Sälj Teliasonera-aktien
2013-09-29 22:58, Edited at: 2013-09-30 16:21Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Sänkta priser på mobiltelefoni i Norge och de kommande årens jätteinvesteringar i Sverige lär dämpa Teliasoneras lönsamhet.
Netcom
Teliasoneras norska dotterbolag Netcom firar 20 år med att from fre 27 sep 2013 erbjuda ett mobiltelefoni-abonnemang (inkl mobilt internet) till vrakpris; en fast abonnemangsavgift på 249 norska kr i månaden inkl tal, sms och mobilt internet upp till 800 mb i månaden.
Det nya jubileumsabonnemanget varar i 12 månader from nu för de kunder som tecknar det.
Och de som tecknar abonnemanget har ingen bindningstid utan kan avbryta abonnemanget när de vill under 12 månadersperioden.
Dvs risk för att detta kommer att ge sämre lönsamhet för Netcom framöver och därmed kursnedgång i Teliasonera-aktien?
Tex ABG-analytikern Ole Petter Kjerkjeit till norska tidningen Dagens Näringsliv:
"Detta är absolut den värsta abonnemangstypen en mobiloperatör kan erbjuda." (ur lönsamhetssynpunkt)
Enl Carnegie-analytikern Espen Torgensen till Dagens Näringsliv:
"Det här låter som att det är för bra för att vara sant eftersom erbjudandet även får utnyttjas av kunder som redan är Netcom-abonnenter och inte har någon bindningstid kvar på sina befintliga abonnemang."
http://www.dn.no/forsiden/borsMarked/article2690629.ece
Dvs sådana kunder kan då byta till det för Netcom mindre lönsamma jubileumsabonnemanget. I och för sig kan jubileumsabonnemanget ge Netcom bra rykte och en del nya kunder som stannar kvar på sikt, men tex överväger huvudkonkurrenten Telenor att lansera ett abonnemang med lika bra villkor.
Investeringar i Sverige
Annons från Teliasonera i bla Svenska Dagbladet 13 sep 2013:
_"En fantastisk nyhet kräver ett fantastiskt nät.
Din mobil, hur ny och revolutionerande den än må vara, är aldrig bättre än sitt nät.
Med Telias 4G-nät ger du din mobil de möjligheter den är byggd för.
Och ännu bättre blir det.
Vi gör just nu en miljardsatsning på det svenska mobilnätet.
En utbyggnad som ger unik täckning, får ditt liv att fungera bättre och faktiskt förändrar Sverige."_
Dvs risk för dålig lönsamhet för Teliasonera i Sverige ett tag framöver pga de stora investeringarna i det svenska mobilnätet?
Dessutom ur pressmeddelande från Teliasonera från 27 sep 2013:
"Telia storsatsar på att bygga ut och förstärka den mobila och fasta
infrastrukturen i hela landet med fem miljarder kronor per år till
och med 2015."
www.avanza.se/placera/pressmeddelanden/2013/09/27/telia-telia-storsatsar-i-falkenberg.html
Dvs Teliasoneras stora investeringssatsning i Sverige omfattar tydligen både mobiltelefoni och bredband.
Intäkter och resultat
Teliasonera hade totala intäkter på 50 miljarder kr under första halvåret 2013.
Ebitda-resultatet uppgick till 17 miljarder kr (motsvarande en ebitda-marginal på 35%).
• Mobiltelefoni i Sverige svarade för 8,3 miljarder kr av intäkterna med ett ebitda-resultat på 3,7 miljarder kr (en ebitda-marginal på 45%).
• Bredband i Sverige svarade för intäkter på 9,5 miljarder kr och ett ebitda-resultat på 3,4 miljarder kr (en ebitda-marginal på 36%).
• Mobiltelefoni i Norge svarade för 3,7 miljarder kr av intäkterna med ett ebitda-resultat på 1 miljard kr (en ebitda-marginal på 31%).
Dvs andelar av Teliasoneras totala ebitda-resultat under första halvåret 2013:
mobiltelefoni i Sverige 21%
bredband i Sverige 20%
mobiltelefoni i Norge 6%
- - -
Summa 47% av Teliasoneras totala ebitda-resultat
Marknadsandelar på mobiltelefoni
Marknadsandel Sverige
Teliasoneras marknadsandel på mobiltelefoni i Sverige (uppgift från nov 2011)
"Största operatören på den privata mobilmarknaden i Sverige är Telia med en marknadsandel på 41 % följt av Tele2/Comviq (24 %) och Telenor (15 %)."
(De siffrorna avser ev bara delmarknaden för privatpersoner?)
Utveckling av de totala marknadsandelarna på mobiltelefoni i Sverige under perioden 2007-2012: http://www.statistik.pts.se/pts2012/index.html
Teliasonera har tappat från 43% till 39%.
Tele2 har tappat från 32% till 30%.
Telenor har tappat från 18% till 17%.
Men Tre har ökat från 6% till 11%.
Därutöver finns gruppen "övriga" som ökat från 1% till 4% under perioden.
- - -
Summa 100% av marknaden
Dvs negativt att Teliasonera har tappat marknadsandel där men är dock fortsatt etta.
Enl Teliasoneras egen hemsida är bolaget etta på mobiltelefoni i Sverige med en marknadsandel på 40%: http://www.teliasonera.com/en/about-us/markets-and-brands/
Enl den länken har Teliasonera två varumärken för mobiltelefoni i Sverige; Telia och Halebop.
Halebop
Halebop var ett separat bolag grundat år 2000 som Teliasonera (dåvarande Telia) köpte år 2001: http://sv.wikipedia.org/wiki/Halebop
Namnet lär komma från kometen Hale-Bopp: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hale–Bopp
Halebop var från början inriktat på mobiltelefoni via kontantkort, men lanserade senare även abonnemang.
