de högsta ansvariga (styrelseledamoten Marcus Wallenberg och vd Jouko Karvinen) fortfarande sitter kvar i bolaget motiverar en särskild rabatt i Stora Enso-aktien.
En invändning är att Stora Enso-aktien aldrig lär sjunka ner till 20 kr så länge som bolaget ger en aktieutdelning på 2-3 kr per år.
Men här är uppfattningen att bolaget i längden inte kan bibehålla en så hög utdelningsnivå motsvarande hela det årliga resultatet per aktie när bolaget har en så hög skuldsättning och är så konjunkturkänsligt.
Dessutom anses här att en akties utdelningsnivå är irrelevant för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej. Istället är det bolagets intjäning i verksamheten (dvs förenklat resultatet per aktie) som är det relevanta, och med ett resultat per aktie på 2-3 kr per år och de stora risker som Stora Enso-aktien innebär (pga konjunkturkänslighet och skuldsättning) är frågan om ett p/e-tal på mer än 8 är motiverat trots dagens lågräntetider.
Strukturaffärer
En potential är om Stora Enso tex skulle gå samman med finska ärkerivalen UPM Kymmene och de båda då får dominerande marknadsandelar i Europa och kan tillsammans lägga ner fabriker för att minska överkapaciteten osv.
Skulle det gå att genomföra så att de tillsammans i slutändan äntligen blir en lönsam kassako?
UPM Kymmene kom med sin resultatrapport för q2/2013 tis 6 aug 2013 och aktien var upp 8-9% vilket väl bla berodde på vd Jussi Pesonens raka besked om att bolaget avser ta krafttag för att en gång för alla uppnå god lönsamhet. Alla åtgärder är tänkbara enl vad nyhetsbyrån Direkt skrev om Pesonens uttalanden: www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N2003353&fromPage=newsModule
UPM Kymmene och Stora Enso är nästan jämnstora mätt som bolagens börsvärden. UPM Kymmene är värt 4,8 miljarder euro på börsen och Stora Enso ligger på 4,5-4,6 miljarder euro.
Aktieägarna i de båda bolagen skulle därmed kunna erbjudas aktier i ett nytt gemensamt bolag där UPM Kymmene-aktieägarna får en ägarandel på 51,3% och Stora Enso-aktieägarna 48,7% vilket i dagsläget är respektive bolags andel av de bådas sammanlagda börsvärden.
Börskursen
• Stora Ensos börskurs nu 49,62 kr (slutkurs för R-aktien på Stockholmsbörsen tis 6 aug 2013).
Aktien är i en långsiktigt stigande trend från en bottennivå på 29-30 kr i mars/apr 2009.
Dock stora variationer på vägen:
Efter bottennivån 2009 tog aktien rejäl fart uppåt till en topp på nästan 80 kr i apr 2011.
Men därifrån föll aktien ner till en bottennivå kring 35 kr i nov 2011, varifrån den harvat sig upp till nuvarande nivå kring 49-50 kr.
Nuvarande börskurs som nämnt 49,62 kr på Stockholmsbörsen men aktien handlas klart mer på sin huvudbörs Helsingforsbörsen där kursnivån i Stockholm motsvarar 5,70 euro per R-aktie i Stora Enso.
Hög skuldsättning
• Börsvärde: 4,6 miljarder euro (vid nuvarande börskurs 5,70 euro för R-aktien motsvarande 49,62 kr).
• Nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) per slutet av juni 2013: 2,9 miljarder euro (63% av börsvärdet).
Dvs Stora Ensos skuldnivå är hög vilket förhöjer risknivån i aktien.
Överraskande att skuldnivån är så hög trots att Stora Enso är ett konjunkturkänsligt bolag. Annars bör ju konjunkturkänsliga bolag ha låg skuldsättning (eller helst en nettokassa) för att kunna parera de djupa svängningar bolaget kan ha.
Resultatutveckling
Under de senaste tio avslutade kalenderåren har Stora Enso gått med förlust under fyra år (2005 samt 2007-2009):
Resultat per aktie:
2003: 0,17 euro
2004: 0,91 euro
2005: -0,14 euro
2006: 0,74 euro
2007: -0,27 euro
2008: -0,85 euro
2009: -1,12 euro
2010: 0,97 euro
2011: 0,43 euro
2012: 0,61 euro
Senaste förluståren var alltså 2007, 2008 och 2009 i samband med lågkonjunkturen under den globala finanskrisen 2008/2009.
Under dessa tio år har Stora Enso sammanlagt tjänat ihop 1,45 euro i resultat per aktie.
Ändå handlas aktien alltså i dagsläget till 5,70 euro.
Dvs aktieinvesterare verkar ha förväntningar på att bolagets resultat per aktie kommer att bli högre under de kommande tio åren än de gångna tio åren.
Stora aktieutdelningar
Trots den höga skuldsättningen och skrala resultatutvecklingen har Stora Enso valt att ge aktieägarna höga aktieutdelningar.
Medan resultatet per aktie som nämnt uppgick till sammanlagt 1,45 euro under de senaste tio kalenderåren, så har Stora Enso gett aktieägarna aktieutdelningar på sammanlagt 3,50 euro per aktie under de senaste tio åren:
Aktieutdelning per aktie:
2003: 0,45 euro
2004: 0,45 euro
2005: 0,45 euro
2006: 0,45 euro
2007: 0,45 euro
2008: 0,20 euro
2009: 0,20 euro
2010: 0,25 euro
2011: 0,30 euro
2012: 0,30 euro
Dvs även under förluståren har Stora Enso hållit fast vid sina höga aktieutdelningar till aktieägarna.
Här i bloggen är dock uppfattningen att höga aktieutdelningar i sig är helt irrelevant för bedömningen av om en aktie är köpvärd eller ej. En aktieutdelning är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det, utan har ändå bara totalt 1 000 kr (även om det är i form av 900 kr på banken och 100 kr i plånboken). Allt annat lika bör ju aktiekursen i ett bolag falla med lika mycket som aktieutdelningen när den betalas ut till aktieägarna och därmed avskiljs från aktien.
Det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, är ju istället vad man tror om hur mycket pengar bolaget kommer att tjäna i sin verksamhet de kommande åren (dvs förenklat uttryckt; de kommande årens resultat per aktie).