Pressmeddelandet från aug 2001 om Telias köp av Halebop: http://news.cision.com/se/telia/r/telia-forvarvar-halebop,e47325
Halebop beskrevs då som en "mobil portal" (dvs hemsida för internet via mobiltelefonen) med 800 000 registrerade användare.
Säljare av Halebop var bolaget Drutt Corporation (som Telia ägde till 40%).
Vd för Drutt Corporation var Roland Svensson.
Telias förvärv av Halebop genomfördes genom att Telia "återförde" en ägarandel på 15% av Drutt Corporation men behöll en ägarandel på 25%.
Drutt Corporation köptes sedan av Ericsson år 2007.
Drutt Corporation hade då följande inriktning:
"(...) utveckling och tillhandahållande av mjukvaruplattformar för mobila tjänster, vilka möjliggör för operatörer att erbjuda och fakturera mobila tjänster via samtliga mobilnätverk och kanaler": http://www.mannheimerswartling.se/sv/Nyheter/Nyhetsarkiv/Ericsson-koper-Drutt-Corporation/
Halebop har en egen hemsida och kallar sig där för "operatören med Sveriges nöjdaste kunder": https://www.halebop.se/
Enl hemsidan bla:
_"Om Halebop
Halebop är mobiloperatören med Sveriges nöjdaste kunder. Vi har fått utmärkelsen fem år i rad av Svenskt Kvalitetsindex. Vi är såklart otroligt glada!!_
_Ring och SMS:a billigt
Med Halebop kan man telefonera för nästan inga pengar alls. SMS:a kan man också göra, ofta och mycket till alla på hela jordklotet. Med abonnemang så får du minst 3000 fria sms och med kontantkort får du fria sms när du laddar."_
_"Halebop från början
Halebop grundades år 2000. Från början var Halebop en mobil portal med roliga och nyttiga mobiltjänster. Namnet Halebop är ett hittepånamn och betyder precis vad man vill att det skall betyda._
År 2001 tog Halebop plats i Telia-koncernen (numera TeliaSonera) och Halebops första kontantkort hamnade i en mobilapparat den 10 december. Det var där det började och nu fortsätter det bara. Stay on top, Halebop."
Marknadsandel Norge
Utvecklingen för marknadsandelarna inom mobiltelefoni i Norge från 2010 till 2012:
1. Telenor har ökat sin marknadsandel från 50% till 51%.
2. Teliasonera har ökat sin marknadsandel från 24% till 27%.
3. Network Norway har tappat marknadsandel från 11% till 8%.
4. Tele2 har ökat sin marknadsandel från 8% till 9%.
5. Övriga har tappat marknadsandel från 7% till 6%.
Dvs positivt att Teliasonera har ökat marknadsandelen där men är tvåa.
Enl Teliasoneras egen hemsida är bolaget tvåa på mobiltelefoni i Norge med en marknadsandel på 25%: http://www.teliasonera.com/en/about-us/markets-and-brands/
//Edit: Teliasonera har tydligen två varumärken för mobiltelefoni i Norge; Netcom och lågprisbolaget Chess: http://www.teliasonera.com/en/about-us/markets-and-brands/norway/
År 2000 köptes Netcom av Teliasonera för 23 miljarder kr mitt under IT- och telekombubblan på börsen då aktiekurser i bolag i de branscherna generellt var uppblåsta.
Bla blev Teliasonera senare tvunget att under 2012 göra en nedskrivning på nästan 3 miljarder kr avseende Netcom: http://www.dn.se/ekonomi/norsk-miljardsmall-for-telia-sonera/
Edit: Teliasonera köpte 55% av Netcom för 23 miljarder norska kr.
I aug 2000 nådde Teliasonera en ägarandel på 95% av Netcom och avnoterade bolaget från Oslobörsen.
http://no.wikipedia.org/wiki/NetCom
Enl en annan uppgift köpte Teliasonera (dåvarande Telia) 51% av Netcom för 23 miljarder svenska kr enl en uppgörelse på midsommaraftonen 2000: http://www.mobil.se/nyheter/affar-mellan-telia-och-netcom-1.285160.html
I samma veva som nedskrivningen av Netcom gjorde Teliasonera en nedskrivning på över 300 miljoner kr avseende sitt bolag Omnitel i Litauen pga "tuff konkurrens och prispress" där.
Det var år 2005 som Teliasonera köpte Chess för 2 miljarder kr.
Otrolig separat historia om norska fiskarsonen Idar Vollvik som byggde upp Chess från i stort sett ingenting från det att han köpte bolaget år 2001 för 4 miljoner kr, och sedan sålde det till Teliasonera år 2005 för 2,4 miljarder norska kr (varav 1 miljard norska kr till honom själv).
År 2008 hade han spelat bort alla sina pengar från Chess på daytrading i aktier på börsen.
http://no.wikipedia.org/wiki/Idar_Vollvik
Nu har han ekonomiska problem och obetalda skulder: http://www.aftenposten.no/okonomi/Pengeproblemene-fortsetter-for-Idar-Vollvik-7313962.html#.UkizBEDE0gA
Enl den artikeln i norska tidningen Aftenposten fick Vollvik 850 miljoner norska kr för sin ägarandel i Chess när bolaget såldes till Teliasonera år 2005.
//
Marknadsandel Finland
Marknadsandelar på marknaden för mobiltelefoni i Finland år 2003:
1. Teliasonera 61%
2. Radiolinja 29%
3. DNA 9%
övriga 1%
- - -
Summa 100%
Marknadsandelar i slutet av 2010 (avseende mobiltelefoni-abonnemang i Finland):
1. Elisa 39%
2. Teliasonera 36%
3. DNA 23%
övriga 2%
- - -
Summa 100%
http://www.ficora.fi/attachments/englantiav/5ybCca2z0/Communications_markets_in_Finland_2010.pdf
Dvs om siffrorna är jämförbara för 2003 och 2010 har Teliasonera alltså tappat sin dominerande marknadsposition och är nu bara tvåa på mobiltelefoni i Finland.
Enl Teliasoneras egen hemsida är bolaget tvåa på mobiltelefoni i Finland med en marknadsandel på 34%: http://www.teliasonera.com/en/about-us/markets-and-brands/
Marknadsandel Danmark
Enl länken närmast ovan är Teliasonera bara trea på mobiltelefoni i Danmark med en marknadsandel på 18%.
Marknadsandel Baltikum
Teliasonera är etta på mobiltelefoni i alla de tre baltiska länderna.
Marknadsandel per land:
Estland 44%
Lettland 43%
Litauen 39%
http://www.teliasonera.com/sv/om-oss/marknader-och-varumarken/
Teliasonera-aktiens värderingsnivå
Teliasonera nu värt totalt 214 miljarder kr på Stockholmsbörsen vid nuvarande börskurs 49,53 kr.
Teliasoneras resultat per aktie de kommande åren enl analytikernas snittprognoser:
2012 (faktiskt utfall): 4,59 kr
- - -
2013: 3,99 kr (-13%)
2014: 4,34 kr (+9%)
2015: 4,59 kr (+6%)
http://www.4-traders.com/TELIASONERA-AB-6491092/financials/
Varför resultatnedgång 2013? Resultatet per aktie för 2015 är inte mer än på samma nivå som 2012.
Balansräkning
Negativt dessutom att Teliasonera är ganska skuldsatt med en nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på 66 miljarder kr per slutet av juni 2013.
Det motsvarar 31% av Teliasoneras börsvärde.
I och för sig är väl Teliasoneras verksamhet ganska konjunktur-okänslig vilket gör att skuldsättningen inte innebär någon jätterisk.
Vad gäller balansräkningen i övrigt hade Teliasonera totala tillgångar bokförda till 243 miljarder kr per slutet av juni 2013.
Tillgångarna var finansierade med:
• skulder på 137 miljarder kr (56% av tillgångarna)
• eget kapital på 106 miljarder kr (44% av tillgångarna)
Tillgångarna utgjordes av följande största tillgångsposter:
1. goodwill och övriga immateriella tillgångar 83 miljarder kr
2. materiella anläggningstillgångar 63 miljarder kr
3. andelar i intressebolag, joint ventures, uppskjutna skattefordringar och övriga anläggningstillgångar 39 miljarder kr
4. kundfordringar, aktuella skattefordringar och övriga fordringar 24 miljarder kr
- - -
Summa 209 miljarder kr (86% av de totala tillgångarna)
Negativt att Teliasonera har "luft" i balansräkningen i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar på 83 miljarder kr.
Den posten svarar för 34% av Teliasoneras totala tillgångar och 78% av Teliasoneras egna kapital på 106 miljarder kr.
Om Teliasonera börjar gå dåligt under längre tid kan de immateriella tillgångarnas stora bokförda värde behöva skrivas ned vilket då leder till motsvarande stora negativa resultatposter som även urholkar det egna kapitalet med lika mycket.
Som nämnt har Teliasonera tidigare tvingats göra nedskrivningar på sina bokförda tillgångsvärden.
//Edit: Dock ett positivt tecken att Teliasonera är värt 214 miljarder kr på börsen fast det bokförda egna kapitalet bara är 106 miljarder kr.
Det indikerar att aktieinvesterare åtminstone i nuläget anser att Teliasoneras tillgångar (inkl de immateriella tillgångarna) är värda 108 miljarder kr mer än de totala tillgångarnas bokförda värde på 243 miljarder kr.
//
Det är revisorns uppgift att se till att ett bolags bokföring är korrekt och rättvisande.
Revisorerna Anders Lundin och Jeanette Skoglund från revisionsbyrån Pwc har skrivit på och godkänt Teliasoneras årsredovisning för 2012 enl vilken Teliasonera hade immateriella tillgångar bokförda till 83 miljarder kr per slutet av 2012 (dvs samma nivå som per slutet av juni 2013).
Pwc är dock inte felfritt utan har tex nyligen gått med på att betala 700-800 miljoner kr i skadestånd pga felaktig bokföring i börsbolaget Prosolvia som kraschade:
"Efter att Prosolvia i början av 1998 anklagats för att ha blåst upp sin vinst, ledde detta till slut till konkurs och till ett av Sveriges största brottmål."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Prosolvia
"PwC förlikas med Prosolvia
Prosolvias konkursbo och Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (PWC) har träffat en förlikning i den tvist som hovrätten i västra Sverige dömt i.
Öhrlings PwC ska betala 742,5 miljoner kronor. Pengarna betalas omgående enligt ett pressmeddelande från konkursförvaltaren i Prosolvia."
http://www.affarsvarlden.se/affarsjuridik/article3770297.ece
Rekommendation från aktieanalytiker
18 sep 2013: Finska aktiemäklarfirman Evli sänker sin rekommendation från "öka" till "minska" med en riktkurs på 50 kr inom 12 månader: www.avanza.se/placera/telegram/2013/09/18/teliasonera-evli-sanker-rekommendation-till-minska-oka.html
Det är i och för sig i nivå med nuvarande börskurs 49,53 kr men begränsad uppgångspotential alltså de kommande 12 mån enl Evli.
Ny vd
Johan Dennelind tillträdde som Teliasoneras nya vd 1 sep 2013.
Kan han skaka nytt liv i bolaget och aktien?