Det är bara genom den löpande intjäningen i verksamheten bolaget kan generera pengar och skapa värde för aktieägarna. (Men det kan å andra sidan vara lättare sagt än gjort för ett bolag att tjäna bra med pengar på sin verksamhet.)
I längden kan ju ett bolag inte fortsätta och ge aktieägarna aktieutdelningar som överstiger resultatet per aktie.
Då kommer ju aktieutdelningarna behöva betalas med ökade skulder, och ett bolag kan ju inte öka skuldsättningen hur länge som helst.M
Man frågar sig vilka långivarna är som vågar låna ut så mycket pengar till Stora Enso trots bolagets konjunkturkänslighet och fortsatt höga aktieutdelningar.
Resultat exkl engångsposter
Av de sammanlagda resultaten per aktie på summa 1,45 euro under de föregående tio kalenderåren, pekar dock Stora Enso på att det har belastats av engångsposter på summa 2,88 euro.
Exkl dessa engångsposter uppgår därmed resultaten per aktie till summa 4,33 euro under de senaste tio kalenderåren (dvs mer än summa aktieutdelningarna på 3,50 euro).
Och om man tittar på resultatet per aktie räknat på det sättet (dvs exkl engångsposter) har Stora Enso inte gått med förlust under något år under de föregående tio åren:
2003: 0,24 euro
2004: 0,25 euro
2005: 0,28 euro
2006: 0,55 euro
2007: 0,88 euro
2008: 0,19 euro
2009: 0,19 euro
2010: 0,79 euro
2011: 0,63 euro
2012: 0,33 euro
Stora Enso har haft negativa engångsposter i resultatet per aktie under sex av de senaste tio kalenderåren:
Engångsposter i resultatet per aktie:
2003: -0,07 euro
2004: 0,66 euro
2005: -0,42 euro
2006: 0,19 euro
2007: -1,15 euro
2008: -1,04 euro
2009: -1,31 euro
2010: 0,18 euro
2011: -0,20 euro
2012: 0,28 euro
Dvs om man har engångsposter i resultatet varje år så blir det ju inte längre engångsposter utan en normal del av resultatet.
Å andra sidan kanske Stora Enso hävdar att det är olika typer av engångsposter varje år.
Bokföringsfiffel?
Förutom att Stora Enso kan tyckas ha för hög skuldsättning och ändå ger aktieägarna stora aktieutdelningar trots låg total intjäning i verksamheten, kan läget i själva verket vara ännu värre.
I alla fall om man ska tro debatten om Stora Ensos bokföring på sistone.
Debatten började väl med Sveriges Televisions tv-program "Dubbel bokföring" från 16 maj 2013: http://www.svtplay.se/video/1228394/dubbel-bokforing
Tv-programmet handlar om Gerard Goodwyn som tidigare jobbade på Stora Ensos bokföringsavdelning. Han hävdar att Stora Enso fifflat med sin bokföring genom åren för att försöka mörklägga att Stora Ensos köp av amerikanska bolaget Consolidated Papers för 42 miljarder kr år 2000 blev en jättedålig affär.
Stora Ensos vd Jouko Karvinen svarar bla i programmet att Stora Enso gjort en omfattande utredning av Goodwyns påståenden och Stora Enso kom enl utredningen fram till att Stora Enso inte gjort något fel. Stora Enso har även delgett utredningen för finska finansinspektionen.
Men märkligt att Stora Enso vägrar att låga aktieägarna och allmänheten ta del av utredningen.
Dvs om Goodwyn har rätt har väl Stora Ensos ekonomiska utveckling (dvs bokförda resultat) varit sämre än de officiella siffrorna.
Om det stämmer är det ju märkligt att inget har hänt, dvs inga övriga utredningar eller rättsprocesser verkar pågå kring det.
Mer om Stora Ensos ekonomiska utveckling
De senaste åren:
Intäkter:
2010: 10,3 miljarder euro (+15%)
2011: 11,0 miljarder euro (+6%)
2012: 10,8 miljarder euro (-1%)
2013 (6 mån): 5,4 miljarder euro (0%)
Viss återhämtning sedan den globala finanskrisen 2008/2009, men återhämtningen verkar ha avstannat sedan 2012.
Rörelsemarginal:
2010: 7,7%
2011: 7,9%
2012: 5,7%
2013 (6 mån): 4,5% (5,5%)
Rörelsemarginalen verkar falla.
Nettoresultat:
2010: 769 miljoner euro
2011: 342 miljoner euro
2012: 490 miljoner euro
2013 (6 mån): 5 miljoner euro (143 miljoner euro)
I princip nollresultat under första halvåret 2013.
Engångsposter i nettoresultatet:
2010: 142 miljoner euro
2011: -156 miljoner euro
2012: 227 miljoner euro
2013 (6 mån): -96 miljoner euro (50 miljoner euro)
Dock var resultatet belastat med engångsposter på -96 miljoner euro.
Nettoresultat exkl engångposter:
2010: 627 miljoner euro
2011: 498 miljoner euro
2012: 264 miljoner euro
2013 (6 mån): 101 miljoner euro (93 miljoner euro)
Dvs drygt 100 miljoner euro i nettoresultat första halvåret 2013 (exkl engångsposter).
Räcker det för ett bolag som är värt 4-5 miljarder euro på börsen (och dessutom har hög skuldsättning)?
Aktieinvesterare verkar alltså räkna med ganska kraftiga resultatförbättringar under kommande år om Stora Enso-aktiens nuvarande börskurs på 5,70 euro (49,62 kr) ska kunna motiveras.
Resultat per aktie:
2010: 0,97 euro
2011: 0,43 euro
2012: 0,61 euro
2013 (6 mån): 0 euro (0,17 euro)
Dvs återigen nollresultat under första halvåret 2013.
Engångsposter i resultatet per aktie:
2010: 0,18 euro
2011: -0,20 euro
2012: 0,28 euro
2013 (6 mån): -0,12 euro (0,05 euro)
Men resultatet var belastat av vissa negativa engångsposter.