Enl pressmeddelandet om Dennelind (från 16 jun 2013) har han nästan 20 års erfarenhet från telekombranschen varav senast som chef för sydafrikanska mobiltelefoni-operatören Vodacom: http://www.teliasonera.com/sv/newsroom/pressmeddelanden/2013/6/johan-dennelind-ny-vd-och-koncernchef-for-teliasonera/
Videoklipp med hela Teliasoneras presskonferens 17 jun 2013 om Dennelinds tillträde: http://www.youtube.com/watch?v=vsMOODgehwo
Även videoklipp med separat intervju med honom (från 16 jun 2013): http://www.youtube.com/watch?v=Cj4ksS5K7WU
Han säger där bla att han ser många möjligheter i mobiltelefoni-branschen, och ännu bättre möjligheter för Teliasonera som enl Dennelind ligger i "the sweet spot" (dvs har bästa möjliga förutsättningar).
Dennelind är försiktig med att kommentera kritiken mot Teliasoneras verksamhet i bla Uzbekistan (mer om det nedan), men uppger att han har stort förtroende för Teliasoneras styrelse med Marie Ehrling i spetsen som styrelseordförande som leder en omfattande granskning av Teliasoneras verksamheter i land för land.
Enl intervju med Dagens Industri i samband med sitt tillträdde uppgav Dennelind att han tycker att Teliasonera har en dålig utveckling:
_"Jag tycker att vi på allt för många marknader inte når upp till vår potential.
På majoriteten av marknaderna har vi faktiskt tappat mark mot viktiga konkurrenter de senaste åren och det är inte hållbart i längden."_
Han förespråkar enl artikeln att Teliasonera blir mer offensivt och på alerten:
_"Vi måste våga öka takten och möta våra industriutmaningar.
Industrin är i en extrem utveckling just nu och om vi inte är extremt snabba och insiktsfulla inför vad som sker, hamnar vi automatiskt på efterkälken.
Vi måste våga ta lite mer risk in i närliggande industrier och närliggande områden."_
www.avanza.se/placera/telegram/2013/09/04/teliasonera-ny-vd-vill-ta-mer-risker-di.html
Stora engångskostnader?
En risk med en ny vd är att det enl praxis kan bli stora engångskostnader för kostnadsbesparingar och tillgångsnedskrivningar då den nya vd:n "rensar bordet" i tex sin första resultatrapport efter tillträdet.
Det kan få aktien att åtminstone tillfälligt dippa nedåt.
Besked om ev engångskostnader kan tex komma i Teliasoneras q3/2013-resultatrapport som ska offentliggöras 17 okt 2013.
Dock brukar man tala om att en ny börs-vd brukar få en "smekmånad" på 100 dagar vilket för Dennelind alltså skulle bli räknat från 1 sep 2013.
I så fall kan hans bordsrensning komma i resultatrapporten för q4/2013 som offentliggörs 30 jan 2014.
Länder
Inom mobitelefoni finns Teliasonera i:
• de fyra nordiska länderna (Sverige, Norge, Danmark, Finland)
• de tre baltiska länderna (Estland, Lettland, Litauen)
• Spanien
Den spanska verksamheten utgörs väl av Teliasoneras spanska mobiltelefoni-operatör Yoigo.
Konkurrensen i landet lär vara hård. Det finns tre andra mobiltelefoni-operatörer med egna mobiltelefoni-nät i landet (Telefonica, Vodafone och France Telecom) plus ett antal övriga konkurrenter som hyr in sig i befintliga nät.
Yoigo kommer på plats nr 4 i rangordningen av Spaniens mobiltelefoni-operatörer, skrev nyhetsbyrån Reuters i aug 2013: http://www.reuters.com/article/2013/08/01/us-teliasonera-telefonica-idUSBRE9700QX20130801
Bolaget har en marknadsandel på 7% inom mobiltelefoni i landet.
Under första halvåret 2013 hade Spanien-verksamheten intäkter på 4,5 miljarder kr men ett ebitda-resultat på bara 274 miljoner kr (motsvarande en ebitda-marginal på 6%.
Verksamheten svarade därmed för 9% av Teliasoneras totala intäkter under perioden, men under 2% av Teliasoneras totala ebitda-resultat.
Inom bredband finns Teliasonera i:
• de fyra nordiska länderna
• två baltiska länder (Estland, Litauen)
Teliasonera har dessutom separata verksamheter i "Eurasien" vilket omfattar följande sju länder:
Kazakstan
Azerbajdzjan
Uzbekistan
Tadzjikistan
Georgien
Moldavien
Nepal
De länderna genererade intäkter på 10 miljarder kr och ett ebitda-resultat på 5 miljarder kr (motsvarande en ebitda-marginal på 52%) under första halvåret 2013.
De sju Eurasien-länderna utgör därmed en betydande del av Teliasoneras totala intäkter och ebitda-resultat.
Verksamheten utgör 20% av Teliasoneras intäkter och hela 30% av ebitda-resultatet.
De sju ländernas sammanlagda intäkter på 10 miljarder kr för första halvåret 2013 fördelar sig enl följande:
Kazakstan 39%
Azerbajdzjan 19%
Nepal 15%
Uzbekistan 15%
Tadzjikistan 5%
Georgien 4%
Moldavien 2%
- - -
Summa 100%
Och de sju ländernas sammanlagda ebitda-resultat på goda 5 miljarder kr fördelar sig enl följande:
Kazakstan 41%
Nepal 18%
Azerbajdzjan 16%
Uzbekistan 16%
Tadzjikistan 4%
Georgien 4%
Moldavien 2%
- - -
Summa 100%
Fyra länder dominerar alltså (Kazakstan, Nepal, Azerbajdzjan och Uzbekistan) och svarar tillsammans för 90% av de sju ländernas sammanlagda ebitda-resultat under första halvåret 2013.
Ebitda-resultaten innebär följande ebitda-marginaler:
Nepal 61%
Uzbekistan 55%
Kazakstan 55%
Tadzjikistan 50%
Azerbajdzjan 46%
Georgien 43%
Moldavien 36%
- - -
Summa 52%
Bäst i Nepal alltså.
Kritik
Videoklipp om Teliasoneras verksamhet i Uzbekistan (från Sveriges Televisions tv-program "Uppdrag granskning", upplagt 19 sep 2012):
http://www.youtube.com/watch?v=ebBY5tj_a8w
Dåvarande Teliasonera-vd:n Lars Nybergs kommentarer till det (upplagt 20 sep 2012): http://www.youtube.com/watch?v=7ar508cRtMs
Så här sa han då:
"Jag känner mig övertygad om att Teliasonera inte har mutat någon och inte heller deltagit i penningtvätt."
Och ett till Uppdrag granskning-program om saken (upplagt i dec 2012):
http://www.youtube.com/watch?v=WVop_dB-R6I
Teliasonera uppges enl klippen bla ha betalat över 2 miljarder kr för att få tillstånd att bedriva mobiltelefoni i Uzbekistan, och att pengarna gick som mutor till bolaget Takilant som Gulnara Karimova antas ligga bakom (dotter till Uzbekistans diktator; presidenten Islam Karimov).
Dessutom debatt om att Teliasonera ger diktaturen full tillgång till att avlyssna kundernas mobiltelefoner och spåra telefonernas geografiska positioner.
Bla visas hur en uzbekisk regimkritiker (Obidkhon Nazarov) som nu bor i Sverige blev skjuten i huuvdet i Sverige och nu ligger i koma. Tilltaget antas ha skett på uppdrag av uzbekistanska diktaturen.
Separat artikel om det på Sveriges Televisions hemsida: http://www.svt.se/ug/utsand-av-regimen-skot-hans-far-i-huvudet
Enl artikeln bla:
_"Uppdrag granskning kunde tidigare i år avslöja att samtliga av Telia Soneras bolag i det så kallade diktaturbältet har ett omfattande och nära samarbete med ländernas säkerhetstjänster, t ex genom att tillåta obegränsad avlyssning - i regimernas jakt på kritiker och oliktänkande.
Dokument bekräftade hur Telia Sonera låter säkerhetstjänsterna ha direkt och fjärrstyrd tillgång i realtid till teletrafiken - samtal, data och sms – och hur man rört sig med sin mobiltelefon.
Samma nära samarbete i land efter land, som hjälper de brutala regimerna att hålla befolkningen i schack."_
Ett annat Uppdrag granskning-program (från jan 2013) om övrig förekomst av mutor inom bla Teliasonera: http://www.youtube.com/watch?v=Y81WcKk5Wk8
Och intervju med dåvarande Teliasonera-vd:n Per-Arne Blomquist i maj 2013 om Uzbekistan: http://www.youtube.com/watch?v=S4V4npBWj_4
Teliasonera har väl utåt sett uppgett att bolaget inte ansett sig ha gjort något fel och är oskyldigt till alla anklagelser om oegentligheter.
I sig har väl Teliasoneras uzbekistanska verksamhet varit framgångsrik.
Teliasoneras mobiltelefoni-operatör i landet heter U Cell och har på fem år sedan starten kommit upp i 9 miljoner abonnenter (per 2012): http://en.wikipedia.org/wiki/TeliaSonera#Uzbekistan
Som jämförelse har hela Uzbekistan 30 miljoner invånare.
Verksamheten tog sin början år 2007 då Teliasonera bildade bolaget U Cell efter att ha köpt en av landets största teleoperatörer.
"Lars Nyberg tillträdde den 1 september 2007 som VD och koncernchef för Telia Sonera och avgick den 1 februari 2013 till följd av turerna kring företagets investeringar i Uzbekistan."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Nyberg_(företagsledare)
Och:
"I juli 2007 meddelade Telia Sonera att man köper 100% av aktierna i MCT Corp, som har majoritetskontroll av aktierna i tre GSM-operatörer i Uzbekistan och Tadzjikistan samt en minoritetsandel i en ledande GSM-operatör i Afghanistan."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Telia_Sonera
Dvs Teliasoneras etablering i Uzbekistan verkar ha inletts innan Nyberg tillträdde som Teliasonera-vd i sep 2007.
Därefter tillträdde Per-Arne Blomquist som tillförordnad vd och 1 sep 2013 tillträdde alltså Johan Dennelind som Teliasoneras nya ordinarie vd.
I ovannämnda videoklipp från jan 2013 ställde Uppdrag granskning följande fråga till en av de anonyma, initierade källorna kring Uzbekistan-härvan:
"Finns det en minimal chans att Lars Nyberg inte vet eller förstår att det här handlar om mutor?"
Källan gav då följande svar:
"Inte en chans. Inte en chans."
Ryssland, Turkiet
Dessutom äger Teliasonera 25% av ryska mobiltelefoni-operatören Megafon och 38% av turkiska mobiltelefoni-operatören Turkcell.
Megafon
Megafon är börsnoterat på Londonbörsen och där värt motsvarande 142 miljarder kr.
Teliasoneras ägarandel på 25% är därmed värd 36 miljarder kr motsvarande 17% av Teliasoneras totala börsvärde på 214 miljarder kr.
Alternativt uttryckt svarar Megafon-ägarandelen för ett värde på ca 8 kr per Teliasonera-aktie (som totalt ligger i 49,53 kr på Stockholmsbörsen).
Megafon börsintroducerades så sent som i nov 2012 och börskursen har sedan dess haft en god utveckling.
Megafon-aktier såldes ut för 20 dollar per st vid börsintroduktionen och nu ligger aktien i 35,69 dollar (slutkurs fre 27 sep 2013).
Per juni 2012 var marknadsandelarna följande per mobiltelefon-operatör i Ryssland:
1. MTS 31%
2. Megafon 27%
3. Vimpelcom 24%
4. Tele2 10%
5. Rostelecom 6%
övriga 2%
- - -
Summa 100%
http://en.wikipedia.org/wiki/Mobile_phone_industry_in_Russia
Dvs Megafon var i alla fall tvåa vilket inte är så tokigt.