Resultat per aktie exkl engångsposter:
2010: 0,79 euro
2011: 0,63 euro
2012: 0,33 euro
2013 (6 mån): 0,12 euro (0,12 euro)
Dvs resultatet per aktie verkar utifrån detta hamna på samma nivå för helåret 2013 som för helåret 2012 (0,33 euro).
Det lär ju inte räcka för att motivera nuvarande börskurs på 5,70 euro utan aktieinvesterare verkar räkna med goda resultatökningar under kommande år.
Är det realistiskt att tro det?
Förmodligen inte om man som här i bloggen antar en ganska svag världskonjunktur under de kommande åren.
De senaste kvartalen:
Intäkter:
q1/2011: 2,7 miljarder euro
q2/2011: 2,8 miljarder euro
q3/2011: 2,7 miljarder euro
q4/2011: 2,7 miljarder euro
q1/2012: 2,7 miljarder euro (-2%)
q2/2012: 2,7 miljarder euro (-3%)
q3/2012: 2,7 miljarder euro (-2%)
q4/2012: 2,7 miljarder euro (+2%)
q1/2013: 2,7 miljarder euro (0%)
q2/2013: 2,7 miljarder euro (0%)
Oförändrade intäkter de två senaste kvartalen.
Intäktsförändring exkl strukturförändringar och exkl valutaeffekter:
q1/2012: -2%
q2/2012: -5%
q3/2012: -5%
q4/2012: -1%
q1/2013: -1%
q2/2013: 0%
Dvs det kan tolkas som att intäktsnedgången håller på att stanna upp.
Rörelsemarginal:
q1/2011: 9%
q2/2011: 8%
q3/2011: 8%
q4/2011: 5%
q1/2012: 6%
q2/2012: 5%
q3/2012: 6%
q4/2012: 6%
q1/2013: 4%
q2/2013: 5%
Trenden verkar vara krympande rörelsemarginal.
Nettoresultat:
q1/2011: 156 miljoner euro
q2/2011: 136 miljoner euro
q3/2011: -50 miljoner euro
q4/2011: 100 miljoner euro
q1/2012: 74 miljoner euro
q2/2012: 69 miljoner euro
q3/2012: 81 miljoner euro
q4/2012: 266 miljoner euro
q1/2013: -16 miljoner euro
q2/2013: 21 miljoner euro
Skrala resultatnivåer de två senaste kvartalen.
Engångsposter i nettoresultatet:
q1/2011: -19 miljoner euro
q2/2011: -28 miljoner euro
q3/2011: -128 miljoner euro
q4/2011: 20 miljoner euro
q1/2012: -6 miljoner euro
q2/2012: 56 miljoner euro
q3/2012: 0 euro
q4/2012: 177 miljoner euro
q1/2013: -72 miljoner euro
q2/2013: -24 miljoner euro
Dock negativa engångsposter de två senaste kvartalen.
Nettoresultat exkl engångsposter:
q1/2011: 175 miljoner euro
q2/2011: 164 miljoner euro
q3/2011: 78 miljoner euro
q4/2011: 81 miljoner euro
q1/2012: 80 miljoner euro
q2/2012: 13 miljoner euro
q3/2012: 81 miljoner euro
q4/2012: 89 miljoner euro
q1/2013: 56 miljoner euro
q2/2013: 45 miljoner euro
Men ändå låga resultatnivåer de två senaste kvartalen om man jämför med tidigare kvartal.
Resultat per aktie:
q1/2011: 0,20 euro
q2/2011: 0,17 euro
q3/2011: -0,06 euro
q4/2011: 0,12 euro
q1/2012: 0,09 euro
q2/2012: 0,08 euro
q3/2012: 0,10 euro
q4/2012: 0,33 euro
q1/2013: -0,02 euro
q2/2013: 0,02 euro
Engångsposter i resultatet per aktie:
q1/2011: -0,02 euro
q2/2011: -0,04 euro
q3/2011: -0,16 euro
q4/2011: 0,02 euro
q1/2012: -0,01 euro
q2/2012: 0,06 euro
q3/2012: 0 euro
q4/2012: 0,22 euro
q1/2013: -0,09 euro
q2/2013: -0,03 euro
Resultat per aktie exkl engångsposter:
q1/2011: 0,22 euro
q2/2011: 0,21 euro
q3/2011: 0,10 euro
q4/2011: 0,10 euro
q1/2012: 0,10 euro
q2/2012: 0,02 euro
q3/2012: 0,10 euro
q4/2012: 0,11 euro
q1/2013: 0,07 euro
q2/2013: 0,05 euro
Stora Enso-aktiens värderingsnivå
Stora Enso har alltså utifrån ovanstående genererat ett resultat per aktie på 0,33 euro för senast rapporterade 12 mån (juli 2012-juni 2013), vilket är ungefär oförändrat jämfört med 12-månadersperioden dessförinnan (dvs juli 2011-juni 2012).
Vid börskurs 5,70 euro handlas Stora Enso-aktien därmed till ett p/e-tal på 17 (börskurs 5,70 euro delat med resultat per aktie på 0,33 euro).
Här i bloggen är dock uppfattningen att ett konjunkturkänsligt bolag som Stora Enso utifrån ett normalårsresultat max borde värderas till ett p/e-tal på 8-10, och med tillägg för Stora Ensos höga risknivå pga hög skuldsättning borde p/e-talet max ligga på 7-8.
Aktieinvesterare verkar alltså räkna med kraftig förbättring av den generella konjunkturen de kommande åren och därmed förbättring av Stora Ensos resultat per aktie.
Alternativt eller i kombination med att Stora Enso genom interna kostnadsbesparingar kan höja resultatnivån.
Framtidsutsikter i q2/2013-resultatrapporten
Så här skrev Stora Enso i sin resultatrapport för q2/2013 (som kom 19 juli 2013):
"Omsättningen för tredje kvartalet 2013 väntas bli något lägre och den operativa rörelsevinsten i nivå med eller något högre än andra kvartalet 2013."
http://www.storaenso.com/investors/reports/interim-reviews/Documents/0719_S_Q2RESULTS_2013.pdf
Dvs inga tecken där på någon dramatisk höjning av resultatet per aktie.
Med ett p/e-tal på 7-8 måste Stora Enso generera ett resultat per aktie på 0,70-0,80 euro per år för att motivera nuvarande börskurs på 5,70 euro.