Svenska bolaget Tele2 har ju sedermera sålt sin verksamhet i Ryssland.
Det berördes i ett tidigare blogginlägg (från 13 aug 2013) om Tele2:s huvudägare Kinnevik: http://www.redeye.se/aktiebloggen/kinnevik/salj-kinnevik-aktien
Enl inlägget bla:
"Är man konspiratoriskt lagt kan man ju tycka att Tele2 är ett avskräckande exempel på att man som aktieinvesterare bör undvika bolag med verksamhet i Ryssland:
1) Tele2 lyckades väldigt skickligt att på egen hand bygga upp en stor telekom-verksamhet i Ryssland.
2) När ryssarna fick upp ögonen för detta ville de inte ge Tele2 tillstånd för den nya generationens mobiltelefoni 3G och 4G som gör att man kan surfa på internet med mobiltelefonen. Det innebar i praktiken att Tele2 vingklipptes i Ryssland.
3) Sedan utövade ryssarna påtryckningar på Tele2 att sälja av sin ryska verksamhet till ryssar.
4) Och då fick Tele2 inte sälja till högstbjudande, utan först skulle verksamheten säljas till rabatterat pris till statliga ryska banken VTB (vilket skedde i apr 2013).
5) Och sedan ska VTB nu skära emellan och sälja verksamheten vidare till högstbjudande ryss."
Mer om det i det blogginlägget, men det finns alltså risker med att bedriva verksamhet i Ryssland.
Turkcell
Turkcell är värt motsvarande 82 miljarder kr på Istanbulbörsen, så Teliasoneras ägarandel på 38% är värd 31 miljarder kr motsvarande ca 7 kr per Teliasonera-aktie (jämfört med Teliasonera-aktiens börskurs på 49,53 kr).
Tillsammans svarar alltså Megafon och Turkcell för 15-16 kr per Teliasonera-aktie, motsvarande 31% av Teliasoneras börskurs på 49,53 kr.
Det är alltså en stor del av Teliasoneras totala börsvärde.
Turkcell-aktien ser ut att ha en långsiktigt stigande trend i ett flerårsdiagram, men kursvariationerna kan vara stora: http://www.bloomberg.com/quote/TCELL:TI/chart
Det är en mycket ryckigare kursutveckling än vad tex Megafon-aktien har haft.
För fem år sedan (dvs hösten 2008) låg Turkcell-aktien i 7-8 turkiska lira och nu ligger aktien i 11-12 lira.
Men aktien nådde en topp på 11-12 lira redan i början av 2010, varefter aktien föll tillbaka kraftigt till 7-8 lira igen i aug 2011.
Därifrån steg den sedan till 12-13 lira i början av 2013 och ser därifrån ut att vara i en kortsiktigt fallande trend till nuvarande nivå på 11-12 euro.
Aktieanalytikerna räknar med en stabil utveckling för Turkcell de kommande åren (för femårsperioden 2012-2017):
• Intäkterna väntas öka med i snitt 6%/år.
• Rörelsemarginalen väntas öka från 16-17% till 22%.
• Nettoresultatet väntas öka med i snitt 7%/år.
http://www.4-traders.com/TURKCELL-ILETISIM-HIZMETL-6492797/financials/
Börsvärdet på 26 miljarder turkiska lira kan jämföras med att bolaget väntas nå ett nettoresultat på drygt 2 miljarder lira under 2013.
Det innebär ett p/e-tal på 11-12 vid nuvarande börskurs 11,75 lira.
Och 2017 väntas nettoresultatet nå 3,0 miljarder lira vilket motsvarar ett p/e-tal på 8-9.
Dvs aktien lär väl vara en hyfsat långsiktigt god placering även om aktien inte är jättebillig i dagsläget.
För Megafon räknar analytikerna i snitt med följande utveckling:
• Intäkterna väntas i snitt öka med 5-6%/år de kommande fem åren (perioden 2012-2017).
• Rörelsemarginalen väntas ligga någorlunda stabilt på 23%.
• Nettoresultatet väntas dock öka med hela 14-15% per år de kommande tre åren (2012-2015).
Det motsvarar en ökning av resultatet per aktie från 2,11 dollar 2012 till 3,03 dollar 2015.
Aktien handlas därmed till ett p/e-tal på ca 13 på förväntat resultat för 2013 och ett p/e-tal på ca 12 på förväntat resultat för 2015.
Megafon-aktien är därmed högre värderad än Turkcell-aktien.
• Ryssland har 144 miljoner invånare varav Megafon hade 65 miljoner abonnenter per slutet av q1/2013.
Megafons kundstock utgör alltså 45% av de ryska invånarna.
• Turkiet har 76 miljoner invånare varav Turkcell hade 35 miljoner kunder per slutet av q1/2013.
Det motsvarar 46% av de turkiska invånarna.
Turkcell har tydligen även verksamhet i Ukraina med 11 miljoner kunder i slutet av q1/2013 (25% av Ukrainas totala antal invånare på 45 miljoner pers).
Teliasonera inkluderar sina andelar av Megafons och Turkcells resultat i Teliasoneras totala resultat, så vid en bedömning av om Teliasonera-aktien är köpvärd eller ej kan man inte både räkna med hela Teliasoneras resultat per aktie och därutöver beakta marknadsvärdet på Teliasoneras ägarandelar i Megafon respektive Turkcell. Man får alltså göra antingen eller.
Beaktar man marknadsvärdena på Teliasoneras ägarandelar i Megafon och Turkcell som separata tillgångar i Teliasonera, får man rensa ut Teliasoneras andelar av Megafons och Turkcells resultat från Teliasoneras totala resultat.
Medan Megafon enl ovan är tvåa på mobiltelefoni i Ryssland är Turkcell klar etta i Turkiet.
Mobiltelefoni-operatörernas marknadsandelar i Turkiet (per q3/2012):
1. Turkcell 52%
2. Vodafone 28%
3. Avea 20%
http://en.wikipedia.org/wiki/Turkcell
Bråk mellan storägarna
I Turkcell har det under lång tid varit bråk mellan de största ägarna Teliasonera, turkiska Cukurova och ryska Alfa Group: https://www.nordnet.se/mux/web/analys/experterna/expert/kommentar.html?expert=LINDSTROM_LANG2&id=5431
Enl länken ovan från Nordnet bla:
• Bråket handlar om en aktiepost som avgör vem som får ägarkontrollen över Turkcell.
• Konsekvensen av bråket har blivit att Turkcells styrelse inte kunnat kalla till bolagsstämma eller besluta om aktieutdelning sedan år 2009.
• Negativt alltså för Teliasoneras aktieägande i Turkcell att Teliasonera inte har fått ut någon aktieutdelning från Turkcell för åren 2010, 2011 och 2012.
//Edit: Men samtidigt positivt att Teliasonera har en stor uppsamlad utdelning att vänta från Turkcell framöver när dödläget lossnar.
Enl separat artikel (från Svenska Dagbladet i juni 2013) finns det 3 miljarder dollar i uppsamlad, outbetald aktieutdelning hos Turkcell: http://www.svd.se/naringsliv/telia-missnojt-med-turkcell_8289044.svd
Det är väl totalt och inte bara till Teliasonera.
3 miljarder dollar motsvarar 19 miljarder kr varav Teliasoneras ägarandel (38%) blir 7 miljarder kr som Teliasonera i så fall har att vänta i aktieutdelning från Turkcell när dödläget lossnar.
Det är i och för sig inget jättebelopp för Teliasonera som helhet utan motsvarar ca 1,70 kr per Teliasonera-aktie vars börskurs ligger i 49,53 kr (slutkursen fre 27 sep 2013).
Långt uttalande från Teliasoneras dåvarande vd Per-Arne Blomquist om Turkcell-bråket enl pressmeddelande från juni 2013: http://www.teliasonera.com/sv/newsroom/pressmeddelanden/2013/6/uttalande-av-teliasonera-vd-per-arne-blomquist-med-anledning-av-den-misslyckade-arsstamman-i-turkcell-den-24-juni/
Bla:
"TeliaSonera beklagar ägartvisterna i Turkcell, vilka har varat alltför länge och borde ha lösts för länge sedan."
//
• Turkiska finansinspektionen har (efter kraftiga protester från Teliasonera) gått in och utsett oberoende styrelseledamöter i Turkcell för att lösa upp dödläget.
• Cukurova har rätt att köpa en ägarandel på 14% av Turkcell från Alfa Group för 1,6 miljarder dollar, men Cukurova har haft problem att få fram pengar till det och har begärt att få mer tid.
• Men turkiska myndigheter har tvekat.
• Enl spekulationer ogillar de turkiska myndigheterna utländska ägare i Turkcell.
//Edit: Eller turkarna kanske ogillar att Turkcell pumpas på stora pengar som ska betalas ut i aktieutdelningar till utländska aktieägare, dvs att turkarna gärna förhalar det så långt det är möjligt.//
• I och för sig är Cukurova en turkisk aktör, men myndigheterna vill hellre se andra turkiska ägare än Cukurova.
• Ett scenario är att det i slutändan ändå blir Cukurova som köper Alfa Groups aktiepost, men inte för egen del utan i uppdrag åt andra turkiska ägare.
• Det kan vara negativt för Teliasonera som allierat sig med Alfa Group.
Dessa resonemang i punkterna alltså enl Tom Lindström på Nordnets hemsida i länken ovan.
Det är väl ryska oligarken Mikhail Fridman som ligger bakom bolaget Alfa Group: http://en.wikipedia.org/wiki/Mikhail_Fridman
Han är världens 41:a rikaste person med en förmögenhet på 16,5 miljarder dollar per mars 2013 enl amerikanska tidningen Forbes: http://www.forbes.com/profile/mikhail-fridman/
En "fat cat"?
I tidigare blogginlägg (från 27 sep 2013) fick aktien i flygbolaget SAS rekommendationen "sälj".
Där resonerades bla kring att SAS som tidigare i princip varit Sveriges (Skandinaviens) statliga flygbolags-monopol, haft svårt att klara omställningen till fri konkurrens i branschen.
Monopol-bolag får ju lätt en hög kostnadsnivå eftersom man i princip kan sätta priserna hur högt som helst, och kunderna kommer automatiskt eftersom de inte har något annat alternativ.
Teliasonera är väl ett ännu tydligare exempel på det i telekom-branschen.
Dock har det väl överraskande varit så att de före detta statliga telekom-monopolen i olika länder (såsom tex Teliasonera) lyckats bibehålla högre marknadsandelar än väntat efter att konkurrensen släppts fri.
Det är ju positivt.
Många kunder (särskilt äldre) verkar ha stort förtroende för Teliasonera och ser det som att bolaget har telekomtjänster med god kvalitet (även om det inte är så billigt och tex kan tyckas vara dålig kundtjänst etc).
Men Teliasonera har väl historiskt varit en av de tristaste aktierna på börsen sedan aktien börsintroducerades år 2000.
Dock var ju börsen uppblåst då kring IT-bubblan varför den kursnivån har varit svår att öka kraftigt ifrån.
Men som aktieinvesterare är en strategi att undvika före detta statliga monopol eftersom de sedan har svårt att få en god utveckling både för intäkter, resultat och börskurs.
//Tillägg 30 sep 2013
Aktiemäklarfirman Avanzas analysavdelning Placera.nu tar in Teliasonera-aktien på listan för "köpvärda aktier i oktober 2013": www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/09/30/kopvarda-aktier-i-oktober.html
Motivering:
"Vi väntar oss ingen spektakulär tillväxt de närmaste åren men däremot en mer generös utdelningspolitik som kan resultera i en hög direktavkastning de närmaste åren."