Det kräver i sin tur ett resultat per aktie på ca 0,18-0,20 euro per kvartal.
Som nämnt ovan låg Stora Enso (exkl engångsposter) på 0,10-0,11 euro i resultat per aktie under q3 och q4 2012, vilket sedan halkat ner till 0,05-0,07 euro under q1 och q2 2013.
Och enl ovan verkar bolaget räkna med att resultatet för q3/2013 blir "i nivå med eller något högre" än för q2/2013 (då resultatet per aktie alltså blev 0,05 euro exkl engångsposter).
Dvs det verkar inte vara på gång att på kort sikt nå upp till den nödvändiga resultatnivån 0,18-0,20 euro per kvartal.
Aktieanalytikernas prognoser
Aktieanalytikerna räknar i snitt med följande ekonomiska utveckling för Stora Enso de kommande åren (enl 4-traders.com):
Intäkter:
2012 (faktiskt utfall): 10,8 miljarder euro (-1%)
2013: 10,7 miljarder euro (-1%)
2014: 10,9 miljarder euro (+2%)
2015: 11,1 miljarder euro (+1%)
2016: 11,1 miljarder euro (+1%)
2017: 11,4 miljarder euro (+2%)
Rörelsemarginal:
2012 (faktiskt utfall): 6%
2013: 4%
2014: 6%
2015: 7%
2016: 7%
2017: 7%
Nettoresultat:
2012 (faktiskt utfall): 481 miljoner euro (+41%)
2013: 172 miljoner euro (-64%)
2014: 409 miljoner euro (+138%)
2015: 492 miljoner euro (+20%)
Resultat per aktie:
2012 (faktiskt utfall): 0,61 euro (+42%)
2013: 0,20 euro (-67%)
2014: 0,52 euro (+160%)
2015: 0,58 euro (+12%)
http://www.4-traders.com/STORA-ENSO-OYJ-1412452/financials/
Dvs överraskande att 2013 väntas bli så svagt med ett resultat per aktie på bara 0,20 euro för helåret.
Men det är väl beräknat utifrån att resultatet per aktie (inkl engångsposter) bara blev noll euro under första halvåret 2013.
Under 2014 och 2015 väntas resultatet ta desto bättre fart och redan utifrån de årens resultat per aktie handlas Stora Enso-aktien till ett p/e-tal på 10-11 vid nuvarande börskurs 5,70 euro (p/e 11 utifrån förväntat resultat per aktie för 2014 och p/e 10 utifrån förväntat resultat per aktie för 2015).
Frågan är bara om de förväntade resultaten för 2014 och 2015 kommer att nås utan någon större konjunkturförstärkning.
Tex enl tidigare blogginlägg (från 19 feb 2013) räknade analytikerna i snitt med följande resultat per aktie för Stora Enso de kommande åren enl 4-traders.com:
2013: 0,40 euro
2014: 0,51 euro
2015: 0,53 euro
http://www.redeye.se/aktiebloggen/stora-enso/salj-stora-enso-aktien
Dvs på ett knappt halvår har analytikerna justerat sina prognoser till följande:
2013: 0,20 euro
2014: 0,52 euro
2015: 0,58 euro
På kort sikt väntas utvecklingen alltså bli klart sämre än analytikerna räknade med i feb 2013, men för 2014 och 2015 har de istället blivit mer optimistiska.
Det kan snarare tolkas som att förväntningarna på en förbättring helt enkelt har skjutits upp.
Enl Reuters.com räknar 17 analytiker i snitt med följande resultat per aktie för Stora Enso de närmaste kalenderåren:
2013: 0,32 euro
2014: 0,52 euro
http://www.reuters.com/finance/stocks/financialHighlights?symbol=STERV.HE
Dvs högre än på 4-traders.com för 2013, men samma för 2014.
Enl Bloomberg.com handlas Stora Ensos R-aktie till ett p/e-tal på 17-18 vid nuvarande börskurs 5,70 euro och analytikernas förväntade resultat per aktie för 2013, vilket innebär ett förväntat resultat per aktie på 0,32-0,33 euro för 2013 (dvs i enlighet med Reuters.com): http://www.bloomberg.com/quote/STERV:FH
Stora Enso hänvisar på sin egen hemsida via länk till Vara-services.de där aktieanalytikerna i snitt räknar med följande resultat per aktie och aktieutdelning för Stora Enso de kommande åren:
Resultat per aktie:
2013: 0,14 euro
2014: 0,48 euro
2015: 0,55 euro
Resultat per aktie (exkl engångsposter):
2013: 0,29 euro
2014: 0,47 euro
2015: 0,54 euro
Aktieutdelning:
2013: 0,30 euro
2014: 0,31 euro
2015: 0,33 euro
http://www.vara-services.de/app/csv?view=3&document_id=224&id=1
Dvs det är lite lägre förväntade resultatnivåer för 2014 och 2015 än enl 4-traders.com.
Ett resultat per aktie på 0,47 euro för 2014 innebär ett p/e-tal på 12 (vid nuvarande börskurs 5,70 euro) och ett resultat per aktie på 0,54 euro för 2015 innebär ett p/e-tal på 10-11.
Stora Ensos verksamhet
Vad gör egentligen Stora Enso?
Förenklat kan man väl säga att bolaget är inriktat på att tillverka och sälja produkter som görs av skogsråvara.
Bolaget är "svenskt-finskt" efter samgåendet år 1998 mellan svenska bolaget Stora och finska bolaget Enso.
Enl sin hemsida har Stora Enso två huvudkontor; ett i Stockholm och ett i Helsingfors: http://www.storaenso.com/contacts/Pages/contact-us.aspx
(Risk för att det leder till splittring i koncernen och ej en lika fokuserad verksamhet?)
Genomsnittligt antal anställda:
2010: 27 383 pers
2011: 27 958 pers
2012: 28 777 pers
2013 (6 mån): 28 330 pers
Stora Ensos intäkter som jämförelse:
2010: 10,3 miljarder euro (+15%)
2011: 11,0 miljarder euro (+6%)
2012: 10,8 miljarder euro (-1%)
2013 (6 mån): 5,4 miljarder euro (0%)
Stora Ensos anställda under 2012 fördelade sig på Europa med 80% och övriga länder med 20%.