Här i bloggen är ju uppfattningen att aktieutdelningens nivå i sig är irrelevant för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej. Mer om det nedan (under rubriken "Skala för rekommendationer i denna blogg").
//Edit: Frågetecken för om Teliasonera verkligen kommer att kunna betala ut särskilt mycket högre aktieutdelningar de närmaste åren.
För det första väntas ju bolagets resultat falla under 2013 enl ovan, och dessutom är skuldsättningen redan ganska hög plus att Teliasonera bla genomför ett stort investeringsprogram i Sverige de kommande åren.
//
Placera.nu:s senaste analys om Teliasonera är från 19 apr 2013:
_"Utdelningen lockar i Telia
Teliasoneras kvartalsrapport (för q1/2013) var lite svagare än väntat, men vi har stärkts i vår tro på att företaget kan fortsätta vara en högutdelare._
För den som vill ha försiktiga placeringar är aktien köpvärd."
www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=244787&fromPage=newsModule
Dvs även då pitchade de analysen på Teliasoneras aktieutdelning.
Teliasoneras lämnade aktieutdelningar de senaste åren (avser respektive år men utbetalades på våren året därpå):
2008: 1,80 kr
2009: 2,25 kr
2010: 2,75 kr
2011: 2,85 kr
2012: 2,85 kr
Teliasonera-aktien i 48,83 kr på eftermiddagen mån 30 sep 2013 vilket var -1,4% från slutkursen fre 27 sep 2013.
Börsen som helhet (OMXS30-index) samtidigt -1,1%.
Om Teliasonera bibehåller utdelningsnivån 2,85 kr även vid nästa utbetalning (våren 2014) utgör det nästan 6% av Teliasonera-aktiens nuvarande börskurs på 48,83 kr.
Dvs det är ju klart mer än den ränta man får för att sätta in pengarna på bankkonto, kan man tycka.
Men här i bloggen är uppfattningen att det är en villfarelse.
För det första finns risken för kursnedgång i Teliasonera-aktien.
Dvs när man sätter in pengar på bankkonto vet man säkert (förhoppningsvis) att man alltid får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om den räntan är låg).
Men om man köper en aktie för att få aktieutdelning vet man aldrig vad man får när man "tar ut" pengarna igen (dvs säljer aktien) eftersom börskursen kan variera.
Visst kan kursen ha stigit men den kan även ha fallit. Det vet man inte i förväg, utan man tar en risk för att kursen står lägre när man säljer aktien vid ett senare tillfälle.
Och när aktieutdelningen utbetalas faller börskursen med lika mycket som utdelningsnivån (allt annat lika).
En aktieutdelning är som att man har 1 000 kr på banken och betalar ut 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har fortfarande bara 1 000 kr (fast 900 kr på banken och 100 kr i plånboken).
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
Det enda relevanta för bedömningen av om en aktie är köpvärd eller ej är istället hur mycket pengar bolaget tjänar på sin verksamhet (dvs förenklat det årliga resultatet per aktie).
Det är nivån på den siffran som långsiktigt styr börskursens utveckling och sedan blir aktieutdelnings-nivån en andrahands-effekt av hur stor resultatet per aktie blev.
Som nämnt ovan hade Teliasonera ett resultat per aktie på 4-5 kr under 2012, vilket enl aktieanalytikernas förväntningar väntas falla till ca 4 kr 2013 för att sedan arbeta sig upp igen till 4-5 kr år 2015.
Och här i bloggen är uppfattningen att Teliasoneras resultat per aktie kan hamna under viss press även 2014 och 2015 pga det stora investeringsprogrammet i Sverige som lär ta ett tag innan det är genomfört och ger ev lönsamhet plus sänkt abonnemangspris hos Teliasoneras norska dotterbolag Netcom.
Konkurrensen i branschen är hård och det är svårt att vara unik. Dessutom är branschen kapitalintensiv och kräver löpande stora investeringar.
Och så har väl Teliasonera som fd statligt monopol svårt att bli ett riktigt alert och kostnadseffektivt bolag med nuvarande branschförutsättningar då konkurrensen släppts fri, även om det är positivt att Teliasonera verkar satsa på kvalitet i sina tjänster och väl har högt förtroende hos allmänheten för sina tjänster även om tex kundtjänsten har brister etc.
//Edit: Dock frågetecken för om Teliasonera tar ut konkurrenskraftiga priser för sina tjänster.
En uppfattning är att Teliasonera i och för sig har tjänster av god kvalitet men att de är för dyra (pga bristande kostnadskontroll), och att det i princip mest är pensionärer utan koll som glatt betalar Teliasoneras höga priser.
//
Bla ansåg finska aktiemäklarfirman Evli enl ovan att Teliasonera-aktien om ett år inte lär ligga mycket högre än ungefär nuvarande börskurs och rekommenderar "minska" i aktien.
Placera.nu sammanfattade sin Teliasonera-analys 19 apr 2013 enl följande:
_"• Svag tillväxt.
• Ökat utdelningsutrymme.
• Uppdelning av koncernen drömscenario.
• Vår rekommendation: Köp."_
Dvs skulle det bli tal om en uppstyckning av Teliasonera i sina olika beståndsdelar skulle det kunna ge en kursuppgång i aktierna eftersom aktieinvesterare hellre vill välja vilka delar man vill äga istället för en stor sammanslagen klump av flera olika delar.
Då kan även delar med bättre framtidsförutsättningar få en högre värdering än som del i en sammanslagen klump.
Men det är väl ännu så länge inget som varit på tal att genomföra.
//
- - -
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan/strongpp bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra: http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
• Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
• Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg fick alltså Teliasonera-aktien rekommendationen "sälj" vid nuvarande börskurs 49,53 kr (aktiens slutkurs fre 27 sep 2013).