Andel av Stora Ensos totala antal anställda, per land:
1. Finland 23% (ca 6 400 pers)
2. Sverige 21% (ca 5 900 pers)
3. Kina 15% (ca 4 300 pers)
4. Tyskland 8% (ca 2 300 pers)
5. Polen 7% (ca 2 000 pers)
6. Ryssland 4% (ca 1 200 pers)
Mätt som andel av Stora Ensos produktionskapacitet (för papper och kartong) är Finland, Sverige och Tyskland de dominerande länderna som tillsammans svarar för nästan 80% av Stora Ensos totala kapacitet fördelat enl följande:
1. Finland 38%
2. Sverige 28%
3. Tyskland 13%
Stora Ensos intäkter 2012 fördelad på olika valutor:
1. euro 58%
2. dollar 14%
3. svenska kr 11%
4. brittiska pund 6%
övriga valutor 10%
- - -
Summa 100% (10,8 miljarder euro)
Dvs det indikerar att Stora Enso hade åtminstone 75% av sina intäkter från Europa under 2012 (dvs summan av euro, svenska kr och brittiska pund).
Produktområden
Stora Ensos produkter kan delas in i följande fyra produktområden:
1) Tryckpapper: Dagstidnings- och tidskriftspapper, kopieringspapper.
2) Förpackningspapper. Både wellpappkartong och säckpapper för större förpackningar men även konsumentkartong för konsumentförpackningar, samt tex påspapper.
3) Sågade trävaror: Sågade plankor etc.
4) Pappersmassa.
Produktområdena 1 (tryckpapper) och 2 (förpackningspapper) är ju Stora Ensos stora produktområden, varav förpackningspapper har bäst lönsamhet (eller snarare ca normal lönsamhet medan tryckpapper har undernormal lönsamhet).
Tryckpapper är väl det mest konjunkturkänsliga produktområdet och kan ha stora fluktuationer beroende på tex tidningsannonsmarknaderna i världen.
Delar av produktområde förpackningspapper (såsom konsumentkartongpapper, tex till mjölkförpackningar) är ju konjunkturokänslig, men stora andra delar av produktområden är förpackningspapper till industrin vilket därmed är konjunkturkänsligt.
Negativt att det generellt råder överutbud och hård konkurrens för stora delar av Stora Ensos produktområden (särskilt produktområde tryckpapper men även tex produktområde 3 med sågade trävaror från Stora Ensos sågverk).
Det är svårt att vara unik i branschen och ha konkurrensfördelar jämfört med konkurrenterna.
För tex tidningspapper finns dessutom en negativ strukturell trend med att allt färre läser pappersdagstidningar.
Förpackningspapper är väl dock ett produktområde där efterfrågan totalt sett kan väntas kvarstå framöver. Även där råder hård konkurrens inom flera av produktområden men på vissa delar (tex konsumentkartongpapper) har Stora Enso starkare marknadspositioner.
Pappersmassan används väl i första hand som insatsvara till Stora Ensos eget papper, men sedan finns väl en del överkapacitet så att Stora Enso säljer en del av överskottsmassan till utomstående.
Och pappersmassa har ju historiskt haft väldigt kraftiga fluktuationer i pris men på sistone verkar prisnivån för pappersmassa ha legat ganska stabilt.
Fördelning av intäkter per produktområde under första halvåret 2013:
tryckpapper 41%
förpackningspapper 31%
sågade trävaror 17%
pappersmassa 10%
övrigt 1%
- - -
Summa 100% (5,4 miljarder euro)
Intäktsförändring per produktområde under första halvåret 2013:
sågade trävaror +14%
pappersmassa +5%
förpackningspapper +3%
tryckpapper -8%
- - -
Summa 0%
Rörelsemarginal per produktområde under första halvåret 2013:
förpackningspapper 9%
pappersmassa 7%
sågade trävaror 3%
tryckpapper -1%
övrigt 44 miljoner euro
- - -
Summa 4,5% (men bara 3,7% exkl posten "övrigt")
Rörelseresultatet fördelat på produktområdena under första halvåret 2013:
förpackningspapper 60%
pappersmassa 15%
sågade trävaror 13%
tryckpapper -6%
övrigt 18%
- - -
Summa 100% (242 miljoner euro)
Dvs det är produktområde förpackningspapper som i princip bär upp hela Stora Ensos rörelseresultat, med viss hjälp av pappersmassa och sågade trävaror samt den stora positiva resultatposten "övrigt" (vad den nu kommer ifrån).
Produktområde tryckpapper är dock "det svarta fåret" i Stora Ensos verksamhet.
Bergvik Skog
För att säkra upp försörjningen av skogsråvara har Stora Enso en ägarandel på 43% av bolaget Bergvik Skog som äger en hel del skogsmarker i Sverige: http://www.bergvikskog.se/
Enl sin hemsida äger Bergvik Skog 2,3 miljoner hektar skogsmark i Sverige och 100 000 hektar skogsmark i Lettland.
Bolagets totalt 2,4 miljoner hektar skogsmark verkar motsvara en kvadrat på 15-16 mil gånger 15-16 mil skog.
Marknadsvärdet på skog har stigit successivt de senaste åren från ca 12 000-13 000 kronor per hektar år 2005 till ca 16 000 per hektar år 2012 enl BS hemsida och årsredovisning för 2012:
http://www.bergvikskog.se/om-bergvik-skog/finansiell-information/
http://www.bergvikskog.se/rrwp/wp-content/uploads/2013/04/Bergvik_arsredovisning_2012.pdf
BS hade ett eget kapital (bokfört värde på tillgångar minus skulder) på 14 miljarder kr i slutet av 2011.
Stora Ensos ägarandel på 43% skulle utifrån det alltså förenklat vara värd ca 6 miljarder kr (43% av 14 miljarder kr).
Det motsvarar ca 700 miljoner euro och lindrar alltså lite grand Stora Ensos stora nettoskuld på 2,9 miljarder euro per slutet av juni 2013.
Tar man med Stora Ensos ägarandel i Bergvik Skog som en del av Stora Ensos "kassa" (eller finansiella tillgångar) så sjunker Stora Ensos nettoskuld från 2,9 miljarder euro (63% av Stora Ensos börsvärde) till 2,2 miljarder euro (48% av börsvärdet).
Men det är fortfarande en hög skuldsättning. Och frågan är om man kan räkna så, för Stora Enso behöver väl ha ägarandelen i Bergvik Skog för att säkra upp försörjningen av skogsråvara till sin papperstillverkning. Så ägarandelen där är väl inget som Stora Enso bara kan sälja rakt av.
Värdet på BS verkar dock vara högre om man räknar på marknadsvärdet av skogen.
Enl BS årsredovisning för 2012 är bolagets skog värd ca 35 miljarder kr och efter avdrag på skulder på 13 miljarder kr återstår 22 miljarder kr i beräknat marknadsvärde på det egna kapitalet.
Och Stora Ensos ägarandel på 43% av det blir i så fall 9-10 miljarder kr motsvarande drygt 1 miljard euro.
Det minskar i så fall Stora Ensos nettoskuld från 2,9 miljarder euro (63% av börsvärdet) till 1,8 miljarder euro (39% av börsvärdet).
Dvs en ganska kraftig minskning av nettoskulden, men ändå är nettoskulden en ganska stor del av börsvärdet för ett så konjunkturkänsligt bolag som Stora Enso.
Och som sagt så kan man väl egentligen inte räkna med BS-ägarandelen som ett avdrag från nettoskulden eftersom ägarandelen behövs för att säkra upp försörsörjningen av skogsråvara till Stora Ensos papperstillverkning.
Omställning till tillväxtländer
Stora Enso har ju ännu så länge sin verksamhet till största delen i Europa (både tillverkning och försäljning).
En nackdel med det är att Europa är en mogen marknad utan särskilt mycket tillväxt.
Därför försöker Stora Enso satsa på att göra investeringar i "tillväxtländer" såsom Kina för att öka verksamheten där för att förhoppningsvis få bättre fart på intäkter och resultat.
Men det är en trög och mycket kostsam process att ställa om "jättefartyget" Stora Enso från Europa till ökad verksamhet i tillväxtländer.
Enl tex en faktabroschyr om 2012 på Stora Ensos hemsida:
"Huvuddelen av Stora Ensos försäljning, produktionskapacitet och personal finns i Europa där koncernen är en ledande tillverkare av massa, papper och kartong."
"Stora Enso har haft strukturella svårigheter i Europa på grund av överkapacitet inom pappersproduktionen"
Bla har Stora Enso ett stort projekt för att bygga en ny fabrik i Guangxi i Kina, vilket fördröjts under lång tid pga svårigheter att få alla myndighetstillstånd på plats i landet.
Nu har äntligen ett tillstånd erhållits, men Stora Enso har nu istället valt självt att genomföra det projektet i lite mindre och långsammare steg.
I samband med att Stora Ensos q2/2013-resultatrapport kom 19 juli 2013 skrev nyhetsbyrån Reuters om att fabrikerna tidigare var planerade att starta igång under 2014 vilket nu har skjutits upp till att den första delfabriken ska starta under 2016 och resten under 2018/2019.
Projektet kräver investeringar på totalt 1,6 miljarder euro.
http://www.reuters.com/article/2013/07/19/storaenso-results-idUSL6N0FP1EE20130719
Så här skrev Stora Enso i sin q2/2013-resultatrapport (från 19 juli 2013):
"För att påskynda tillgången till den växande kinesiska marknaden kommer Stora Enso att lansera projektet med ett integrerat bruk i Guangxi i Kina i två faser och att först bygga en konsumentkartongmaskin. Investeringen i den första fasen beräknas uppgå till 760 MEUR."
http://www.storaenso.com/investors/reports/interim-reviews/Documents/0719_S_Q2RESULTS_2013.pdf
När allt är klart ska fabriken i Guangxi ha en kapacitet att producera 450 000 ton kartongpapper per år och 900 000 ton pappersmassa per år: http://www.storaenso.com/media-centre/publications/annual-report/Documents/Stora_Enso_S_Fakta_Siffror_2012.pdf
I Kina har Stora Enso bla även en fabrik i Suzhou för kopieringspapper (kapacitet 245 000 ton per år) och en fabrik i Dawang för tidskriftspapper (kapacitet 170 000 ton per år).
I Sydamerika har Stora Enso bla de delägda bolagen Veracel i Brasilien och Montes del Plata i Uruguay.
Veracel (startat 2005) är delägt med brasilianska bolaget Fibria: http://www.veracel.com.br/en/Home.aspx
Stora Enso äger 50% av Veracel: http://www.storaenso.com/media-centre/publications/annual-report/Documents/Stora_Enso_Oyj_Group_Companies_2012.pdf
Montes del Plata (startat 2009) ägs av Stora Enso till 50% medan resterande 50% ägs av chilenska bolaget Arauco: http://www.montesdelplata.com.uy/index.php?lang=en
Där startas ett nytt pappermassabruk nu under q3/2013.
Och Stora Enso har även bla investerat i en verksamhet i Pakistan (Bulleh Shah Packaging).
Ur ovannämnda SVT-programmet "Dubbel bokföring"
• Finsk-svenska papperstillverkaren Stora Enso (ett av de största företagen i Norden) köpte amerikanska bolaget Consolidated Papers för 42 miljarder kr.
• Det skulle bli en av de sämsta affärerna någonsin i näringslivet.
• Stora Enso valde att försöka dölja misslyckandet i sin bokföring.
• Men engelsmannen Gerard Goodwyn (som var anställd ekonom hos Stora Enso) protesterade mot agerandet.
• Bolaget medgav vid ett tillfälle att ett fel hade begåtts i bokföringen. Men enl Goodwyn var det inget fel, utan det var han som hade rapporterat att Stora Enso ägnade sig åt bedrägeri.
• Goodwyns val att säga ifrån innebar stora riskerna för honom själv då Stora Enso har en av Sveriges mäktigaste företagsledningar inklusive Marcus Wallenberg.
• Och Goodwyn fick till slut sparken från sitt jobb på Stora Enso.
• Men det var Stora Enso som begått lögner, manipulationer och lagbrott.
• Hösten 2012 blev Sveriges Televisions dokumentärfilmare Bosse Lindquist kontaktad av Goodwyn som ville berätta hela historien.
Han hade tidigare arbetat som revisor i Asien och Storbritannien och var bla under slutet av 1980-talet med och avslöjade den så kallade "Robert Maxwell-skandalen" där pensionspengar för tusentals anställda hade förskingrats.
• Den började år 2001 då Goodwyn flyttade till Finlands huvudstad Helsingfors där Stora Enso har sitt huvudkontor.
• De första åren på bolaget reste han runt bland Stora Ensos dotterbolag runt om i världen och trivdes bra med jobbet och att bo i Finland.
• Men år 2003 kom de första signalerna om att allt inte stod rätt till. Goodwyn skulle sammanställa Stora Ensos årsredovisning och bla bokföringen av stora kapitalflöden som skett från verksamheten i Sverige till moderbolaget i Finland. Goodwyn blev informerad om att kapitalöverföringen var en koncernintern aktieutdelning på 1,64 miljarder euro till moderbolaget, men han fick problem att bokföra det eftersom det skulle se konstigt ut i årsredovisningen.
• I själva verket hade Stora Ensos svenska verksamhet pumpats på totalt 43 miljarder kr som skickats till moderbolaget.
• Goodwyn föreslog att en rättelse med info om detta skulle tas med i årsredovisningen, men hans chefer svarade att detta pågått i flera års tid och skulle fortsätta precis som tidigare och fick inte ifrågasättas.
• Goodwyn protesterade då och sa att resultatsiffrorna i så fall inte kommer att vara korrekta. Hans chef (en kvinna) började då att skrika högt till Goodwyn via telefon att om resultatet inte blev helt ojusterat så skulle Goodwyn prata med Stora Ensos finanschef om det och så skulle finanschefen ompröva Goodwyns framtid i bolaget.
• Goodwyn blev chockad över detta besked. Han hade bara föreslagit en rutinmässig rättelse men hotades plötsligt med sparken. Det verkade alltså som att Stora Enso hade försökt skrämma en anställd till tystnad för att kunna manipulera med sin bokföring.
• Att det var så känsligt skulle visa sig ha att göra med att Goodwyn hade kommit något mycket större på spåren.
• Nästan inga styrelsemedlemmar, chefer och experter i skogsindustrin har velat kommentera saken, och särskilt inte framför en kamera. Den enda officiella informationen finns i Stora Ensos gamla årsredovisningar - som dock enl Goodwyn inte innehåller korrekta siffror.
• Stora Kopparberg ("Stora") var ett av världens äldsta aktiebolag som genom åren gett många jobb, haft stora exportinkomster och bidragit till det ökade välståndet i Sverige. Det hade pågått så länge att folk i princip tagit kapitalströmmarna från bolaget för givet.
• I början av 1980-talet växte dock en oro fram att pappersindustrin och användningen av papper på sikt skulle krympa pga datorernas framväxt. Och mot slutet av 1990-talet började oron bli verklighet. På börsen sköt aktier i IT- och telekombolag i höjden i den så kallade "IT-bubblan".
• Tillväxten i papperskonsumtionen hade börjat avta, men Storas huvudägare familjen Wallenberg ville ändå att Stora skulle ha god lönsamhet. Familjens företrädare, direktör Claes Dahlbäck, tänkte öka Storas lönsamhet kraftigt.
• Lösningen blev att söka en partner för att kunna expandera internationellt. Den partner blev finska papperstillverkaren Enso som hade samma ambitioner, dvs Stora och Enso skulle gå samman till nya bolaget Stora Enso.
• Marcus Wallenberg själv ställde upp på att bli utfrågad om sammanslagningen mellan Stora och Enso i Riksdagens utskott för att säkra upp att Riksdagen skulle godkänna sammanslagningen.
• Även om det officiellt var en sammanslagning (ett samgående) så innebar det i praktiken att Enso köpte Stora som blev ett dotterbolag till Stora Enso. Huvudkontoret och makten över nya Stora Enso hamnade alltså i Finland.
• Stora Enso blev i inledningen världens största papperstillverkare med finska staten som största aktieägare.
• Wallenberg-företrädaren Claes Dahlbäck utsågs till Stora Ensos styrelseordförande. Enl honom är Enso den bästa partner som Stora kan få, med fokusering på samma produktområden (papperskartong, tryckpapper och finpapper). Och Dahlbäck sa att efter samgåendet kommer det nya Stora Enso kunna få god lönsamhet till glädje för ägarna.
• Stora Ensos vd blev finländaren Jukka Härmälä som kom från Enso.
• När samgåendet genomförts och Stora Enso var på plats, var tanken att planer skulle genomföras för att få Stora Enso att uppnå rekordvinster. För att motivera företagsledningen skulle de belönas via stora bonusar och optionsprogram när det sedan börjar gå bra. Och målet var att aktieinvesterare skulle tycka att Stora Enso-aktien var väldigt attraktiv att äga.
• Åtgärderna var bla att köpa mark i Sydamerika med plantager för snabbväxande träd, och att satsa på Kina där fabriker skulle köpas och företag köpas.
• Problemet var att sådana satsningar skulle ta tid innan de började märkas i form av ökad lönsamhet för Stora Enso. Styrelsen och ledningen ville ha snabbare vinster och tittade istället på världens största pappersmarknad (USA).
• Det visade sig att det amerikanska bolaget Consolidated Papers (en av de största papperstillverkarna i Nordamerika) var till salu. Bolaget auktionerades ut och stora papperstillverkare från både Norden och Amerika bjöd över varandra så att prislappen sköt i höjden.
• En av branschens mest erfarna experter varnade Stora Enso för att köpa Consolidated Papers för att priset var för högt. Stora Enso skulle inte kunna få fram lika stora samordningsvinster via förvärvet som om Consolidated Papers skulle köpas av amerikanska konkurrenter med stor befintlig verksamhet där. Samma princip hade före detta Stora erfarit vad gäller tidigare företagsköp.
• Enl bla Storas före detta vd och styrelseordförande Bo Berggren är det svårt att få företagsköp att bli lyckade redan om det köpta bolaget ligger så pass nära som Norge eller Danmark. "Med oceaner emellan är det näst intill omöjligt. Då är synergieffekterna knappa, i vart fall i den här typen av branscher", anser han och anser sig vara försiktig i sin kritik när han betecknar Stora Ensos köp av Consolidated Paper som att "det är svårt att hitta något bättre exempel på att sälja smöret och tappa pengarna".
• Tidningen Dagens Industris nyhetschef Gustaf Tapper frågar sig hur Stora Ensos styrelse tänkte när de köpte Consolidated Papers så pass dyrt, och varför det inte fanns kompetens i styrelsen att ifrågasätta det höga priset. Enl Tapper borde styrelsen ha sett att det var en överhettad konjunktur, men istället så rycktes styrelsen med och gick vidare med köpet.
• Trots att Stora Ensos företagsledning med vd Jukka Härmälä i spetsen varnats, valde de att inte lyssna utan beställde istället fram mer optimistiska prognoser för framtiden.
• Consolidated Papers var börsnoterat i USA och det bud som Stora Enso gav 22 feb år 2000 var 70% över Consolidated Papers börskurs under föregående börsdag. Budet motsvarade 42 miljarder kr vilket var dubbelt så mycket som Stora Enso rekommenderats att bjuda.
• Effekten av Stora Ensos höga bud blev att alla konkurrerande budgivare drog sig ur auktionen, och Stora Enso-aktien föll kraftigt (15%) på börsen för att priset på Consolidated Papers ansågs vara för högt.
• Stora Ensos vd Jukka Härmälä sa att köpet av Consolidated Papers kommer att bli en lönsam affär för Stora Enso, även om det kommer att ta "en viss tid".
• Nästa steg blev att myndigheterna utredde om förvärvet kunde godkännas av konkurrensrättsliga skäl (dvs om Stora Enso skulle få för stora marknadsandelar), samtidigt som Stora Enso började undersöka Consolidated Papers närmare. Stora Enso utsåg en utredningsgrupp som skulle åka till USA och lära sig mer om Consolidated Papers.
• Och utredningsgruppen blev besvikna över vad de såg. Det visade sig att Consolidated Papers hade en gammalmodig, "patriarkalisk" företagsledning och gamla fabriker med höga produktionskostnader.
• Just då när Stora Enso var på väg att köpa Consolidated Papers valde Consolidated Papers dessutom att i maj år 2000 upphöra med sin produktion en tid pga dålig efterfrågan och för stora varulager. Det skulle visa sig vara början på den amerikanska pappersindustrins kollaps, bla pga import till USA av billigt papper från Asien och framväxten av internet och att annonsmarknaden försköts från pappersannonser till annonser på internet.
• Stora Ensos ledning på huvudkontoret i Helsingfors ville först inte tro att det skulle leda till en så snabb nedgång som sedan kom, utan utgick ifrån att det bara var en tillfällig försvagning av marknaden som snart skulle återhämta sig till tidigare nivåer.
• Istället för att reagera valde Stora Enso att fullfölja köpet av Consolidated Papers och börsintroducera Stora Enso-aktien på New York-börsen i sep år 2000.
• Utvecklingen därefter blev att förlusterna pga köpet bara såg ut att växa. Men Stora Enso-ledningen ville istället ha mer optimistiska prognoser från sina utsända representanter i USA. Budgetar fick omarbetas och nya, fräschare siffror presenteras för Stora Enso-ledningen. Men det förändrade inte den krassa verkligheten.
• Utvecklingen ledde till att Stora Ensos USA-chef Sten Holmberg hamnade i kläm mellan den verkliga utvecklingen och Stora Enso-ledningens krav på en positiv utveckling. Han kände sig tvungen att nästan hitta på att det gick bra fast det inte gjorde det. "Det var väl inte alla gånger man var stolt över sina dagsverken", säger han.
• Hösten år 2002 (2 år efter Consolidated Papers-köpet) stod det klart att det gick dåligt i USA pga dålig utveckling för annonsmarknaden vilket inverkade negativt på pappersmarknaden. Stora Enso-ledningen insåg att de begått ett stort misstag. Varningarna visade sig ha varit mer än väl befogade.
• Det började bli dags att i bokföringen visa upp kostnaderna för det dåliga Consolidated Papers-förvärvet. Alternativen var att antingen erkänna misslyckandet och lägga alla papper på bordet eller att "rädda sitt skinn genom att mörka de verkliga siffrorna".
• USA-chefen instruerades om att han endast skulle rapportera "en mindre förlust". "Det var riktigt tuffa diskussioner om vad det här verkliga värdet (på Consolidated Papers) var då", säger han. Holmberg föreslog en siffra för hur stor nedskrivning Stora Enso skulle behöva göra i sin bokföring av värdet på Consolidated Papers, men det blev som "ett beskt piller" för Stora Enso-ledningen. Holmbergs siffra var klart högre än den verkliga nedskrivning på 10 miljarder kr som Stora Enso sedan bokförde hösten år 2002.
• Men det slutade inte med det, utan förlusterna fortsatt växa i flera år.
• År 2007 gick Stora Ensos vd Jukka Härmälä i pension och han efterträddes av nya vd:n Jouko Karvinen som sa att arbetet med att sänka Stora Ensos kostnader skulle fortsätta. Verksamheten i USA gick fortfarande med förlust och Karvinen valde att sälja av den.
• Det skulle även göra att Stora Enso skulle behöva redovisa hur stor den totala förlusten på Consolidated Papers-köpet skulle bli. Bedömningarna av storleken på den verkliga förlusten ligger kring 20-60 miljarder kr. "Det har kostat massor" och "Det är gigantiska värden som förstördes", säger Sten Holmberg.
• Händelseförloppet skulle drabba Gerard Goodwyn vars ansvar var att göra Stora Ensos årsredovisningar. Han hade utvecklat Stora Ensos bokföringssystem och kunde mer än de flesta om bolagets ekonomi, och ansågs därför vara lämplig att räkna fram den slutliga totalförlusten av Consolidated Papers-köpet.
• I juli år 2007 kontaktades Goodwyn av 2 av Stora Ensos revisorer (från revisionsbyrån Pwc) i samband med att Stora Enso planerade sälja sin USA-verksamhet. De ville granska Goodwyns beräkning av hur stor förlusten skulle bli eftersom det skulle bli en av de största posterna bland årsredovi… [content has been truncated]